DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion

Relevanta dokument
p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer

DD1350 Logik för dataloger

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Om semantisk följd och bevis

Lite om bevis i matematiken

DD1350 Logik för dataloger

Föreläsning 5. Deduktion

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

En introduktion till logik

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska ni kunna?

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska kunnas?

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Grundläggande logik och modellteori

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion Varför logik? Satslogik... 2

Grundläggande logik och modellteori

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt,

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

8. Naturlig härledning och predikatlogik

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Varför är logik viktig för datavetare?

Semantik och pragmatik

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer , lösningsförslag

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

En introduktion till predikatlogik

Logik och kontrollstrukturer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)

MA2047 Algebra och diskret matematik

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

Logik I. Åsa Hirvonen Helsingfors universitet. Våren 2013

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 5: Deduktion

Semantik och pragmatik

Induktion och rekursion

Föreläsning 6. pseudokod problemlösning logik algoritmer

Logik och bevisteknik lite extra teori

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Logik. Dr. Johan Hagelbäck.

Tentamen i logik 729G06 Programmering och logik

Normalisering av meningar inför resolution 3. Steg 1: Eliminera alla och. Steg 2: Flytta alla negationer framför atomära formler

F. Drewes Datavetenskapens grunder, VT02. Lite logik

Robin Stenwall Lunds universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet TER1

FTEA12:2 Filosofisk Metod. Grundläggande argumentationsanalys II

7. FORMELL SATSLOGIK (SL)

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

Induktion och rekursion

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

EDA Digital och Datorteknik 2009/2010

Switchnätsalgebra. Negation, ICKE NOT-grind (Inverterare) Konjunktion, OCH AND-grind. Disjunktion, ELLER OR-grind

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

9. Predikatlogik och mängdlära

Robin Stenwall Lunds universitet

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler

Logik och modaliteter

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande

Grundläggande logik och modellteori

Introduktion till predikatlogik. Jörgen Sjögren

Grundläggande logik och modellteori

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

2 Matematisk grammatik

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

Logik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra

Semantik och logik. Semantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

MATEMATISK INDUKTION. Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Värderelationer och Monadiska Normer i Dyadisk Deontisk Logik

Om a 2 är ett jämnt tal, så är också a ett jämt tal sant. = 4n 2 + 4n + 1

8 MODAL SATSLOGIK. omöjligt - inte omöjligt. tänkbart - inte tänkbart

Introduktion till formell logik

Diskreta strukturer. 1 Introduktion. 1.1 Konventioner

Jesper Carlström 2008 (reviderad 2009)

Lösning av tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, tisdagen den 27 maj 2014, kl

Transkript:

DD1350 Logik för dataloger Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion 1

Satslogik En sats(eller utsaga)är ett påstående som kan vara sant eller falskt. I satslogik(eng. propositionallogic) representeras sådana satser av variabler (typiskt p, q, r, p1, p2, ) jämför variabler av typ booleani Java Vi skapar sammansatta satser med hjälp av konnektiv som och, eller, icke, etc. jämför &&,,! i Java 2

Konnektiv Konnektiv Namn Textuell form Motsvarighet i Java /\ Konjunktion och && \/ Disjunktion eller Negation inte! Implikation om så 3

Formler Med hjälp av konnektivenkan vi bygga allt mer komplicerade formler: q ( q) (p /\ ( q)) ((p /\ ( q)) r) (((p /\ ( q)) r) \/ s) osv. För formell definition se Def 1.27 (s 32-33). 4

Syntaxträd ((p /\ ( q)) r) (p /\ ( q)) r p ( q) q 5

Prioriteter Vi inför prioriteter mellan konnektivför att minska antalet parenteser. har högst prioritet sedan kommer /\ och \/ sedan kommer dvsi stället för (p /\ ( q)) rskriver vi p /\ q r 6

Formalisering p : tåget kommer för sent q : det finns en taxi vid stationen r : John blir försenad till sitt möte q : det finns inte någon taxi vid stationen p /\ q : tåget kommer för sent och det finns inte någon taxi vid stationen p /\ q r : Om tåget kommer för sent och det inte finns någon taxi vid stationen, så blir John försenad till sitt möte. 7

Naturlig deduktion Naturlig deduktion är ett bevissystem som låter oss härleda nya formler (slutsatser) ur formler vi redan tror är sanna (premisser). Till stor del utvecklat av den svenske logikern Dag Prawitz(1936-) 8

