Medieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull

Medieförtroende och medieanvändning Medieförtroende och medieanvändning Lennart Weibull G år det verkligen att lita på medierna? Frågan återkommer med ökande regelbundenhet. Oftast är det kvällstidningarnas journalistik som står i centrum. Under 6 har kritiken accentuerats och Expressen har även fällts i domstol för osanna artiklar om skådespelaren Michael Persbrandt och en enskild journalist för att han utgav sig vara polis för att få fram uppgifter. Kvällspressens överdrifter är ofta uppenbara och det finns en väl dokumenterad skepsis mot deras innehåll. Men kritiken har också gällt morgontidningar och television. En studie kunde visa att landets största morgontidning uppvisade en borgerlig profil även på nyhetsplats under valrörelsen 6 (Asp, 6). Sveriges Televisions program om Ordförande Persson i mars 7 har utsatts för stark kritik, inte minst av huvudpersonen själv (Svenska Dagbladet 7-3-29). Frågan om det går att lita på medierna är därför motiverad. Men samtidigt måste vi ställa oss följdfrågan om vad som menas med att lita på medierna. Den senare är belyst i många studier som givit viktiga bidrag till förståelsen av hur människor värderar medieinnehåll (Arvidsson, 1981; Elliot, 1997), låt vara att tillförlitligheten hos ett medium inte sällan ligger på flera nivåer, t ex ämnesval, faktaurval och saklighet (Kohring och Matthes, 7). Det vi säkert vet från olika empiriska studier är dels att tillförlitlighet upplevs som ett helt avgörande värde hos ett medium, dels att bedömningar av ett mediums tillförlitlighet är nära kopplade till vilken betydelse mediet tillmäts som nyhetsförmedlare (Hellingwerf, ). Samtidigt har empiriska analyser, föga överraskande, påvisat ett samband mellan användningen av ett medium och det värde det tillmäts (t ex Weibull, 4). Utgångspunkten för denna artikel är emellertid en annan och delvis motsatt iakttagelse: att de större nyhetsmedierna kan värderas relativt högt även bland dem som inte tar del av dem regelbundet. Dessutom uppvisar olika medier i detta avseende något skilda mönster. Det värde ett medium åtnjuter bland frekventa användare svarar möjligen närmare mot samhällsnormen än värderingen bland användarna, där upplevd nytta troligen bidrar till den positiva värderingen (Christiansen och Bergström, 1997; jfr Weibull, 1983). Samtidigt som vi kan notera skillnader i innehållsvärderingen beroende på användning kan vi konstatera att flera av de positivt värderade medierna, bl a morgonpressen och Sveriges Television under det senaste decenniet publikmässigt försvagats. Den fråga som inställer sig är hur den minskade användningen påverkat förhållandet mellan användning och värdering. I de årliga SOM-undersökningarna har vi sedan 1999 ställt likalydande frågor om den svenska allmänhetens förtroende för olika medier (jfr Weibull, ; Wad- 379

Lennart Weibull bring och Weibull, 5; Westlund, 6). Detta möjliggör för oss att belysa frågan om hur medieanvändningens betydelse för förtroendet kan ha förändrats över tid för olika medier. I det följande uppdateras först de allmänna tendenserna i svenskarnas medieförtroende för 6 på i stort samma sätt som under tidigare år. Mot den bakgrunden analyseras hur sambandet mellan användning och förtroende förändrats. Svenskt medieförtroende 6 Det är ett väl etablerat faktum att public service-televisionen har högt förtroende bland svenskarna. Visserligen har dess innehållsprofil, liksom även enskilda program, då och då ifrågasatts i debatten (jfr Weibull, 6), men då allmänheten gör sin samlade bedömning kommer ändå Sveriges Television normalt högst bland jämförbara medier. Så är fallet också i den nationella SOM-undersökningen 6. Var fjärde svarsperson har mycket högt förtroende för SVT och nästan tre av fyra minst ganska högt förtroende (tabell 1). Tabell 1 Allmänhetens förtroende för olika massmediers innehåll 6 (procent och balansmått) Tar ej Mycket Ganska Varken Ganska Mycket del av Summa Balansstort stort eller litet litet mediet procent mått Sveriges Television 24 49 19 2 2 3 99 +69 Lokal morgontidning 22 43 21 3 1 +61 TV4 14 51 26 5 1 3 +59 SRs nationella kanaler 26 36 18 3 2 15 +57 SRs lokala kanaler 21 4 22 2 2 13 +57 Sthlms morgontidningar 12 19 17 3 4 45 +24 Nyheter på Internet 5 24 3 4 5 32 + Dagliga gratistidningar 4 18 32 8 4 34 + Privat lokalradio 5 14 34 9 6 32 +4 Privata tv-kanaler 3 16 42 14 5 ± Kvällstidningar 5 15 3 22 15 13-17 Kommentar: Antalet svar varierar mellan 1 634 (SVT) och 1 574 (privata TV-kanaler) De som inte tagit ställning till ett särskilt medium eller hoppat över hela frågan har definierats bort. Praxis i tidigare redovisningar kan skilja sig från detta, varför mindre procentavvikelser därmed kan förekomma. Balansmåttet innebär att andelen som saknar förtroende subtraherats från andelen som har förtroende för varje enskilt medium. Det kan variera mellan + och. 3

