s handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2017-2018 Handlingsplan EBM A-2016/0597 Oktober 2016
1 (10) 1. Om (EBM) är en åklagarmyndighet som ansvarar för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Inom myndigheten finns en stor del av rättskedjan, från underrättelseverksamhet via utredning till process i domstol och lagföring. är en specialistmyndighet som ansvarar för samordning och andra åtgärder mot ekonomisk brottslighet, såsom att följa och analysera utvecklingen och rättstillämpningen när det gäller ekonomisk brottslighet och utarbeta förslag till åtgärder. En av myndighetens kärnprocesser är det brottsförebyggande arbetet. Det brottsförebyggande arbetet sker exempelvis genom samverkan och informationsutbyte med myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer och allmänheten. bedömer att det är främst inom det brottsförebyggande arbetet som jämställdhetsintegreringen kan ske för att få störst effekt och genomslag. Vid myndigheten arbetar cirka 550 personer. har verksamhet i hela Sverige. Myndigheten bedriver operativ verksamhet vid nio ekobrottskammare, en finansmarknadskammare och fem polisoperativa enheter. Kammarna och de polisoperativa enheterna är placerade i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Umeå. Enheter tillhörande huvudorterna finns i Uppsala, Örebro och Sundsvall. 2. Jämställdhetsintegrering i myndigheter Jämställdhetsintegrering i myndigheter, förkortat JiM, är ett utvecklingsprogram för att myndigheter bättre ska bidra till de jämställdhetspolitiska målet och dess delmål. Inom programmet har 59 myndigheter och en organisation fått ett särskilt regeringsuppdrag om att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. Målet med myndigheternas arbete inom JiM är att de bättre ska bidra till det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det övergripande målet är nedbrutet i fyra delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
2 (10) I s regleringsbrev för år 2016 får myndigheten uppdraget: ska redovisa en plan för hur myndigheten avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Planen ska beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras i myndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis i myndighetens styrprocesser. Den ska innehålla identifierade utvecklingsbehov samt mål och aktiviteter som myndigheten avser att vidta och genomföra under 2017 2018. Planen ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 oktober 2016. Aktiviteter och resultat ska redovisas ske i myndighetens årsredovisningar för 2017 och 2018. I denna rapport redovisas s handlingsplan. 3. Metod Vid arbetet med JiM-handlingsplanen har utgått ifrån metoden om programlogik. Myndighetens problemformuleringar är utgångspunkten för vilka effektmål som sätts upp i handlingsplanen. Problemformulering Resurser Planerade aktiviteter Förväntat resultat Förväntade effekter Jämställdhetspolitiskt mål Resurser Planerade aktiviteter Förväntat resultat Förväntade effekter Jämställdhetspolitiskt mål Vad krävs det för resurser för att genomföra aktiviteten? Vilka aktiviteter ska myndigheten göra för att uppnå resultatmålet? Vilka resultat förväntas i myndigheten? Vilka effekter förväntas för myndighetens målgrupp? Vilket jämställdhetspolitiskt mål förväntas effektmålet påverka?
3 (10) 4. Problemformuleringar och effektmål Allmän bakgrundsbeskrivning om ekonomisk brottslighet Ekonomisk brottslighet omfattar brottslighet som sker inom ramen för företag. De vanligaste ekobrotten som anmäls i Sverige är bokföringsbrott och skattebrott. Komplexiteten i de brott som utreds är varierande. De som anmäler brott till i störst utsträckning är i första hand konkursförvaltarna och Skatteverket. Allmänheten står för en mycket liten del. Brottsanmälningarna är ofta ett resultat av kontrollinsatser av olika slag, vilket innebär att brott kommer upptäckas i de branscher där granskningar sker. Traditionellt har branscher som bygg, städ, transport, hotell- och restaurang setts som särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet, och insatser har gjorts i dessa branscher. har identifierat fyra problem som berör myndighetens verksamhet och jämställdheten i samhället. Här beskrivs problemen och konkretiserats till effektmål. Problem 1: Män begår ekonomiska brott i större utsträckning än kvinnor. Effektmål 1 Mäns ekobrott ska förebyggas i högre utsträckning. Män begår den största delen av all brottslighet, i alla avseenden. Män döms oftare för brott, de misstänks oftare för brott, de anger i självdeklarationsundersökningar att de begår brott i större utsträckning och de drabbas av brott oftare än kvinnor. I statistik om misstänkta personer för alla typer av brott är fördelningen 80 procent män och 20 procent kvinnor 1. Den ekonomiska brottsligheten sker ofta inom ramen för företag (bokföringsbrott, skattebrott). I Sverige är cirka 72 procent av företagarna män och 28 procent kvinnor 2. Vad gäller ekonomisk brottslighet inom företag är fördelningen ungefär densamma som för annan brottslighet, det vill säga ungefär 80 procent män och 20 procent kvinnor. Exempelvis kan man i den officiella brottsstatistiken över misstankar se att 84-85 procent av de misstänkta för brott mot borgenärer under perioden 2011-2015 är män. I brottskategorin skattebrott utgör män 82-86 procent av de misstänkta personerna 2011-2015. 