ÖREBRO UNIVERSITET Läkarprogrammet Studiehandledning ht2016 Medicin A, Medicinsk temakurs 2, MC502G, 30 hp 1. Tid för kursens genomförande Kursen pågår fr.o.m. 22 augusti 2016 t.o.m. 15 januari 2017 2. Kontaktuppgifter Kursansvarig och examinator Biträdande kursansvarig Utbildnings- och forskningsadministratör Programansvarig Studievägledare Pedagoger Hong Zhang (C1218) Tel: 019-301302; e-post: hong.zhang@oru.se Lars-Gunnar Gunnarsson (C1305) Tel: 019-303360; e-post: lars-gunnar.gunnarsson@oru.se Eva Strandkulle (C1208) Tel: 019-303639; e-post: utbildningsadm.ilu@oru.se Hans Hjelmqvist (C1216) Tel: 019-301109; e-post: hans.hjelmqvist@oru.se Marie-Louise Larsson (C1201) Tel: 019-303120; e-post: marie-louise.larsson@oru.se Marie Lidskog (C1215) Tel: 019-303530; e-post: marie.lidskog@oru.se Helen Setterud (C1217) Tel: 019-303414; e-post: helen.setterud@oru.se Stadieansvarig, stadium I Kunskapsområdeansvarig Biomedicin Kunskapsområdeansvarig Klinisk Medicin Kunskapsområdeansvarig Professionell Utv. Temaansvarig Reproduktion & Utveckling Temaansvarig NME Temansvarig Försvar Föreläsare, Laborationshandledare, Basgruppshandledare etc. Dick Delbro (C2208) Torbjörn Bengtsson (C2116) Magnus Grengård (C2214) Svante Hugosson (C1303) Kerstin Nilsson (C1213) Magnus Grenegård (C2214) Stefan Särnblad (C1319) Torbjörn Bengtsson (C2116) Katarina Persson (C2210) Olof Hultgren Magnus Lindberg (C1317) Bo Söderquist (C1317) 3. Utbildningsplan Programmet är indelat i fyra stadier och där varje stadium är uppbyggt av terminslånga kurser som i sin tur är uppbyggda av temaperioder där varje tema utgår från några av kroppens funktioner. I Medicinsk Temakurs II ingår tre teman: Reproduktion och utveckling, Nutrition/Metabolism/Elimination, och Försvar.
I Utbildningsplanen kan Du läsa mer detaljerat om hur Läkarprogrammet är uppbyggt. Länk till Utbildningsplanen: http://www.oru.se/extern/utbildning/utbildningsplaner/aktuella_utbildningsplaner/läkarprogrammet,%2 0330%20hp.pdf Du kan också ladda ner utbildningsplanen från i mappen Allmän information 4. Kursplan Kursplanen är det dokument som juridiskt reglerar utbildningen. Det är lärandemålen i kursplanen som examineras. Du kan även se dessa lärandemål nedan under punkt 6. Kursplanen hittar Du via länken http://glada.oru.se/studieinformation/visakursplan?kurskod=mc5200&termin=20111&sprak=sv Du kan också ladda ner kursplanen från i mappen Allmän information 5. Lärandeformer Läkarprogrammet vid Örebro universitet är uppbyggt kring några centrala pedagogiska utgångspunkter. En viktig grund är synen på Dig som student som den som tar initiativ till och är aktiv i lärandet. Du kommer redan från början tränas att ta eget ansvar och vara självständig i Ditt lärande. Detta leder till att Du blir väl förberedd för det livslånga lärande som yrkeslivet kräver. Målet är också att främja Din egen personliga utveckling och förmåga att värdera kunskap och olika källor till kunskap. Programmet bygger på en långt driven integration av ämnen och kunskapsområden med lärandemål som gradvis fördjupas och bygger på vad Du tidigare har lärt Dig under utbildningen (progression). Teori och praktik kommer att knytas ihop på ett naturligt sätt så att Du gradvis utvecklar Ditt lärande och växer i Din professionella kompetens. Utbildningen genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt, där Du tillägnar Dig ett kritiskt tänkande. Programmet bygger på Problembaserat Lärande (PBL) som pedagogisk modell. PBL är en internationellt väl etablerad modell för läkarutbildning. Modellen är utvecklad för att på ett genomarbetat sätt främja de pedagogiska utgångspunkter som beskrivits ovan. De huvudsakliga lärandeformerna är basgrupparbetet och Ditt eget individuella kunskapssökande. Under Medicinsk temakurs 2 kommer Du att ha två basgruppsuppgifter inlagda varje vecka. Du kommer att samarbeta i en grupp med sju-åtta studenter och där varje grupp har två handledare. Basgruppsarbetet sker enligt Läkarprogrammets PBL-cirkel i 7 steg. För att hjälpa Dig i Ditt individuella kunskapssökande finns ytterligare lärandeformer. Du kommer att få träna samtalsmetodik och undersökningsteknik både i kliniskt träningscentrum och på patienter under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I kursen ingår också laborationer, seminarier, föreläsningar och demonstrationer. 