Medieförtroende och medieanvändning Även om SVT rangerar i topp är den allmänna bilden att svenskarna överlag har högt förtroende för vad vi kan kalla de traditionella medierna. I dessa ingår även morgonpressen, där drygt var femte svarsperson anger mycket högt förtroende och två av tre minst ganska högt. Få har lågt förtroende och balansmåttet andelen med stort minus andelen med lågt förtroende är +69. Medan det höga förtroendet för televisionen är ett internationellt fenomen skiljer Sverige ut sig genom att morgonpressen ligger nästan lika högt (balansmått +61). Också TV4 liksom Sveriges Radios nationella och regionala kanaler åtnjuter ett stort förtroende bland allmänheten. SR:s nationella kanaler, i praktiken P1, uppvisar den högsta siffran på mycket stort förtroende, men helhetsbilden dras ner av att det finns relativt många som inte tar del av mediet (15%). En gemensam nämnare för medierna i topp på listan är att de i huvudsak har en nyhets- eller informationsprofil. Detta gäller inte medierna i botten av rangordningen, vilka snarast är inriktade på underhållning och musik. För dessa är det i stort sett lika stor andel för stort som för litet förtroende; kvällspressen är det enda medium som har en klar övervikt för lågt förtroende. Mönstret bekräftar många tidigare studier att förtroende för ett medium är kopplat till om detta har en informationsprofil: ju större förväntan på nyheter och samhällsorienterat innehåll desto högre förtroende (Hill m fl, 7). I mellangruppen finns nättidningar och gratistidningar där det är fler som har stort förtroende än som har litet. Samtidigt utmärks de av att många inte tar del av dem. Det senare gäller också Stockholms morgontidningar som dock har lika stort förtroende bland sina läsare som andra morgontidningar, något som vi strax återkommer till. Trender i medieförtroendet Genom att mönstret i allmänhetens bedömningar ligger relativt fast är det inte rimligt att förvänta sig några större ändringar över tid. Förändringar i bedömningarna kan ha sin bakgrund i åtminstone två omständigheter. Den ena är att medierna ändrar sin innehållsprofil, t ex går från att ha varit mera inriktade på information till att bli mera underhållningsinriktade. Den andra är att ett medium ökar eller minskar i spridning bland allmänheten och att de som blir kvar respektive tillkommer har en annorlunda syn på mediet än de som lämnar det. Båda processerna är dock långsamma. Konsekvensen är att vi för de åtta år som förtroendet för medier studerats kan notera en betydande stabilitet. SVT ligger alla år högst. Tätgruppen är densamma med lokala morgontidningar, TV4 och Sveriges radio. I botten finns kvällstidningarna (figur 1). 381

