underbara resa genom Sverige - e n a v g i f t s s t u d i e f ö r

Transkript

1 Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige - e n a v g i f t s s t u d i e f ö r Rapport måndagen den 11 november 2013

2 Bild: Hans Thoursie FÖRORD Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning är nödvändigheter i alla bostadshus. Kostnaden för dem utgör i genomsnitt drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden för flerbostadshus. Den sammanlagda kostnaden för fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning uppgår till drygt 50 miljarder kronor varje år för hus som upplåts som hyresrätt och bostadsrätt. Inte minst kostnaderna gör att dessa frågor är viktiga för alla fastighetsägare, bostadsrättshavare och hyresgäster. Också det faktum att många av verksamheterna är monopol innebär att de behöver granskas inte minst med avseende på priserna. Sedan arton år tillbaka ger Nils Holgerson-gruppen, med representanter från HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna, årligen ut rapporten Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan Sveriges kommuner. Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter till rapporten. Samarbetet med branschorganisationerna har fungerat väl och har varit till stor fördel för att ta fram kvalitetssäkrade uppgifter. Samarbetet har också bidragit till en nära nog 100-procentig svarsfrekvens beträffande de flesta priserna. EKAN Gruppen i Jönköping har liksom tidigare år ansvarat för faktainsamling, kvalitetssäkring och analys. Årets rapport konstaterar att det är anmärkningsvärt stora prisskillnader mellan leverantörerna. Nils Holgerssongruppen hoppas därför att rapporten ska bidra till att skapa debatt, vilket förhoppningsvis ska leda till skäliga priser för kunderna. Prisutvecklingen bör dessutom vara förutsägbar och stabil. Nils Holgerssongruppen vill framföra ett stort tack till berörda branschorganisationer och myndigheter för gott samarbete och till EKAN Gruppen för ett väl utfört arbete med årets rapport. Stockholm den 11 november 2013 Nils Holgerssongruppen Per Holm, SABO, samt ordförande i Nils Holgerssongruppen Kjell Berntsson, Riksbyggen Hans Dahlin, Hyresgästföreningen Roland Jonsson, HSB Rikard Silverfur, Fastighetsägarna 2 (38)

3 Bild: Hans Thoursie Innehållsförteckning FÖRORD SAMMANFATTNING FÖRUTSÄTTNINGAR ATT JÄMFÖRA TAXOR OCH AVGIFTER RESULTAT FJÄRRVÄRME SLUTSATSER & IAKTTAGELSER RESULTAT ALTERNATIV TILL UPPVÄRMNING MED FJÄRRVÄRME EL SLUTSATSER & IAKTTAGELSER NÄTAVGIFTER ELHANDELSPRISER (KONKURRENSUTSATT DEL) SAMMANLAGDA ELKOSTNADER INKLUSIVE SKATTER VATTEN OCH AVLOPP SLUTSATSER & IAKTTAGELSER RESULTAT AVFALL SLUTSATSER & IAKTTAGELSER RESULTAT BAKGRUND OCH FASTIGHETENS FÖRUTSÄTTNING TOTALKOSTNAD DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA FJÄRRVÄRME EL (ELHANDEL+ELNÄT) VATTEN & AVLOPP AVFALL TOTALT Denna rapport tillsammans med mer material finns att hämta hem på Omslag Foto: Göteborgsbild (beskuren) / SABO Illustration: Hans Thoursie 3 (38)

