NILS HOLGERSSONS UNDERBARA RESA GENOM SVERIGE en avgi sstudie för 2018

Transkript

1 Fas gheten NILS HOLGERSSONS UNDERBARA RESA GENOM SVERIGE en avgi sstudie för 2018 Rapport E samarbete mellan:

2 FÖRORD Avfallshämtning, va en och avlopp (VA), el och uppvärmning är nödvändigheter i alla bostadshus. Kostnaden för dessa utgör i genomsni drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden för flerbostadshus. Den sammanlagda kostnaden för ärrvärme, el, va en och avfallshämtning uppgår ll drygt 50 miljarder kronor varje år för hus som upplåts som hyresrä och bostadsrä. Så höga årliga kostnader gör a dessa frågor är vik ga för alla fas ghetsägare, bostadsrä sinnehavare och hyresgäster. Också det faktum a många av verksamheterna har en monopolställning innebär a de behöver granskas inte minst med avseende på priserna. Sedan år 1996 ger Nils Holgerson-gruppen, med representanter från HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Bostadsrä erna årligen ut rapporten Fas gheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan Sveriges kommuner. Rapporten finns publicerad på Svenskt Va en, Avfall Sverige, Energimarknadsinspek onen och Energiföretagen Sverige har bidragit med faktauppgi er ll rapporten. Samarbetet med branschorganisa onerna har fungerat väl och har varit ll stor fördel för a ta fram kvalitetssäkrade uppgi er. Samarbetet har också bidragit ll en nära nog 100-procen g svarsfrekvens. EKAN Gruppen har liksom digare år ansvarat för faktainsamling, kvalitetssäkring och analys. I årets rapport konstateras a det allt jämt är anmärkningsvärt stora prisskillnader mellan leverantörerna. Nils Holgerssongruppen hoppas därför a rapporten ska bidra ll a skapa deba, vilket förhoppningsvis ska leda ll skäliga priser för kunderna. Prisutvecklingen bör dessutom vara förutsägbar och stabil. Nils Holgerssongruppen vill framföra e stort tack ll berörda branschorganisa oner och myndigheter för go samarbete och ll EKAN Gruppen för e väl u ört arbete med årets rapport. Stockholm den 16 oktober 2018 Nils Holgerssongruppen Jennie Wiederholm, Hyresgäs öreningen, samt ordförande i Nils Holgerssongruppen Gabriella Castegren, SABO Magnus Ulaner, HSB Mari-Louise Persson, Riksbyggen Mats Lindbäck, Bostadsrä erna 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 2 1. SAMMANFATTNING Förutsä ningar A jämföra avgi er Resultat 6 2. FJÄRRVÄRME Slutsatser & iak agelser Resultat Bakgrund och förutsä ningar EL Slutsatser & iak agelser Nätavgi er Elhandelspriser (konkurrensutsa del) Sammanlagda elkostnader inklusive ska er VATTEN OCH AVLOPP (VA) Slutsatser & iak agelser Resultat AVFALL Slutsatser & iak agelser Resultat Bakgrund och fas ghetens förutsä ning TOTALKOSTNAD DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA Fjärrvärme El (elhandel + elnät) Va en & avlopp Avfall Totalt 47 I bilaga 1-3 finns resultatet av årets undersökning i tabellform. I bilaga 4 finns en detaljerad beskrivning av värmebehovet för Nils Holgersson-huset på 193 MWh. Denna rapport llsammans med mer material finns a hämta hem på Omslag: Foto: Ebba Lö lad 3

4 4

5 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON SAMMANFATTNING 1. SAMMANFATTNING 1.1 Förutsä ningar TYPHUSET NILS HOLGERSSON AREA kvm Antal lägenheter 15 (i medeltal ca 67 kvm/lägenhet) Årsförbrukning ELENERGI - Fas ghetsel (35A) kwh - Hushållsel (16A) kwh FJÄRRVÄRME* - Energibehov kwh - Flöde m AVFALL 3 st 370 liters kärl/vecka VATTEN OCH AVLOPP m 3 * Värmebehovet har fr. o. m års uppgi er få en mer detaljerad beskrivning, se bilaga 4. Som metod för undersökningen förfly as en bostadsfas ghet ll landets alla kommuner och kostnader för avfallshämtning, va en och avlopp (VA), el och uppvärmning jämförs. När det gäller uppvärmning har kostnader för ärrvärme använts i de kommuner där ärrvärme är dominerande uppvärmningsform. I övriga kommuner redovisas en medelkostnad för ärrvärmen i riket. Målet för undersökningen har varit a få in uppgi er för samtliga kommuner i Sverige. De a har även i år uppnå s ll 100 procent. Svenskt Va en, Energiföretagen i Sverige och Energimarknadsinspek onen har bidragit med sta s k och faktauppgi er. Avfallsuppgi erna har samlats in med e eget rapporteringssystem, och i samförstånd med Avfall Sverige. Kvalitetssäkring och komple eringar har gjorts genom kontakter via mail och telefon samt sökning på hemsidor. Enbart förbrukningsavgi er (fasta och rörliga avgi er) har beräknats. Uppgi er om befolkning, ska er m.m. har hämtats från Sta s ska centralbyråns (SCB:s) sta s k. Fjärrvärme, el och avfallshämtning finansierar verksamheten fullt ut genom avgi er. VA-verksamheten är ll dominerande grad avgi sfinansierad men ska efinansiering förekommer i olika grad i ca 15 % av landets kommuner. 1.2 A jämföra avgi er Erfarenheter från digare undersökningar visar a det är möjligt a jämföra avgi er även om förutsä ningarna ski ar. Den ny ghet som är svårast a passa in i en mall är avfallshämtningen, men den står för den 5

6 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON SAMMANFATTNING minsta kostnadsandelen. I anslutning ll redovisningen av varje ny ghet finns kommentarer om hur avgifterna har beräknats och vilka osäkerheter som finns i bestämningen av priset. 1.3 Resultat Luleå är alltjämt den kommun som har den lägsta totala kostnaden (272 kr/kvm och år inkl. moms) medan Munkedals kommun har den högsta kostnaden (437 kr/kvm och år inkl. moms). För en lägenhet motsvarar kostnaden kr/månad ( kr/år & lgh) i Luleå och kr/månad ( kr/år & lgh) i Munkedal. Skillnaden i kostnad mellan en lägenhet i Luleå och Munkedal är hela 916 kr/månad. De a är en betydande minskning jämfört med föregående år då skillnaden var kr/månad då Tanum var den kommun med högsta kostnaden. I absoluta tal så har skillnaden mellan lägsta respek ve högsta kommunkostnad minskat med hela 140 kr/månad jämfört med föregående år. OBS! Det är vik gt a notera a alla priser som redovisas i avgi sstudien är löpande priser. Alla priser avser januari för aktuellt år om inget annat anges. Elpriset är sammansa av elnätsavgi en och elhandelspris (SCB:s sta s k för rörligt elavtal 1 juli aktuellt år i elområde 3) samt gällande elska för aktuellt år och kommun. Priserna jämförs i förekommande fall med infla onen (redovisat i form av mars månads värde för KPI för aktuella år). Priserna bör endast användas som jämförelsetal och inte användas vid kalkylering. Där ll är de angivna priserna för trubbiga då de bl. a. består av fasta och rörliga komponenter. Det är stora skillnader i avgi snivåer mellan kommunerna. Störst procentuell spridning finner man som vanligt bland avgi erna för avfall och VA. Den största utgi sposten är som digare uppvärmning, där kostnaden för ärrvärmen varierar mellan 99 och 204 kr/ kvm och år inkl. moms. Uppvärmningskostnaderna i kommunerna utan ärrvärme baseras på medelvärden av kostnaderna för ärrvärme i de kommuner som har ärrvärme som dominerande uppvärmningsform, 163 kr/kvm och år inkl. moms (163 kr/kvm och år inkl. moms föregående år). Varia onerna för exempelvis kostnaderna för hämtning av avfall beror i många fall på hur tä befolkad kommunen är och om den har stor andel fri dsboende. För VA-verksamheten är kommunstorlek, tekniska förutsä ningar och kapitalkostnader en stor del av den totala kostnaden. Det är dock rela vt vanligt a anläggningskostnaderna är helt avskrivna. Det bör också noteras a VA-verksamheten inte är helt avgi sfinansierad. I ca 15 % av kommunerna är den delvis ska efinansierad. Fjärrvärmen har de lägsta kostnaderna i de etablerade ärrvärmestäder som byggt ut sina nät under lång d samt i några yngre ärrvärmeföretag med låga produk onskostnader. Större städer har fördelen av högre kundtäthet jämfört med mindre orter. De högsta kostnaderna finns o ast i mindre kommuner som byggt ut ärrvärmen under de senaste åren. FIGUR 1 Jämförelse mellan Luleå och Munkedals kommun; kostnaden för ärrvärme, el, VA och avfall u ryckt i kr/månad och lägenhet inkl. moms. 6