6. Kursens mål och med uppbrutna mål för respektive tema: taxonomier Läkarprogrammet bygger på en fortlöpande progression under hela utbildningen, där nivån på målen för lärandet gradvis ökar. För att tydliggöra denna progression och för att tydliggöra vilket djup som Du som student förväntas nå på varje kurs och delkurs har lärandemålen graderats enligt etablerade klassifikationssystem (taxonomier). För lärandemål som rör kunskap och förståelse används SOLO (Structure of the Observed Learning Outcome) taxonomin, som är en gradering av kunskap från att känna till enstaka fakta om ett ämnesområde till att ha en fördjupad kunskap, kunna integrera och kritiskt granska kunskap och överföra principer till nya sammanhang. För lärandemål som rör färdighet och förmåga används klassifikation enligt Miller (Millers pyramid), som graderar praktisk förmåga från att känna till hur man gör något till att självständigt kunna utföra. Varje lärandemål i kursplanen har en nivågradering, och för varje del av innehållet som hör till respektive lärandemål anges i de flesta fall samma nivå. I vissa fall kan enskilda delar av innehållet ha en lägre nivå, vilket betyder att just detta delmoment under denna kurs inte behöver läras in på samma djup, utan kan vara mer översiktligt. Nedan följer en kort beskrivning av de respektive nivåerna, hur de kan benämnas och vad Du som student förväntas kunna på respektive nivå. Under kursen används nivåerna S2 S3 och M1-M4. SOLO (2-5) S2. Enkla kunskaper Som student förväntas Du på denna nivå som exempel kunna visa att Du kan nämna eller känna igen en term, ett begrepp, beskriva vad det står för, räkna upp faktorer, ringa in ett fenomen så att missförstånd inte kan uppstå, exempelvis definiera ett sjukdomstillstånd. Denna nivå beskrivs med verb som att känna till, visa kunskap, visa förmåga att definiera, eller visa förmåga att identifiera. S3. Flerfaldiga/sammansatta kunskaper Som student förväntas Du som exempel att kunna beskriva samband, att kunna använda termer, orsaker eller faktorer inom ett område på ett sammanhängande sätt. Denna nivå beskrivs med uttryck som att visa förmåga att redogöra för, att visa förmåga att beskriva. S4. Relaterad kunskap Som student förväntas Du kunna integrera fakta så att de bildar ett meningsfullt sammanhang, att kunna reda ut ett sammanhang genom att koppla ihop orsaker och följder, att kunna jämföra fenomen och lyfta fram väsentliga likheter och skillnader. Denna nivå beskrivs med uttryck som till exempel visa förmåga att förklara, visa förmåga att jämföra. S5. Överförbar/utvidgad kunskap Som student förväntas Du kunna sätta in centrala fakta i vidare och djupare sammanhang, att kunna generalisera och överföra principer till andra sammanhang, att kunna diskutera nya fenomen utifrån tidigare kunskaper. Denna nivå beskrivs med uttryck som visa förmåga att diskutera, visa förmåga att analysera visa förmåga att kritiskt granska visa förmåga att bedöma mm. Miller (1-4) Millers pyramid används för nivåbestämning av färdigheter och förmågor, dvs klinisk praktisk kompetens. De lägsta nivåerna av Millers pyramid motsvarar teoretisk kunskap och kan även uttryckas med SOLO-taxonomin M1. Veta/ Känna till Som student förväntas Du på denna nivå kunna visa att Du känner till en metod eller teknik, och kan definiera den så att missförstånd inte kan uppstå. M2. Veta hur/känna till hur man utför Som student förväntas Du kunna redogöra för eller beskriva hur och i vilket sammanhang en metod eller teknik används så att missförstånd inte uppstår. M3. Visa hur/kunna visa hur man utför Som student förväntas Du på denna nivå kunna visa hur det aktuella momentet utförs, så att det tydligt framgår hur det genomförs. M4. Utföra/Kunna utför momentet Vid denna nivå innebär att man självständigt kan utföra något i praktiska situationer i verkligheten. Denna nivå uppnås inte under alla delar av grundutbildningen utan först senare under den fortsatta yrkesutövningen. 2
Tema Reproduktion och Utveckling KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE redogöra för genomets uppbyggnad och funktion, inklusive den genetiska koden, samt redogöra för proteiners syntes, uppbyggnad och funktion (S3) - Den humana cellens två genom. Cellkärnans uppbyggnad och struktur, kromatin och dess ingående komponenter, kromosomerna och deras struktur under olika delar av cellcykeln. Könskromosomer (S3). - DNA: nukleotider och deras struktur och egenskaper, uppbyggnaden av enkelsträngat resp dubbelsträngat DNA. DNAreplikationen (prokaryota och eukaryota celler) (S3) samt de komponenter som utför den, inkl deras principiella funktioner (S2). Gener (protein- (S3) och RNA-kodande (S2)) och deras uppbyggnad. Den genetiska koden (S3). - Definition av begreppen punktmutation respektive polymorfism (S2). Olika typer av kromosomala aberrationer (S2) och mutationers uppkomst och betydelse för sjuklighet samt påverkan på protein- och individnivå (S3). - Mekanismer för DNA-reparation samt hur skador i DNA-reparationssystem kan ha effekt på individen (S3) - Grundläggande kunskap rörande genetiska