4 Bild: Hans Thoursie 1. SAMMANFATTNING 1.1 Förutsättningar Som metod för undersökningen förflyttas en bostadsfastighet till landets alla kommuner och kostnader för sophämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning jämförs. När det gäller uppvärmning har kostnader för fjärrvärme använts i de kommuner där fjärrvärme är dominerande uppvärmningsform. I övriga kommuner redovisas en medelkostnad för fjärrvärmen i riket. Förutsättningar för fastigheten: Area Antal lägenheter Årsförbrukning Elenergi - Fastighetsel (35A) - Hushållsel (16A) Fjärrvärme - Energibehov - Flöde Avfall kvm 15 (i medeltal ca 67 kvm/lgh) kwh kwh kwh m 3 3 st 370 liters kärl/vecka Vatten och avlopp m 3 Målet för undersökningen har varit att få in uppgifter för samtliga kommuner i Sverige. Detta har även i år uppnåtts till 100 procent. Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter. Övriga uppgifter har samlat in genom kontakter via mail och telefon samt sökning på hemsidor. Enbart förbrukningsavgifter har beräknats. Uppgifter om befolkning, skatter mm har hämtats från SCB:s statistik. Fjärrvärme, el och avfallshämtning finansierar verksamheten fullt ut genom taxeintäkter. VA-verksamheten är dock främst taxefinansierad. 1.2 Att jämföra taxor och avgifter Erfarenheter från tidigare undersökningar visar att det är möjligt att jämföra taxor även om förutsättningarna skiftar. Den nyttighet som är svårast att passa in i en mall är avfallshanteringen, men det är också den som står för den minsta kostnadsandelen. I anslutning till redovisningen av varje nyttighet finns kommentarer om hur avgifterna har beräknats och vilka osäkerheter som finns i bestämningen av priset. OBS! Det är viktigt att notera att alla priser som redovisas i avgiftsstudien är löpande priser. Priserna jämförs i förekommande fall med inflationen (redovisat i form av mars månads värde för KPI för aktuella år). 4 (38)

5 Bild: Hans Thoursie 1.3 Resultat Luleå är den kommun som har den lägsta totala kostnaden (226 kr/kvm inkl moms) medan Tanums kommun har den högsta kostnaden (390 kr/kvm inkl moms). Kostnaden för försörjningen av värme, el, avfall och VA för den undersökta fastigheten är 72 procent högre i Tanum än i Luleå. För en lägenhet motsvarar kostnaden ca 1258 kr/månad ( kr/år & lgh) i Luleå och kr/månad ( kr/år & lgh) i Tanum. Skillnaden i kostnad mellan en lägenhet i Luleå och Tanum är hela 911 kr/månad. I absoluta tal så är skillnaden något högre i år jämfört med föregående år mellan lägsta respektive högsta kommunkostnaden (33 kr/månad). Figur 1 Jämförelse mellan Luleå och Tanums kommun kostnaden för fjärrvärme, el, VA och avfall Det är stora skillnader i taxenivåer mellan kommunerna. Störst procentuell spridning finner man som vanligt bland avfalls- och VA- taxorna. Den största utgiftsposten är uppvärmningen där kostnaden för fjärrvärmen varierar mellan 90 och 194 kr/kvm inkl moms. Uppvärmningskostnaderna i kommunerna utan fjärrvärme baseras på medelvärden av fjärrvärme, 157 kr/kvm inkl moms (154 år 2012). Figur 2 Kommuner med högst och lägst totalkostnad Variationerna för exempelvis hämtningen av avfall beror i många fall på hur tätt befolkad kommunen är och om den har stor andel fritidsboende. För VA-verken är kapitalkostnaden en stor del av den totala kostnaden och beräkningsmetodik för kapitalkostnaden tillsammans med kundtätheten ger direkt utslag i kostnaderna för verksamheten. Fjärrvärmen är oftast dyrast på de orter där man 5 (38)

6 Bild: Hans Thoursie investerat i nya, mindre värmeverk och de lägsta fjärrvärmekostnaderna uppvisar orter med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet. Detta är dock en sanning med modifikation. I många fall är det faktiskt i kommuner, med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet, som man har höjt fjärrvärmepriset mest och man ligger på en nivå motsvarande de högsta i Sverige. Generellt har kostnaderna ökat med 3,3 procent jämfört med föregående år. Detta beror främst på ökningarna i elhandelpris, elnätsavgift och VA-avgift sedan 2012 års mätning. Fjärrvärme och avfall ökar med 2,1 respektive 1,4 procent i relation till år Inflationen är däremot 0 procent (mars-värden för KPI) sedan föregående undersökning. I Figur Figur 3 Kostnadsfördelning i Nils 3 redovisas hur de olika kostnaderna fördelar sig Holgerssonhuset för 2013 års studie. för en medelkommun. Hälften av kostnaden (49 procent) är relaterad till värme medan 26 procent avser el (ca 1/3 är fastighetsel och 2/3 boendes elkostnad). Resterande 25 procent utgörs av kostnad för avfallshantering (6 procent) och av VA-kostnad (19 procent). En låg totalkostnad är, liksom i tidigare undersökningar, oftast förknippad med en låga fjärrvärmekostnader. En annan viktig iakttagelse är skillnaden i totalkostnad mellan staden och glesbygden. Skillnaden i medelvärden i kommunklasser efter innevånarantal för fjärrvärmda kommuner kan uppgå till 45 kr/kvm. I årets studie är ökningen relativt jämt fördelad mellan olika kommunstorlekar. Det är således allt dyrare att försörja huset i glesbygd jämfört med städer. 6 (38)

