MATEMATIK- OCH NO/TEKNIKPROFIL Maserskolan Borlänge



Relevanta dokument
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Kort om kursplanen i teknik

skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Göteborg 5 december Teknik

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet

Kursplanen i ämnet teknik

skapande skola teknik & fysik årskurs 7-9

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Granska din skola - teknikundervisningen.

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

RAPPORT skolverksamheten på KomTek till

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation

Teknik Granbergsskolan 7-

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Pedagogisk planering

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Undersökningar av tekniska lösningar

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Inlärning. perception. produktion

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Tisdag 50 Onsdag 50 Fredag 90

Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Tyck till om förskolans kvalitet!

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Tummen upp! Teknik åk 3

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

1. Skolans värdegrund och uppdrag

När leken och lärandet får gå hand i hand.

SKOLA KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

2.1 Normer och värden

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

Transkript:

MATEMATIK- OCH NO/TEKNIKPROFIL Maserskolan Borlänge

Bakgrund Maserskolan är en 7-9 skola med ca 350 elever med 3-5 klasser i varje årskurs. År 2002 påbörjades en medveten satsning i teknikämnet för att öka intresset för och kunskaperna i Teknik hos eleverna. Med hjälp av ny pedagogik och upprustning av våra lokaler samt med medel ur Erik-Johan Ljungbergs utbildningsfond blev detta möjligt. År 2004 utsågs Maserskolan till Årets teknikutbildning av organisationen Teknikföretagen för sitt nytänkande sätt att arbeta med eleverna i Teknikämnet. År 2006 satsade vi vidare med en helt ny profil i NO och Teknik. Eleverna har 100 minuter extra i dessa ämnen varje vecka. År 2007 totalrenoverades skolans NO- salar med hjälp av medel ur Erik-Johan Ljungbergs utbildningsfond. Nu har vi fem klasser på Maserskolan med No och Teknikprofil. Med start 2014/15 utökar vi vår profil med Matematik.

Pedagogisk grundsyn Vi utgår från varje elevs enskilda behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Därför är det viktigt att undervisningen i naturvetenskap innehåller inslag där eleverna har verktyg som är pedagogiskt hanterbara och moderna så att de därmed på ett enkelt sätt kan klargöra för sig själva hur de tänker (metakognition). Det hjälper också oss som lärare och handledare att få inblick i deras tankar. Det är då först som man kan ställa de motfrågor som behövs för att få in eleven på nya tankebanor.

Syfte Undervisningen i Matematik- och NO- teknikprofilen ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar. Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. Genom undervisningen i NO- teknik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Använda teknik och NO- områdets begrepp och uttrycksformer Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

För att nå upp till dessa tänkta förväntningar och att uppnå dessa mål har vi Matematik- och NO- tekniklärare på Maserskolan skapat väl genomarbetade och valbara arbetsområden inom vår profil. Verksamheten ska: Ha målstyrd verksamhet. Nå individen. Se till individen. Ha individanpassade arbetsområden. Utgå från elevens enskilda behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Stärka elevens vilja till nyfikenhet, undersökning och reflektion över teknikens och naturvetenskapens påverkan på samhället. Öka elevernas självförtroende inom Naturvetenskap, Matematik och Teknik. Se till de olika arbetsområdena som en helhet, där dessa tillsammans kompletterar de ställda målen. Ha utvärderingar och gruppdiskussioner. Låta styrdokumenten genomsyra undervisningen. Ha elevanpassade aktiviteter med olika svårighetsgrader.

Aktiviteter anpassade i svårighetsgrad Strategi, målsättning och utvärdering ska ständigt återkomma i vår verksamhet. I vårt arbete uppmärksammar vi och ser till varje elevs behov av stöd och stimulans, och även utgå från individens förmåga och förståelse. Vägen till målen kan se olika ut för olika individer. Anknyta till elevens existerande kunskaper och erfarenheter och stimulera deras fantasi och nyfikenhet. Eleverna skall känna trygghet i skolan och lämna den med god självkänsla och känna glädje, lust och nyfikenhet att lära och ta ansvar för sitt fortsatta lärande. Undervisningen i profilen ska syfta till att intressera elever och att underlätta deras framtida studie- och yrkesval. Eleverna ska tillgodogöra sig en teoretisk bakgrund i NO och Matematik som sedan används i tekniken där flera olika projekt väljs med liknande innehåll. Tillägna sig kunskap som klargör NO och Teknikens identitet och dess roll i samhället utifrån ett historiskt perspektiv. Främjas i sin förmåga och vilja till att ta ansvar för sitt eget arbete.

Arbetsområden Vi arbetar med valbara kurser om människa, miljö och klimat, robotteknik, programmering och Matematik. Variationerna i kurserna är stora och innehåller både praktiska och teoretiska moment. Alla kurser utvärderas av elever och lärare för att ständigt förbättras för att höja undervisningskvalitén. Eleverna får arbeta med ett tiotal olika kurser under sin högstadietid vilket borgar för en fördjupad kunskap i profilämnena.

Klass 9 Siljansnäs flygplats

Provflygning med elever

En glad elev (pilot)

Undervisning i aerodynamik

Maserelever förbereder sig för tävling i First lego league

Robotkonstruktion

Programmering

Maserskolan vinnare 2012

Pokaler och Resecheck Oslo nästa

OSLO Över 40 lag tävlar

Konstruktion av solcellsfordon Arbete kring de olika energislagens för- och nackdelar

Elektronik Här bygger eleverna självsökande radiomottagare

Bygge av elmotorer

Världens enklaste elmotor

Elmotor - Elevbygge

Radiostyrd propellerdriven elbil

Innehåll olika arbetsmoment

Projektarbeten - Vatten och Avlopp

Provtagning av vatten

Utrustning för vattenanalys

Vattenanalys

Destillering av markvatten

Här odlar vi kräftdjur

Kalibrering av väderstation

Mottagare från väderstation

Data från vår väderstation

Tabellvärden För beräkningar hos olika väderdata för inskrivning i diagram

Diagram över olika väderparametrar

STAR-Bygg -Studiebesök på en byggarbetsplats

ELEVBYGGE Eleverna bygger ett skalenligt hus från grunden

Kunskaper och arbeten kring olika väderfenomen

Cumulus Cumulusmoln, eller stackmoln, förkortning Cu, är ett huvudmolnslag som uppstår genom konvektion. Cumulusmolnen är ofta blomkålsliknande och har en molnbas mellan cirka 600 och 3 000 meter över markytan. Toppen på de mest upptornade molnen kan nå upp till 9 000 meters höjd. Cumulusmoln består vanligen endast av vattendroppar. Om temperaturen är betydligt under noll grader kan iskristaller bildas i molnet.

Regnbåge över Borlänge

Höjdmätare - Beräkning av lufttryck på olika höjder

Studiebesök - Rommehed

I cockpiten

Modellbygge - Segelflygplan

Provflygning

CRIME SCENE Arbete med kriminalteknik