avstånd (S2). - Kemisk struktur och funktion hos de olika typerna av RNA (mrna, rrna och trna) (S3). Splicing (S2). - Generella principer för hur proteiner syntetiseras (prokaryota och eukaryota celler) från avläsningen av den genetiska koden i cellkärnan till och med proteinproduktionen i ribosomen. (S3) - Transkriptionen, inkl mekanism och komponenter som utför den (S3). Reglering av genuttryck och de element och komponenter som styr denna reglering. (S2) - Translationen och dess faser. Ribosomen, dess struktur och ingående delar inklusive deras funktion (S3). Aktivering av trnaer inför proteinsyntes. Hjälpfaktorer i proteinsyntesen (S2). Posttranslationell modifikation (S2). - Egenskaper och generella kemiska strukturer hos de olika grupperna av aminosyror som ingår i proteiner (t.ex hydrofoba, hydrofila, laddade, svavelinnehållande, aromatiska). Olika aminosyrors egenskaper beroende av exempelvis ph och jonstryrka. Aminosyrors uppbyggande av proteiner. Peptidbindningens struktur (S3). - Proteiners endimensionella och flerdimensionella strukturer (strukturnivåer) och hur dessa påverkar proteiners funktion (S3). redogöra för mitotisk och meiotisk celldelning samt cellcykeln (S3) - Cellcykelns olika faser, dess reglering genom cykliner, cyklinberoende kinaser, cyklinberoende kinasinhibitorer och checkpoints (S3). - Den eukaryota cellens celldelning (mitos meios) samt hur den resulterar i somatiska celler (diploida) respektive könsceller (haploida) (S3). - Telomeren i könsceller respektive somatiska celler samt dess del av åldrandet (S2). - Grundläggande mekanismer för de vanligaste typerna av kromosomala rubbningar (S2) och nedärvning (S3). - Grundläggande principer för stamceller (S2). beskriva reproduktionsorganens uppbyggnad och funktion (S3) definiera den embryonala utvecklingen av könsorganen (S2) - Könshormonernas struktur (S3), syntes med utgångspunkt från kolesterol samt principiella funktion i äggstockar resp testiklar samt övergripande fysiologisk reglering (S2). - Pungens och penis embryologi (S2), histologi och anatomi samt erektionens och ejakulationens fysiologi (S3). - Äggstockarnas och äggledarnas embryologi (S2), histologi och anatomi (S3). - Livmodern, slidan och kvinnans yttre könsorgan: Embryologi (S2), histologi och anatomi (inkl. uterus ligament) samt fysiologi vid sexuell stimulering (S3). - Utvecklingen av spermier och ägg, hur befruktningen sker och de första celldelningarna fram till att det befruktade ägget fäster i livmoderväggen (S3). Anm: Anm: Fysiologiska konsekvenser av könshormon under menstruationscykeln så som förändringar av livmoderväggen, livmoderhalsen och bröstet behandlas på senare stadier. Samma gäller utveckling av moderkaka och foster under graviditeten, pubertetsutveckling och sexologi. FÄRDIGHET OCH FÖRMÅGA redogöra för hur man utför ett urval av grundläggande laborativa metoder inom området (M2) - Kunna redogöra för principerna för PCR och gelektrofores av nukleinsyror, samt hur dessa laboratoriemetoder utförs och ge exempel på användningsområden - Kunna redogöra för de vanligaste typerna av gelelektroforetisk analys av proteiner och principerna för hur dessa analysmetoder fungerar och vad de kan användas till. utföra vissa basala laborativa moment (M4) - Under handledning kunna hantera en pipett, centrifug och utföra en PCR resp en gelelektrofores. PROFESSIONELL UTVECKLING Känna till hur samhället har förändrats över tid, effekten av detta på hälsa och sjukdom samt (S2) 3
Betydelsen av viktigare demografiska förändringar under det senaste seklet och vilken effekt det har haft på hälsa och sjukdom samt förutsättningarna för hälso- och sjukvården. Exempel är det ökande antalet äldre i befolkningen, ökad migration, flyktingars hälsosituation, socioekonomiska skillnaders betydelse för hälso- och sjukdom. Känna till samhällets resurser för att främja hälsa och ge stöd till människor med sjukdom och handikapp (S2). Landstingets och kommunernas insatser i form av sjukvårdande insatser och socialtjänst för personer med kortare behov efter sjukdomsepisoder som t ex höftfraktur, genomgången operation respektive insatser för personer med långvarig funktionsnedsättning. Visa förmåga att definiera grundläggande begrepp inom medicinsk vetenskap, biomedicinsk statistik och epidemiologi och evidensbaserad medicin (S2) Kunna visa hur en fokuserad fråga formuleras, kunna föreslå relevanta databaser samt under handledning genomföra informationssökning inom för kursen aktuella frågeställningar inom biomedicin och klinisk medicin (M3) Formulera en given frågeställning till en fråga som går att besvara genom att med informationssökning i lämpliga databaser identifiera litteratur som besvarar frågan