Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. - en avgiftsstudie för 2012

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige - en avgiftsstudie för 2012

FÖRORD Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning är nödvändigheter i alla bostadshus. Kostnaden för dem utgör i genomsnitt drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden för flerbostadshus. Den sammanlagda kostnaden för fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning uppgår till drygt 50 miljarder kronor varje år för hus som upplåts som hyresrätt och bostadsrätt. Inte minst kostnaderna gör att dessa frågor är viktiga för alla fastighetsägare, bostadsrättshavare och hyresgäster. Också det faktum att många av verksamheterna är monopol innebär att de behöver granskas inte minst med avseende på priserna. Sedan sjutton år tillbaka ger Nils Holgerson-gruppen, med representanter från HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna, årligen ut rapporten Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan Sveriges kommuner. Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter till rapporten. Samarbetet med branschorganisationerna har fungerat väl och har varit till stor fördel för att ta fram kvalitetssäkrade uppgifter. Samarbetet har också bidragit till en nära nog 100-procentig svarsfrekvens beträffande de flesta priserna. EKAN Gruppen i Jönköping har liksom tidigare år ansvarat för faktainsamling, kvalitetssäkring och analys. Årets rapport konstaterar att det är anmärkningsvärt stora prisskillnader mellan leverantörerna. Nils Holgerssongruppen hoppas därför att rapporten ska bidra till att skapa debatt, vilket förhoppningsvis ska leda till sänkta priser för kunderna. Nils Holgerssongruppen vill framföra ett stort tack till berörda branschorganisationer och myndigheter för gott samarbete och till EKAN Gruppen för ett väl utfört arbete med årets rapport. Stockholm den 25 oktober 2012 Nils Holgerssongruppen Per Holm, SABO, samt ordförande i Nils Holgerssongruppen Hans Dahlin, Hyresgästföreningen Roland Jonsson, HSB Rikard Silverfur, Fastighetsägarna Charlotta Szczepanowski, Riksbyggen 2 (37)

Innehållsförteckning FÖRORD... 2 1. SAMMANFATTNING... 4 1.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 1.2 ATT JÄMFÖRA TAXOR OCH AVGIFTER... 4 1.3 RESULTAT... 5 2. FJÄRRVÄRME... 10 2.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER... 10 2.2 RESULTAT... 10 2.3 ALTERNATIV TILL UPPVÄRMNING MED FJÄRRVÄRME... 16 3. EL... 17 3.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER... 17 3.2 NÄTAVGIFTER... 18 3.3 ELHANDELSPRISER (KONKURRENSUTSATT DEL)... 21 3.3 SAMMANLAGDA ELKOSTNADER INKLUSIVE SKATTER... 24 4. VATTEN OCH AVLOPP... 26 4.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER... 26 4.2 RESULTAT... 26 5. AVFALL... 28 5.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER... 28 5.2 RESULTAT... 29 5.3 BAKGRUND OCH FASTIGHETENS FÖRUTSÄTTNING... 30 6. TOTALKOSTNAD... 31 7. DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA... 33 7.1 FJÄRRVÄRME... 33 7.2 EL (ELHANDEL+ELNÄT)... 34 7.3 VATTEN & AVLOPP... 35 7.4 AVFALL... 36 7.5 TOTALT... 37 Denna rapport tillsammans med mer material finns att hämta hem på www.nilsholgersson.nu. Omslag Foto: Jönköping, Foto: Johan Lindh, Jönköping Energi AB Illustration: Hans Thoursie 3 (37)