Lennart Weibull Figur 1 Förtroende för olika massmediers innehåll 1999-6 (balansmått) 6 67 63 57 56 53 69 61 59 57 SVT Lokal morgontidning TV4 SR, P1 P3/ SR, P4 4 28 9 5-3 24 4 Stockholms morgontidningar Nyheter på internet Storstädernas gratistidningar Privat lokalradio Privata TV-kanaler - -17 Kvällstidningar -4 1999 1 2 3 4 5 6 Kommentar: De som inte tagit ställning till ett särskilt medium eller hoppat över hela frågan har definierats bort. Praxis i tidigare redovisningar kan skilja sig från detta, varför mindre procentavvikelser därmed kan förekomma. Balansmåttet innebär att andelen som saknar förtroende subtraherats från andelen som har förtroende för varje enskilt medium. Det kan variera mellan + och (se tabell 1). I och med att stabiliteten är så stor finns det anledning att även notera mindre skillnader i bedömningarna under perioden. En sådan är försvagningen för kvällstidningarna som pågått sedan, låt vara att det verkar ha skett en viss stabilisering mellan 5 och 6. En annan tendens är uppgången för nyheter på internet. Uppgången är långsiktig, men med en viss stagnation efter 3 och en förnyad kraftig uppgång mellan 5 och 6. Förändringarna för kvällspress och internetnyheter är illustrativa exempel på vad som kan ligga bakom förtroendebedömningarna. Mycket tyder på att försvagningen för kvällstidningarna har att göra med en ökad sensationsinriktning i deras innehåll men också på minskade upplagor (jfr Wadbring och Weibull, 5). Uppgången för nätnyheter har sannolikt att göra med att fler börjat använda nätet som informationskälla, inte minst genom att fler och fler hushåll har nättillgång genom bredband (jfr Sören Holmbergs och Lennart Weibulls inledningskapitel). Tillgångens roll skall vi senare återkomma till. Men det finns även andra förändringar att notera. Morgonpressen ökade sitt förtroende bland allmänheten ungefär samtidigt som kvällstidningarna började tappa men förlorade något mellan 5 och 6. TV4 har de senaste två åren haft en uppgång efter nedgången alldeles i början av det nya millenniet. Ingen av dessa förändringar är dock särskilt stora utan beror sannolikt på kortsiktiga åsiktsförskjutningar. 382

Medieförtroende och medieanvändning Med och utan uppfattning Det har redan påpekats att den förtroendebas ett medium har bland den svenska allmänheten påverkas av hur många som tar dela av mediet tillräckligt ofta för att ha en uppfattning om det. Vi har exempelvis sett att den svaga ställningen för Stockholms morgontidningar till stor del förklaras av att dessa är okända för nästan hälften av svenskarna. Om vi därför begränsar oss till dem som tar del av medierna så ofta att de vill ha en åsikt blir bilden något annorlunda (figur 2). Den allmänna bilden är att andelen med stort förtroende ökar då vi exkluderar dem som saknar uppfattning, även om rangordningen inte ändras nämnvärt. I topp finns SVT, SR, lokal morgonpress och TV4, men det har skett några platsbyten. Tydligast är det för SR:s nationella kanaler där relativt många saknar uppfattning, troligen icke-lyssnare, men står mycket starkt bland dem som anser sig kunna göra en bedömning nästan var tredje av de senare har mycket högt förtroende, placerar dem nu på nästan samma nivå som SVT. I botten är bilden ungefär densamma; andelen som har förtroende för nätnyheter går dock upp förhållandevis mycket när vi avgränsar oss till dem med uppfattning. Figur 2 Mycket och ganska stort förtroende för olika massmedia bland dem som har uppfattning 6 (procent) Litet förtroende SVT 25 51 76 2 TV4 15 52 67 6 Övrig TV 4 24 24 SR (P1) 31 42 73 5 SR (P4) 24 46 7 5 Privat lokalradio 7 21 28 22 Lokal morgontidning 24 48 72 5 Stockholms morgontidningar 23 34 57 13 Storstädernas gratistidningar 6 27 33 18 Kvällstidningar 5 18 23 42 Nyheter på internet 8 34 42 14 Mycket stort Ganska stort Samtliga informationsinriktade kanaler har förhållandevis höga andelar för mycket stort förtroende från 31 procent för SR till 23 procent för Stockholms morgontidningar. När vi använder andelen mycket stort förtroende som kriterium skiljer 383