7 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON SAMMANFATTNING Kr/kvm inkl moms Avfall 2018 VA 2018 El 2018 MedelFV 2018 FV FIGUR 2 Kommuner med lägst och högst totalkostnad redovisat som kr/kvm och år inkl. moms. Strömstad saknar ärrvärme, och redovisas med avvikande färg Överordnat kostnadsstrukturen finns sedan vilken prissä ningsfilosofi som används av leverantören. Det är framför allt självkostnads- eller marknadsprissä ning som används. Det gör a ovanstående resonemang om ärrvärmens kostnader för produk on och distribu on delvis sä s ur spel, beroende på ärrvärmeföretagets förmåga och marknadssitua on. Totalt har kostnaden ökat med hela 6,1 procent jämfört med föregående år. Förra årets ökning var må liga 0,8 procent. Det är framföra allt den totala elkostnaden som ökat kra igt (20,5 %). Det beror på a elhandelspriset ökat (51,4 %) sam digt som elnätsavgi erna (5,1 %) fortsä er a öka kra igt jämfört med 2017 års undersökning. Elnätsavgi erna ökade kra igt även i förra årets undersökning (7,4 %). Elhandelspriserna kan variera stort mellan åren. Det pris som används är det rörliga elhandelspriset i juli månad i prisområde 3. Dessutom ökade elska en kra igt med hela 12,7 %. Övriga priser och avgi er har ökat rela vt må ullt; VAtaxan (2,6 %), avfall (1,4 %) och ärrvärme (0,5 %). Med untantag av elen så är de andra ny gheterna i paritet eller under den allmänna prisökningen (KPI). Infla onen är 1,9 procent och avsevärt lägre än den totala ökningen för de studerade ny gheterna (mars-värden för KPI). I förra årets undersökning var infla onen +1,3 procent. I Figur 3 redovisas hur de olika kostnaderna fördelar sig för Nils Holgerssonhuset i en medelkommun. Knappt häl en av kostnaden (46 procent) är relaterad ll ärrvärme medan 29 procent avser el (ca 1/3 är fas ghetsel och 2/3 hushållens elkostnad). Resterande 25 procent utgörs av kostnader för avfallshämtning (6 procent) och VA (19 procent). En låg totalkostnad är, liksom i digare undersökningar, o ast förknippad med en låg ärrvärmekostnad. En annan vik g iak agelse är skillnaden i totalkostnad mellan stad och glesbygd. Skillnaden i medelvärden i kommunklasser e er invånarantal för ärrvärmda FIGUR 3 Kostnadsfördelning i Nils Holgerssonhuset för 2018 års studie. Totalkostnad 359,6 kr/kvm inkl. moms 7

8 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON SAMMANFATTNING Skillnaden mellan stad och glesbygd fortsätter också att öka. 8

9 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON SAMMANFATTNING kommuner kan uppgå ll 54 kr/kvm. Det är således dyrare a försörja huset i glesbygd jämfört med a försörja huset i staden. Skillnaden mellan stad och glesbygd fortsä er också a öka. Det finns dessutom e tydligt samband mellan totalkostnaden för de studerade ny gheterna och befolkningsutvecklingen för rikets kommuner. Jämförelse mellan avgi er från olika kommuner/ leverantörer kan aldrig bli helt rä vis. Förhoppningsvis kan undersökningar av den här typen ändå fungera som e lokalt diskussionsunderlag. Undersökningen fokuserar enbart på leverantörernas priser. För en fastighetsägare finns det också andra vik ga bedömningsfaktorer som t.ex. miljöegenskaper, bekvämlighet och utrymmeskrav. NILS HOLGERSSON - ÅR 2017 och 2018 : sammanfa ning av resultat 2017 kr/kvm AVFALL 21,2 21,5 1,4 % 2018 kr/kvm Förändring Kommentar Alla uppgi er inkl. moms En något lägre ökningstakt. Föregående år var ökningstakten 1,9 % VA 66,7 68,4 2,6 % EL (total) 87,6 105,6 20,5 % En något ökad ökningstakt jämfört med föregående år (2,0 % i Nils Holgersson 2017). Elkostnaden 2017 var oförändrad jämfört med föregående undersökning. varav elnät 43,9 46,2 5,1 % +7,4 % i Nils Holgersson 2017 varav elhandel 26,3 39,9 51,4 % -10,7 % i Nils Holgersson 2017 varav ska 17,3 19,5 12,7 % 0,6 % i Nils Holgersson 2017 FJÄRRVÄRME 163,4 164,2 0,5 % TOTALT 338,9 359,6 6,1 % Ökningstakten har minskat y erligare och är sedan två år llbaka under 1 % var den årliga ökningen mellan 1-2 %. För de ny gheter som studeras i Nils Holgersson har samantaget priserna ökat med 6,1 % jämfört med förra året års undersökning redovisade en mycket må lig ökning på 0,8 %. KPI 319,7 325,8 1,9 % Avser marsvärden av KPI för 2017 respek ve 2018 (1,3 % i förra årets undersökning) I Figur 4 nedan redovisas den rela va utvecklingen av priser och avgi er för ärrvärme, el, va en och hämtning av hushållsavfall, samt konsumentprisindex (KPI) mellan åren 1996 och Den samlade kostnad, som i figuren är benämnd TOTALT, visar på en kostnadsökning på dryga 81 procent för den aktuella dsperioden medan den allmänna infla onen (KPI) under samma period ökat med knappa 27 procent. Kostnadsökningen för varje enskild ny ghet, d v s ärrvärme, el, VA och avfallshämtning har digare legat rela vt väl samlat mellan procent. I årets redovisning har spridningen ökat betydligt. Främst är det den totala elkostnaden som ökat kra igt. Elnätskostnaden har bru ts ut, men har i redovisningen i Figur 4 sin start först år 2001 p.g.a. a det från det året redovisa har samma defini on (fas ghetsabonnemanget säkrades ner från 63A ll 35A). Trots den kortare den har elnät s git mest och ökningen är särskilt tydlig ifrån och med år

10 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON SAMMANFATTNING FIGUR 4 Utvecklingen av ärrvärme, el, va en och avfallshämtning samt KPI för perioden Förutom den stabila generella prisutvecklingen speglad av KPI bör noteras a vi under en längre d ha mycket låga räntenivåer, vilket borde ha stor betydelse för kapitaltunga verksamheter som befinner sig i e förvaltningsskede. I Figur 5 redovisas utvecklingen av den korta och långa räntan över den studerade dsperioden Både den korta och långa räntan är alltjämt på historiskt låga nivåer. Det borde alltså finnas mycket gynnsamma objek va förutsä ningar för låga prisförändringar för ärrvärme, el, VA och hämtning av hushållsavfall. FIGUR 5 Utveckling av kort och lång ränta. (källa: Sveriges Riksbank) I studien används e rörligt elhandelspris, mä vid halvårsski et, som kan variera rela vt mycket mellan åren. I årets studie redovisas en ökning med drygt 50 procent. I förra årets studie redovisades en sänkning med drygt 10 procent. Inför nästa års undersökning kommer eventuellt en översyn av elhandelspriset 10

11 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON SAMMANFATTNING göras som kan innebära a någon form av medelvärdebildning införs för a minska svängningarna som uppstår ll följd av a mätningen görs för en enskild månad för e rörligt pris. Sedan 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra elområden. I rapporten har e medelvärde för elpriset i elområde 3 (Stockholm) använts för det rörliga priset som mä s i månadsski et juni/juli Prisskillnaden har i medeltal varit ca 1,2 öre/kwh mellan SE1 och SE4 de senaste tre åren. Det bör påpekas a Nils Holgerssonstudien använder kommunmedelvärde 1 i alla jämförelser. Utvecklingen av elnätspriset har, sammantaget över de senare åren, varit oroväckande hög ur e kundperspek v. De fem senaste årens undersökningar visar på en ökning med över 25 % i medeltal för landets kommuner. Utjämning av elnätspriser, som framförallt de större aktörerna som E.ON, Va enfall och Elevio ( digare Fortum) som äger elnät på flera platser i landet genomför med stöd av ellagen, får märkliga konsekvenser. De a har redovisats med exempel i digare års studier. Utjämningen ger färre prislistor inom respek ve företags geografiska område, men innebär också a stora prisskillnader skapas mellan enskilda städer/ kommuner med liknande förutsä ningar men med olika eldistributörer. De a är ll delar förklaringen ll prisutvecklingen i de nämnda kommunerna. Även i årets rapport studerades landets o största städer lite extra. Redovisningen återfinns i rapportens sista kapitel och redovisas sammanfa ningsvis i Figur 6. Skillnaden i kostnad för Nils Holgersson-fas gheten är 15 procent mellan den av de o kommunerna som har lägst kostnad, Västerås, med 298 kr/kvm (2017 var kostnaden 275 kr/kvm), och den som har högst kostnad, Uppsala, med 343 kr/mwh (2017 var kostnaden 324 kr/kvm). Skillnaden har minskat jämfört med för- Avfall VA El -totalt Fjärrvärme Totalt Medel-Riket Västerås (Lägst-10) Medel-10 Uppsala (Högst-10) Medel-Riket Göteborg (Lägst-10) Medel-10 Stockholm (Högst-10) Medel-Riket Jönköping (Lägst-10) Medel-10 Uppsala (Högst-10) Medel-Riket Stockholm (Lägst-10) Medel-10 Norrköping (Högst-10) Medel-Riket Malmö (Lägst-10) Medel-10 Jönköping (Högst-10) 164,3 149,3 160,0 172,6 105,6 88,4 101,8 115,1 68,4 28,3 41,6 53,8 21,5 8,3 15,0 22,3 359,6 298,5 318,4 343, kr/kvm inkl moms FIGUR 6 Jämförelse av kostnader i landets 10 största kommuner - Urval Lägst/medel/högst - Medel för riket 1) Med kommunmedelvärde avses medelvärdet för landets samtliga 290 kommuner för studerade priser och avgi er. 11