1. SAMMANFATTNING 1.1 Förutsättningar Som metod för undersökningen förflyttas en bostadsfastighet till landets alla kommuner och kostnader för sophämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning jämförs. När det gäller uppvärmning har kostnader för fjärrvärme använts i de kommuner där fjärrvärme är dominerande uppvärmningsform. I övriga kommuner redovisas en medelkostnad för fjärrvärmen i riket. Tidigare års redovisning av alternativ uppvärmning har inte varit möjligt att redovisa p g a brist på information från oberoende part. Förutsättningar för fastigheten: Area Antal lägenheter Årsförbrukning Elenergi - Fastighetsel (35A) - Hushållsel (16A) Fjärrvärme - Energibehov - Flöde 1 000 kvm 15 (i medeltal ca 67 kvm/lgh) 15 000 kwh 34 500 kwh 193 000 kwh 3 860 m 3 Olja 25 m 3 Avfall 3 st 370 liters kärl/vecka Vatten och avlopp 2 000 m 3 Målet för undersökningen har varit att få in uppgifter för samtliga kommuner i Sverige. Detta har även i år uppnåtts till 100 procent. Uppgifterna kommer från respektive kommuns tekniska kontor eller motsvarande för avfall och VAtaxor samt från energi- och/eller elföretag för fjärrvärme och elpriser. Enbart förbrukningsavgifter har beräknats. Uppgifter om befolkning, skatter mm har hämtats från SCB:s statistik. Fjärrvärme, el och avfallshämtning finansierar verksamheten fullt ut genom taxeintäkter. VA-verksamheten är dock främst taxefinansierad. 1.2 Att jämföra taxor och avgifter Erfarenheter från tidigare undersökningar visar att det är möjligt att jämföra taxor även om förutsättningarna skiftar. Den nyttighet som är svårast att passa in i en mall är avfallshanteringen, men det är också den som står för den minsta kostnadsandelen. I anslutning till redovisningen av varje nyttighet finns kommentarer om hur avgifterna har beräknats och vilka osäkerheter som finns i bestämningen av priset. OBS! Det är viktigt att notera att alla priser som redovisas i avgiftsstudien är löpande priser. Priserna jämförs i förekommande fall med inflationen (redovisat i form av mars månads värde för KPI för aktuella år). 4 (37)

1.3 Resultat Luleå är den kommun som har den lägsta totala kostnaden (216 kr/kvm inkl moms) medan Munkedals kommun har den högsta kostnaden (374 kr/kvm inkl moms). Kostnaden för försörjningen av värme, el, avfall och VA för den undersökta fastigheten är 73 procent högre i Munkedal än i Luleå. För en lägenhet motsvarar kostnaden ca 1200 kr/månad (14 365 kr/år & lgh) i Luleå och 2075 kr/månad (24 905 kr/år & lgh) i Munkedal. Skillnaden i kostnad mellan en lägenhet i Luleå och Munkedal är hela 875 kr/månad. I absoluta tal så är skillnaden något högre i år jämfört med föregående år mellan lägsta respektive högsta kommunkostnaden. Figur 1 Jämförelse mellan Luleå och Munkedals kommun kostnaden för fjärrvärme, el, VA och avfall Det är stora skillnader i taxenivåer mellan kommunerna. Störst spridning finner man bland avfallsoch VA- taxorna. Den största utgiftsposten är uppvärmningen där kostnaden för fjärrvärmen varierar mellan 87 och 195 kr/kvm inkl moms. Uppvärmningskostnaderna i kommunerna utan fjärrvärme baseras på medelvärden av fjärrvärme, 154 kr/kvm inkl moms (149 kr/kvm år 2011). Figur 2 Kommuner med högst och lägst totalkostnad Variationerna för exempelvis hämtningen av avfall beror i många fall på hur tätt befolkad kommunen är och om den har stor andel fritidsboende. För VA-verken är kapitalkostnaden en stor del av den totala kostnaden och beräkningsmetodik för kapitalkostnaden tillsammans med kundtätheten ger direkt utslag i kostnaderna för verksamheten. Fjärrvärmen är oftast dyrast på de orter där man investerat i nya, mindre värmeverk och de lägsta fjärrvärmekostnaderna uppvisar orter med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet. Detta är dock en sanning med modifikation. I många fall är det faktiskt i kommuner, med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet, som man har höjt fjärrvärmepriset mest och man ligger på en nivå motsvarande de högsta i Sverige. 5 (37)