7 Bild: Hans Thoursie Jämförelse mellan olika taxor kan aldrig bli helt rättvis. Förhoppningsvis kan undersökningar av den här typen ändå fungera som ett lokalt diskussionsunderlag. Undersökningen fokuserar enbart på priset. För en fastighetsägare finns det också andra viktiga bedömningsfaktorer som t ex miljöegenskaper, bekvämlighet och utrymmeskrav. I det följande diagrammet redovisas utvecklingen för fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning samt för konsumentprisindex (KPI) mellan åren 1996 och Figur 4 Utvecklingen av fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning samt KPI Figur 5 Utveckling av kort och lång ränta (källa: Sveriges Riksbank) Förutom den stabila generella prisutvecklingen speglad av KPI bör noteras att vi alltjämt har mycket låga räntenivåer, vilket borde ha stor betydelse för kapitaltunga verksamheter som befinner sig i ett förvaltningsskede. I Figur 5 redovisas utvecklingen av den korta och långa räntan över den studerade tidsperioden Både den korta och långa räntan är allt jämt på historiskt låga nivåer. Det borde alltså finnas mycket gynnsamma objektiva förutsättningar för låga prisförändringar för fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning. Detta har vi i årets undersökning sett för fjärrvärmen och att den bibehålls för avfall. Det är därför inte tillfredsställande att konstatera att prisnivån för elnät och VA fortfarande ökar. Ökningstakt är högst för elnät år 4,1 och för VA 3,6 procent. KPI 7 (38)

8 Bild: Hans Thoursie ligger på samma nivå som I studien används ett rörligt elhandelspris som kan variera relativt mycket mellan åren. I årets studie redovisas en ökning med drygt 12 procent jämfört med 2012 (2012 års studie redovisade en kraftig minskning med dryga 35 procent). Det bör påpekas att i Nils Holgersson-studien används kommunmedelvärde i alla jämförelser. Utvecklingen av elnätspriset har, sammantaget över de senaste åren, varit oroväckande hög ur ett kundperspektiv. Noterbart är att kostnadsökningen för fjärrvärme, el, vatten och avfallshämtning ligger relativt väl samlat kring procents ökning sedan Undantaget är avfallet där ökningen sedan 2001 (då den insamlade avfallsvolymen justerades ner) är nästan 70 procent. Genomslaget för avfallskostnaden i Nils Holgersson-fastigheten är dock inte så stor då den i medeltal utgör ca 6 procent. Sedan 1 november 2011 har Sverige fyra s k elområden. I rapporten har ett medelvärde för elpriset i elområde 3 (Stockholm) använts för det rörliga priset som mätts i månadsskiftet juni/juli Variationen hit tills över året mellan de olika elområdenas spotpriser är ca 1 öre/kwh. Utjämning av elnätspriser, som framför allt de större aktörerna som E.ON, Vattenfall och Fortum som äger elnät på flera platser i landet genomför med stöd av ellagen, får märkliga konsekvenser. Detta har redovisats med exempel i tidiagre års studier. Utjämningen ger färre prislistor inom respektive företags geografiska område, men innebära t ex också att stora prisskillnader skapas mellan enskilda städer/kommuner med liknande förutsättningar men med olika eldistributörer. Fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningsformer redovisa i år utifrån Energimyndighetens redovisning i Energiindikatorn 2013 (ER 2013:05). Den visar på att fjärrvärmen har en god konkurrenskraft gentemot uppvärmning med bergvärmepumpar och pellets. Det är endast i ett fåtal fjärrvärmekommuner som alternativa uppvärmningsformer skulle kunna vara ett, ur ekonomisk synvinkel, ett alternativ till en befintlig fjärrvärmeanslutning. Det är då främst bergvärmepumpar som kan konkurrera enligt Energimyndigheten. Priser för elnät och fjärrvärme har studerats mer ingående för kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland (se definition i Bilaga 2). Urvalet av kommuner är gjort utifrån att dessa kommuner ofta är en typ av regionala centrum med en geografisk spridning över landet. Prisnivå, prisutveckling och ägande har varit i fokus. Historiskt har det för elnät varit uppenbart att E.ON och för fjärrvärmen varit Fortum Värme i Stockholm som varit prisdrivande mot högre nivåer i den studerade gruppen av kommuner. På elnätssidan är fortfarande E.ON som har de högsta avgifterna medan det på fjärrvärmesidan blivit kommunala aktörer som Lund och Södertälje. Även i årets studie har en särskild fokusering på landets tio största städer gjorts. Redovisningen återfinns i studiens sista kapitel. Skillnaden i kostnad för Nils Holgersson-fastigheten är 19 procent mellan den av de tio kommunerna som har lägst kostnad, Västerås med 252 kr/kvm, och den som har högst kostnad, Norrköping med 300 kr/kvm. Skillnaden i kr per år för Nils Holgerssonfastigheten blir alltså kr, vilket på årsbasis påverkar boendekostnaden per lägenhet med ca 3220 kr. Samtliga dessa kommuner har dock lägre boendekostnader än medelkommunen i landet (ca 318 kr/kvm för fjärrvärmekommuner). En jämförelse nyttighet för nyttighet mellan de 10 största kommunerna påvisar allt jämt stora och svårförklarliga skillnader (se Figur 6 nedan). 8 (38)

