DK3 Totalentreprenader med funktionskrav

Relevanta dokument
Funktionsentreprenad: val av beläggning

Vägytemätning -mått, metoder och hjälpmedel. NVF seminarium 27/1-05. Innehåll. Bakgrund - vägytemätning idag.

Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling?

Innehåll. Metodbeskrivning Vägytemätning av objekt

Publikation 1994:38 Mätning av spår och ojämnheter med mätbil

Provväg Skänninge: Spårdjup 9:e oktober 2033?*

Funktionskrav i upphandling. Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Hur kan entreprenören använda sig av PMSv3 i anbud och entreprenader?

Dimensionering. Dubbdäcksslitage. Dubbdäck

1/23/2014. Vägytemätning. Peter Ekdahl. Ny teknik och dataanvändning. RST presentation 2013 VERKLIGHET. Ibland blir det fel

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

Funktionsentreprenader

Svenska vägutformningsmetoder PMS-Objekt

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Vägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur

SPECIALISTSEMINARIUM avseende Smala körfält- en utmaning för beläggningsbranschen. 20 januari, 2011 Hagaporten, Solna

Utvärdering av mekanistisk-empiriska modeller i ett svenskt och ett amerikanskt dimensioneringsprogram för flexibel vägöverbyggnad

Trafikverkets variant implementerad i PMS Objekt

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Vägytemätning med mätbil; objektmätning

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE)

TANKvärt från prov- och kontrollsträckor

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Betongvägen vid Arlanda

Stabilitetsprovning hos asfaltbeläggningar

Forskningsledare Väg- och banteknik VTI

Erfarenheter av funktionskrav

Vägytemätning med mätbil; vägnätsmätning

Provv. ningee. Robert

Funktionsupphandlingar i kommuner

Metoddagen Utskottet för oförstörande fältmätningar. Utskottet för oförstörande fältmätningar. Fokus

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

Introduktion till TRV-applikationen PMSV3 Pavement management system. Fokus på den externa versionen (.se) av PMSV3

2+1, Utredning av befintliga konstruktioner

Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011

Friktionsmätning av vägavsnitt med gummiasfalt

Motiv till provningsmetoder och kravnivåer

Lars Forslöf Roadroid

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

JÖNKÖPING CENTRALT LÄGE FÖR LOGISTIK


Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER. Anpassad till Eurokod

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Uppföljning av provsträckor med ytbehandling som förseglats med Fog Seal

Kontroll och uppföljning av entreprenader del 1, dagens krav och metoder

Utvärdering av gummiasfalt provväg E22 Mönsterås

Svenska vägtillståndsmått då, nu och imorgon Del 1: Då år

Modellering av dynamiska spårkrafter från spårvagnar. Examensarbete utfört av Ejder Eken och Robert Friberg Presentation för Swedtrain,

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola

Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Homogenitetsmätning med laser

Metoddagen Leif Sjögren, VTI. Tillståndsmätning med smartmobil; en översikt av läget Metoddagen, 5 Februari 2015 Leif Sjögren, VTI.

Vägkvalitetsrapport En granskning av Sveriges vägnät

Handbok i vägytemått

Betongvägar. Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet CBI IF:s höstmöte, 7 nov. 2013

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Dimensionering av överbyggnader

BBÖ-provsträckor E4 och E18

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken

Nr: Utgivningsår: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport efter fem års trafik.

Provv. ningee. och vägyta. Robert

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.

Manual för ett litet FEM-program i Matlab

Prov med olika överbyggnadstyper

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Friktionsmätning och textur

NVF VIA NORDICA 2008 Kontraktstyper Funktionskrav för upphandling av väginvesteringar Matti Vehviläinen

Väg 50 Motala-Mjölby. en del av. BanaVäg Motala-Mjölby

Accelererad provning av vägkonstruktioner

Vägkvalitetsrapport 2018

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

Kort om mätosäkerhet

Prognosmodell för spårutveckling orsakad av tung trafik

Vägkvalitetsrapport En granskning av Sveriges vägnät

UNDERSÖKNING AV NY METOD FÖR MÄTNING AV YTJÄMNHET, NIVÅER OCH LUTNINGAR INOM HUS- OCH ANLÄGGNINGSARBETEN

Nr: Utgivningsår: Dimensionering vid förbättring och underhåll - Datainsamling. Lägesrapport

Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI

Elektrifiering av tunga fordon

Att skapa hållbara vägar och gator

Besiktning av KGO-sträckor

Kvalitet hos vägytedata. Transportforum 2015 Session 78 Vägytemätning Leif Sjögren

F7 Trafikbuller. Onsdagens aktiviteter. Fredagens aktiviteter. Mätning av trafikbuller och fasadisolering. Kl Grupp 1.