Generellt har kostnaderna minskat med 1,5 procent jämfört med föregående år. Detta beror enbart på att elhandelspriset minskat kraftigt sedan 2011 års mätning. Fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning, undantaget elhandelsdelen av det totala elpriset, ökar med mellan 2,5 och nästan 4 procent. Inflationen har varit 0,3 procent (mars-värden för KPI) sedan föregående undersökning. I Figur 3 redovisas hur de olika kostnaderna fördelar sig för en Figur 3 Kostnadsfördelning i Nils medelkommun. Hälften av kostnaden (50 Holgerssonhuset för 2012 års studie. procent) är relaterad till värme medan 25 procent avser el (ca 1/3 är fastighetsel och 2/3 boendes elkostnad). Resterande 25 procent utgörs av kostnad för avfallshantering (6 procent) och av VA-kostnad (19 procent). En låg totalkostnad är, liksom i tidigare undersökningar, oftast förknippad med en låg fjärrvärmekostnad. En annan viktig iakttagelse är skillnaden i totalkostnad mellan staden och glesbygden. Skillnaden i medelvärden i kommunklasser efter innevånarantal för fjärrvärmda kommuner kan uppgå till 45 kr/kvm. I årets studie är ökningen relativt jämt fördelad mellan olika kommunstorlekar. Det är således allt dyrare att försörja huset i glesbygd jämfört med städer. Jämförelse mellan olika taxor kan aldrig bli helt rättvis. Förhoppningsvis kan undersökningar av den här typen ändå fungera som ett lokalt diskussionsunderlag. Undersökningen fokuserar enbart på 6 (37)

priset. För en fastighetsägare finns det också andra viktiga bedömningsfaktorer som t ex miljöegenskaper, bekvämlighet och utrymmeskrav. I det följande diagrammet redovisas utvecklingen för fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning samt för konsumentprisindex (KPI) mellan åren 1996 och 2012. Figur 4 Utvecklingen av fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning samt KPI Figur 5 Utveckling av kort och lång ränta (källa: Sveriges Riksbank) Förutom den stabila generella prisutvecklingen speglad av KPI bör noteras att vi alltjämt har mycket låga räntenivåer, vilket borde ha stor betydelse för kapitaltunga verksamheter som befinner sig i ett förvaltningsskede. I Figur 5 redovisas utvecklingen av den korta och långa räntan över den studerade tidsperioden 1995-2012. Både den korta och långa räntan är allt jämt på historiskt låga nivåer. Det borde alltså finnas mycket gynnsamma objektiva förutsättningar för en nedåtgående pristrend för fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning. Det är därför inte tillfredsställande att konstatera att prisnivån för dem (undantaget elhandel) fortfarande ökar. Ökningstakt är högst för VA (nästan 4 procent) medan elnät och fjärrvärme ökar med ca 3 procent. Ökningstaketen för KPI har sedan förra studien varit 0,3 procent. I studien används även i år ett rörligt elhandelspris som minskat kraftigt sedan förra året, dryga 35 procents minskning. Det bör påpekas att Nils 7 (37)