9 Bild: Hans Thoursie Figur 6 Jämförelse av kostnader i landets 10 största kommuner - Urval lägst/medel/högsta Medel för riket Den största absoluta skillnaden i kr/kvm är fortfarande för fjärrvärmen där skillnaden mellan högsta (Norrköping) och lägsta (Västerås) är drygt 48 kr/kvm. 9 (38)

10 Bild: Hans Thoursie 2. FJÄRRVÄRME 2.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för fjärrvärme har ökat med 2,1 procent mellan 2012 och Trots en dämpad prisökning är det betydligt över KPI (0 procent) för samma tidsperiod. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för fjärrvärmen på 875 kr/månad. Det är 23 procent dyrare i kommunen med det högsta priset (1076 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset hela 43 procent lägre (500 kr/mån). Det är hela 115 procent dyrare i Aneby jämfört med Luleå. De iakttagelser som gjorts avseende fjärrvärmepriset är sammanfattningsvis följande: Prisutvecklingen för fjärrvärmen har mattats av något jämfört med tidigare år. Prisutvecklingen har, sedan år 2000, legat stadigt på en nivå mellan 2,5 till 5,2 procent. Detta innebär att fjärrvärmepriset ökat med ca 54 procent i medeltal ute i de svenska kommunerna sedan millenniumskiftet. KPI har under samma period ökat med 21 procent. Fjärrvärmens priskonstruktion är relativt komplicerad. Upp till fem priskomponenter kan ingå i fjärrvärmepriset och utöver det kan det även finnas säsongsbaserad prissättning. Många fjärrvärmeföretag håller på att se över sina prismodeller. Förhoppningsvis leder detta till ökad begriplighet, bl a med avseende på värdet av energieffektiviseringsåtgärder. 2.2 Resultat Fjärrvärmen har byggts ut kraftigt under den studerade tidsperioden och är den dominerande uppvärmningsformen i flera tätorter. I årets undersökning är det 261 av totalt 290 kommuner, d v s 90 procent, där fjärrvärme har ansetts utgöra den dominerande uppvärmningsformen för flerbostadshus i centralorten. I diagrammet nedan redovisas kommuner med lägst och högst fjärrvärmekostnad samt medel för undersökningen vilket var 157,5 kr/kvm år 2013 jämfört med 154,3 kr/kvm för år 2012, dvs. en ökning av priset med 2,1 procent, vilket är en minskning av ökningstakten i relation till föregående års undersökning. Ökningstakten är dock över KPI (0 procent). 10 (38)

11 Bild: Hans Thoursie I bilaga 1 finns samtliga uppgifter redovisade. I bilaga 2 finns siffrorna omräknade till kr/mwh inkl moms. Figur 7 Kommuner med högsta och lägsta fjärrvärmekostnaden Den lägsta fjärrvärmekostnaden finns i Luleå (90,1 kr/kvm) medan den högsta återfinns i Aneby kommun (193,7 kr/kvm). Fjärrvärmekostnaden påverkar därmed en lägenhetsinnehavare med 500 kr/månad i Luleå och 1076 kr/månad i Aneby. Skillnaden beroende på om lägenheten finns i Luleå eller Aneby blir då 576 kr/månad. Undersökningen visar även i år stora skillnader i fjärrvärmekostnader. De lägsta kostnaderna finns allt jämt i de etablerade fjärrvärmestäder som byggt ut sina nät under lång tid samt i några yngre företag med låga produktionskostnader. Större städer har fördelen av högre kundtäthet jämfört med mindre orter. De högsta kostnaderna finns oftast i mindre kommuner som byggt ut fjärrvärme under de senaste åren. I dessa senare kommuner har ibland fjärrvärmenäten en begränsad omfattning. Värmekostnaden och därmed totalkostnaden blir då representativ endast för vissa flerbostadshus i tätorten. 11 (38)