Lennart Weibull TV4 ut sig (15%) och hamnar i en mellangrupp i förhållande till de medier som är mera inriktade på underhållning och där andelen med stort förtroende ligger på omkring 5 procent. Nätnyheternas relativt låga siffra kan möjligen överraska något; det hade där kunnat föreväntas en förtroendeandel på åtminstone samma nivå som den för TV4. En dimensionsanalys av användarnas förtroendebedömningar ger det förväntade resultatet att det finns en faktor som vi kan tolka som informationsinriktning, en som utmärks av inriktning på förströelse och en som står för fördjupning och tillval. Mönstret är detsamma som vi sett i tidigare års mätningar. Några medier laddar relativt högt på mer än en dimension. TV4 ligger således nästan lika högt på förströelse som på information. Stockholms morgontidningar är tillval och fördjupning men uppfattas också som huvudsakligen inriktade på information. Resultatet speglar dessa mediers dubbla roller. Internet uppvisar störst bredd genom att ladda relativt högt i alla tre dimensionerna. Bedömningar i olika grupper Stabiliteten i medieförväntningarna återkommer även då vi jämför hur användare med olika bakgrund bedömer förtroendet hos olika medier. Skillnaderna mellan olika grupper är överlag små (tabell 2). Kvinnor och män gör snarlika bedömningar; kvinnor ligger något högre på privat lokalradio, män något högre på Sveriges Radio P4. Tabell 2 Mycket och ganska stort förtroende för medier6 (procent av dem som uppger sig ha en uppfattning efter kön ålder och utbildning Kön Ålder Utbildning Kv Män 15-29 3-49 5-64 65+ LU ML MH HU Totalt Sveriges Television 72 76 72 79 77 73 66 73 82 87 76 TV4 68 66 71 69 64 64 62 69 7 66 67 Övriga TV-kanaler 24 23 31 22 23 21 22 26 24 21 24 SR nationellt 72 74 66 75 77 71 62 66 88 73 SR P4 67 73 57 69 75 74 7 66 72 73 7 Privat lokalradio 31 26 32 22 26 38 32 27 3 24 28 Lokal morgontidning 72 72 62 72 73 79 7 7 72 76 72 Stockholms morgontidningar 59 55 53 61 57 53 3 47 68 81 57 Gratistidningar (Metro, City) 35 31 42 34 31 25 26 37 36 31 33 Kvällstidningar 23 24 24 24 23 22 32 27 9 23 Nyhetstjänster på internet 42 43 42 47 42 3 3 45 41 47 42 Antal svar 54 538 26 411 2 127 182 384 244 256 1 66 384

Medieförtroende och medieanvändning Åldersskillnaderna är något större. De yngre har högre förtroende än äldre för TV4, övriga TV-kanaler, gratistidningar och nätnyheter, medan de äldre bedömer P4 i Sveriges Radio och lokala morgontidningar mer positivt än vad de yngre gör. Skillnaderna är dock inte så dramatiska som man skulle kunna tro utifrån samhällsdebatten. Rangordningen är likartad i alla åldersgrupper. Också bland de yngsta ligger SVT högst (72%) och lokal morgonpress på över 6 procent medan kvällspressen ligger lägst. I fråga om utbildning ser vi den största skillnaden. Här sticker särskilt de högutbildade ut genom sitt stora förtroende för Sveriges Radios nationella kanaler, Sveriges Television och Stockholms morgonpress och deras mycket kritiska värdering av kvällspressen. Det är uppenbart att de högutbildade skiljer ut sig från de lågutbildade i sin syn på mediers innehåll. Att utbildning är en särskilt känslig faktor vid värdering av mediers kvalitet är känt från både teoretiska och empiriska analyser (jfr Bourdieu, 1984; Hill m fl, 7). Det visar sig mycket tydligt i bedömningar av förtroendet för medier som präglas av olika innehåll, där de högutbildade ofta värderar särskilt efter det finkulturella innehållet. Ett liknande mönster kan utläsas från faktoranalysen. Den första faktorn, informationsdimensionen, har ett klart positivt samband med utbildning (Pearson s r =,29), medan förströelsefaktorn är negativt korrelerad (r = -,22). Också tillvalsfaktorn har ett positivt samband med utbildning (r =,2), men här finns det ett nästan lika starkt samband med ålder: de yngre laddar oftare högre på tillval särskilt genom sin mer positiva värdering av gratistidningar och nyheter på internet. Nyhetsanvändning och medieförtroende Utgångspunkten för analysen av medieförtroende var frågan om sambandet mellan förtroende och användning. Redan analysen av mönstren i bedömningarna mellan dem som har och dem som inte har uppfattning kan indikera skillnader mellan användare och icke-användare, eftersom de som inte har uppfattning troligen inte heller tar del av mediet. En sådan tolkning kan göras både för Sveriges Radios nationella kanaler och för Stockholms morgontidningar, där det då visar sig att förtroendet är högre bland användare än bland samtliga. Också en tidigare analys av förtroende efter graden av användning pekar i samma riktning (Weibull, 3). I den föreliggande analysen har gjorts ytterligare en avgränsning. Vi har valt att inte studera sambandet mellan användningen av mediet som sådant utan valt att utgå från nyhetsanvändningen. Avgränsningen har skett mot bakgrund av den tidigare iakttagelsen att det är nyheter och information som är grunden i förtroendet för ett medium (Arvidsson, 19; Elliot, 1997). För morgon- och kvällspress har någon sådan avgränsning inte kunnat göras, men tidigare studier tyder på att det åtminstone i fråga om morgonpress är nyheter som är det mest lästa (Nilsson och Weibull, 5). 385