Holgersson-studien används kommunmedelvärde i alla jämförelser. Utvecklingen av elnätspriset har, sammantaget över de senaste åren, varit oroväckande hög ur ett kundperspektiv. Noterbart är att kostnadsökningen för fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning ligger relativt väl samlat kring 50-55 procents ökning sedan 1996. Undantaget är avfallet där ökningen sedan 2001 (då den insamlade avfallsvolymen justerades ner) är drygt 65 procent. Genomslaget för avfallskostnaden i Nils Holgersson-fastigheten är dock inte så stor då den i medeltal utgör ca 6 procent. Sedan 1 november 2011 har Sverige fyra s k elområden. Detta innebär att det under vissa perioder av året finns en ökad spridning av elhandelspriset. I rapporten har ett medelvärde för elpriset i elområde 3 (Stockholm) använts för det rörliga priset som mätts i månadsskiftet juni/juli 2012. Den pågående utjämning av elnätspriser som framför allt de större aktörerna som E.ON, Vattenfall och Fortum som äger elnät på flera platser i landet genomför med stöd av ellagen får märkliga konsekvenser. Detta har redovisats med exempel i tidiagre års studier. Utjämningen ger färre prislistor inom respektive företags geografiska område, men innebära t ex också att stora prisskillnader skapas mellan enskilda städer/kommuner med liknande förutsättningar men med olika eldistributörer. Detta faktum har bekräftats sedan föregående års Nils Holgersson-undersökning även av Energimarknadsinspektionen (EI R2012:05). Fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningsformer har sannolikt försämrats något jämfört med förra årets studie då elpriserna minskat, vilket gynnar värmepumpsalternativen. Energimarknadsinspektionen gör tyvärr ingen jämförande studie av alternativa former för uppvärmning för flerbostadshus vilket är en brist. I sin årliga rapport (Uppvärmning Sverige) bevakas endast värmemarknaden för villor. Det är i högsta grad önskvärt att en bevakning även av fjärrvärmens huvudmarknad (flerbostadshus) sker i myndighetens regi. I synnerhet när Energimarknadsinspektionen själva gör bedömningen att Fjärrvärmekunden befinner sig i en svag position gentemot fjärrvärmeföretagen. Priser för elnät och fjärrvärme har studerats mer ingående för kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland (se definition i Bilaga 2). Urvalet av kommuner är gjort utifrån att dessa kommuner ofta är en typ av regionala centrum med en geografisk spridning över landet. Prisnivå, prisutveckling och ägande har varit i fokus. För elnät är det uppenbart att E.ON och för fjärrvärmen är det Fortum Värme i Stockholm som varit prisdrivande mot högre nivåer i den studerade gruppen av kommuner. Det finns förutom Vattenfall också ett antal kommunala aktörer som också kraftigt har höjt sina priser. Även i årets studie har en särskild fokusering på landets tio största städer gjorts. Redovisningen återfinns i studiens sista kapitel. Skillnaden i kostnad för Nils Holgersson-fastigheten är 21 procent mellan den av de tio kommunerna som har lägst kostnad, Västerås med 239 kr/kvm, och den som har högst kostnad, Norrköping med 290 kr/kvm. Skillnaden i kr per år för Nils Holgerssonfastigheten blir alltså nästan 51 000 kr, vilket på årsbasis påverkar boendekostnaden per lägenhet med ca 3400 kr. Samtliga dessa kommuner har dock lägre boendekostnader än medelkommunen i landet (ca 312 kr/kvm för fjärrvärmekommuner). En jämförelse nyttighet för nyttighet mellan de 10 största kommunerna påvisar allt jämt stora och svårförklarliga skillnader (se Figur 6 nedan). 8 (37)

Figur 6 Jämförelse av kostnader i landets 10 största kommuner - Urval lägst/medel/högsta Medel för riket Den största absoluta skillnaden i kr/kvm är fortfarande för fjärrvärmen där skillnaden mellan högsta (Stockholm) och lägsta (Västerås) är knappt 42 kr/kvm, ca 42 000 kr och år eller ca 232 kr/månad för en lägenhet. I procentuella värden är största skillnaden för avfall mellan högsta (Västerås) och lägsta (Stockholm), ca 122 procent. 9 (37)

2. FJÄRRVÄRME 2.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för fjärrvärme har ökat med 3,4 procent mellan 2011 och 2012. Detta är betydligt över KPI (0,3 procent). För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för fjärrvärmen på 854 kr/månad. Det är 27 procent dyrare i kommunen med det högsta priset (1085 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset hela 43 procent lägre (485 kr/mån). Det är hela 120 procent dyrare i Hammarö jämfört med Luleå vilket måste betecknas som anmärkningsvärt. De iakttagelser som gjorts avseende fjärrvärmepriset är sammanfattningsvis följande: Prisutvecklingen för fjärrvärmen har mattats av något men ligger stadigt på mellan 2,5 till 5,2 procent sedan år 2000. Detta innebär att fjärrvärmepriset ökat med ca 51 procent i medeltal ute i de svenska kommunerna sedan millenniumskiftet. KPI har under samma period ökat med 21 procent. Fjärrvärmens priskonstruktion är relativt sätt komplicerad. Upp till fem priskomponenter kan ingå i fjärrvärmepriset och utöver det kan det även finnas säsongsbaserad prissättning. Det gör det svårt för konsumenten att förstå nyttan av t ex en energieffektiviseringsåtgärd på förhand. Energieffektiviseringen inom det svenska byggnadsbeståndet är en utmaning för både fastighetsägare och fjärrvärmebranschen vilket också kan komma att påverka den framtida prissättningen av fjärrvärme. Nära-Noll-Energibyggnader är något som sannolikt kommer att påverka den framtida byggnadsutvecklingen i hög grad. 2.2 Resultat Fjärrvärmen har byggts ut kraftigt under den studerade tidsperioden och är den dominerande uppvärmningsformen i flera tätorter. I årets undersökning är det 256 av totalt 290 kommuner, d v s 88 procent, där fjärrvärme har ansetts utgöra den dominerande uppvärmningsformen för flerbostadshus i centralorten. 10 (37)