12 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON SAMMANFATTNING ra året med 4 kr/kvm. Skillnaden i kr per år för Nils Holgersson-fas gheten blir ca kr, vilket på årsbasis påverkar boendekostnaden per lägenhet med ca kr. Samtliga dessa större kommuner har dock lägre boendekostnader än medelkommunen i landet (ca 360 kr/kvm). Den största absoluta skillnaden i kr/kvm har elen med ca 27 kr/kvm. I elens fall är kostnaden högst i Uppsala och lägst i Jönköping. Skillnaden i VA-kostnad mellan Stockholm och Norrköping är dock inte så långt e er med en skillnad på ca 26 kr/kvm. I ärrvärmens fall är kostnaden högst i Stockholm och lägst i Göteborg. Skillnaden är 23 kr/kvm. Skillnaden för avfall är 14 kr/ kvm och där är Malmö lägst och Jönköping högst av landets o största kommuner. Priser för elnät och ärrvärme har studerats mer ingående för e urval av kommuner 2 och är gjort u från a dessa kommuner är en typ av regionala centrum med en geografisk spridning över landet. Prisnivå, prisutveckling och ägande har varit i fokus. Historiskt har det för elnät varit uppenbart a E.ON varit prisdrivande mot högre nivåer i den studerade gruppen av kommuner. Det samma gäller Fortum Värme i Stockholm som varit historiskt prisdrivande mot högre nivåer för ärrvärmen. Fjärrvärmepriset i urvalet av dessa kommuner är dock numera högst i Lund följt av Södertälje som båda har kommunalt ägande. Fjärrvärmenätet i Stockholm som är ägt av Stockholm Exergi (50% kommunalt / 50% Fortum) kommer först däre er. På elnätssidan är det uppenbart a E.ON har ha de högsta priserna men de a har nu tagits över av Va enfall i den studerade gruppen av kommuner. E antal kommunala aktörer har följt e er i den kra iga förändringen av elnätspriset, det är främst Karlskrona, Östersund, Lund och Skelle eå som har höga elnätspriser. 2) Det urval som använts är baserat på SCB:s Kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland. Totalt är det 33 kommuner som avses. Vilka de är framgår av Tabell 1 och Tabell 2 senare i rapporten. 12

13 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON FJÄRRVÄRME 2. FJÄRRVÄRME 2.1 Slutsatser och iak agelser 2017 kr/kvm 2018 kr/kvm Förändring FJÄRRVÄRME 163,4 164,3 0,5 % Kommentar Alla uppgi er inkl. moms Ökningstakten har minskat y erligare och är sedan två år llbaka under 1 % var den årliga ökningen mellan 1-2 %. Alterna v uppvärmning Fjärrvärme i Nils Holgersson 2018 Fas ghet kr/år Lägenhet kr/år o lgh (Ca 67 kvm) kr/mån o lgh HÖGST (Munkedal) MEDEL förändring med 0,5 % från LÄGST (Luleå) Diff Högsta - Lägsta Diff Medel - Lägsta Samtliga kostnader avser år 2018 och är inkl. moms Priset för ärrvärme har ökat med 0,5 procent mellan 2017 och Prisökning är den samma som under olåret (0,5 % förra undersökningen) och är lägre än ökningen av KPI (1,9 procent) för dsperioden. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fas gheten innebär det en medelkostnad för ärrvärmen på 913 kr/ månad. Det är 24 procent dyrare i kommunen med det högsta priset, Munkedal (1 131 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset hela 37 procent lägre (571 kr/mån). Det är alltså nästan dubbelt så dyrt i Munkedal jämfört med Luleå. De iak agelser som gjorts avseende ärrvärmepriset är sammanfa ningsvis: Prisutvecklingen för ärrvärmen har ma ats av ytterligare jämfört med digare år och ligger nu på en nivå under 1 procent jämfört med digare kring 1-2 procent per år ( ). Prisutvecklingen har, under perioden legat på i medeltal 3,5 procent. Fjärrvärmepriset har i medeltal ökat med ca 63 procent i de svenska kommunrna sedan KPI har under samma period ökat med knappt 27 procent. Som undersökningen sedan några år llbaka konstaterat är det många ärrvärmeföretag som har eller håller på a u orma nya prismodeller. Förhoppningen är a det ska leda ll mer begripliga prismodeller även ur e konsumentperspek v. De förändringar som har genomförts visar snarare på en ännu bredare flora av priskonstruk oner vilket också kräver en djupare kunskap hos konsumenten. 13

14 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON FJÄRRVÄRME Den tydligaste konkurrenten på värmemarknaden ll ärrvärmen är värmepumpen. Det finns en risk a den kra iga uppgången på elpriset skapar förutsä ningar för ökade ärrvärmepriser framöver i de fall där marknadsprissä ning används. Det finns e behov av a Energimarknadsinspek onen följer och redovisar denna utveckling framöver. 2.2 Resultat Fjärrvärmen är den dominerande uppvärmningsformen i de flesta centralorter i landets kommuner. I årets undersökning, är det 265 av totalt 290 kommuner, dvs. 91 procent, där ärrvärme har anse s utgöra den dominerande uppvärmningsformen för flerbostadshus i centralorten. Sedan 2016 års undersökning har också defini onen av värmebehovet (193 MWh) gjorts mer detaljerad 3 för a ge förutsä ningar för en så rä vis jämförelse som möjligt. I diagrammet nedan redovisas kommuner med lägst och högst ärrvärmekostnad samt medel för undersökningen vilket var 164,2 kr/kvm år 2018 jämfört med 163,4 kr/kvm för år 2017, dvs. en ökning av priset med 0,5 procent, vilket är samma ökningstakt i rela on ll föregående års undersökning. Ökningstakten är lägre än den för KPI (1,9 procent). I bilaga 1 finns samtliga uppgi er redovisade. I bilaga 2 respek ve 3 finns värdena omräknade ll kr/månad och lägenhet inkl. moms respek ve kr/mwh inkl. moms. FIGUR 7 Kommuner med lägsta och högsta ärrvärmekostnaden 3) Defini onen finns redovisad i bilaga 4. Den innebär bl. a. a energi- och flödesbehovet har en tydlig månadsfördelning samt a effektbehovet är definierat. De ärrvärmeleverantörer som äger ärrvärmecentralen medges e avdrag motsvarande 31,25 kr/mwh inkl. moms (25 kr/mwh exkl moms). 14

15 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON FJÄRRVÄRME Den lägsta ärrvärmekostnaden finns i Luleå (102,8 kr/kvm) medan den högsta återfinns i Munkedals kommun (203,5 kr/kvm). Fjärrvärmekostnaden påverkar därmed en lägenhetsinnehavare med 574 kr/ månad i Luleå och 1131 kr/månad i Munkedal. Skillnaden beroende på om lägenheten finns i Luleå eller Munkedal är 563 kr/månad. Det är med andra ord nästan dubbla kostnaden för ärrvärme i Munkedal jämfört med Luleå. Undersökningen visar även i år stora skillnader i ärrvärmekostnaderna. De lägsta kostnaderna finns allt jämt i de etablerade ärrvärmestäderna som byggt ut sina nät under lång d samt i några yngre företag med låga produk onskostnader. Större städer har fördelen av högre kundtäthet jämfört med mindre orter. De högsta kostnaderna finns o ast i mindre kommuner som byggt ut ärrvärme under de senaste 10 ll 15 åren. I de senare kommunerna har o ast ärrvärmenäten en begränsad omfa ning. Värmekostnaden och därmed totalkostnaden blir då representa v endast för vissa flerbostadshus i tätorten. Överordnat kostnadsstrukturen finns den prissä ningsfilosofi som leverantören använder. Det är framför allt självkostnads- eller marknadsprissä ning som llämpas. Det gör a ovanstående resonemang om ärrvärmens kostnader för produk on och distribu on delvis sä s ur spel, beroende på ärrvärmeföretagets marknadssitua on och förmåga. FIGUR 8 Företag med lägsta och högsta ärrvärmepriser I Figur 8 har fokus istället sa s på ärrvärmeföretagen. Liksom i övriga diagram har de o med lägst priser, medelvärdet av alla företagen samt de o företag som uppvisar de högsta ärrvärmepriserna åskådliggjorts. Bland de o lägsta är förändringarna små jämfört med över perioden , se Figur 9. I förra årets undersökning var det 15 företag som höjt mer än 20% och i år inga. De a beror på a den lägre ökningstakten, som redovisats innan, generellt har slagit igenom även i denna redovisningform. I årets undersökning är det 11 ärrvärmeföretag/kommuner som höjt sina priser med över 15 procent se 15

16 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON FJÄRRVÄRME FIGUR 9 Fjärrvärmeföretag/kommuner med minst 15 procent höjning under perioden Fem av ärrvärmeföretagen har e ärrvärmepris som är tydligt högre än medelvärdet för riket. Prishöjningen för dessa kommuner är i medeltal 133 kr/mwh inkl. moms (26 kr/kvm eller motsvarande 143 kr/ månad för en lägenhet på ca 67 kvm), vilket är en något högre nivå än föregående år. KPI-förändringen över dsperioden är bara + 3,5 procent. För ärrvärmen är det numera Lund och Södertälje som tagit över Stockholms (Stockholm Exergis) roll avseende högsta prisnivån i den studerade gruppen av kommuner. Det finns dessutom e antal kommunala aktörer som har höjt priset kra igt, som t.ex. Västerås och Östersund som ökat sina priser med 63 respek ve 52 % över den senaste oårsperioden. Priser för ärrvärme har studerats mer ingående för e urval 4 av kommuner. Urvalet är gjort u från a dessa är en typ av regionala centrum med en geografisk spridning över landet (se Tabell 1). Prisnivå, prisutveckling och ägande har varit i fokus. 4) Det urval som använts är baserat på SCB:s Kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland. Totalt är det 31 kommuner som avses. Vilka det är framgår av Tabell 1. 16