1 Källa för offentlig statistik om brottslighet, Brottsförebyggande rådet 2 Källa för offentlig statistik om jämställdhet, Statistiska centralbyrån
4 (10) Problem 2: Det finns risk för att ekonomisk brottslighet i kvinnodominerade branscher underskattas och inte granskas i samma grad som andra branscher. Det innebär att företagare i branschen som begår ekonomiska brott inte har samma risk för upptäckt, vilket skapar osund konkurrens för seriösa företagare. Effektmål 2 Ekobrott ska förebyggas och upptäckas i kvinnodominerade branscher i samma omfattning som ekobrott i mansdominerade branscher. Inom internationell forskning som rör ekonomisk brottslighet har begreppet pink-collar crime myntats, analogt med begreppen white-collar crime och blue-collar crime. Pinkcollar crime avser brott i (den ofta kvinnodominerade) servicesektorn. Forskning visar att när man granskar brottsligheten i sektorn kan man se en större förekomst av brott än förväntat. har en hypotes om att det finns ekonomisk brottslighet i servicesektorn som inte upptäcks eftersom den inte granskas av kontrollinstanser på samma sätt som till exempel byggbranschen. Det är sannolikt så att män begår de allra flesta ekobrotten, både på grund av att män driver företag i större utsträckning och rent generellt står för en större andel av brottsligheten. Hypotesen om att det finns oupptäckt ekonomisk brottslighet i servicesektorn grundar sig på forskning om pink-collar-crime och sammansättningen av misstänkta för bidragsbrott och bedrägerier 3. Vid brott mot bidragsbrottslagen utgörs de misstänkta till 36-41 procent av kvinnor under perioden 2011-2015, en ansenligt större andel än vid de flesta andra brottstyper (se skrivning i problem 1). Om många brott går oupptäckta på grund av att vissa branscher inte granskas kan det skapa en större grad av osund konkurrens i branscherna och seriösa företagare får svårare att verka. 3 Bedrägerier och bidragsbrott anses ibland vara ekonomisk brottslighet, de ingår dock inte s brottskatalog utan utreds av Polisen och Åklagarmyndigheten
5 (10) Problem 3: Det är möjligt att kvinnors brottslighet systematiskt underskattas. Det finns risk att kvinnor och män inte är lika inför lagen, och att beslut inom ramen för rättsprocessen är strängare mot män än mot kvinnor. Effektmål 3 Män och kvinnor är lika inför lagen och inom ska kön inte påverka i vilken mån kvinnor misstänks, grips, anhålls, begärs häktad, åtalas eller vilket påföljd som åklagaren yrkar på. Inom är den mest genomsnittliga misstänkta en manlig medelålders fåmansföretagare. Det finns en pågående diskussion framförallt inom rättsväsendet om att man inte ser lika på kvinnors och mäns brottslighet, till exempel genom att anmälare av brott har mer överseende eller inte uppmärksammar när kvinnor begår brott, att kvinnor inte anhålls och häktas lika ofta, att rättsväsendet inte använder tvångsmedel på samma sätt mot kvinnor som mot män eller att kvinnor döms till kortare straff. Likhet inför lagen är en viktig grundpelare i ett demokratiskt och jämställt samhälle. Problem 4: Kvinnor utnyttjas i viss omfattning som formella företrädare för bolag (målvakter) som faktiskt drivs av deras partner, vilket skapar en stark beroendesituation för kvinnan. Effektmål 4 Kvinnor som används som målvakter i bolag som drivs av deras partner ska enklare komma ur beroendesituationen de försatts i. har konstaterat att det, framförallt inom ramen för bolag som används i ekonomisk brottslighet, används målvakter som faktiska företrädare. En målvakt är en formell företrädare som tar på sig eller får det juridiska ansvaret för ett företag. Företaget kan sedan drivas av en annan person, den faktiska företrädaren. Juridiska ansvar, skulder och andra sanktioner kan då riktas mot målvakten istället för den faktiska företrädaren. Det förekommer att närstående till en faktisk företrädare används som formell företrädare, målvakt, för bolaget. När den som används som målvakt dessutom har en relation till den faktiska företrädaren, så som är fallet när en kvinna företräder sin partners bolag, sätts kvinnan i en stark beroendesituation som kan vara svår att undkomma.