I diagrammet nedan redovisas kommuner med lägst och högst fjärrvärmekostnad samt medel för undersökningen vilket var 153,8 kr/kvm år 2012 jämfört med 148,8 kr/kvm för år 2011, dvs. en ökning av priset med 3,4 procent, vilket är en minskning av ökningstakten i relation till föregående års undersökning. Ökningstakten är endast något över KPI (2,6 procent). I bilaga 1 finns samtliga uppgifter redovisade. I bilaga 2 finns siffrorna omräknade till kr/mwh inkl moms. Figur 7 Kommuner med högsta och lägsta fjärrvärmekostnaden Den lägsta fjärrvärmekostnaden finns i Luleå (87,4 kr/kvm) medan den högsta återfinns i Hammarö kommun (195,2 kr/kvm). Fjärrvärmekostnaden påverkar därmed en lägenhetsinnehavare med 485 kr/månad i Luleå och 1085 kr/månad i Hammarö. Skillnaden beroende på om lägenheten finns i Luleå eller Hammarö blir då nästan 600 kr/månad. Undersökningen visar även i år stora skillnader i fjärrvärmekostnader. De lägsta kostnaderna finns allt jämt i de etablerade fjärrvärmestäder som byggt ut sina nät under lång tid samt i några yngre företag med låga produktionskostnader. Större städer har fördelen av högre kundtäthet jämfört med mindre orter. De högsta kostnaderna finns oftast i mindre kommuner som byggt ut fjärrvärme under de senaste 10-15 åren. I dessa senare kommuner har ibland fjärrvärmenäten en begränsad omfattning. Värmekostnaden och därmed totalkostnaden blir då representativ endast för vissa flerbostadshus i tätorten. 11 (37)

Figur 8 Företag med högsta och lägsta fjärrvärmepriser I Figur 8 har istället fokus satts på fjärrvärmeföretagen. Liksom i övriga diagram har åskådliggjorts de tio med lägst priser, medelvärdet av alla företagen samt de tio företag som uppvisar de högsta fjärrvärmepriserna. Bland de tio lägsta är förändringarna små jämfört med 2011. I Figur 9 redovisas de kommuner/företag som genomfört prishöjningar på över 30 procent under den senaste rullande femårsperioden, för årets studie avses perioden 2007-2012. 12 (37)

Figur 9 Fjärrvärmeföretag/kommuner med minst 30 procent höjning under perioden 2007-12 (Den röda och gröna linjen läses av på den vänstra skalan som visar prishöjning i procent). Staplar och den svarta linjen läses av på den högra skalan som visar prishöjning i kr/mwh.) I årets undersökning är det 24 fjärrvärmeföretag/kommuner som höjt sina priser med över 30 procent sett över perioden 2007-2012. Knappt hälften av företagen har ett fjärrvärmepris som är högre än medelvärdet för riket. Det är anmärkningsvärt att man i drygt 9 procent av landets fjärrvärmekommuner har höjt fjärrvärmepriserna med minst 30 procent under den senaste femårsperioden. Prishöjning är i medeltal 225 kr/mwh inkl moms (43 kr/kvm eller motsvarande ca 240 kr/månad för en lägenhet på ca 67 kvm). Medelpriset i denna studie är ett medeltal för landets kommuner och inte ett viktat medeltal baserat på såld värme. Det är vår avsikt att visa skillnaderna för ett specifikt typhus mellan landets kommuner och därmed kunna möjliggöra för fastighetsägare, hyresgäster och bostadsrättsföreningar att jämföra sig med andra kommuner. Medelvärdet ska således inte uppfattas som något "Sverigesnitt" för fjärrvärme. Vid en sådan jämförelse kommer stora fjärrvärmerörelser att få en större vikt. Ett något större typhus skulle också ha gett ett något lägre genomsnittligt pris. Det ska också noteras att fjärrvärmepriserna från olika leverantörer kan innefatta olika leveransåtaganden. Några fjärrvärmeverk äger och driftar fjärrvärmecentralerna i huset och vissa inkluderar 13 (37)