12 Bild: Hans Thoursie Figur 8 Företag med högsta och lägsta fjärrvärmepriser I Figur 8 har istället fokus satts på fjärrvärmeföretagen. Liksom i övriga diagram har åskådliggjorts de tio med lägst priser, medelvärdet av alla företagen samt de tio företag som uppvisar de högsta fjärrvärmepriserna. Bland de tio lägsta är förändringarna små jämfört med I Figur 9 redovisas de kommuner/företag som genomfört prishöjningar på över 30 procent under den senaste rullande femårsperioden, för årets studie avses perioden (38)

13 Bild: Hans Thoursie Figur 9 Fjärrvärmeföretag/kommuner med minst 25 procent höjning under perioden (Den röda och gröna linjen läses av på den vänstra skalan som visar prishöjning i procent). Staplar och den svarta linjen läses av på den högra skalan som visar prishöjning i kr/mwh.) I årets undersökning är det 27 fjärrvärmeföretag/kommuner som höjt sina priser med över 25 procent sett över perioden , se Figur 9. Detta ska jämföras med hela 46 för perioden Drygt hälften av företagen har ett fjärrvärmepris som är högre än medelvärdet för riket. Det är anmärkningsvärt att man i drygt 10 procent av landets fjärrvärmekommuner har höjt fjärrvärmepriserna med minst 25 procent under den senaste femårsperioden. Prishöjning är i medeltal 196 kr/mwh inkl moms (38 kr/kvm eller motsvarande ca 210 kr/månad för en lägenhet på ca 67 kvm). Medelpriset i denna studie är ett medeltal för landets kommuner och inte ett viktat medeltal baserat på såld värme. Det är vår avsikt att visa skillnaderna för ett specifikt typhus mellan landets kommuner och därmed kunna möjliggöra för fastighetsägare, hyresgäster och bostadsrättsföreningar att jämföra sig med andra kommuner. Medelvärdet ska således inte uppfattas som något "Sverigesnitt" för fjärrvärme. Vid en sådan jämförelse kommer stora fjärrvärmerörelser att få en större vikt. Ett något större typhus skulle också ha gett ett något lägre genomsnittligt pris. Det ska också noteras att fjärrvärmepriserna från olika leverantörer kan innefatta olika leveransåtaganden. Några fjärrvärmeverk äger och driftar fjärrvärmecentralerna i huset och vissa inkluderar 13 (38)

14 Bild: Hans Thoursie serviceåtaganden. Likaså varierar uttaget av anslutningsavgift och anslutningslån historiskt samt sättet att återbetala lånen både inom ett företag och mellan företagen. Det gör att en helt rättvisande jämförelse mellan olika fjärrvärmeföretag är en svår uppgift. Genom det kompletta underlag som finns i årets undersökning finns dock ett mycket bra källmaterial för att lokalt föra en diskussion om prissättningen av värme. I vår studie har inhämtats officiella priser, som inrapporteras av fjärrvärmeföretagen. Det finns många fjärrvärmeföretag med ett stort inslag av individuella kontrakt även för mindre fastigheter som vårt typhus. Rent generellt kan konstateras att priskonstruktionerna för fjärrvärme fortfarande i många fall är alltför komplicerade. Den tekniska utvecklingen som möjliggör att både mäta noggrannare och fram för allt samla in och bearbeta mätvärden har gett möjligheten att också prissätta utifrån faktiska mätvärden. Detta innebär inte med nödvändighet att det blir lättare ur ett kundperspektiv avseende prissättning. Det kan också med nuvarande sätt att definiera Nils Holgersson-fastigheten vara svårt att beskriva prisnivån korrekt. Det som är angeläget ur ett kundperspektiv är att det ska vara möjligt att enkelt kunna beräkna effekten av en energieffektiviseringsåtgärd. Vid sökande efter prisinformation samt kvalitetssäkring av inlämnade prisstatistik kan konstateras att det i vissa fall fortfarande kan vara svårt att finna en relevant prislista för fjärrvärmen på företagens hemsidor. Detta gäller även företag som är anslutna till REKO där ett av kraven är att En publik prislista ska finnas. Det är viktigt att denna typ av kvalitetssäkring faktiskt efterlevs vad det gäller en publik och förståelig prislista. Energimarknadsinspektionen ställer numera samma krav via sina föreskrifter. REKO är fjärrvärmebranschens frivilliga system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Priser för fjärrvärme har studerats mer ingående för kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland (se Tabell 1 och definition i Bilaga 2). Urvalet av kommuner är gjort utifrån att dessa kommuner ofta är en typ av regionala centrum med en geografisk spridning över landet. Prisnivå, prisutveckling och ägande har varit i fokus. För fjärrvärmen är det numera Lund och Södertälje som tagit över Stockholms (Fortum Värme) roll avseende högsta prisnivån i den studerade gruppen av kommuner. Det finns dessutom ett antal kommunala aktörer som har höjt priset kraftigt, som t.ex. Örnsköldsvik, Umeå och Östersund som ökat sina priser med ca 60 % över den senaste tioårsperioden. 14 (38)