Restvärde hos vägar. En kunskaps- och idésammanställning kring hur investeringar ska styras för lägre LCC

Drift och underhåll för ökad gång- och cykeltrafik

Materialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Fundamentala egenskaper hos skelettbeläggningar, Serie H1, H2 och H3. Safwat Said. Konstruktion& Byggande. Skanska, ATC

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid

Mikrosimulering med: VISSIM (biltrafik) En metodik för beräkning av belastningsgrad i VISSIM. Henki Refsnes

Stabilisering med emulsion och kombinationen av emulsion + cement

Jämnhetsvariation hos sommar- och vintervägar

PM reviderad Västerås, Skälbymotet, buller

Transkript:

DK3 Totalentreprenader med funktionskrav Foto: Glenn Lundmark produkten: TRAFIKUTRYMME MED VISS FUNKTION 2013-02-25 2

Intet nytt... 1893 Barber Asphalt Company: Medelhästen ramlar 1 gång per 585 miles på asfalterade vägar, jämfört med 1 gång/per 413 miles på övriga. New York 1896: kontrakt med 15 års garanti 2013-02-25 3 Sen mycket spänningar-töjningar t.ex. Boussinesq (1885) a p z σ z 1 = p 1 2 1+ a z 2 3 2 2013-02-25 4

Funktionsvägar, Sverige Torsten Grennberg något av portalfigur E3 Vårgårda 1981: E245 Tranviken 1985: underhållsbeläggning ombyggnad 80-talet 1992-1993 2002-2003 2005 Efter Jacobsson, L 2013-02-25 5 Trafikverket 2006 2013-02-25 6

Funktionsparadigmet (Korteweg, Van der Zwan, 2002) Samhället Vägnät Väg Vägdel Lager Material Samhällsfunktion/system Användarkrav Funktionskrav Konstruktionskrav Lagerkrav Materialkrav lösning: fri teknisk lösning: fri konstruktiv lösning: fri konstruktiva detaljer: fri Materialspecifikationer: fri Produktionsmetod: fri Frihetsgrader 2013-02-25 7 Nivåer för krav: exemplet vägar Funktionskrav Antal krav 1. Användarkrav 2. Funktionskrav 3. Konstruktionskrav 4. Lagerkrav 5. Materialkrav framkomlighet, säkerhet, tillgänglighet, komfort, transporttid jämnhet, friktion, buller bärighet, strukturella krav beständighet motstånd mot utmattning och permanenta deformationer, styvhet, beständighet, tjocklek specifika krav på sammansättning, stenkvalitet, kornstorleksfördelning, bindemedelshalt, hålrum, bindemedelsspecifikationer osv. Frihetsgrader 2013-02-25 8

Kravnivåer Varje krav på varje nivå försöker fånga något eller några krav högre upp i kravhierarkin. Nivå 1: säkerhet transporttid Nivå 2: jämnhet friktion Nivå 3: bärighet beständighet Nivå 4: utmattning styvhet stabilitet Nivå 5: hålrumshalt bindemedelshalt kornstorleksfördelning packningsinducerad anisotropi bindemedel 2013-02-25 9 Mätmetoder... Var ska vi vara i funktionsparadigmet? Till varje krav måste det finnas mätmetod som kan tillförlitligt kvantifiera det vi kravställer Till varje metod och bestämning hör mätfel eller mätosäkerhet 2013-02-25 10

Mätmetoder: Nivå 1 1. Användarkrav framkomlighet, säkerhet, tillgänglighet, komfort, transporttid Här saknar vi objektiva mätmetoder Notoriskt svårmätt I alla fall för skeptiska tekniker 2013-02-25 11 Mätmetoder: Nivå 2 2. Funktionskrav jämnhet, friktion, buller Krav på vägytan Bäring på något/några krav i nivå 1 Jämnhet (spårdjup, IRI) Buller Friktion 2013-02-25 12

Jämnhet I längs- och tvärled (IRI och spårdjup) Vägytemätbil Tröghetsbaserade mätsystem 2013-02-25 13 Longitudinal and transversal profiles

Longitudinal profile: static reference level Longitudinal profile: inertial reference

Inertial system 6 DOF 3 translation 3 rotation 3 accelerometers 2 gyroscopes 2 extra lasers at the back odometer (distance traveled) Optical triangulation

International Roughness Index IRI Ojämnhet är avvikelser från en plan yta med egenskaper som påverkar fordonsdynamik, åkkvalitet, dynamiska (tröghets) laster. Profilering av vägar sedan början av 1900-talet Tröghetsbaserade höghastighetssystem sedan början av 1960-talet Arbete under 70-talet ledde fram till: Världsbankens försök i Brasilien 1982 som matematiskt formulerade kvartsbilen (quarter-car) en lätt modifiering av den tidigare Golden-car 2013-02-25 19 Kvartsbil Baseras på simulering av färd med kvartsbil i 80 km/h Konstanter och beräkningsalgoritmer bestämda IRI är den summerade rörelsen hos stötdämparen dividerat med observationslängd 2013-02-25 20

Exempel: 10 mm skarv 20 15 10 5 Profile [mm] 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Distance [m] 0 Response of Quarter-car

Exempel Längsprofil IRI 0,1m IRI 20m IRI 400m 10 mm 18 mm/m 1,5 mm/m 0,08 mm/m 20 20 IRI [mm/m] 15 10 5 15 10 5 Vägprofil [mm] 0 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Löplängd, x [m] 2013-02-25 23 Spårdjup Rätskivemodell Trådmodell 2013-02-25 24