Visa förmåga att reflektera över rollen som student och blivande läkare i mötet med patienten Kunskap om hur ett intervjuande samtal genomförs. Visa förmåga att reflektera över det egna lärandet Visa förmåga att utvärdera basgruppens arbete på ett konstruktivt sätt Uppvisar ett i förhållande till kursens nivå adekvat förhållningssätt till patienter, olika yrkesgrupper i vården, lärare och med studenter. Tema Nutrition, Metabolism och Elimination KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE Den studerande skall efter genomgången kurs: Kunna redogöra för cellens uppbyggnad, inklusive cytoskelettets, organellernas och plasmamembranets funktion, extra- och intracellulär signalöverföring samt redogöra för cellens metabolism (S3) - den eukaryota cellens uppbyggnad och sambandet mellan struktur och funktion i cellens olika delar och hur detta relaterar till cellen som en funktionell enhet - biomolekylernas (nukleinsyror, kolhydrater, lipider, proteiner) uppbyggnad, funktion och cellulära lokalisation, inklusive förklara deras egenskaper som utnyttjas för cellens integritet och livsfunktioner - cellmembraners struktur och funktion och hur detta relaterar till viktiga ingående komponenter (fosfolipider, kolesterol, sfingolipider, perifera och integrerade proteiner, kolhydrater, lipid rafts) och egenskaper (fluiditet, membranpotential) - mekanismer för transport av joner, molekyler och partiklar över cellens membraner (diffusion, passiv (faciliterad diffusion) och aktiv transport, bärarprotein, ATPaser (t ex Na+/K+-ATPas), jonkanaler, osmos, endo- och exocytos) - hur celler tar upp kolhydrater, fetter och aminosyror samt hur dessa och deras intermediärer transporteras mellan cytosol och organeller - hur metabolism och lagring av kolhydrater, fetter och aminosyror sker i cellen, samt hur dessa metabola processer integreras via centrala intermediärer (t.ex. acetyl-coa) och centrala processer (t.ex. citronsyracykeln) - hur och var ATP, NADH, FADH2 och NADPH utvinns i cellen och deras funktion i elektrontransportkedjan/ oxidativ fosforylering, samt de funktionella skillnaderna mellan NADH och NADPH i cellens metabolism - cellulära skillnader i aerob och anaerob metabolism samt skillnader i glykolys och glykoneogenes - hur och var transaminering och deaminering av aminosyror samt den kopplade ureacykelns sker i cellen - övergripande om centrala substrat, intermediärer, produkter, co-enzym och enzymatiska steg i; glykolys/glukoneogenes, lipolys/lipogenes, glykogenolys/glykogenes, aminonosyrakatabolism, citronsyracykel, elektrontransportkedja/oxidativ fosforylering, ureacykel samt ketogenes (S2) - sambandet mellan proteiners struktur och funktion, samt beskriva hur proteiner styrs till olika destinationer i cellen - enzymers roll som katalysatorer i biokemiska reaktioner, olika typer enzymer, enzymkinetik, Michaelis-Menten ekvation, olika katalytiska konstanter (Km och Kcat) och deras betydelse. Hur enzymaktivitet påverkas och regleras, inkl. hämning av enzymaktivitet. - intracellulära kompartments (organellernas) uppbyggnad och funktion samt hur olika molekyler kan transporteras mellan dem - överföring av extracellulära signaler (t ex aminosyror, peptider, proteiner, eicosanoider, steroider och gaser) via receptorer på plasmamembranet (G-protein-, enzym- och jonkanalkopplade receptorer) och i cytosolen (steroidreceptorer) och intracellulära signalmekanismer (t ex höjning av cytosoliskt kalcium, camp och aktivering av kinaser) till olika effektorsystem i cellens cytoplasma och kärna 4
- cytoskelettets uppbyggnad (mikrofilament, mikrotubuli, intermediära filament) och funktion, inklusive dess roll i att reglera cellens form, motilitet, vesikulär transport, endocytos, exocytos och celldelning samt intracellulär transport och signalering - uppbyggnad, struktur och omsättning av extracellulärt matrix och dess interaktion med celler via adhesionsproteiner, t ex integriner, förankring och kommunikation mellan celler i vävnader t ex via selektiner, adherens junctions, desmosomer, tight junctions och gap junctions Visa kunskap om generella principer för hur läkemedel ger effekt och bieffekt samt visa kunskap om hur läkemedel tas upp och omsätts i kroppen (S2-S3) - målproteiner för läkemedel (receptorer, transportproteiner, jonkanaler, enzymer) (S2) - farmakodynamiska begrepp (agonister, antagonister och dos-responssamband) (S3) - farmakokinetikens olika faser (absorption, distribution, elimination) (S3) - olika beredningsformer och administrationssätt för läkemedel (S2) - generellt om varför läkemedelsbiverkningar uppkommer (S2) - autonoma nervsystemets farmakologi (hur adrenerg och kolinerg signalöverföring kan påverkas av farmaka) (S3) FÄRDIGHET