15 Bild: Hans Thoursie Tabell 1 Fjärrvärmeprisutveckling i Stora och Större städer + Gotland 15 (38)

16 Bild: Hans Thoursie 2.3 Alternativ till uppvärmning med fjärrvärme Huvudalternativen till fjärrvärme, för uppvärmning, är idag panncentraler för eldning med pellets eller användning av bergvärmepumpar. Det är viktigt att det finns en oberoende part som följer kostnadsutvecklingen för alternativa uppvärmningsformer till fjärrvärmen då den är helt dominerande för flerbostadshus och service. I Energiindikator 2013 (ER 2013:05) har Energimyndigheten genomfört en kostnadsjämförelse av uppvärmningsalternativ för flerbostadshus baserat på underlag för året 2012 vilket välkomnas mot bakgrund av de synpunkter som framfördes i Nils Holgersson-rapporten Av Energimyndighetens kostnadsjämförelse framgår att fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningsformer är mycket stark. Fjärrvärme Bergvärmepump Pelletspanna Grundinvestering inkl moms kr kr Ekonomisk livslängd - 15 år 15 år Kalkylränta - 3,7 % 3,7 % Drift- och underhållskostnad (procent av grundinvestering) 0,5 % 1 % 895 kr/år 1) kr/år 2 % kr/år Årsmedelverkningsgrad 0,99 3,0 0,86 Energipris inkl moms NH öre/kwh 2) öre/kwh 3) Anm: 1) Beräknat på ett medelpris för installation av fjärrvärme kr. 2) Avser totalt elhandelspris inklusive energiskatt och moms. 3) Avser totalt pelletspris inkl moms. Figur 10 Kostnadsjämförelse - Fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med uppvärmning med egen bergvärmepump. I Figur 10 redovisas den rörliga kostnaden för uppvärmning med fjärrvärme (röda kraftiga linjen) i relation till bergvärmepump inkl kapitalkostnad (övre mörkgröna linjen) och exkl kapitalkostnad (nedre ljusgröna linjen). I endast några få kommuner så kan det vara värt att överväga en investering i bergvärmepump istället för att fortsätt uppvärmningen med befintlig fjärrvärme. 16 (38)