6 (10) Handlingsplan för problem 1: Män begår ekonomiska brott i större utsträckning än kvinnor Resurser och verktyg Planerade aktiviteter Förväntat resultat Förväntade effekter Pågående arbete vid den brottsförebyggande (BF)-funktionen och rättsenheten vid huvudkontoret (HK) 1.1.1 EBM har ett brottsförebyggande perspektiv i remissyttranden när det är relevant Pågående arbete vid BF-funktionen HK (aktivitet 11 4 ) Pågående arbete vid BF-funktionen HK och regionala BF-handläggare (aktivitet 1 och 12) Pågående arbete vid BF-funktionen HK och regionala BF-handläggare (bl a aktivitet 12, Almedalen 2016, Råd för framtiden 2017) Kommunikationsstrategi för det brottsförebyggande arbetet tas med i handlingsplan för BF-funktionen 2017 Pågående arbete vid BF-funktionen HK och kommunikationsfunktionen HK (aktivitet 7) Verksamhetscontroller (inom befintlig resurs) Eventuellt krävs utveckling av Sebra Verksamhetscontroller (inom befintlig resurs) Eventuellt krävs utveckling av Sebra 1.1.2 EBM följer upp och utvärderar hur effektiva brottsförebyggande insatser mot män har varit 1.2.1 EBM deltar i relevanta befintliga samverkansforum som rör manliga branscher så som bygg, städ, transport m fl, så som BBIS, stora branschgruppen m fl 1.2.2 EBM deltar i och ordnar möten, utbildningar och evenemang som exempelvis föreläsare och utställare för att belysa mäns ekobrott 1.3.1 Ett brottsförebyggande perspektiv anläggs när det är möjligt i EBM:s yttre kommunikation för att ge män fler tillfällen att ta till sig information om ekobrott 1.3.2 EBM driver och uppdaterar hemsidan ekobrott.se för att sprida kunskap till män 1.4.1 Statistik redovisas på kön när det är möjligt i myndighetens årsredovisning och s lägesbild om ekonomisk brottslighet i Sverige 1.4.2 Statistik tas fram årligen om antal kvinnor och män vid anmälan om brott, delgiven misstanke, åtal väckt, och vid andra tillfällen där det är relevant 1.1 EBM ska bedriva ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete mot mäns ekobrott 1.2 EBM ska samverka med relevanta aktörer i syfte att förebygga mäns ekonomiska brottslighet 1.3 EBM ska informera män i allmänheten i syfte att öka kunskapen om och förändra attityder till ekonomisk brottslighet 1.4 EBM ska redovisa resultat på ett sätt så att mäns och kvinnors ekobrott synliggörs 1. Mäns ekobrott ska förebyggas i högre utsträckning. 4 Hänvisning till aktiviteter i den brottsförebyggande verksamhetens handlingsplan för 2016
7 (10) Handlingsplan för problem 2: Det finns risk för att ekonomisk brottslighet i kvinnodominerade branscher underskattas och inte granskas i samma grad som andra branscher. Det innebär att företagare i branschen som begår ekonomiska brott inte har samma risk för upptäckt, vilket skapar osund konkurrens för seriösa företagare. Resurser och verktyg Planerade aktiviteter Förväntat resultat Förväntade effekter 5 Pågående arbete vid BF-funktionen HK och kommunikationsfunktionen HK Uppsatsförslag till kriminologi-student 2.1.1 EBM skapar ett informationsunderlag som belyser hur ekobrott i pink-collar crimebranscher lättare kan förebyggas 2.1.2 Samverka med Skatteverket och Kronofogdemyndigheten i frågan om att rikta insatser (förebyggande och granskande) mot kvinnodominerade branscher 2.1.3 Starta och driva brottsförebyggande samverkan jämförlig med BBIS för pinkcollar-crime-branscher 2.1.4. Det brottsförebyggande nyhetsbrev som EBM publicerar belyser ekobrott i kvinnodominerade branscher 2.2.1 En fördjupad kartläggning och analys genomförs 2.2 EBM ska belysa brott i kvinnodominerade branscher i sin brottsförebyggande och informerande verksamhet 2.3 EBM ska öka sin kunskap om ekobrott i pink-collar-crime-branscher 2. Ekobrott ska förebyggas och upptäckas i kvinnodominerade branscher i samma omfattning som ekobrott i mansdominerade branscher (Relaterar till Brottsförebyggande rådets effektmål 3, integrerat jämställdhetsperspektiv på lokalt brottsförebyggande arbete) 5 Se separat upprättad projektbeskrivning (Rosa ekobrott)