OCH FÖRMÅGA Den studerande skall efter genomgången kurs: Kunna redogöra för hur man utför ett urval av grundläggande metoder för studier av biokemiska, immunologiska, cellbiologiska och molekylärbiologiska frågeställningar (M2) - Kunna redogöra för principerna för ljusmikroskopi och intracellulär kalciummätning och hur dessa laboratoriemetoder utförs och ge exempel på användningsområden. - Kunna redogöra för principerna för studier av membrantransport och receptor-medierad cellaktivering, samt hur farmakologiska substanser kan utnyttjas i studier av intracellulär signaltransduktion Kunna utföra vissa basala laborativa moment (M4) - Under handledning kunna preparera mikroskoppreparat och ställa in och använda ljusmikroskop Kunna formulera en fokuserad fråga, föreslå relevanta databaser samt under handledning genomföra informationssökning inomför kursen aktuella frågeställningar inom biomedicin och klinisk medicin (M3) PROFESSIONELL UTVECKLING Den studerande skall efter genomgången kurs: Känna till hur samhället har förändrats över tid, effekten av detta på hälsa och sjukdom samt (S2) Betydelsen av viktigare demografiska förändringar under det senaste seklet och vilken effekt det har haft på hälsa och sjukdom samt förutsättningarna för hälso- och sjukvården. Exempel är det ökande antalet äldre i befolkningen, ökad migration, flyktingars hälsosituation, socioekonomiska skillnaders betydelse för hälso- och sjukdom. Känna till samhällets resurser för att främja hälsa och ge stöd till människor med sjukdom och handikapp (S2). Landstingets och kommunernas insatser i form av sjukvårdande insatser och socialtjänst för personer med kortare behov efter sjukdomsepisoder som t ex höftfraktur, genomgången operation respektive insatser för personer med långvarig funktionsnedsättning. Hälso-och sjukvården ansvar för hälsofrämjande arbete, avseende t ex levnadsvanor som tobaksbruk, alkoholbruk, kost och fysisk aktivitet Visa förmåga att definiera grundläggande begrepp inom medicinsk vetenskap, biomedicinsk statistik och epidemiologi och evidensbaserad medicin (S2) Viktigare vetenskapsteoretiska begrepp med särskilt fokus mot det medicinska vetenskapsområdet Betydelsen av och begrepp som mäter sjukdomsförekomst och orsakssamband. Förståelse för epidemiologisk tänkesätt kring exponering och sjukdomsutfall. Kunna visa hur en fokuserad fråga formuleras, kunna föreslå relevanta databaser samt under handledning genomföra informationssökning inom för kursen aktuella frågeställningar inom biomedicin och klinisk medicin (M3) Formulera en given frågeställning till en fråga som går att besvara genom att med informationssökning i lämpliga databaser identifiera litteratur som besvarar frågan Visa förmåga att reflektera över rollen som student och blivande läkare i mötet med patienten Kunskap om hur ett intervjuande samtal genomförs Visa förmåga att reflektera över det egna lärandet Visa förmåga att utvärdera basgruppens arbete på ett konstruktivt sätt 5
Uppvisar ett i förhållande till kursens nivå adekvat förhållningssätt till patienter, olika yrkesgrupper i vården, lärare och med studenter. Tema Försvar KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE redogöra för hudens uppbyggnad och funktion (S3) - Hudens uppbyggnad - de olika hudlagren och deras uppbyggnad samt ingående celltyper (S3). - Hudbihangen - hår, naglar, talgkörtlar, svettkörtlar (S3) - Hudens kärl och nervförsörjning (S3) - Huden som skydd och barriär - diffusionsbarriären i hornlagret och dess uppbyggnad, skyddet mot UV-ljus, värmeregleringen, mekaniskt skydd och huden som immunologisk barriär där både det medfödda och förvärvade immunförsvaret deltar (S3). - Huden som syntesorgan - t.ex. vitamin D (S2). beskriva struktur och utmärkande egenskaper hos det medfödda respektive det förvärvade immunförsvaret (S3) - Kemiska, mekaniska och fysikaliska barriärer som första linjens försvar mot främmande ämnen, inklusive mikroorgansimer (t ex slem, tårar, ph) (S2). - Lymfoida vävnadens anatomi, inklusive lymfsystemet (t.ex. lymfkörtlar och deras anatomi, thymus, ductus thoracicus, mjälte, Peyerska plack) (S3). - Blodgruppering (t.ex. ABO, Rh) och bakomliggande immunologiska mekanismer för immunisering mot Erytrocytantigen (S2) - De klassiska kännetecknen (de fem kardinaltecknen) för inflammation, och vad de representerar, samt kunskap om yttre och inre faktorer som utlöser inflammation (S2). - De vanligaste inflammatoriska mediatorerna (inkl. cytokiner, eikosanoider, akutfasproteiner, komplementfaktorer, antikroppar, NO, fria syreradikaler) funktion samt översiktlig uppbyggnad (S2). - De grundläggande egenskaper som utmärker skillnaden mellan det medfödda och förvärvade immunförsvaret (t.ex. specificitet, diversitet, adaptions-/minnes-förmåga) (S3). - Funktioner hos celler i det medfödda immunförsvaret t.ex adhesion/vidhäftning, diapedes, kemotaxi, fagocytos, apoptos, samt fysiologiska och kemiska barriärfunktioner som ingår i det medfödda immunförsvaret (S3). - Olika receptorers (t.ex TLR, komplementrec.) betydelse för det medfödda immunförsvarets aktivering och funktion (S3). - Utmärkande egenskaper för det humorala immunsvaret, inklusive komplementsystemet. Struktur och funktion hos olika typer av antikroppar (t.ex. IgM, IgG med subklasser, IgA) samt deras roll i det medfödda och förvärvade immunförsvaret (S3). - Den genetiska bakgrunden för diversitet i B- och T-lymfocyternas specifika receptorer (t.ex. somatiska rekombinationer, junctional diversity, combinatorial diversity) (S2). - T-lymfocyternas utmognad i thymus och förutsättningar för deras aktivering i periferin (t.ex. positiv/negativ selektion, MHCrestriktion)(S3). - B-lymfocyternas utmognad i benmärgen och förutsättningar för deras fortsatta utveckling till antikroppsproducerande plasmaceller (t.ex. betydelse av T cells hjälp, germinalcenterreaktionerna inklusive isotypswitchning och affinitetsmognad) (S3) - Differentiering och funktion hos olika typer av CD3 + CD4 + T-hjälparceller (t.ex TH1, TH2, TH17, Treg), samt CD8 + T-lymfocyter (S3). - Mekanismerna bakom cytotoxisk avdödning av celler (t.ex CD8 + T-celler, NK-celler, ADCC) (S3). - Olika mekanismer för apoptos i immunsystemet (t.ex. AICD, Fas-FasL-interaktioner) (S2). - De viktigaste cytokinernas och kemokinernas stimulerande och reglerande effekter och reglering av deras produktion (S3). - Antigenpresentation och MHC-molekylernas roll i immunsystemet, deras struktur och funktion, nomenklaturen för människans MHC (=HLA), samt betydelsen för genetisk polymorfism i MHC-locuset (S3). - Mekanismerna bakom generering av immunologiskt minne, inklusive immunstatus i olika åldrar (S3). - Immunsystemets cellers cirkulation i lymfa och blod samt homing till olika vävnader, och de lösliga och membranbundna molekyler som styr detta (t.ex. selektiner, integriner, kemokiner, kemokinreceptorer) (S3). - Mekanismer för central (S3) och perifer (S2) tolerans. redogöra för bakteriers och virus basala uppbyggnad, funktion och replikering, samt beskriva grundläggande mekanismer vid mikrobers interaktion med kroppens medfödda och förvärvade immunförsvar (S2-S3) - Bakteriecellens uppbyggnad och förutsättningar för bakteriell tillväxt (=metabolism + genetik) - Bakteriers virulens och patogenicitet (S2) - Virus principiella uppbyggnad och funktion (S3) - Virus virulens och patogenicitet (S2) - Interaktion mellan värd och mikroorganism, medfödd resp. adaptiv immunitet (S3) - Kolonisation versus infektion (S3). visa förståelse för kroppens normalflora definiera den embryonala utvecklingen av huden och immunsystemet FÄRDIGHET OCH FÖRMÅGA redogöra för hur man utför ett urval av grundläggande laborativa metoder inom området (M2) 6
- Antigen-antikroppsreaktioner och immunassays baserade på ovanstående frågeställningar (t.ex. agglutination, ELISA, flödescytometri) (M2). utföra vissa basala laborativa moment (M4) PROFESSIONELL UTVECKLING Känna till hur samhället har förändrats över tid, effekten av detta på hälsa och sjukdom samt (S2) Betydelsen av viktigare demografiska förändringar under det senaste seklet och vilken effekt det har haft på hälsa och sjukdom samt förutsättningarna för hälso- och sjukvården. Exempel är det ökande antalet äldre i befolkningen, ökad migration, flyktingars hälsosituation, socioekonomiska skillnaders betydelse för hälso- och sjukdom. Känna till samhällets resurser för att främja hälsa och ge stöd till människor med sjukdom och handikapp (S2). Landstingets och kommunernas insatser i form av sjukvårdande insatser och socialtjänst för personer med kortare behov efter sjukdomsepisoder som t ex höftfraktur, genomgången operation respektive insatser för personer med långvarig funktionsnedsättning. Hälso-och sjukvården ansvar för hälsofrämjande arbete, avseende t ex levnadsvanor som tobaksbruk, alkoholbruk, kost och fysisk aktivitet Visa förmåga att definiera grundläggande begrepp inom medicinsk vetenskap, biomedicinsk statistik och epidemiologi och evidensbaserad medicin (S2) Viktigare vetenskapsteoretiska begrepp med särskilt fokus mot det medicinska vetenskapsområdet Betydelsen av och begrepp som mäter sjukdomsförekomst och orsakssamband. Förståelse för epidemiologisk tänkesätt kring exponering och sjukdomsutfall. Kunna visa hur en fokuserad fråga formuleras, kunna föreslå relevanta databaser samt under handledning genomföra informationssökning inom för kursen aktuella frågeställningar inom biomedicin och klinisk medicin (M3) Formulera en given frågeställning till en fråga som går att besvara genom att med informationssökning i lämpliga databaser identifiera litteratur som besvarar frågan. Kunna redogöra för övergripande principer vid kritisk litteraturgranskning. Visa förmåga att reflektera över rollen som student och blivande läkare i mötet med patienten Kunskap om hur ett intervjuande samtal genomförs Visa förmåga att reflektera över det egna lärandet Visa förmåga att utvärdera basgruppens arbete på ett konstruktivt sätt Uppvisar ett i förhållande till kursens nivå adekvat förhållningssätt till patienter, olika yrkesgrupper i vården, lärare och med studenter. 