17 Bild: Hans Thoursie Figur 11 Kostnadsjämförelse Fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med uppvärmning med egen pelletspanna. I Figur 11 redovisas den rörliga kostnaden för uppvärmning med fjärrvärme (röda kraftiga linjen) i relation till pelletspanna inkl kapitalkostnad (övre mörkgröna linjen) och exkl kapitalkostnad (nedre ljusgröna linjen). Inte i någon kommun så kan det vara värt att överväga en investering i pelletspanna istället för att fortsätt uppvärmningen med befintlig fjärrvärme. Det kan konstateras att bergvärmepump är betydligt mer konkurrenskraftig än pelletspannan i studien från Energimyndigheten. Utgångspunkten för figurredovisningen har varit att uppvärmning med fjärrvärme genomgående är den dominerande befintliga uppvärmningsformen. Sammanfattningsvis visar kostnadsjämförelserna i Figur 10 och Figur 11 en god konkurrenskraft för fjärrvärmen vid en befintlig anslutning. Kostnadsjämförelser av dessa slag är alltid svåra att göra. Detta kan illustreras med följande förändringar/uppdateringar i Energimyndighetens analys: Hänsyn tas till prisförändringar för fjärrvärmen till 2013 års nivå (+ 2,1 %) Elhandelspriset justeras till en kortare avtalsform (1 års alternativt rörligt avtal) och motsvarande priser för år 2013, d v s från 106,5 till knappt 90 öre/kwh inkl skatt och moms. Dessutom är många bedömares förväntning att denna lägre nivå är bestående åtminstone under en femårsperiod. Förändring av värmepumpsfaktorn från 3,0 till 3,5. Under senaste årtiondet har en teknikutveckling skett på, vilket också indikeras med att värmepumpfaktor 3,5 bedöms som medelvärde för lågtemperatursystem av Energimyndigheten. Dessa förändringar/uppdateringar ger delvis en annan konkurrenssituation. Ca 90 av landets fjärrvärmekommuner hamna i en situation där, det av ekonomiska skäl, kan vara lönsamt att byta uppvärmningsform från fjärrvärme till bergvärmepump. Det motsvarar således situationen i ca 1/3- del av landets fjärrvärmekommuner. Denna illustration utifrån en delvis annan utgångspunkt visar på ett relativt tufft konkurrensläge för fjärrvärmen i många kommuner. 17 (38)

18 Bild: Hans Thoursie 3. EL 3.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för el sammantaget, d v s inklusive elnät, elhandel och skatter, har ökat mellan år 2012 och år 2013 med 6,1 procent. Liksom förra året har använts rörliga prisavtal för elhandelspriset. Rörligt pris är numera den vanligaste avtalsformen. De procentuella förändringarna avser kommunmedelvärden. För typlägenheten i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för all el på 453 kr/månad. Det är 17 procent dyrare än i kommuner med det högsta priset (528 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset 24 procent lägre (345 kr/mån)än medelvärdet. Det som skiljer kommunerna åt är nätavgiften och elskatten (som är lägre i ett antal Norrlandskommuner) samt numer också elprisområdestillhörighet (i studien används medel av elprisområde 3 Stockholm). Den totala elanvändningen i fastigheten består dels av ett fastighetsabonnemang och 15 lägenhetsabonnemang. Ungefär 30 procent av den totala elanvändningen är fastighetsel, vilket påverkar fastighetsägaren kostnader och läggs in i hyran. De iakttagelser som gjorts avseende de totala elpriserna är sammanfattningsvis följande: Det totala elpriset variera kraftigt från år till år främst beroende på elhandelsprisets utveckling. Under den period som Nils Holgersson-undersökning bedrivits har det successivt inneburit ökade priser sedan år Den närmsta 10-årsperioden kommer innebära ett överskott av elproduktion i det nordiska systemet. Det är främst utbyggnad av vindkraft, men även ny kärnkraft i Finland samt uppgradering av den svenska kärnkraften som står för utökningen av elproduktionen. Detta borde leda till lägre framtida elhandelspriser om inte hela överkapaciteten kan exporteras. Detta år har dock elhandelspriserna ökat från föregående år. Förklaringsvariabler för det kan vara att tillringen till vattenkraftmagasinen var lägre än normalt samt revisionsperioder för kärnkraftverken under våren I årets rapport har rörligt elhandelsavtal använts. Skälet till det ändrade synsättet, som applicerades redan år 2010, är att rörligt elavtal är det vanligaste och samtidigt bäst avspeglar den aktuella elmarknaden. 18 (38)