Lennart Weibull De frågor vi nu ställer oss är dels i vad mån vi kan se något allmänt mönster i förhållandet mellan förtroende och användningsfrekvens, dels i vilken utsträckning det är stabilt över tid. Den senare frågan ställs särskilt mot bakgrund av att några av de undersökta medierna har tappat publik, främst dagspressen, Sveriges Radio och Sveriges Television. I figur 3 redovisas sambanden för nio medier eller typer av medier 6. Skalorna skiljer sig av tekniska skäl något åt och antalet svarspersoner är på några ställen något begränsat men det allmänna mönstret torde trots allt vara giltigt. Den första slutsatsen är att det för samtliga medier bekräftas ett relativt starkt samband mellan frekvens i användning och förtroende för mediet. Sambandet är högst för public service-radio och TV, där gapet i förtroende mellan de hög- och de lågfrekventa användarna är stort (ca 5 procentenheter). Detsamma gäller för nätnyheter och kvällspress. Den minsta differensen finns för lokala morgontidningar och privat lokalradio. Differenser mellan användningsfrekvens kan uppkomma antingen genom att flitiga användare har extremt högt förtroende eller att de med sporadisk användning ligger exceptionellt lågt. Sveriges Radio, Sveriges Television och TV4 åtnjuter ett mycket stort förtroende bland sin trogna publik, där SR:s P4-publik har de högsta värdena: över procent med stort förtroende bland lyssnarna minst fem dagar i veckan. Men samtidigt är kanalens styrka att även bland dem som lyssnar sporadiskt är förtroendet högt: omkring hälften av dem som lyssnar mindre regelbundet än en gång per vecka har stort förtroende, låt vara att andelen av dessa som har mycket stort förtroende ligger något lägre. Även för SR:s nationella kanaler ligger förtroendet bland de sporadiska lyssnarna ännu lite högre medan det för SVT och TV4 är omkring 3 procent. Nyheter på nätet och kvällstidningar uppvisar ett annat mönster. Här har drygt hälften av de flitiga användarna stort förtroende för mediet samtidigt som det endast är ett fåtal av de sporadiska användarna som har det. De skilda mönstren i förhållandet mellan användningsfrekvens och förtroende ger intressanta perspektiv på hur medieförtroende överhuvudtaget skall förstås. Att förtroende är lågt bland dem som är låganvändare är ett förväntat resultat och antyder något slag av instrumentalitet i synen på mediet. När däremot förtroendet är relativt högt bland de sporadiska användarna och bland dem som nästan inte alls tar del av mediet t ex som för Sveriges Radio och den lokala morgonpressen måste förklaringen vara en annan. Allt talar för att det här snarast rör sig om en social norm, ett slags uttryck för att mediets innehåll uppfattas som samhällsviktigt. En annan tolkning är att det är ett medium som närmast är av institutionell karaktär. Men detta menas då att även om man inte är en flitig användare av mediet så finns detta att tillgå vid behov. En sådan tolkning stöds av de studier som visar att allmänheten i krissituationer vänder sig till Sveriges Radios och Sveriges Televisions kanaler (se t ex Malmström och Weibull, 1996). 386