17 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON FJÄRRVÄRME TABELL 1: Fjärrvärmeprisutveckling i stora och större städer + Gotland 5 Fjärrvärmeprisutveckling för 31 kommuner i urval under perioden MEDEL 5) Det urval som använts är baserat på SCB:s Kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland. Totalt är det 31 kommuner som avses. Vilka det är framgår av Tabell 1. 17

18 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON FJÄRRVÄRME Prisutvecklingen för fjärrvärme har mattats av ytterligare jämfört med tidigare år 18

19 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON FJÄRRVÄRME 2.3 Bakgrund och förutsä ningar Medelpriset i denna studie är e medeltal för landets kommuner och inte e viktat medeltal baserat på såld värme. Det är vår avsikt a visa skillnaderna för e specifikt typhus mellan landets kommuner och därmed kunna möjliggöra för fas ghetsägare, hyresgäster och bostadsrä sföreningar a jämföra sig med andra kommuner. Medelvärdet ska således inte uppfa as som något Sverigesni för ärrvärme. Vid en sådan jämförelse kommer stora ärrvärmerörelser a få en större vikt. E något större typhus skulle också ha ge e något lägre genomsni ligt pris. Sedan förra årets undersökning har en mer detaljerad beskrivning av Nils Holgersson-husets värmebehov på kwh använts från och med året Det betyder a det finns en månadsfördelning av värme- och flödesbehov samt e tydligt definierat effektbehov (se bilaga 4). Det ska noteras a ärrvärmepriserna från olika leverantörer kan innefa a olika leveransåtaganden. Några ärrvärmeleverantörer äger och sköter dri en av ärrvärmecentralerna i huset och vissa inkluderar även olika serviceåtaganden. På orter där ärrvärmeleverantören äger ärrvärmecentralen har e avdrag på ärrvärmepriset gjorts med 25 kr/mwh exkl. moms. Vilket motsvarar ca 31 kr/mwh inkl. moms eller 6 kr/ kvm inkl. moms. Likaså varierar u aget av anslutningsavgi och anslutningslån historiskt samt sä et a återbetala lånen både inom e företag och mellan företagen. Just anslutningsavgi en har visat sig kunna vara föremål för förhandling inför en anslutning beroende på gällande marknadssitua on. Anslutningsavgi ens inverkan på priset för olika leverantörer bör studeras vidare. Ovanstående faktorer gör a en helt rä visande jämförelse mellan olika ärrvärmeföretag är en mycket svår uppgi. Genom det komple a underlag som finns i årets undersökning finns dock e mycket bra källmaterial för a lokalt föra en diskussion om prissä ningen av värme. I vår studie använder vi den prissta s k som Energiföretagen Sverige, digare Svensk Fjärrvärme, samlat in och som bygger på officiella priser som inrapporterats av ärrvärmeföretagen själva. Rent generellt kan konstateras a priskonstruk onerna för ärrvärme for arande i många fall är komplicerade. Den tekniska utvecklingen som möjliggör a både mäta noggrannare och framför allt samla in och bearbeta mätvärden har ge möjlighet a också prissä a u från fak ska mätvärden. De a innebär inte med nödvändighet a det blir lä are ur e kundperspek v avseende prissä ning. Det kan också med nuvarande sä a definiera Nils Holgersson-fas gheten vara svårt a beskriva prisnivån korrekt. Det som bland annat är angeläget ur e kundperspek v, är a det ska vara möjligt a enkelt kunna beräkna effekten av en energieffek viseringsåtgärd. Vid sökande e er prisinforma on samt kvalitetssäkring av inlämnade prissta s k kan konstateras a det, med vissa undantag, är enkelt a finna relevant prislista för ärrvärmen på företagens hemsidor. E er genomgång av e stort antal prislistor kan konstateras a ärrvärmeföretagen anger priser för ingående priselement 6 men a det for arande (helt eller delvis) kan saknas defini on av priselementet. De a gäller i synnerhet defini onen av den effekt som är underlag för prissä ningen. I Nils Holgersson-rapporten är avsikten a även ta upp en beskrivning av hur ärrvärmen står sig konkurrensmässigt mot andra uppvärmningsalterna v. De senaste uppgi erna som publicerats av Energimarknadsinspek onen, som har ll uppgi a bevaka värmemarknaden, är de som redovisades av Energimyndigheten i Energiindikator 2013 (ER 2013:05) och som baseras på uppgi er från Med tanke på a det under de senaste åren ske stora förändringar på elmarknaden sam digt som många ärrvärme- och elnätsföretag presenterat nya prismodeller vore det önskvärt a Energimarknadsinspek onen med tätare regelbundenhet följde upp konkurrenssitua onen på värmemarknaden. Denna ståndpunkt kvarstår tyvärr sedan e antal år llbaks. 6) Vanligaste förekommande priselementen är fast pris, effektpris och energipris samt flödespris. 19

20 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON EL Skenande elpriser drar upp boendekostnaderna 20

21 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON EL 3. EL 3.1 Slutsatser och iak agelser 2017 kr/kvm 2018 kr/kvm Förändring Kommentar Alla uppgi er inkl. moms EL (total) 87,6 105,5 20,5 % Elkostnaden 2017 var oförändrad jämfört med föregående undersökning. varav elnät 43,9 46,2 5,1 % +7,4 % Nils Holgersson 2017 varav elhandel 26,3 39,9 51,4 % -10,7 % Nils Holgersson 2017 varav ska 17,3 19,5 12,7 % 0,6 % Nils Holgersson 2017 El [totalt] i Nils Holgersson 2018 Fas ghet kr/år Lägenhet kr/år o lgh (Ca 67 kvm) kr/mån o lgh HÖGST (Östra Göinge) MEDEL förändring med 20,5 % från LÄGST (Luleå) Diff Högsta - Lägsta Diff Medel - Lägsta Samtliga kostnader avser år 2018 och är inkl. moms Priset för el sammantaget, d v s inklusive elnät, elhandel och ska er har ökat kra igt med drygt 20 procent sedan 2017 medan var i stort se oförändrad i föregående års studie. Det är framför allt elhandelspriset som ökat, men även elnät och ska er ökar stort. Liksom förra året har rörligt prisavtal för elhandelspriset använts. Rörligt pris är den vanligaste avtalsformen. De procentuella förändringarna avser kommunmedelvärden 7. För typlägenheten i Nils Holgersson-fas gheten innebär det en medelkostnad för all el på 486 kr/månad. Det är 21 procent dyrare i Östra Göinge, kommunen med det högsta priset (589 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset 27 procent lägre (357 kr/ mån) än medelvärdet. Det som skiljer kommunerna åt är nätavgi en och elska en (som är lägre i e antal Norrlandskommuner) samt numera också elprisområdes llhörighet (i studien har dock använts elpris- 7) Med kommunmedelvärde avses medelvärdet för landets samtliga 290 kommuner för den elnätsavgi som gäller för Nils Holgerssonhuset i centralorten. 21

22 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON EL område 3 Stockholm för samtliga kommuner). Den totala elanvändningen i fas gheten består dels av e fas ghetsabonnemang och dels av 15 lägenhetsabonnemang. Ungefär 30 procent av den totala elanvändningen är fas ghetsel, vilket påverkar fas ghetsägarens kostnader och läggs in i hyran. De iak agelser som gjorts avseende de totala elpriserna är sammanfa ningsvis: Det totala elpriset varierar kra igt från år ll år främst beroende på elhandelsprisets utveckling. Under den period som Nils Holgersson-undersökningen bedrivits har det inneburit successivt ökade priser sedan år Den närmsta 10-årsperioden kommer innebära e översko av elproduk on i det nordiska systemet. Det är främst utbyggnad av vindkra, men även ny kärnkra i Finland samt uppgradering av den svenska kärnkra en som står för utökningen av elproduk onen. De a borde leda ll fortsa låga elhandelspriser men tycks ha sa s ur spel framför allt under sommaren I rapporten används rörligt elhandelsavtal då det är den vanligaste avtalsformen och sam digt bäst avspeglar den aktuella elmarknaden. Däremot fluktuerar det mellan åren och en översyn av någon form av medelvärdesbildning kommer a göras. Utvecklingen av elnätsavgi en har, sammantaget över de senare åren, varit oroväckande hög ur e kundperspek v. De tre senaste årens undersökning visar på en ökning med 20 procent i medeltal för landets kommuner. Elska en har ökat kra igt jämfört med år 2017 (dagens normala elska är 33,1 jämfört med 29,5 öre/kwh exkl. moms 2017). Höjningen av normal elska som skedde 1 juli 2017 ll 32,5 öre/kwh exkl. moms var inte medtagen i den förra undersökningen. Den 1 november 2011 infördes fyra elområden i Sverige, vilket innebär a elpriset i Sverige varierar något beroende på i vilket elområde konsum onen finns. 3.2 Nätavgi er El (nät) i Nils Holgersson 2018 Fas ghet Kr/år Lägenhet Kr/år o lgh (Ca 67 kvm) kr/mån o lgh HÖGST (Berg) MEDEL förändring med 5,1 % från LÄGST (Borlänge) Diff Högsta - Lägsta Diff Medel - Lägsta Samtliga kostnader avser år 2018 och är inkl moms För en typlägenhet i Nils Holgersson-fas gheten fås en medelkostnad för elnät på 257 kr/månad. Det är 56 procent dyrare i kommunen med det högsta priset, Berg (399 kr/mån). I landets billigaste kommun, Borlänge, är priset 47 procent lägre (136 kr/mån). De iak agelser som gjorts avseende elnätsavgi erna är sammanfa ningsvis: Årets studier visar återigen mycket höga höjningar av elnätavgi en med i medeltal 5,2 procent, redovisat som e kommunmedel. De två närmast föregående årens studier visade på höjningar på mellan 7,4 procent (2017) och 6,2 procent (2016). De redovisade avgi shöjningarna visar tydligt a Energimarknadsinspek onens (Ei) regleringsmodell ger e svagt konsumentskydd. Branschen har tvingats ll stora investeringar avseende ökad elsäkerhet och elmätare. Dessa investeringar har gjorts under en period med historiskt låga räntor. Dessa investeringar som sy ar ll en ra o- 22