serviceåtaganden. Likaså varierar uttaget av anslutningsavgift och anslutningslån historiskt samt sättet att återbetala lånen både inom ett företag och mellan företagen. Det gör att en helt rättvisande jämförelse mellan olika fjärrvärmeföretag är en svår uppgift. Genom det kompletta underlag som finns i årets undersökning finns dock ett mycket bra källmaterial för att lokalt föra en diskussion om prissättningen av värme. I vår studie har inhämtats officiella priser, som inrapporteras av fjärrvärmeföretagen. Det finns många fjärrvärmeföretag med ett stort inslag av individuella kontrakt även för mindre fastigheter som vårt typhus. Rent generellt kan konstateras att priskonstruktionerna för fjärrvärme fortfarande i många fall är alltför komplicerade. Det finns fortfarande många exempel på priskonstruktioner som innehåller ett flertal index och är mycket svårtillgängliga för att inte säga omöjliga att kontrollera för en normalkund. Flera av de kommuner som tidigare har haft endast ett rörligt pris har övergått till en priskonstruktion med rörligt och fast del (den fasta delen är relaterad till historisk förbrukning som årvis uppdateras). Den tekniska utvecklingen som möjliggör att både mäta noggrannare och fram för allt samla in och bearbeta mätvärden har gett möjligheten att också prissätta utifrån faktiska mätvärden och då särskilt de högsta timmedelenergivärdena (effekt). Detta innebär inte med nödvändighet att det blir lättare ur ett kundperspektiv avseende prissättning. Det kan också med nuvarande sätt att definiera Nils Holgersson-fastigheten vara svårt att beskriva prisnivån korrekt. Det som är angeläget ur ett kundperspektiv är att det ska vara möjligt att enkelt kunna beräkna effekten av en energieffektiviseringsåtgärd. Vid sökande efter prisinformation samt kvalitetssäkring av inlämnade prisstatistik kan konstateras att det i vissa fall fortfarande kan vara svårt att finna en relevant prislista för fjärrvärmen på företagens hemsidor. Detta gäller även företag som är anslutna till REKO där ett av kraven är att En publik prislista ska finnas. Det är viktigt att denna typ av kvalitetssäkring faktiskt efterlevs vad det gäller en publik och förståelig prislista. Energimarknadsinspektionen ställer numera samma krav via sina föreskrifter. REKO är fjärrvärmebranschens frivilliga system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Fjärrvärmen står för ca hälften av typhusets totala kostnader. Sedan sekelskiftet har både prishöjningarna och i vissa fall prisnivåerna legat på nivåer, som tyder på att leverantörerna av fjärrvärme har använt sin dominerande ställning på ett sätt som inte gynnar kunderna. Denna utveckling har försämrat förtroendet för fjärrvärmen, vilket är beklagligt eftersom de flesta fjärrvärmesystem har en utmärkt miljöprofil. Priser för fjärrvärme har studerats mer ingående för kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland (se nedan och definition i Bilaga 2). Urvalet av kommuner är gjort utifrån att dessa kommuner ofta är en typ av regionala centrum med en geografisk spridning över landet. Prisnivå, prisutveckling och ägande har varit i fokus i Tabell 1 nedan. För fjärrvärmen har alltjämt Fortum Värme i Stockholm den högsta prisnivån i den studerade gruppen av kommuner. Det finns dessutom ett antal kommunala aktörer som har höjt priset kraftigt, som t.ex. Örnsköldsvik och Umeå samt en hel grupp som ökat sina priser med ca 50 %. 14 (37)

Tabell 1 Fjärrvärmeprisutveckling i Stora och Större städer + Gotland 15 (37)

2.3 Alternativ till uppvärmning med fjärrvärme Huvudalternativen till fjärrvärme för uppvärmning är idag panncentraler för eldning med biobränslepellets eller användning av bergvärmepumpar. Framför allt värmepumpslösningar har ökat i konkurrenskraft. Oljeeldade panncentraler är inte längre något alternativ till fjärrvärme pga hög kostnad. Det är viktigt att det finns en oberoende part som följer kostnadsutvecklingen för alternativa uppvärmningsformer till fjärrvärmen då den är helt dominerade för flerbostadshus och service. Sedan fem år tillbaks i tiden har en förenklad jämförelse gjorts baserat på en rapport från Energimarknadsinspektionens, Uppvärmning i Sverige år 2008. Fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningsformer har försämrats något jämfört med förra årets studie då elpriserna minskat, vilket gynnar värmepumpsalternativen. Energimarknadsinspektionen gör tyvärr ingen jämförande studie av alternativa former för uppvärmning för flerbostadshus vilket är en brist. I sin årliga rapport (Uppvärmning Sverige) bevakas endast värmemarknaden för villor. Det är i högsta grad önskvärt att en bevakning även av fjärrvärmens huvudmarknad (flerbostadshus) sker i myndighetens regi, vilket också påtalats vid upprepade tillfällen från Nils Holgerssongruppen. I synnerhet när Energimarknadsinspektionen själva gör bedömningen att Fjärrvärmekunden befinner sig i en svag position gentemot fjärrvärmeföretagen. 16 (37)