Regler: konjunktion Introduktion: φ ψ φ /\ψ /\i Eliminering: φ /\ψ φ φ /\ψ /\e 1 /\e 2 ψ 9

Bevisexempel Sekvent: p /\ q, r q /\ r Bevis: 1 p /\ q premiss 2 q /\e 2 1 3 r premiss 4 q /\ r /\i 2, 3 10

Beviset som träd p /\ q q /\e 2 q /\ r premisser r /\i slutsats 11

Regler: Implikations-eliminering Kallas även modus ponens. φ φ ψ ψ e 12

Bevisexempel Sekvent: p (q r), p /\ q r Bevis: 1 p (q r) premiss 2 p /\ q premiss 3 p /\e 1 2 4 q r e 3, 1 5 q /\e 2 2 6 r e 5, 4 13

Regler: implikations-introduktion Introduktion: φ ψ φ ψ i Antag φ (öppna en box), härled ψ, släpp antagandet φ (stäng boxen), dra slutsatsen φ ψ 14

Bevisexempel Sekvent: p (q r) p /\ q r Bevis: 1 p (q r) premiss 2 p /\ q antagande 3 p /\e 1 2 4 q r e 3, 1 5 q /\e 2 2 6 r e 5, 4 7 p /\ q r i 2-6 15

Nästlade boxar Sekvent: p /\ q r p (q r) Bevis: 1 p /\ q r premiss 2 p antagande 3 q antagande 4 p /\ q /\i 2, 3 5 r e 4, 1 6 q r i 3-5 7 p (q r) i 2-6 16

Regler: copy Sekvent: p (q p) Bevis: 1 p antagande 2 q antagande 3 p copy 1 4 q p i 2-3 5 p (q p) i 1-4 17

Regler: dubbel negation Introduktion: φ φ i Eliminering: φ φ e 19

Motsägelse Om vi påstår att både φ och φ gäller har vi en motsägelse, och påståendet är falskt. Falskt (falsum) betecknas Vi tolererar inte motsägelser i vår logik Om vi kan härleda en motsägelse kan vi dra vilken slutsats som helst! Motsägelser är ändå användbara i hypotetiska resonemang (om antagandet φ leder till, så drar vi slutsatsen φ).

Regler: negation Introduktion: φ Eliminering: φ φ φ i e 21

Bevisexempel Sekvent: p q r, r, p q Bevis: 1 p q r premiss 2 r premiss 3 p premiss 4 q antagande 5 p /\ q /\i 3, 4 6 r e5, 1 7 e6, 2 8 q i4-7 9 q e8 22

Regler: falsum Eliminering: φ e 23

Regler: disjunktions-introduktion Introduktion: φ φ \/ψ ψ \/i 1 \/i φ 2 \/ψ 24

Regler: disjunktions-eliminering Eliminering: φ ψ φ \/ψ χ χ χ \/e 25

Bevisexempel Sekvent: p q, p q Bevis: 1 p q premiss 2 p premiss 3 p antagande 4 e 3, 2 5 q e 4 6 q antagande 7 q copy 6 8 q e1, 3-5, 6-7 26

Bevisbarhet Om vi kan bevisa ψ utifrån premisserna φ 1, φ 2,, φ n så skriver vi detta som: φ 1, φ 2,, φ n ψ Uttrycket ovan kallas en sekvent. Ifall det inte är uppenbart vilket bevissystem som avses, så kan vi lägga till ett subscript, t.ex. ND 27

Bevis i naturlig deduktion, sammanfattning Ett bevistill en sekventär en sekvens av formler, där varje formel antingen är: en premiss i sekventen, eller ett tillfälligt antagande (öppnar en box),eller resultatet av användningen av någon regel till formler som: kommer tidigare i sekvensen, och inte förekommer i någon redan stängd box alla antaganden är släppta (alla boxar stängda), och sista formeln är sekventens slutsats. 28

Härledda regler Alla sekventer vi bevisar kan användas som bevisregler. T.ex bevisade vi just p q, p q Detta kan uttryckas som en bevisregel(sk disjunktiv syllogism ): p q p q (Om inte annat sägs i uppgiften, använd enbart reglernapåsid27 iboken). 29

Sambandet mellan och φ 1, φ 2,, φ n ψ om och endast om φ 1 (φ 2 ( (φ n ψ) )) 1 φ 1 Premiss n φ n Premiss i ψ 1 φ 1 Antagande n φ n Antagande j ψ j+1 φ n ψ j+n φ 1 (φ 2 ( (φ n ψ) 30 ))