Hur mår våra studenter? Petter Gustavsson Marie E Dahlin Stockholm 4/5 2015 1
Disposition Tillbakablick. Folkhälsorapporten 2005 Svensk folkhälsostatistik om unga vuxna och studerandes psykiska hälsa (2014; 2012-2014) Högskolestudenters psykiska hälsa: en översikt av forskning Longitudinell forskning om högskolestudenters psykiska hälsa 2
Lättare psykisk ohälsa Petter Gustavsson 21 augusti 2015 4
Sjukskrivningsdiagnoser 5
Psykofarmaka 6
7
8
Folkhälsoproblem 9
10
Psykisk hälsa 2014 (16-84 år; uppdelat ef kön) 11
Psykisk hälsa 2014 (kvinnor; uppdelat ef ålder) 12
Psykisk hälsa (kvinnor 16-29; uppdelat ef år 2012-2014) 13
Psykisk hälsa 2014 (uppdelat ef sysselsättning) 14
Psykisk hälsa 2014 (studenter; uppdelat ef kön) 15
Psykisk hälsa (studerande; år 2012-2014) 16
Psykisk hälsa (studerande kv; år 2012-2014) 17
Psykisk hälsa (studerande män; år 2012-2014) 18
20
A systematic review of studies of depression prevalence in university students Number of studies: 24 Reported prevalence rates ranged from 10% to 85% with a weighted mean prevalence of 30.6%. The results suggest that university students experience rates of depression that are substantially higher than those found in the general population.
American College Health Association National College Health Assessment II: Spring 2014. n= 79,266 Average age: 22.22 years
National College Health Assessment II: Spring 2014. Within the last 12 months, students reported the following factors affecting their academic performance Stress: 30.3% Anxiety: 21.8% Sleep difficulties: 21.0% Depression: 13.5% Internet use/computer games: 11.6% Finances: 6.2% Chronic pain: 3.0%
CCMH The 2014 Annual Report Overall n=79,841 Attended counseling for mental health concerns =29.3%
CCMH The 2014 Annual Report The top presenting concerns of students, listed in descending order, are: 1. Anxiety 2. Depression 3. Stress 4. Family 5. Academic performance
Enkätstudie 2013 n=5182 (39%)
30
Psykiatriska diagnoser bland 81 läkarstuderande på termin 6 n % Egentlig depression 5 6.2 Tidigare depression (n=76) 32 41.6 Dystymi 1 1.3 Hypomani någonsin 4 4.9 Mani någonsin 1 1.2 Social Fobi 6 7.6 Generaliserat ångestsyndrom 3 3.7 Tvångssyndrom 0 0 Paniksyndrom 0 0 Posttraumatiskt stressyndrom 0 0 Alkoholmissbruk 5 6.2 Alkoholberoende 6 7.4 Bulimi 1 1.2 Anorexia nervosa 0 0 Psykiatrisk diagnos 22 27.2 Av dessa hade 3 någon vårdkontakt Dahlin & Runeson. BMC Medical Education, 2007, 7:6.
Läkarstuderande vid KI jmf Handelshögskolans studenter Weekly bingedrinking Harmful alcohol use Depression Depression och alkohol bland läkarstuderande och Handelsstuderande Business students Men Business students Women Medical students Men Handelsstud Mer alk Mer depr 0% 10% 20% 30% 40% Procent Medical students Women Dahlin et al, BMC Medical Education 2011
Samma data som föreg bild + själskattad psyk ohälsa i behov av behandling och ev sökt behandling Dahlin et al, BMC Medical Education 2011 The two student groups differed in their choice of help-seeking only with regard to student health services, which were more often sought by medical students, and there was a minor but significant tendency for women to have sought specialised help from psychologists or psychiatrists more often than men. - Ur Discussion Medical students may have a lower threshold for consulting a professional, due to the availability of student health services on the KI campus, the like of which the SSE students do not have access to.