19 Bild: Hans Thoursie Elnätsavgifter fortsätter att öka (se kommentarer under elnät), vilket är bekymmersamt ur ett konsumentperspektiv. Elskatten är höjd jämfört med 2012 med ca 1 procent (normal elskatt är nu 29,3 öre/kwh exkl. moms). Den 1 november 2011 infördes fyra elområden i Sverige, vilket innebär att elpriset i Sverige varierar beroende på i vilket elområde konsumtionen finns. 3.2 Nätavgifter För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för elnät på 204 kr/månad. Det är 37 procent dyrare i kommunen med det högsta priset (280 kr/mån). I landets billigaste kommun, Skövde, är priset 43 procent lägre (117 kr/mån). De iakttagelser som gjorts avseende elnätsavgifterna är sammanfattningsvis följande: Årets studier visar återigen en hög höjning av elnätavgiften med i medeltal 4,1 procent, redovisat som ett kommunmedel. Förra årets studie visade också på en höjning (2,6 procent). Det faktum att elnätsföretagen befunnit sig mellan två regleringsmodeller har inneburit en svagare tillsyn från Energimarknadsinspektionen (EI) under en period. Branschen har tvingats till stor investeringar avseende ökad elsäkerhet och elmätare. Dessa investeringar har gjorts under en period med historiskt låga räntor. Dessa investeringar som syftar till en rationellare drift tillsammans med en utveckling där driftoch underhållsdelen inom verksamheterna konkurrensutsätts borde kunna leda till lägre kostnader och därmed till lägre eller oförändrade elnätsavgifter framöver. På motsvarande sätt som för fjärrvärmepriser har en jämförelse gjorts för nätavgifter. Endast nätföretag som utgör dominerande nätföretag inom någon kommun har tagits med. Samma redovisningsform gjordes i föregående års redovisning. Även i årets studie har för fastighetsabonnemanget använts uppgifterna för i huvudsak 35 A (i några fall 35A jordbruk), eftersom det är dessa uppgifter som funnits historiskt och underlättar den årsvisa jämförelsen. När det gäller storleken på nätavgifter så är företagens distributionsförhållanden en viktig parameter. Det betyder att nätföretag med få kunder per ledningskilometer (landsbygdsdistribution) har en högre naturlig nätkostnad än nätföretag med många kunder per ledningskilometer (tätortsdistribution). Stormarna Gudrun och Per innebär naturligtvis också att vissa landsbygdsföretag i södra Sverige drabbades hårt samt att lagstiftningen skärpts vad det gäller ersättning till kund vid avbrott. De fysiska förutsättningarna är dock långtifrån den enda förklaringen till den relativt stora prisskillnaden mellan nätägarna. 19 (38)

20 Bild: Hans Thoursie Inte oväntat är det företag med stort inslag av glesbygd som har de högsta nätavgifterna och nätföretagen med lokalnät i tätorter som har de lägsta nätavgifterna i Figur 12 Nätavgifter företagsvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) framgår av nedanstående figur. Figur 12 Nätavgifter företagsvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) Skillnaden mellan billigaste och dyraste nätföretag för Nils Holgerssonfastigheten blir enligt figuren ovan mycket hög Skövde kommun har ett elnätpris på drygt 42 öre/kwh medan Konkursboet Ekfors Kraft AB för sin distribution fakturerar drygt 100 öre/kwh, eller en prisnivå som är ca 2,5 ggr så hög. Energimarknadsinspektionen (EI) har historiskt tillämpat den s.k. nätnyttomodellen vid sin granskning av skäligheten i elnätstariffer. Nätnyttomodellen var en modell för prisreglering som tog sikte på nyttan som nätbolagen producerade. Systemet gav kredit för leveranssäkerhet och för en normal administration. Genom sin konstruktion kunde systemet också medverka till att sätta press på elbolagen att ta tillvara på den rationaliseringspotential som finns (enligt vissa experter upp till 30 procent). Från och med 2012 har istället införts en förhandsprövning av nättarifferna ske, dvs. en prövning av avgifterna innan elnätsföretagen tillåts tillämpa sina tariffer. Nuvarande lagstiftning tar fasta på att de samlade intäkterna från elnätsverksamheten ska ligga inom beslutade intäktsramar. Hur de aktuella elnätstarifferna sätts mellan olika kundkategorier är upp till elnätsföretagen att själva bestämma. Från ett kundperspektiv känns det därför fortfarande angeläget att ta upp diskussionen om hur elnätsföretagen kan effektiviseras samt inte minst hur denna effektivisering kan komma elnätskunderna tillgodo. Erfarenheten visar att det tar mycket lång tid mellan att en oskälighet konstaterats av myndigheten och att resultatet kommer elnätskunderna tillgodo Eftersom undersökningen avser ett flerbostadshus har den dominerande tätortsdistributören valts då flera nätföretag förekommer. Fastighetens elförbrukning delas upp i fastighetsel och hushållsel. Elföretagens mest förmånliga tariffer, vilket oftast är en s.k. enkeltariff, har använts. Förbrukningar och övriga förutsättningar framgår av avsnittet "Förutsättningar" i början av rapporten. 20 (38)