8 (10) Handlingsplan för problem 3: Det är möjligt att kvinnors brottslighet systematiskt underskattas. Det finns risk att kvinnor och män inte är lika inför lagen, och att beslut inom ramen för rättsprocessen är strängare mot män än mot kvinnor. Resurser och verktyg Planerade aktiviteter Förväntat resultat Förväntade effekter Befintliga samverkansmöten mellan EBM:s operativa verksamhet och Skatteverket används som forum Befintliga samverkansmöten mellan EBM och Rubicon används som forum Uppsatsförslag till jurist-student 3.1.1 Resonera med Skatteverket i frågan om att rikta granskningsinsatser mot kvinnodominerade branscher 3.1.2 Resonera med konkursförvaltarna genom Rubicon för att belysa frågan om kvinnors ekonomiska brottslighet 3.1.3 EBM skapar ett informationsunderlag som belyser hur ekobrott i pink-collar crimebranscher lättare kan upptäckas 3.2.1 En fördjupad kartläggning och analys genomförs för att eventuella åtgärder ska rikta sig mot rätt fråga och rätt målgrupp 3.1 EBM ska ha samsyn med de största anmälarna (konkursförvaltarna och Skatteverket) om att kvinnliga och manliga gärningspersoner brottsanmäls när anledning till det finns 3.2 I nuläget är det oklart om EBM behandlar kvinnor och män olika i myndighetens beslut. EBM behöver ha kunskap om myndigheten i utrednings- och lagföringsprocessen inte behandlar män och kvinnor lika 3. Män och kvinnor är lika inför lagen och inom ska kön inte påverka i vilken mån kvinnor misstänks, grips, anhålls, begärs häktad, åtalas eller vilket påföljd som åklagaren yrkar på. (Relaterar till Åklagarmyndighetens effektmål 1, likvärdiga resultat oavsett kön avseende rättssäkerhet mm samt Domstolsverkets effektmål 2 om likvärdig rättsskipning)
9 (10) Handlingsplan för problem 4: Kvinnor utnyttjas i viss omfattning som formella företrädare för bolag (målvakter) som faktiskt drivs av deras partner, vilket skapar en stark beroendesituation för kvinnan Resurser och verktyg Planerade aktiviteter Förväntat resultat Förväntade effekter 4.1.1 Medarbetare i den operativa Genomförs av mängdprocessen, vid behov verksamheten ska särskilt uppmärksamma avropas stöd från andra delar av kvinnliga målvakter utifrån den problematik som kan finnas med en stark Genomförs i samverkan med Bolagsverket beroendesituation Genomförs av mängdprocessen, vid behov avropas stöd från andra delar av Genomförs i samverkan med Bolagsverket Genomförs av BF-funktionen HK, vid behov avropas stöd från andra delar av Genomförs av BF-funktionen HK tillsammans med kommunikationsfunktionen HK, vid behov avropas stöd från andra delar av 4.1.2 Ett informationsblad och en blankett tas fram som underlättar för kvinnorna att spärra sig hos Bolagsverket 4.2.1 Ett informationsunderlag tas fram som komplement till informationsblad och blankett (4.1.2) 4.2.2 EBM skapar kontakt och informerar relevanta aktörer som arbetar med skydd av våldsutsatta kvinnor 4.1 EBM ska ha rutiner för att informera kvinnor som satts som målvakter om möjlighet att spärra sig hos Bolagsverket 4.2 EBM ska erbjuda information om kvinnors beroendesituation som målvakter till relevanta aktörer som arbetar med skydd av våldsutsatta kvinnor 4. Kvinnor som används som målvakter i bolag som drivs av deras partner ska enklare komma ur beroende-situationen de försatts i