Medieförtroende och medieanvändning Figur 3 Förtroendet för åtta typer av medier efter hur ofta man tar del av nyheter i respektive medium 6 (procent) SVT/Aktuellt - Rapport SR regionalt / P4 nyheter 9 7 6 5 4 3 77 77 76 57 27 9 7 6 5 4 3 82 75 65 59 32 Dagligen 5-6d/v 3-4 d/v 1-2 d/v Mer sällan Aldrig Dagligen 5-6d/v 3-4 d/v 1-2 d/v Mer sällan Aldrig Antal svar 65 271 276 193 147 51 435 96 135 124 314 414 9 7 6 5 4 3 78 Dagligen TV4 / Nyheterna 7 7 65 6 d/v 5 d/v 3-4 d/v 1-2 d/v 49 Aldrig 25 9 7 6 5 4 3 Privat lokalradio / Nyheter i privat lokalradio 42 41 28 23 26 Dagligen 5-6d/v 3-4 d/v 1-2 d/v Mer sällan Aldrig Antal svar 37 199 413 324 222 68 115 54 78 95 293 762 Morgontidning Privata TV-kanaler / Update Tv3 9 7 6 5 4 3 71 74 68 67 5 39 9 7 6 5 4 3 53 21 4 34 29 13 Dagligen 6 d/v 5 d/v 3-4 d/v 1-2 d/v Mer sällan/aldrig Dagligen 5-6d/v 3-4 d/v 1-2 d/v Mer sällan Aldrig Antal svar 562 441 129 117 42 322 19 19 45 279 963 387

Lennart Weibull 9 7 6 5 4 3 51 Kvällstidning 39 22 14 3 9 7 6 5 4 3 76 SR nationellt / Ekot 76 79 73 59 39 6-7 d/v 3-5 d/v 1-2 d/v Mer sällan Aldrig Dagligen 5-6d/v 3-4 d/v 1-2 d/v Mer sällan Aldrig Antal svar 142 186 387 597 278 319 97 165 166 337 383 Kommentar: Update i TV3 har tagits som exempel på nyheter i kommersiella TV-kanaler. För morgon- och kvällstidningar har hela tidningen betraktats som en kanal. Det bör noteras att på några punkter är antalet svarspersoner lågt, särskilt för regelbundna tittare i Update i TV3. Om vi begränsar oss till dem som ser Update åtminstone minst tre dagar i veckan (83 personer) är andelen med förtroende för kommersiella tv-kanaler bland dem 39 procent. Den andra utgångsfrågan är intressant i detta sammanhang: har de institutionella medierna tappat i förtroende genom att de publikmässigt försvagats bland allmänheten? Sveriges Television har på fem år gått från en publikandel på ca 6 procent till klart under 4 procent och morgonpressen i Sverige har på samma tid tappat omkring tio procent av sin upplaga; nedgången i regelbunden läsning begränsar sig dock till ca fem procent. Också Sveriges Radio har under de senaste åren tappat publikandelar. En analys över tid för dessa tre medier visar emellertid entydigt att nedgången i tittande, lyssnande och läsning inte har påverkat förtroendet för dem. Det har visserligen blivit något fler sporadiska användare, men det samlade förtroendet för de tre medierna har inte minskat och sambandet mellan användning och förtroende är i stort sett detsamma alla år (figur 4). Slutsatsen är att de traditionella nyhetsmedierna står starka i den svenska opinionen även när de förlorar i daglig publik. Innebörden är snarast att det vi kallar medieförtroende är ett bredare begräpp än tillförlitlighet och trovärdighet och att detta snarast speglar svensk mediekultur där public service-medier och morgonpress traditionellt har haft en mycket stark ställning (Hallin och mancini, 4). Medieförtroendets karaktär När vi i de årliga SOM-undersökningarna regelbundet studerar den svenska allmänhetens förtroende för medier är det ofta ett underförstått antagande att förtroende står för ett slags utvärdering av de olika mediernas innehåll. Antagandet får stöd i den meningen att de medier som hos allmänheten åtnjuter stort förtroende uppfattas som viktiga medier. Det handlar om de medier som spelar en viktig samhällsroll 388