23 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON EL nellare dri llsammans med en utveckling där dri och underhållsdelen inom verksamheterna konkurrensutsä s borde kunna leda ll lägre kostnader och därmed ll lägre eller oförändrade elnätsavgi er framöver. En jämförelse av endast elnätsföretag har gjorts för nätavgi er (se Figur 10). Endast nä öretag som utgör dominerande nä öretag inom någon kommun har tagits med. När det gäller storleken på nätavgi er så är företagens distribu onsförhållanden en vik g parameter. Det betyder a nä öretag med få kunder per ledningskilometer (landsbygdsdistribu on) har en högre naturlig nätkostnad än nä öretag med många kunder per ledningskilometer (tätortsdistribu on). Stormarna Gudrun och Per innebar också a vissa landsbygdsföretag i södra Sverige drabbades hårt samt a lags ningen skärptes vad det gäller ersä ning ll kund vid avbro. De fysiska förutsä ningarna är dock lång från den enda förklaringen ll den rela vt stora prisskillnaden mellan nätägarna. Inte oväntat är det företag med stort inslag av glesbygd som har de högsta nätavgi erna och nä öretagen med lokalnät i tätorter som har de lägsta nätavgi erna. I Figur 10 redovisas dessa nätavgi er företagsvis. FIGUR 10 Nätavgi er företagsvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) Skillnaden mellan billigaste och dyraste nä öretag för Nils Holgersson-fas gheten blir enligt figuren ovan mycket hög. Borlänge kommun har e elnätpris på ca. 50 öre/kwh medan Bergs Tingslags Elektriska AB för sin distribu on fakturerar ca. 145 öre/kwh, eller på en prisnivå som är nästan 3 ggr så hög. nä öretag förekommer. Fas ghetens elförbrukning delas upp i fas ghetsel och hushållsel. Elföretagens mest förmånliga tariffer, vilket o ast är en s.k. enkeltariff, har använts. Förbrukningar och övriga förutsä ningar framgår av avsni et Förutsä ningar i början av rapporten. E ersom undersökningen avser e flerbostadshus har den dominerande tätortsdistributören valts då flera 23

24 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON EL TABELL 2: Elnätsprisutveckling I Stora Och Större Städer + Gotland Elnätsprisprisutveckling för 31 kommuner i urval under perioden MEDEL Urvalet 8 av kommuner är gjort u från a dessa kommuner o a är en typ av regionala centrum med en geografisk spridning över landet. Prisnivå, prisutveckling och ägande har varit i fokus i Tabell 2 ovan. På elnätssidan har E.ON varit prisledande men den rollen har nu tagits över av Va enfall i den studerade gruppen av kommuner. E antal kommunala aktörer har även de höjt elnätspriset, de a gäller främst Karlskrona, Östersund, Lund och Skelle eå. 8) Det urval som använts är baserat på SCB:s Kommungrupp 1 och 3 (enligt SCB:s indelningsgrund för Stora och Större städer) samt Gotland. Totalt är det 31 kommuner som avses. 24

25 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON EL 3.3 Elhandelspriser (konkurrensutsa del) Sammanställningen som avser elhandelspris för både hushållsel och fas ghetsel llsammans med månadsmedelvärde för marknadspriset för el (NordPools spotmarknad prisområde Stockholm SE3), visas i nedanstående figur: Undersökningstidpunkter (halvårskifte) för elhandelspris i Nils Holgersson för respektive år Gul kurva är spotpris för Sverige (fr.o.m. nov 2011 Elområde 3) 86,0 öre/kwh exkl skatter ,8 62,1 68,4 61,0 65,1 57,1 64,2 61,4 78,8 51,6 39,8 75,9 51,6 44,7 71,1 47,7 45,6 67,2 64,3 43,7 36,1 47,7 42,3 65,6 45,4 42,6 Anvisat avtal; 66,7 Rörl avtal; 64,4 Avtal (1 år); 63, jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul FIGUR 11 Tillsvidarepriser och avtalspriser (1 år) samt rörligt avtal (endast ) för elhandelsföretag vid halvårsski et år för typfas gheten jämfört med månads medelvärden av spotpriser på Nordpool Underlaget för årets elhandelspriser har hämtats från SCB:s månatliga publicering av elhandelspriser för olika typkunder där det rörliga priset vid halvårsski et använts. Vi har beräknat e energiviktat medelpris av typkunder för de 15 lägenheterna och e fas ghetsabonnemang. En llbakakontroll ll år 2010 visar a det är god följsamhet mellan dessa uppgi er och de digare använda medelvärdena för de o största elhandelsföretagen. Årets anvisade avtalspris med ursprung i SCB för juni år 2018 var 66,7 öre/kwh exkl. elska och moms. Motsvarande medelvärde för år 2017 var 65,6 öre/kwh. Medelpriset för 1-årsavtal vid halvårsski et 2018 var 63,5 öre/kwh exkl. elska och moms. Motsvarande avtalspris för år 2017 var 45,4 öre/kwh. Skillnaden mellan avtalspris på e år och anvisat avtalspris ( digare llsvidarepris) kan bland annat förklaras med a de trögrörliga anvisningspriserna ligger kvar längre på digare prisnivåer. Marginalerna har dock minskat en del, förmodligen e er den massiva kri k som framförts. Årets redovisade marginal kan hänföras ll just trögrörligheten i avtalsformen. Prisutvecklingen på marknadsplatsen NordPool och undersöknings llfällena för Nils Holgersson redovisas också i figuren. Det rörliga avtalspriset, som numera är den vanligaste avtalsformen (se figuren nedan), följer spotpriserna på e mer följsamt sä. Där är det vik gt a kontrollera villkoren och vilka marginaler som används av de olika elhandelsföretagen. SCB har sta s k för hur avtalsformerna fördelas i antal elkunder per avtalsform. I nedanstående diagram finns en utveckling från år 2001 ll och med juli Mätningarna visar a allt fler kunder överger llsvidarepriserna och gör ak va val. Tradi onellt har en majoritet av lägenhetskunderna i Sverige ha llsvidareavtal som kontraktsform. Vi utgår ifrån a villakunderna är e mer ak vt kundsegment vad avser byte av elleverantör, jämfört med lägenhetskunderna. 25

26 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON EL FIGUR 12 Avtalsformer för slutkunder (källa: SCB) ELOMRÅDE SUNDSVALL (SE2) ELOMRÅDE STOCKHOLM (SE3) ELOMRÅDE MALMÖ (SE4) ELOMRÅDE LULEÅ (SE1) Från den 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra elområden. Det innebär fyra olika elpriser beroende på var i landet elkonsum onen sker. I vår redovisning ovan av 1-årsavtal har vi förutsa a konsum onen ske i område 3 (Elområde Stockholm, SE3). Indelningen framgår av kartan här in ll (källa: Energimarknadsinspek onen). Gränserna mellan elområdena går i trånga sektorer där det råder begränsad förmåga a föra över el i näten, så kallade flaskhalsar. Varje område har sina förutsä ningar för balans mellan llgång och e erfrågan på el. Under mmar med stora elflöden genom Sverige räcker inte all d överföringskapaciteten i näten för a möta e erfrågan. Då kan olika priser uppstå i områdena. Konsekvensen av de a är a det inte finns något enhetligt Sverige-pris framöver varken på rörliga eller fasta avtal. Det kan också bli rela vt stora skillnader i pris mellan elområdena. Prisskillnaden har i medeltal varit ca 1,2 öre/kwh som månadsmedelvärde mellan SE1 och SE4 för de tre senaste åren. 26

27 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON EL 3.4 Sammanlagda elkostnader inklusive ska er I det följande redovisar vi både det totala elpriset i form av medelvärdet av det rörliga elhandelspriset med bas i SCB och nätavgi er för samtliga kommuner och därmed förknippade nä öretag. Den totala elkostnaden inklusive moms redovisas kommunvis och uttrycks i kronor per kvadratmeter. De flesta av landets kommuner hade under första halvåret 2018 en punktska (konsum onsska ) på 33,1 öre/kwh exkl. moms. Vissa Norrlandskommuner har en punktska på 23,5. Nivån är betydligt högre jämfört med föregående år då motsvarande punktska var 29,5 respek ve 19,9 öre/kwh första halvåret. På alla avgi selement, alltså även på punktska en, llkommer moms med 25 procent. FIGUR 13 Totala elkostnaden kommunvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst total elkostnad samt medel för årets undersökning, vilket var 105,6 kr/kvm jämfört med 87,6 kr/kvm för Det innebär en kra ig ökning. Det bör också påpekas a 15 kommuner som har samma totalkostnad (Hammarö, Sunne, Torsby, Hagfors, Kil, Forshaga, Grums, Eda, Hällefors, Vansbro, Laxå, Gullspång, Ljusnarsberg, Storfors och Munkfors) e ersom dessa kommuner har Ellevio som elnätsföretag. Det kan också noteras a flera Norrlandskommuner av tradi on har låga elnätspriser. Dessutom betalar kunderna i flera Norrlandskommuner en lägre punktska på el, se ovan. Luleå är den kommun som har den lägsta kostnaden för el (80,8 kr/kvm) och Berg i Jämtland har den högsta (128,0 kr/kvm). För en lägenhet på 67 kvm innebär det 449 respek ve 674 kr/månad. Skillnaden mellan kommunerna blir då 225 kr/månad och lägenhet. Utvecklingen mellan åren för de olika kostnadselementen har åskådliggjorts i följande diagram, där de procentuella avvikelserna avser kommunmedelvärdet: 27

