Kartläggnings- och uppföljningsarbete

Relevanta dokument
Arbetsdag om behovskartläggning och behovsanalys

Behovsanalyser. Behovsanalyser och deras avtryck i regelbok och överenskommelser , Primärvårdsforum, Anna Bengtsson

Brukardialogberedningar

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, , Anna Bengtsson

Brukardialogberedningar i Region Östergötland

Landstingets strategiska plan med treårsbudget

HSN:s planering och uppföljning

NSK, fjärde steget och tankar kring behov och prioritering

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Arbetsplan Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Pv-forum Minnesanteckningar 1/ Eva Törnvall, Karina Möller. Missionskyrkans konferens, Linköping

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Kunskapsstödsutredningen

Områden för behovsanalyser och brukardialog för år 2018

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Styrkortens relationer 2006

Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:

Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning

Strategisk färdplan Kortversion

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom

Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkansnämnden

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden

Medborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Stöd till personer med funktionsnedsättning

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Falkenberg

Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta

Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa. Roller och samspel Behov Prioriteringar Målstyrning Uppföljning

Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015

U T V E C K L I N G S L E D A R E

Äldreuppdraget i Östergötland - en kommun- och landstingsgemensam ansats för att säkra kontinuitet och kvalitet i insatser för äldre

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?

~ Gävleborg Datum Dnr 34, HSN 2017/327

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Nationell överenskommelse Psykisk hälsa

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

Samordnad utveckling för god och nära vård

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel

Äldreuppdraget i Östergötland

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

Uppdrag att ta fram en arbetsprocess för att nivåstrukturera den högspecialiserade vården

Lokal behovsanalys. Hans Rosling, Factfulness 2018 s. 302

Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län. Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017

Jenny Gustafsson Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Endometrios

Nytt handlingsprogram

Rätt data på rätt sätt - utvecklar vården!

Kunskapsstyrning. Regeringens uppdrag (2011) att utveckla modellen för God vård. Uppdraget innehöll tre delar:

Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

Kommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Minnesanteckningar från Demokratiberedningens möte

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Pensionärsrådet för östra hälsooch sjukvårdsnämnden

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Regionens verksamhetsram

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA)

Nationell högspecialiserad vård. Avdelningen för Kunskapsstyrning för Hälso- och Sjukvården Enheten för Högspecialiserad vård

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Hylte

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Samordningsgruppsmöte

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Uppdragsbeskrivning Nationell arbetsgrupp för Inflammatoriska tarmsjukdomar

Region Östergötland perioden

Att nätverka en del av arbetslivet

Stöd till behovsanalys

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Transkript:

Kartläggnings- och uppföljningsarbete Arbetssätt och metoder Nätverk uppdrag hälsa, utbildning, 2016-11-24, Anna Bengtsson

Upplägg 1. Kartläggning vilka behovsgrupper behöver analyseras djupare? 2. Behovskartläggning hur kartläggs behoven inom en grupp? 3. Behovsanalys hur görs analys på det som framkommit i kartläggningen? Varje pass 1-3: Exempel från Östergötland: Hur gör vi? Rollfördelning tjänstemän och politiker Diskussion utifrån egna förutsättningar 4. Gruppdiskussion vad tar vi med oss hem? 2

1. Kartläggning, 2. Behovskartläggning 3. Behovsanalys År 0 Insamling av förslag till behovsanalyser 1. Kartläggning 2. Behovskartläggning År 1 3. Behovsanalys År 2 År 4 3

1. Kartläggning Vilka behovsgrupper behöver analyseras djupare?

1. Kartläggning - exempel från Östergötland Insamling av förslag på behovsgrupper till behovsanalys och brukar- eller medborgardialog Politik Förslag på behovsgrupper Tjänstemän ledningsstab Profession Kommunerna Brukarorganisationer Förslag lämnas med en motivering 5

1. Kartläggning - exempel från Östergötland Kriterier Områden Delområden Jämlik vård och hälsa Utsatta behovs- eller sjukdomsgrupper Grupper som saknar etablerade sociala kanaler Kunskapsstyrning och omvärldsbevakning Nationella riktlinjer Nationella kunskapsunderlag Utvecklingsområden regionalt Prioriterade områden nationellt Hälsovinster Behovs-/sjukdomsgrupper där insatser kan innebära stora vinster i välmående och hälsa samt samhällsekonomiska vinster Folkhälsa 6