The WHO World Mental Health Surveys International College Student Project (WMH-ICS) The college years are a crucial time period when students make the transition from late-adolescence to adulthood. This transition takes place during an extremely sensitive part of the life cycle for the onset of emotional problems and mental disorders. Approximately 75% of all lifetime mental disorders have their onsets prior to the age of 24. These early-onset cases have greater delays in seeking treatment as well as poorer clinical and functional outcomes than later-onset cases. Mental disorders are more prevalent among students than among adults Suicide is a common cause of death among university students. The college years are also associated with a significant increase in risky health behaviors, such as excessive alcohol and cannabis use. These disorders and behaviors are associated with low academic attainment as well as with a range of adverse outcomes in the domains of health and role functioning subsequent to leaving college. http://www.hcp.med.harvard.edu/wmh/college_student_survey.php
The LANE- and PATH-studies Longitudinal Analyses of Nursing Education Prospective Analyses of Teachers Health
Prevalens och förlopp av psykisk ohälsa (andra hälsoproblem) UTBILDNING ARBETSLIV Studievillkor Arbetsvillkor Studieengagemang Arbetslivsintroduktion Yrkesförberedelse Kompetens Karriärvägar Tillfredställelse och välbefinnande 37
Studenter från alla lärosäten i Sverige Blekinge Tekniska Högskola Göteborgs Universitet Hälsohögskolan i Jönköping Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan Kristianstad Karlstad Universitet Karolinska Institutet Linköpings Universitet Luleå Tekniska Universitet Lunds Universitet Mälardalens Högskola Malmö Högskola Mitthögskolan Sophiahemmets Sjuksköterskeskola Umeå Universitet Uppsala Universitet Växjö Universitet Örebro Universitet Ersta Högskola Rödakorsets Högskola 38
År 0 UTBILDNING ARBETSLIV 3 2 1 0 1 2 3 4 5
Procent Kliniska nivåer av depression 16 14 12 10 8 Grupp med lägst prevalens Grupp med högst prevalens 6 4 2 0 Utbildning Arbete
Procent Smärta från rygg 70 60 50 40 30 Grupp med lägst prevalens Grupp med högst prevalens 20 10 0 Utbildning Arbete
Procent Smärta från nacke/skuldra 70 60 50 40 30 Grupp med lägsta prevalens Grupp med högsta prevales 20 10 0 Utbildning Yrke
43
44
45
Prevalens av stressymptom 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 30% 37% 41% 0 Första året i utbildning Andra året i utbildning Tredje året i utbildning 46
Samtidig ökning av problem med muskelspänningar 80 70 60 50 40 40,9 49,2 52,7 30 20 10 0 Första 1 året st i year utbildning Andra 2 året nd i utbildning year Tredje 3 året tr year i utbildning 47
Samtidig ökning av problem med mag/tarmsymptom 80 70 60 50 40 39,2 44,7 48 30 20 10 0 1 st year 2 nd year 3 tr year Första året i utbildning Andra året i utbildning Tredje året i utbildning Ann Rudman 21 augusti 2015 48
Påverkar utveckling av stressymtom studenternas resultat? Mindre aktiva studenter Lägre nivåer av upplevelsen att klara arbetet som sjuksköterska Mindre väl förberedda UTBILDNING ARBETSLIV 1 året utbildning 2 Sista året utbildning 0 Första året arbetsliv 2 3 4 5 Ann Rudman 21 augusti 2015 49
Påverkar utveckling av stressymtom hur det går professionellt ett år efter avslutad utbildning? Klarar sina arbetsuppgifter sämre Använder forskning i mindre utsträckning Vanligare att ha intentionen att lämna yrket UTBILDNING ARBETSLIV 1 året utbildning 2 Sista året utbildning 0 Första året arbetsliv 2 3 4 5 Ann Rudman 21 augusti 2015 50
51
Typiska stressorer För hög arbetsbelastning Brist på kontroll/inflytande Frånvaro av belöning/bekräftelse Dålig sammanhållning Orättvisa bedömningar/belöningar Värderingskonflikter
Orsaker till stress under 2:a terminen Hög arbetsbelastning Låg kontroll/lågt inflytande Lågt socialt stöd (fr lärare) Lågt socialt stöd (fr kursare) Orättvisa bedömningar Värderingskonflikter 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Petter Gustavsson 21 augusti 2015 53
Förändring över tid: Hög arbetsbelastning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 35,1 33,7 28,3 0 1 st year 2 nd year 3 rd year Petter Gustavsson 21 augusti 2015 54
Förändring över tid: låg kontroll/lågt inflytande 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 64,2 66,1 68,9 0 1 st year 2 nd year 3 rd year Petter Gustavsson 21 augusti 2015 55
Förändring över tid: lågt stöd (från lärare) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 25,6 28,9 29,2 0 1 st year 2 nd year 3 rd year Petter Gustavsson 21 augusti 2015 56
Öppna jämförelser Skillnader mellan utbildningsorter vad gäller: 1. Studentengagemang och utbildningsutfall 2. Kritiskt tänkande och förbättringskunskap 3. Studiemiljö och stress 57
petter.gustavsson@ki.se 08-5248 3659 58
Resultat Andelen som är motiverade för yrket av eget intresse är högt 75% väljer utifrån ett genuint intresse Stress ökar under utbildningen Detta får konsekvenser för yrkesförberedelsen och yrkesutövandet Vanligaste stressorn var lågt inflytande/lite kontroll 2/3 upplevde detta som en ständig källa till stress 2/3 studenter upplever sig väl förberedda för sitt yrke Varierar stort mellan lärosäten Problem i övergången mellan utbildning och arbete Bristande förkunskaper, känslor av otillräcklighet, lågt stöd, bristande intresse för kunskap och utveckling Andelen med kliniska nivåer av depression Är högre under utbildningstiden än under arbetslivet 59
petter.gustavsson@ki.se 08-5248 3659 60