3. EL 3.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för el sammantaget, d v s inklusive elnät, elhandel och skatter, har sjunkit mellan år 2011 och år 2012 med nästan 14 procent. Liksom förra året har använts rörliga prisavtal för elhandelspriset. Rörligt pris är numera den vanligaste avtalsformen. De procentuella förändringarna avser kommunmedelvärden. För typlägenheten i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för all el på 427 kr/månad. Det är 14 procent dyrare i kommunen med det högsta priset (488 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset 25 procent lägre (322 kr/mån). Det som skiljer kommunerna åt är nätavgiften och elskatten (som är lägre i ett antal Norrlandskommuner) samt numer också elprisområdestillhörighet (i studien används medel av elprisområde 3 Stockholm). Den totala elanvändningen i fastigheten består dels av ett fastighetsabonnemang och 15 lägenhetsabonnemang. Ungefär 30 procent av den totala elanvändningen är fastighetsel, vilket påverkar fastighetsägaren kostnader och läggs in i hyran. De iakttagelser som gjorts avseende de totala elpriserna är sammanfattningsvis följande: Det totala elpriset variera kraftigt från år till år främst beroende på elhandelsprisets utveckling. Under den period som Nils Holgersson-undersökning bedrivits har det successivt inneburit ökade priser sedan år 2000. Den närmsta 10-årsperioden kommer innebära ett överskott av elproduktion i det nordiska systemet. Det är främst utbyggnad av vindkraft, men även ny kärnkraft i Finland samt uppgradering av den svenska kärnkraften som står för utökningen av elproduktionen. Detta borde leda till lägre framtida elhandelspriser om inte hela överkapaciteten kan exporteras. Detta återspeglas möjligen också i årets rapport då även tillgången på vatten varit god för vattenkraften samtidigt som efterfrågan minskat något. I årets rapport har rörligt elhandelsavtal använts. Skälet till det ändrade synsättet, som applicerades redan år 2010, är att rörligt elavtal är det vanligaste och samtidigt bäst avspeglar den aktuella elmarknaden. 17 (37)

Elnätsavgifter fortsätter att öka (se kommentarer under elnät), vilket är bekymmersamt ur ett konsumentperspektiv. Elskatten är höjd jämfört med 2011 med 2,5 procent (normal elskatt är nu 29 öre/kwh exkl. moms). Den 1 november 2011 infördes fyra elområden i Sverige. Vilket innebära att elpriset i Sverige variera beroende på i vilket elområde konsumtionen finns. 3.2 Nätavgifter För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för elnät på 196 kr/månad. Det är 41 procent dyrare i kommunen med det högsta priset (276 kr/mån). I landets billigaste kommun, Skövde, är priset 43 procent lägre (111 kr/mån). De iakttagelser som gjorts avseende elnätsavgifterna är sammanfattningsvis följande: Årets studier visar återigen en höjning av elnätavgiften med i medeltal 2,6 procent, redovisat som ett kommunmedel. Förra årets studie visade på stora ökningar (4,7 procent). Det faktum att elnätsföretagen befunnit sig mellan två regleringsmodeller har inneburit en svagare tillsyn från Energimarknadsinspektionen (EI) under en period. Branschen har tvingats till stor investeringar avseende ökad elsäkerhet och elmätare. Dessa investeringar har gjorts under en period med historiskt låga räntor. Dessa investeringar som syftar till en rationellare drift tillsammans med en utveckling där driftoch underhållsdelen inom verksamheterna konkurrensutsätts borde kunna leda till lägre kostnader och därmed till lägre eller oförändrade elnätsavgifter framöver. På motsvarande sätt som för fjärrvärmepriser har en jämförelse gjorts för nätavgifter. Endast nätföretag som utgör dominerande nätföretag inom någon kommun har tagits med. Samma redovisningsform gjordes i föregående års redovisning. Även i årets studie har för fastighetsabonnemanget använts uppgifterna för i huvudsak 35 A (i några fall 35A jordbruk), eftersom det är dessa uppgifter som funnits historiskt och underlättar den årsvisa jämförelsen. När det gäller storleken på nätavgifter så är företagens distributionsförhållanden en viktig parameter. Det betyder att nätföretag med få kunder per ledningskilometer (landsbygdsdistribution) har en högre naturlig nätkostnad än nätföretag med många kunder per ledningskilometer (tätortsdistribution). Stormarna Gudrun och Per innebär naturligtvis också att vissa landsbygdsföretag i södra Sverige drabbades hårt samt att lagstiftningen skärpts vad det gäller ersättning till kund vid avbrott. De fysiska förutsättningarna är dock långtifrån den enda förklaringen till den relativt stora prisskillnaden mellan nätägarna. 18 (37)