1. Kartläggning exempel från Östergötland Prioritering av inkomna förslag och beslut om områden för uppdrag Beredningen för behovsstyrning prioriterar Förslag till hälsooch sjukvårdsnämnden Beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden samt in i nämndens verksamhetsplan för kommande år 7

1. Kartläggning diskussion utifrån egna förutsättningar Hur sker kartläggning av behovsgrupper att analysera djupare i era regioner och landsting? För- och nackdelar med olika tillvägagångssätt? Vem gör vad? Rollfördelning tjänstemän och politiker. Föroch nackdelar med olika rollfördelningar? 8

2. Behovskartläggning Hur kartläggs behoven inom en behovsgrupp?

2. Behovskartläggning exempel från Östergötland Beskrivning av behovsgruppen - Definitioner, - Avgränsningar Kunskapsunderlag - Forskning - Nationella riktlinjer - Socialstyrelsen, SKL, kvalitetsregister mm Demografi, ålder, genus mm - Förekomst - Incidens Verksamhetens organisation - Finns uppdrag till verksamheten? - Vårdkedja - Skillnader i länet? Brukarnas behov och erfarenheter - Vad säger behovsgruppen själva om sina behov och erfarenheter? Vårdproduktion tillgänglighet mm - Hur många patienter? - Behandlingar per år osv. Vårdprocesser behandling mm - Finns riktlinjer, vårdprogram mm? - Diagnostik, behandling, rehab Samverkan - Vilka aktörer finns? - Hur fungerar samverkan? - Likvärdigt i länet? 10

2. Behovskartläggning exempel från Östergötland Brukarnas behov och erfarenheter - Vad säger behovsgruppen själva om sina behov och erfarenheter? Fem brukardialogberedningar Sju politiker i varje beredning samt tjänstemannastöd Opolitisk i arbetet i beredningen Årligen varsitt uppdrag, oftast kopplat till en behovsanalys Dialog genom intervjuer, enskilda eller i grupp, eller andra träffar Resultatet blir en del av behovsanalysen 11

2. Behovskartläggning diskussion utifrån egna förutsättningar Hur kartläggs behoven i en behovsgrupp i era landsting/regioner? Hur säkerställs att det är behoven i behovsgruppen som framkommer? Inte verksamhetens eller en enskild patients? Vem gör vad i kartläggningsarbetet? Rollfördelning tjänstemän och politiker. För- och nackdelar med olika rollfördelningar? 12

3. Behovsanalys Hur görs analys på det som framkommit i kartläggningen?

3. Behovsanalys exempel från Östergötland Beskrivning av behovsgruppen Kunskapsunderlag Demografi, ålder, genus mm Verksamhetens organisation Brukarnas behov och erfarenheter Vårdproduktion tillgänglighet mm Vårdprocesser behandling mm Samverkan Brukardialogberedningen identifierar utvecklingsområden Utmaning att väga rätt mellan olilka typer av information Tjänstemannen identifierar utvecklingsområden både utifrån behovskartläggningen och beredningens arbete med brukardialog 14

3. Behovsanalys exempel från Östergötland Vad händer sen? Redovisning av behovsanalys Patientlöften och skallkrav i uppdrag till verksamheten Beslut om uppdrag i hälso- och sjukvårdsnämnden Uppdragen gäller för verksamheten det blir verkstad Uppdragen och effekterna kan följas upp År 1 År 2 År 3 År 4 15

3. Behovsanalys diskussion utifrån egna förutsättningar Hur analyseras behoven i en behovsgrupp i era landsting/regioner? Hur vägs de olika typerna av resultat och information mot varandra exempelvis profession, brukare, kunskapsunderlag mjuka kontra hårda värden? Vem gör vad i analysarbetet? Rollfördelning tjänstemän och politiker. För- och nackdelar med olika rollfördelningar? Hur följs behovsanalysen upp? 16

17 4. Gruppdiskussion

Gruppdiskussion Diskussionsfrågor Hur säkerställer vi att det är behovsgruppens/befolkningens behov som beskrivs (och inte andras)? Hur omsätter vi de behov som framkommer till handling och förändring? Hur prioriteras olika behov mot varandra? Hur får vi med patient-/brukarmedverkan i styrnings- och ledningsprocesserna? 18

Material att titta vidare på Region Östergötlands hemsida kring behovsanalyser och med länkar till rapporter LÄNK Broschyr kring brukardialogberedningarnas arbete LÄNK 19

Tack! Anna Bengtsson anna.bengtsson@regionostergotland.se 20