28 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON EL År 2017 År ,5% ,1% 51,4% 20 12,7% 0 Elnät Elhandel (rörligt prisavtal) Punktska El (totalt) FIGUR 14 Totala elkostnaden fördelat per kostnadselement åren Den totala elkostnaden som redovisas i studien består av tre olika komponenter: nätavgi, elpris och ska er. Lägenheten i studien har en årsförbrukning på kwh. Vi har vidare förutsa a elpriset handlats upp i konkurrens genom a teckna rörligt elhandelsavtal med befintlig elleverantör eller genom a byta elleverantör. Baserat på 2018 års medelvärden i studien blir förhållanden mellan olika priskomponenter enligt Figur 15. I årets studie är elnätsavgi en den största kostnadsposten i det totala elpriset för de flesta hushållen. Ska en utgörs av punktska en på el (konsum onsska ) samt moms på alla kostnadselement. Vissa Norrlandskommuner har, som nämnts ovan lägre punktska. När det gäller fördelningen av elkostnaden i typfas gheten illustreras den av Figur 16 som återspeglar medelvärdets fördelning. Elnätets andel av den totala elkostnaden för en lägenhet har ökat avsevärt. Skatter (punktskatt och moms) 34% Elnät 35% Elhandel 31% FIGUR 15 Procentuell fördelning mellan priskomponenterna för en lägenhet i typhuset Fastighetsabonnemang; 31,2 kr/m2 (30 %) 15 lägenheter; 74,4 kr/m2 (70 %) FIGUR 16 Fördelning av den totala elkostnaden mellan de 15 lägenheterna och fas ghetsabonnemanget i undersökningen 28

29 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON VATTEN OCH AVLOPP (VA) 4. VA OCH AVLOPP (VA) 4.1 Slutsatser och iak agelser 2017 kr/kvm 2018 kr/kvm Förändring VA 66,7 68,4 2,6 % Kommentar Alla uppgi er inkl. moms En något dämpad ökningstakt jämfört med föreg år (2,0 % i Nils Holgersson 2017) VA i Nils Holgersson 2018 Fas ghet kr/år Lägenhet kr/år o lgh (Ca 67 kvm) kr/mån o lgh HÖGST (Ockelbo) MEDEL förändring med 2,6 % från LÄGST (Solna) Diff Högsta - Lägsta Diff Medel - Lägsta Samtliga kostnader avser år 2018 och är inkl. moms Takten för prisutvecklingen för Va en och Avlopp (VA) är något högre jämfört med förra årets rapport, 2,0 procent mellan 2017 och För typlägenheten i Nils Holgersson-fas gheten innebär det en medelkostnad för VA på 380 kr/månad. Det är 80 procent dyrare i kommunen med det högsta priset, Ockelbo (686 kr/mån). I landets billigaste kommun, Solna, är priset 64 procent lägre (137 kr/mån). De iak agelser som gjorts avseende VA-priserna är sammanfa ningsvis: VA-avgi en har under den d som Nils Holgersson-undersökningen genomförts, dvs. sedan 1996, s git med 84 procent medan KPI under samma period ökat med 27 procent. I årets undersökning är det 21 kommuner som höjer sin VA-avgi med 10 procent eller mer för typfastigheten. Skälen är bl a stora investeringsåtaganden och i vissa fall omläggning av avgi erna för VA, dvs. prismodellförändringar. VA-branschen, som är kapitalintensiv, har under undersökningsperioden ( ) få fördelen av a korta och långa räntor sjunkit från en nivå på omkring 9 procent ll mellan -0,5 och 1 procent (se Figur 5 digare i rapporten). I de analyser som Svenskt Va en har gjort visar man på flera generella orsaker ll den stora skillnaden mellan olika kommuner: - Kommunstorlek, fördelar för större och växande kommuner jämfört med små och krympande kommuner. - Skillnader i tekniska förutsä ningar. - Anläggnings llgångar kan vara helt avskrivna vilket är rela vt vanligt. - VA-verksamheten kan ll delar vara ska efinansierad (gäller ca 15 % av kommunerna) 29

30 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON VATTEN OCH AVLOPP (VA) Avgifterna för vatten och avlopp har inte förändrats i sin uppbyggnad på samma sätt som övriga priser och avgifter i undersökningen 30

31 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON VATTEN OCH AVLOPP (VA) 4.2 Resultat Avgi erna för va en och avlopp har inte förändrats i sin uppbyggnad på samma sä som övriga priser och avgi er i undersökningen. Avgi sstrukturen skiljer sig något från kommun ll kommun. I stort se alla kommuner har en fast avgi och en avgi per kubikmeter förbrukat va en. Till de a kommer i en del fall lägenhetsavgi och/eller mätaravgi. En del kommuner har en dominerande fast del medan de flesta har en låg fast del och en hög rörlig avgi. Vissa kommuner tar också ut en avgi baserad på tomtarea. FIGUR 17 Kommuner med lägsta och högsta VA-avgi er Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst VA-avgi er samt medel för undersökningen vilket var 68,4 kr/kvm år 2018 och 66,7 kr/kvm år Medelvärdet har s git med 2,6 procent mellan åren 2017 och 2018, vilket är en ökning jämfört med föregående års undersökning 2017 då ökningen var 2,0 procent (de tre föregående åren har ökningstakten legat på mellan 2,5 och 3,6 procent). I bilaga 1 ll 3 finns samtliga uppgi er redovisade för 2017 och Den lägsta VA-kostnaden finns i Solna (24,7 kr/kvm) och den högsta i Ockelbo (123,4 kr/kvm), vilket motsvarar en lägenhetskostnad på 137 respek ve 686 kr/ månad. Lägenhetskostnaden kan alltså vara 549 kr/ månad lägre i Solna jämfört med Ockelbo ll följd av VA-avgi er. Skillnaden mellan rikets högsta och lägsta VA-avgi har minskat då Tanum dras skt minskat sin brukningsavgi med motsvarande 30 kr/kvm (-23 procent). Just dessa dras ska avgi sförändringar som kan observeras för flera av kommunerna bland de 10 med högst VA-avgi, se figur 17 ovan, är märklig. Det gör a VA-taxan kan uppfa as som ryckig, vilket kan bero på regleringen av branschen. Ur e konsumentperspektv är det en fördel prisutvecklingen är mer förutsägbar. I redovisningen är det endast VA-företagens s.k. brukningsavgi er som studeras, vilka är hämtade från Svensk Va ens egen sta s k. VA-verksamheten är i de flesta fall avgi sfinansierad (i ca 15 % av kommunerna är den ll delar ska efinansierad). Räknat för samma va envolymer har höjningen av den genomsni liga VA-kostnaden ökat mer än konsumentprisindex över de studerade åren. Sam digt visar förbrukningssta s k över va enåtgång a va enkonsum onen minskat över åren, vilket även för med sig minskade absoluta kostnader för VA. Den kommunala va entjänstbranschen är e naturligt monopol som inte har avreglerats, i motsats ll t.ex. elhandel. Enligt lags ningen måste VA-verksamheterna bedrivas u från självkostnadspris och får heller inte ge vinst. 31

32 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON VATTEN OCH AVLOPP (VA) Branschföreningen Svenskt Va en bedömer a de fram da VA-intäkterna måste öka ll följd av a stora investeringar behövs för a öka takten i förnyelsen av ledningsnäten, bygga ut VA ll de områden som behöver kommunalt va en och avlopp, klimatanpassa VA-infrastrukturen och möta fram dens krav på avloppsrening. Bedömningen är a de årliga investeringarna bör öka med 35 % under de kommande 20 åren, vilket motsvarar 4 5 miljarder y erligare per år jämfört med nuvarande investeringar. De a kommer a leda ll a taxorna under samma dsperiod behöver fördubblas mä i dagens penningvärde, en betydligt kra igare ökningstakt än vad som hi lls har varit fallet. 32