7. Examination Under Medicinsk Temakurs 2 används följande examinationer. Basgruppsarbete: Aktiv närvaro vid Basgruppsarbete Verksamhetsförlagd utbildning (VFU): Aktiv närvaro vid VFU. Temablocksexaminationer: Dessa är skriftliga delexaminationer och genomförs för att bedöma Dina faktakunskaper, förmåga att förstå logiska samband och att integrera kunskap. Denna examination genomförs i slutet av varje tema. Kursportfölj: Denna examination är ett instrument för att följa Din personliga och professionella utveckling. Examinationen Kursportfölj består av tre led: Obligatoriska moment: Närvaro vid obligatoriska moment samt genomförda inlämningsuppgifter granskas. Dessa dokument samlar du i Din personliga digitala portfölj. Dokumenten granskas och godkänns av en examinator. Portföljsamtal i grupp: Portföljsamtalet är ett utvecklingssamtal mellan student och handledare, som genomförs varje termin. Tillsammans med de andra studenterna i basgruppen diskuterar ni lärandeprocessen bakåt och planerar för den fortsatta processen. Personligt reflektionsdokument: Fokus för reflektionen, förutom det som diskuterats om personlig utveckling och lärande i samband med portföljsamtalet, är din egen professionella utveckling. På detta dokument får du skriftlig återkoppling av basgruppshandledaren. Kursen innehåller inte några terminsavslutande examinationer utan kurs/terminsslut innebär ett beslut om godkänd eller icke godkänd kurs där beslutet grundar sig på resultaten av terminens genomförda temablocksexaminationer och kursportföljen samt aktiv närvaro. 7
8. Betygskriterier Som betyg på kursen används Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att få godkänd kurs måste Du uppnå följande: Aktiv deltagande vid obligatoriska moment Godkänd eventuell ersättningsuppgift för frånvaro vid obligatoriska moment Godkända temablocksexaminationer, vilka sker genom skriftlig tentamen Godkända reflektionsdokument Genomfört portföljsamtal Närvaro är obligatorisk på laborationer, seminarier, basgruppsarbeten och VFU. Ersättningsuppgift för missat obligatoriskt moment erhålls från kursansvarig. Närvaro och aktivt deltagande vid basgruppsarbetet är obligatoriskt. Frånvaro från basgruppsarbete medför alltid en ersättningsuppgift. Upprepad sen ankomst eller att en student går för tidigt från basgruppsträffar kan behöva att hanteras som frånvaro. Hantering av enstaka (max 2) frånvarotillfällen Vid eventuell frånvaro eller otillfredsställande prestation gör studenten, tillsammans med basgruppens övriga medlemmar och basgruppshandledaren upp om en rimlig kompensationsuppgift. Hantering av upprepade frånvarotillfällen Vid tredje frånvarotillfället på terminen kontaktar studenten kursansvarig och pedagog för samtal om sin studiesituation och om möjlighet att få en särskild ersättningsuppgift. Student med hög frånvaro kan bli underkänd på basgruppsarbetet. En student som blivit underkänd kan göra om basgruppsarbetet följande termin. Fullständigt beslut finns på i mappen Allmän information Anmälan om frånvaro sker till utbildningsadministratören via telefon eller e-post (se sid 1, OBS! ej via ). Vid VFU meddelas frånvaro även till handledaren på vårdcentralen. 9. Kursvärdering och kursutvärdering Kursvärdering avser Dina och Dina kurskamraters synpunkter på kursen, medan termen kursutvärdering innefattar den samlade analysen av kursen med hänsyn tagen till bl. a. kursvärderingen och examinationsresultat. Kursvärdering sker vid kursens slut, dvs. i slutet av terminen. Vid denna används EvaSys, ett elektroniskt kursvärderingssystem vid Örebro universitet där varje student får en anonym länk. För kursens framtida utformning är det ytterst viktigt att Du medverkar. Kursansvarig får en sammanfattning av kursvärderingarna och sammanställer en kursutvärdering, som återkopplas till Dig och Dina kurskamrater. Efter varje avslutat temablock under terminen kommer Du dessutom att fylla i en värdering med fritext och skattningsfrågor kring föreläsningar, basgruppsarbete och laborationer, vilken också är utformad av EvaSys. I slutet av kursen utvärderas VFU:s samtliga 6 dagar i en separat kursvärdering. 