Trådmodell Funktionskrav: Vägyta Kriterium A1 Ojämnhet i längsled Nivå 1.Ojämnhet får maximalt vara 2,5 mm/m som medelvärde över 20 m A2 Ojämnhet i tvärled 1.Ojämnhet får maximalt vara 15 mm som medelvärde över 20 m, för 95 % av sträckan. 2.Ojämnhet får ej överstiga 18 mm som medelvärde över 20 m. A3 Tvärfalls avvikelse 1.Tvärfall får maximalt avvika 1,5 % från projekterade värden som medelvärde över 20 m. 2.Resultanten mellan längs- och tvärlutning får aldrig understiga 0,5 %. 2013-02-25 26

Funktionskrav: Vägyta A4 Tjällyftning på ytvägar A5 Tjällyftning i trafikutrymme (tunnel) 1.Nivåskillnad får ej överstiga 160 mm 1.Tjällyftning får ej inskränka på fri höjd eller medföra att fordonsrörelser inskränker på fri höjd A6 Friktion vid barmarks förhållande 1.Medelvärde av friktionskoefficienten/talet på en 20 m sträcka skall överstiga 0,5. 2.SRT-värdet på en 20 m sträcka skall överstiga 50 A7 Deformation/ sättning i längsled 1.Totalsättning från projekterad profil får ej överstiga 0,3 m 2013-02-25 27 Senaste större nybyggnader Tvärled Längsled Trafiköppning P 95 3,0 mm P 95 1,2 mm/m Underhållstid P 90 11,0 mm Maxvärde 15 mm Max. lutning 1 mm/år P 90 2,1 mm/m Max. lutning 0,075 mm/m/år 2013-02-25 28

Funktionskrav vid trafiköppning IRI 20m : P 95 1,2 mm/m (dvs. 95 % av sträckan skall ha IRI lägre än 1,2 mm/m) Spårdjup: P 95 3 mm Krav på fördelningen av mätta värden 2013-02-25 29 Typisk fördelning: IRI Frekvensfördelning Sannolikhetsfördelning f (x ) 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 Lognormal IRI 20m [mm/m] 2013-02-25 30

Svansen! f (x ) 1,2 mm/m P 95 = 1,53 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 IRI 20m [mm/m] 2013-02-25 31 Exempel på verktyg ME-PDG (AASHTO 2002 Design guide) Mechanistic-Empirical Pavement Design Guide MMOPP 2007 Mathematical Modelling of Pavement Performance Danish design guide Svenska verktyg VTI:s slitagemodell Prognosmodell för spårutveckling orsakad av tung trafik (VTI notat 2-2007) 2013-02-25 32

ME-PDG MYCKET indata: default eller mätt 2013-02-25 33 ME-PDG: 30 minuter senare Stort antal beräkningar och summeringar Permanent Deformation: Rutting 0.80 0.70 AC Rutting Design Value = 0.25 Total Rutting Design Limit = 0.75 0.60 Rutting Depth (in) 0.50 0.40 0.30 SubTotalAC SubTotalBase SubTotalSG Total Rutting TotalRutReliability 0.20 0.10 0.00 0 24 48 72 96 120 144 168 192 216 240 264 Pavement Age (month) Viktigt att kunna teori och empiri bakom modeller 2013-02-25 34

MMOPP 2007 2013-02-25 35 MMOPP: Simulering Simulerar spår och IRI 3.5 IRI1 12 Spor1 IRI2 Spor2 3 IRI3 IRI4 10 Spor3 Spor4 IRI [mm/m] 2.5 2 1.5 1 IRI5 IRI6 IRI7 IRI8 IRI9 IRI10 Spår [mm] 8 6 4 Spor5 Spor6 Spor7 Spor8 Spor9 Spor10 0.5 2 0 0 2 4 6 8 10 12 År 0 0 2 4 6 8 10 12 År Viktigt att kunna teori och empiri bakom simuleringar 2013-02-25 36

VTI:s Slitagemodell Materialdel som uttrycker spårdjup som funktion av materialegenskaper kopplas med Trafikdel som beskriver mängd personbilar och hur trafiken och därmed spårdjupet fördelas över körfältet Finns implementerad i PMS Objekt 2013-02-25 37 Prognosmodell för spårutveckling orsakad av tung trafik VTI notat 2-2007, Nils-Gunnar Göransson Fallviktsmätningar på nybyggd konstruktion Spårdjup från vägytemätbil VTI:s LTPP-sträckor (Long-Term-Pavement- Performance) Spår som funktion av SCI300 (Surface Curvature Index 300 mm) och N (antal standardaxlar) 2013-02-25 38

Prognosmodell för spårutveckling orsakad av tung trafik: exempel Spårdjup [mm] 16 14 12 10 8 6 4 2 0 0 2000000 4000000 6000000 8000000 10000000 Antal standardaxlar Viktigt att kunna teori och empiri bakom modeller 2013-02-25 39 Sammanfattning DK1 och DK2 vanligast (än så länge) Funktion mest vägyta DK3-Traditionella verktyg lite trubbiga 2013-02-25 40