33 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON AVFALL 5. AVFALL 5.1 Slutsatser och iak agelser 2017 kr/kvm 2018 kr/kvm Förändring AVFALL 21,2 21,5 1,4 % Kommentar Alla uppgi er inkl. moms En något lägre ökningstakt. Föregående år var ökningstakten 1,9 %. Avfall i Nils Holgersson 2018 Fas ghet kr/år Lägenhet kr/år o lgh (Ca 67 kvm) kr/mån o lgh HÖGST (Härjedalen) MEDEL förändring med 1,4 % från LÄGST (Burlöv) Diff Högsta - Lägsta Diff Medel - Lägsta Samtliga kostnader avser år 2018 och är inkl. moms Prisutvecklingen för avfall har legat på en rela vt se låg nivå under flera år. I årets undersökning är avgi sökningen 1,4 procent vilket är strax under KPI (1,9 procent). För typlägenheten i Nils Holgersson-fas gheten innebär det en medelkostnad för avfall på 119 kr/ månad. Det är mer än dubbelt så dyrt i kommunen med det högsta priset, Härjedalen, (269 kr/mån). I landets billigaste kommuner, Malmö och Burlöv, är priset mindre än häl en (46 kr/mån) av medelvärdet. De iak agelser som gjorts avseende avfallspriserna är sammanfa ningsvis följande: Spridningen är stor mellan kommunerna och prismodellerna är mycket varierande. I årets studie syns det även i u allet bland de 10 högsta och lägsta kommunerna. Flera kommuner har ändrat sin prismodell och t.ex. skapat incitament för kunden a välja insamling av komposterbart avfall i separata kärl. Kommuner, framför allt i glesbygd t.ex. Bergs kommun i Jämtlands län, har behovsanpassad tömning vilket kan ge en lägre totalkostnad. Nils Holgerssons standardfråga avseende avfall baseras på en insamlingsvolym motsvarande ca 1180 liter/vecka. Om frågan istället ställs öppet ll kommunerna har svarsfrekvensen sjunkit ll under 50%. Resultatet är a medelkostnaden och volymen är omkring 10 procent lägre. I Nils Holgersson e erfrågas endast kostnaden för insamling av hushållsavfall. Det har blivit vanligare a även returmaterial i form av olika förpackningar, dningar mm samlas in fas ghetsnära. A det uppstår en dubbelkostnad för insamling av de a material för fas ghetsägaren är inte helt okontroversiellt. Konsumenten har redan betalt för de a via en avgi på förpackningar och dessutom urholkar det producentansvarsprincipen. 33

34 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON AVFALL Andelen kommuner som har med fasta kostnader i taxan har ökat över den. Mer än häl en av kommunerna llämpar idag lägenhetsavgi er. I medeltal motsvarar den avgi en en tredjedel av den totala kostnaden för hämtning av hushållsavfall. Vid minskade volymer av hushållsavfall innebär det a den icke påverkbara avgi en kommer a öka sin andel. 5.2 Resultat FIGUR 18 Kommuner med lägsta och högsta avfallskostnader Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst avfallskostnader samt medel för undersökningen, vilket var knappt 21,2 kr/kvm år 2017 och drygt 21,5 kr/kvm år Årets undersökning visar på en ökning med 1,4 procent jämfört med föregående år. I förra årets undersökning var ökningen högre, 1,9 procent. Den lägsta kostnaden för avfall finns även i år i Malmö/ Burlöv med 8,3 kr/kvm. Härjedalen har den högsta avfallskostnaden, 48,5 kr/kvm. För en lägenhet innebär de a en varia on mellan 46 och 269 kr/månad. Skillnaden är med andra ord drygt 220 kr/månad för en lägenhetsinnehavare. De kommuner som har höga avfallsavgi er är o ast mindre kommuner och finns i hög grad i glesbygd. En annan faktor som påverkar avfallskostnaden är hur fördelningen av kostnaderna för insamling av avfall som llhör producentansvaret sker. Studier som gjorts, på uppdrag av flertalet av aktörerna inom Nils Holgersson-gruppen och Avfall Sverige, visar på a de boende i hög utsträckning belastas även med dessa kostnader. Om och i så fall hur det påverkar de olika kommunernas avfallsavgi er är sannolikt olika från kommun ll kommun. I Bilaga 3 redovisas den alterna va kostnaden som kommunerna redovisat. 34

35 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON AVFALL För typlägenheten i Nils Holgerssonfastigheten innebär det en medelkostnad för avfall är på 119 kr/månad 35

36 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON AVFALL 5.3 Bakgrund och fas ghetens förutsä ning Liksom digare års redovisningar är varia onen i kostnad för a ta hand om avfall stor mellan kommunerna. Varia onen för avfallskostnaden är fortfarande större än för övriga studerade kostnadsslag. Kommunernas olika lösningar varierar mycket varför det är svårt a få en entydig och enkel redovisning. Alla kommuner har infört kärlhantering och allt fler kommuner, jämfört med digare undersökning, delar upp avfallet i en komposterbar och en brännbar del. Förpackningsåtervinning är väl utbyggd i kommunerna. De a i kombina on med kompostering gör a avfallsmängden som fraktas bort från bostaden minskar. Redovisningen av den behandlade mängden hushållsavfall, som Avfall Sverige årligen publicerar i skriften Svensk Avfallshantering, noterar en ökning med 2,5 procent mellan åren 2016 och år För fas gheten i undersökningen gäller följande: - En fas ghet med 15 lägenheter, 1000 kvm boyta och motsvarande 5 styck 240 liters säckar (för kärl: 3 styck 370 liters kärl eller 2 styck 660 liters kärl) med hämtning en gång i veckan. - Hämtavstånd 9 meter. Inga trappor/dörrar i hämtningsväg. - Kärlhyra och grovsophämtning ska ingå i avgi en. - Ingen komprimering. - Kommuner med uppdelning av avfall i brännbart och organiskt har själva redovisat uppdelningen. Det som använts som normaluppdelning vid beräkning är ca 1000 liter brännbart och resterande komposterbart, dvs. ca 200 liter. I de flesta kommuner finns något avgi salterna v som stämmer överens med de givna förutsä ningarna. För de kommuner som har 14-dagarshämtning räknas med dubbla säck- eller kärlmängden, 6 styck 370-literskärl eller 10 styck 240 liters säckar. Vid avgi i kr/kg har fas ghetens avfallsvikt varit normerad ll kg/år. Underlaget för beräkning av avfallsvikten är hämtad från plockanalyser i början av 2000-talet som genomförts av REFORSK. Allt fler kommuner llämpar källsortering med uppdelning i vå och torrt avfall och/eller någon form av kompostering. För a jämföra sådana avgi er krävs nya och betydligt mer detaljerade antaganden för a jämföra fas ghetens kostnader. I prak ken är de a mycket svårt då kommunerna har så totalt skilda avgi skonstruk oner och insamlingsmetoder. Insamlingsverktyget har i denna undersökning dock anpassats för a kunna lämna mer detaljerade svar. Grovsophämtningen har visat sig svår a i prak ken få med i kostnadsbeskrivningen, då den hos många kommuner inte längre erbjuds. De a visar också svårigheten a få med de olika servicenivåer som fak skt erbjuds fas ghetsägaren beroende på vilken kommun som studeras. En y erligare komponent som kan vara svår a göra en rä vis betraktelse av är hämtavståndet 9 meter. Kommunerna llämpar mycket olika praxis och prismodeller för de a. Prisskillnaden kan i många fall vara så stor a det i prak ken blir helt missvisande. Det finns också kommuner som av arbetsmiljöskäl inte accepterar några egentliga hämtavstånd. I dessa kommuner har fas ghetsägarna anpassat lösningarna för a korta ner hämtningsavståndet därmed få ner sina kostnader. 36

37 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON TOTALKOSTNAD 6. TOTALKOSTNAD 2017 kr/kvm 2018 kr/kvm Förändring TOTALT 338,9 359,6 6,1 % Kommentar Alla uppgi er inkl moms För de ny gheter som studeras i Nils Holgersson har sammantaget priserna ökat med hela 6,1 % jämfört med förra året års undersökning visade på en mycket må lig ökning på 0,8 %. KPI 319,7 325,8 1,9 % Avser marsvärden av KPI. (1,3 % i förra årets undersökning) Totalt i Nils Holgersson 2018 Fas ghet kr/år Lägenhet kr/år o lgh (Ca 67 kvm) kr/mån o lgh HÖGST (Munkedal) MEDEL förändring med 6,1 % från LÄGST (Luleå) Diff Högsta - Lägsta Diff Medel - Lägsta Samtliga kostnader avser år 2018 och är inkl. moms Kostnaden för Nils Holgersson-fas gheten har ökat kra igt jämfört med Ökningen är i medeltal för landets kommuner hela 6,1 procent. KPI har under samma period ökat med 1,9 procent. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fas gheten innebär det e medelvärde för totalkostnaden på kr/månad, en ökning med 115 kr/månad. Det är 21 procent dyrare i Munkedal, kommunen med det högsta priset 437 kr/kvm inkl. moms (2 428 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset 24 procent lägre 272 kr/kvm inkl. moms (1 512 kr/mån). Medelvärdet för en kommun är 360 kr/kvm inkl. moms. 37

38 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON TOTALKOSTNAD Kostnaden för Nils Holgerssonfastigheten har ökat kraftigt jämfört med

39 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON TOTALKOSTNAD Kr/kvm inkl moms Avfall 2018 VA 2018 El 2018 MedelFV 2018 FV FIGUR 19 Kommuner med lägsta och högsta totalkostnad De o kommuner som har lägst totalkostnad får den posi onen framförallt genom a ha låga ärrvärmekostnader. De o kommuner som har den högsta totalkostnaden ligger där på grund av en kombina on av höga kostnader för VA, avfall, nätavgi er för el samt uppvärmning i form av ärrvärme. Genomslaget är störst om ärrvärmepriset är högt. Dessa kommuner har genomgående rela vt låga invånarantal. Det följer även befolkningsförändringen på e tydligt sä, se Figur 22. Kr/kvm inkl moms Av2018 VA2018 El2018 FV2018 Antal kommuner Totalt Medelvärden i kommunklasser efter innevånarantal för fjärrvärmda Tusen innevånare i kommunen (Totalt medelvärde ) FIGUR 20 Medelvärdet av totalkostnaden år 2018 som funk on av kommunstorlek Rikets 290 kommuner är uppdelade från de största längst ll vänster, ll de minsta längst ll höger i figuren. 39