10. Rekommenderad litteratur (Stadium I) Anatomi A.D.A.M. Student Atlas of Anatomy Olson, Pawlina Cambridge University Press Anatomisk bildordbok Feneis, Dauber Liber AB Anatomy: Development, Function, Clinical correlation Larsen Atlas of human anatomy Netter Clinically oriented anatomy Moore. Dalley, Agur Essential Clinical Anatomy Moore, Agur, Dalley Gray's Anatomy for Students Drake, Vogl, Mitchel Churchill Livingstone With STUDENT CONSULT Online Access Human Anatomy, McMinn's clinical atlas Abrahams, Boon, Spratt, Hutchings Mosby Rörelseapparatens anatomi Bojsen-Möller Liber Sobotta - Atlas of Human Anatomy (English/Latin) Putz, Pabst Churchill Livingstone Color atlas of cytology, histology and microscopic anatomy Kuehnel Thieme Funktionell Anatomi Roomans Kompendium, Finns på Biomedicin & Cellbiologi Becker s World of the Cell Hardin, Bertoni, Kleinsmith Benjamin Cummings Biochemistry Berg, Tymoczko, Stryer W. H. Freeman&Company 8
Biochemistry with Clinical Correlations Devlin Wiley-Liss Cell and Molecular Biology Karp, Wiley Color atlas of Biochemistry Koolman, Rohm Thieme Functional Biochemistry in Health and Disease Newsholme, Leech Wiley Human Molecular Genetics Strachan, Read Garland Science/Taylor & Francis Group Lehninger Principles of Biochemistry Nelson, Cox W. H. Freeman; Lewin s CELLS Cassimeris, Lingappa, Plopper Jones & Bartlett Publishers Molecular biology of the cell Alberts, Johnson, Lewis, Raff, Roberts, Walter Garland Science Molecular Cell Biology Lodish, Berk, Kaiser, Krieger, Scott, Bretscher, Ploegh, Matsudaira W. H. Freeman Molekylärbiologi Brändén Studentlitteratur AB Thompson & Thompson: Genetics in Medicine Nussbaum, McInnes, Willard With STUDENT CONSULT Online Access Principles of Genetics Tamarin RH The Biology of Cancer Weinberg RA Dermatologi Venerologi Rorsman, Björnberg, Vahlquist Studentlitteratur AB Embryologi Before We are born - Essentials of Embryology and Birth defects Moore, Persaud Langman s Medical Embryology Sadler Farmakologi Rang and Dale s Pharmacology Rang, Dale, Ritter, Flower, Henderson Churchill Livingstone Elsevier Farmakologi Norlén, Lindström Liber AB, Stockholm Fysiologi Guyton and Hall Textbook of Medical Physiology Hall with STUDENT CONSULT Online Access Fundamentals of Anatomy& Physiology with Study Guide Martini, Nath, Bartholomew; Medical physiology Boron, Boulpaep With STUDENT CONSULT Online Access Metabolic Regulation: A Human Perspective Frayn Wiley-Blackwell Principles of Human Physiology Stanfield Benjamin Cummings Histologi Color Atlas of Cytology, Histology and Microscopic Anatomy (Thieme Flexibook) Kuehnel Thieme Histology: a text and atlas: with correlated cell and molecular biology Ross, Pawlina; Lippincott Williams& Wilkins Junqueira's Basic Histology Mescher McGraw-Hill Medical Neurologi och neurovetenskap Color atlas and textbook of human anatomy. Vol. 3 Nervous system and sensory organs (Thieme Flexibook) Kahle, Frotscher Thieme Medical Publishers Neuroanatomy: an Atlas Haines Neuroscience Purves Sinauer Associates, Inc. Neuroscience: Exploring the Brain Bear, Connors, Paradiso Principles of Neural Science Kandel McGraw-Hill Companies Clinical Neuroanatomy Snell Neuroanatomy. An Atlas of Structures, Sections, and Systems Haines Cellular and Molecular Immunology STUDENT CONSULT Online Access Abbas Fundamentals of Inflammation Serhan, Ward, Gilroy Cambridge University Press 9
Immune System Parham Inflammation Mölne, Wold Liber förlag Janeway's Immunobiology Murphy, Weaver Kuby Immunology Owen, Punt, Stranford Roitt's Essential Immunology; Includes Free Desktop Delves, Martin, Burton, Roitt Immunology Male, Brostoff, Roth, Roitt Primer to the Immune System Mak,, Jett Basic Immunology-Functions and Disorders of the Immune System Abbas, Lichtman, Pilai Medicinsk Mikrobiologi & Immunologi Brauner Fundamental Immunology Paul Epidemiologi, Statistik och Vetenskapsmetodik och Evidensbaserad Medicin Evidence-based medicine: How to practise and teach EBM Straus Elsevier Churchill Livingstone Evidensbaserad Medicin i Sherlock Holmes Fotspår Nordenström Karolinska Institut University Press Introduktion till Medicinsk Statistik Bring, Taube Studentlitteratur AB Grunderna i Epidemiologi Ahlbom, Alfredsson, Alfvén, Bennet, Norells Studentlitteratur AB (e-bok 2010) Medical Statistics: A Textbook for the Health Sciences Campbell, Machin, Walters. John Wiley & Sons Vetenskapligt Förhållningssätt Strålfors, Olsson, Studentlitteratur AB Etik Nr 1 ETIK en introduktion Statens medicinetiska råd (SMER) www.smer.se/ publikationer Medicinska Etikens ABZ Lynöe, Luth 10
11