Inte oväntat är det företag med stort inslag av glesbygd som har de högsta nätavgifterna och nätföretagen med lokalnät i tätorter som har de lägsta nätavgifterna i Figur 10 Nätavgifter företagsvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) på nästa sida. Figur 10 Nätavgifter företagsvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) Skillnaden mellan billigaste och dyraste nätföretag för Nils Holgerssonfastigheten blir enligt figuren ovan mycket hög Skövde kommun har ett elnätpris på ca 40 öre/kwh medan Ekfors Kraftnät AB för sin distribution fakturerar ca 100 öre/kwh, eller en prisnivå som är ca 2,5 ggr så hög. Energimarknadsinspektionen (EI) har historiskt tillämpat den s.k. nätnyttomodellen vid sin granskning av skäligheten i elnätstariffer. Nätnyttomodellen var en modell för prisreglering som tog sikte på nyttan som nätbolagen producerade. Systemet gav kredit för leveranssäkerhet och för en normal administration. Genom sin konstruktion kunde systemet också medverka till att sätta press på elbolagen att ta tillvara på den rationaliseringspotential som finns (enligt vissa experter upp till 30 procent). Från och 2012 kommer istället en förhandsprövning av nättarifferna ske, dvs. en prövning av avgifterna innan elnätsföretagen tillåts tillämpa sina tariffer. Tiden fram till dess har uppfattas som osäker ur ett kundperspektiv. De prisstudier som gjorts i rapporten visar på en fortsatt hög ökningstakt för elnätspriserna. Det förestående bytet av övervakningsmetod och det fönster som finns fram till dess kan innebär en osäkerhet för konsumenterna avseende ytterligare prishöjningar. Denna iakttagelse gjordes även förra året (2011) och misstanken att elnätsföretagen utnyttjar den uppkomna situationen har stärkts. Från ett kundperspektiv känns det därför fortfarande angeläget att ta upp diskussionen om hur elnätsföretagen kan effektiviseras samt inte minst hur denna effektivisering kan komma elnätskunderna tillgodo. Erfarenheten visar att det tar mycket lång tid mellan att en oskälighet konsta- 19 (37)

terats av myndigheten och att resultatet kommer elnätskunderna tillgodo. Nuvarande lagstiftning tar fasta på att de samlade intäkterna från elnätsverksamheten ska vara skälig. Hur de aktuella elnätstarifferna sätts mellan olika kundkategorier är upp till elnätsföretagen att själva bestämma. Eftersom undersökningen avser ett flerbostadshus har den dominerande tätortsdistributören valts då flera nätföretag förekommer. Fastighetens elförbrukning delas upp i fastighetsel och hushållsel. Elföretagens mest förmånliga tariffer, vilket oftast är en s.k. enkeltariff, har använts. Förbrukningar och övriga förutsättningar framgår av avsnittet "Förutsättningar" i början av rapporten. Tabell 2 Elnätsprisutveckling för Stora och Större kommuner + Gotland Priser för elnät har studerats mer ingående för kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland (se nedan och definition i Bilaga 2). Urvalet av 20 (37)