40 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON TOTALKOSTNAD Det är därför intressant a undersöka om det finns e samband mellan kommunstorleken och totalkostnaden. De a åskådliggörs i ovanstående Figur 20, där totala antalet kommuner i Sverige har delats in nio klasser med ursprungligen ca 30 kommuner i varje klass. Det som hänt över åren är a antalet mindre kommuner successivt har ökat och a gruppindelningen därför inte rik gt har samma numerär som ursprungligen. Kostnadsförändringen jämfört med digare år har varit större i de små kommunerna jämfört med de stora kommunerna. Bilden är sig sam digt lik mellan åren, med avseende på a de mindre kommunerna i glesbygd alltjämt har höga kostnader för sin tekniska service. Det är också e av skälen ll a vi tycker a det är mest intressant a jämföra kommuner av liknande storlek med varandra. Materialet medger en uppdelning på alla dessa nio storleksklasser av kommuner. Skillnaden mellan medelvärdet i gruppen med kommuner över innevånare och gruppen med kommuner under innevånare är 55 kr/kvm inkl. moms. Detta är en må lig ökning jämfört med föregående år. För den studerade typlägenheten på ca 67 kvm motsvarar de a drygt 300 kr/månad och lägenhet. Om utvecklingen av totalkostnaden studeras över en lägre period, i de a fall dsperioden 2000 ll 2018 framgår e rela vt tydligt mönster. Två större grupper utkristalliserar sig, en grupp med större och en grupp med mindre kommuner där brytgränsen är innevånare. De a illustreras också tydligt i Figur 21. FIGUR 21 Utvecklingen av totala kostnaden för uppvärmning, el, VA och avfallshämtning i större och mindre kommuner sedan år 2000 Kostnadsskillnaden mellan mindre och större kommuner ökar i stort se kon nuerligt sedan år Det bekymmersamma är a det är många parametrar som för närvarande tycks gå i den riktningen a denna trend kan komma a hålla i sig. Det gäller framför allt det faktum a befolkningsunderlaget i allmänhet är vikande för mindre kommuner och a utveckling av tekniska system kräver en god kompetensförsörjning, vilket kan vara svårt för teknisk infrastruktur i allmänhet och i små organisa oner i synnerhet. 40

41 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON TOTALKOSTNAD I Figur 22 redovisas just befolkningsförändringen som funk on av invånarantal i kommunen. I allmänhet ökar befolkningen i de större kommunerna och minskar i de mindre. Till denna kurva har adderats kostnadsnivån i medeltal för Nils Holgersson-fas gheten för respek ve kommungrupp. hämtning av hushållsavfall i samtliga kommuner återfinns i figur 23 ovan. Figuren visar på en ökad spridning av kostnaden för rikets kommuner mellan åren 2008, 2013 och 2018, sam digt som medelkostnaden ökat från 281 ll 360 kr/kvm inkl. moms över hela dsperioden. En komple erande metod a beskriva kostnadsprofilen och dess utveckling för ärrvärme, el, VA och FIGUR 22 Befolkningsförändring i rikets kommuner sedan 1996 i förhållande ll antalet kommuninnevånare och Total kostnad för år 2016 i kr/kvm inkl. moms Antal kommuner Totalkostnad kr/kvm inkl moms FIGUR 23 Fördelning i intervall av totalkostnaden för ärrvärme, el, VA och hämtning av hushållsavfall i samtliga kommuner för åren 2008, 2013 och

42 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA 42

43 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA 7. DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA I de senaste Nils Holgersson-rapporterna har e särskilt fokus lagts på de o största kommunerna i Sverige och hur priset på ärrvärme, el, VA och avfallshämtning utvecklats där. Tillsammans utgör de o kommunerna ca 30 procent av Sveriges befolkning. 7.1 Fjärrvärme OBS! Bruten axel Kr/kvm inkl moms Fjärrvärme - 10 största Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Linköping Västerås Örebro Norrköping Helsingborg Jönköping Medel Fjv Medel FIGUR 24 Fjärrvärmepriser i landets o största kommuner över perioden OBS! Ny detaljerad defini on av ärrvärmepriset fr.o.m. år 2014 År Fjärrvärmeprisets utveckling sedan år 2008 för landets o största kommuner ser minst sagt olika ut. De kommuner som avviker mest från mönstret är Stockholm som varit prisdrivande i gruppen med e tydligt högre pris. De flesta övriga kommuner har e er 2008 ha en liknande utveckling. Västerås har, av dessa kommuner, ha det lägsta priset genom åren men har sedan 2008 genomfört prishöjningar som inneburit a man numera ligger i nivå med den övriga gruppen av kommuner. Det är numera en grupp av fyra kommuner som har e något lägre ärrvärmepris. Gruppen består av Göteborg, Jönköping, Linköping och Västerås. En mer detaljerad defini on av värmebehovet gör a priserna för 2014 inte ska jämföras med de närmast föregående åren. Däremot kan en jämförelse med de första åren i figuren vara relevant då prismodellerna var mer homogena hos ärrvärmeföretagen. 43

44 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA Spridningen i ärrvärmepriset har under åren varit rela vt stor, även om den minskat de senaste åren. Det är egentligen två kommuner, Stockholm och Västerås, som historiskt stå för denna spridning. Fjärrvärmepriset i Stockholm är även se över landet rela vt högt med sina 173 kr/kvm, knappt 10 kr/kvm över medelpriset för alla ärrvärmekommuner. Fjärrvärmepriserna i Stockholm och numera Uppsala är de av de o största städerna, som ligger på en nivå tydligt över medelpriset i landet. 7.2 El (elhandel + elnät) OBS! Bruten axel Kr/kvm inkl moms El total - 10 största 60 År Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Linköping Västerås Örebro Norrköping Helsingborg Jönköping Medel El Medel FIGUR 25 Det totala elpriset för landets o största kommuner Figur 25 visar utvecklingen för de o största kommunerna avseende totalpriset för el så som det redovisas i Nils Holgersson-rapporten. Utvecklingen av priset för el sedan år 2008 har varierat kra igt, främst beroende på elhandelsprisets förändringar över d. Förändringen från 2008 ll 2018 är i medeltal ca 26 procent. Spridningen mellan kommuner är dock inte lika stor som för ärrvärme, VA och avfall. Skillnaden består endast i elnätsavgi er, dvs. kostnaden för a distribuera elen. Vissa kommuner, främst i Norrland, har även en lägre elska (ej aktuellt för de o största kommunerna) samt skillnad i elprisområde. De kommuner som s cker ut är Uppsala, där elnätet ägs av statliga Va enfall, och de tre E.ON-kommunerna Malmö, Örebro och Norrköping som har det högsta totala elpriset. I övriga kommuner ligger man tydligt under medelvärdet för landets kommuner. Lägsta totala elpriset av de o största kommunerna har Jönköping. Sedan 2008 har spridningen i det totala elpriset (egentligen elnät i de a fall) ökat i absoluta tal, vilket är a betrakta som anmärkningsvärt. Spridningen de senaste åren har legat på nivån 16 kr/kvm inkl. moms, vilket motsvarar ca 90 kr/mån för en lägenhet. De två senaste åren har spridningen ökat ll kr/kvm inkl. moms (ca kr/mån för en typlägenhet). 44

45 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA 7.3 Va en och Avlopp Kr/kvm inkl moms VA - 10 största 10 0 År Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Linköping Västerås Örebro Norrköping Helsingborg Jönköping Medel VA Medel FIGUR 26 VA-priset i de o största kommunerna På VA-sidan uppvisar de o största kommunerna alltjämt e rela vt lågt pris jämfört med riket som helhet. Skillnaden mellan lägsta, Stockholm, och högsta, Norrköping, är dock stor. VA-kostnaden är nästa dubbelt så hög (90 % högre) för samma typ av fas ghet i Norrköping jämfört med Stockholm. Det är anmärkningsvärt a flera kommuner uppvisar perioder av prissänkningar. Stockholm har ha en prissänkning i början av perioden och Göteborg och Jönköping har genomfört prissänkningar mellan 2016 och I övriga kommuner har man i stort se följt samma utveckling som för landet, men med olika tempo över den studerade den. 45

46 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA 7.4 Avfall Kr/kvm inkl moms Avfall - 10 största År Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Linköping Västerås Örebro Norrköping Helsingborg Jönköping Medel Avfall Medel FIGUR 27 Avfallspriset för de o största kommunerna Avfallet är även för de o största kommunerna den ny ghet som har den största prisspridningen llsammans med VA. Billigast är det i Malmö och dyrast i Jönköping. Kostnaden för a omhänderta avfall från denna typ av fas ghet är 2,7 ggr så dyrt i Jönköping jämfört med Malmö. Utvecklingen för de o största kommunerna är annorlunda än för landet som helhet om en jämförelse görs med u allet Medel Avfall ( Figur 27 ovan). Trenden är ökade priser för riket men sjunkande för de o största kommunerna. 46

47 FASTIGHETEN NILS HOLGERSSON DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA 7.5 Totalt OBS! Bruten axel Kr/kvm inkl moms TOTALT - 10 största Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Linköping Västerås Örebro Norrköping Helsingborg Jönköping Medel TOTAL Medel År FIGUR 28 Utvecklingen avseende kostnader för ärrvärme, el, va en och hämtning av hushållsavfall i landets o största kommuner FIGUR 29 Sammansä ningen av totala kostnader för landets o största kommuner för år 2018 Sammantaget visar granskningen av landets o största kommuner en rela vt samlad bild där denna storstadsgrupp har en prisnivå som ligger klart under medelnivån i riket. Avståndet ll medelnivån har emeller d varierat över d. Från a varit i medeltal 26 kr/kvm år 2008 ll a vara nästan 41 kr/kvm år