Medieförtroende och medieanvändning Figur 4 Förtroendet för Sveriges Radio, Sveriges Television och den lokala morgonpressen efter hur ofta man tar del av nyheter i respektive medium 1999-6 (procent) a. Förtroende för SRs nationella sändingar efter lyssnande på Ekot (procent med stort förtroende) 9 7 6 5 4 3 1999 1 2 3 4 5 6 Dagligen 5-6 ggr/v 3-4 ggr/v 1-2 ggr/v Mer sällan Aldrig b. Förtroende för SVT efter tittande på SVT-nyheter (procent med stort förtroende) 9 7 6 5 4 3 1999 1 2 3 4 5 6 Dagligen 5-6 ggr/v 3-4 ggr/v 1-2 ggr/v Mer sällan Aldrig c. Förtroende för Den lokala morgontidningen efter morgontidningsläsning (procent med stort förtroende) 9 7 6 5 4 3 1999 1 2 3 4 5 6 Dagligen 5-6 ggr/v 3-4 ggr/v 1-2 ggr/v Ej regelb/ej svar 389

Lennart Weibull genom sina nyheter och sin samhällsbevakning i övrigt. Det är således samma perspektiv på förtroende som framkommer i analyserna av samhällsförtroende (jfr Sören Holmbergs och Lennart Weibulls kapitel om samhällsförtroende i denna volym). Förtroende är således ett slags dubbel värdemätare på mediernas sätt att fungera som samhällsinstitutioner. Samtidigt går det inte att se något enkelt samband mellan förtroende och användning. Visserligen är förtroendet klart högre hos dem som nyttjar ett medium ofta i jämförelse med dem som inte gör det. Å andra sidan är detta inte liktydigt med att medier som åtnjuter lågt förtroende inte skulle ha någon publik. Kvällspressen är ett utmärkt exempel (Wadbring och Weibull, 5). Omvänt gäller att Sveriges Television kan tappa publikandelar och ändå behålla allmänhetens förtroende. Därmed är vi tillbaka till utgångspunkten: allmänhetens förtroendebedömningar speglar en sida av mediernas sätt att fungera, men för publiken finns det betydligt fler mediefunktioner. Referenser Arvidsson, Peter (19) Trovärdighet och förtroende, tillförlitlighet och tillit. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, Stockholm. Asp, Kent (6) Rättvisa nyhetsmedier. Partiskheten under 6 års medievalrörelse. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Christiansen, Birgitte, Bergström, Annika (1997) Tidningars symbol- och bruksvärde. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Bourdieu, Pierre (1984) Distinction : a social critique of the judgement of taste. London : Routledge, 1984 Elliot, Maria (1997) Förtroendet för medierna. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Hallin, Daniel, Mancini, Paolo (4) Comparing Media Systems, Three Models of media and Politics. Cambridge: Cambridge University Press. Hellingwerf, Karin () Viktiga egenskaper hos dagspressen. I Wadbring, I, Weibull, L (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Hill, Annette, Nilsson, Åsa, Weibull, Lennart (7) Public and Popular: British and Swedish Audience Trends in Factual and Reality Television. I Cultural Trends Vol 16, Nr 1 7. Kohring, Matthias, Matthes, Jörg (7) Trust in News Media: Development and Validation of a Multidimensional Scale. Communication Research (http:://crx. sagepub.com) Malmström. Torsten, Weibull, Lennart (1996) Snöstormen i Västsverige den 15 november 1995. En snabbstudie. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. 39

Medieförtroende och medieanvändning Nilsson, Åsa, Weibull, Lennart (5) Medier och innehåll. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Lyckan kommer, lyckan går. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Wadbring, Ingela, Weibull, Lennart (5) Medieförtroende en framgångsfaktor? I Holmberg, S, Weibull, L (red) Lyckan kommer, lyckan går. Göteborg: SOMinstitutet vid Göteborgs universitet. Weibull, Lennart (1983) Tidningsläsning i Sverige. Stockholm: Publica. Weibull, Lennart () Förtroendet för massmedier. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Det nya samhället. Göteborg: SOM-institutet: Göteborgs universitet. Weibull, Lennart (3) Förtroendet för mediernas innehåll. I Holmberg, S och Weibull, L (red) Ju mer vi är tillsammans. Göteborg: SOM-institutet: Göteborgs universitet. 391