Dagordning Öppnande Allmänhetens frågestund Mottagande av medborgarförslag, motioner, interpellationer och frågor Motion - Stöd familjehemmen 4 Motion

Mötesbok: MK Kommunfullmäktige (2017-03-20) MK Kommunfullmäktige Datum: 2017-03-20 Plats: Andreasgården Kommentar:

Dagordning Öppnande Allmänhetens frågestund Mottagande av medborgarförslag, motioner, interpellationer och frågor Motion - Stöd familjehemmen 4 Motion - Kostnadsberäkning för avgiftsfri kollektivtrafik 5 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande - konsekvenserna av Migrationsverkets åldersuppskrivningar av ensamkommande barn 6 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande - Uppföljning av demokratidagen 2016 31 Fråga till socialnämndens ordförande - Användningen av sk extratjänster i nämndens verksamhet 32 Fråga till för- och grundskolenämndens ordförande - Användningen av sk extratjänster 33 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Beslutsärenden 21 VA-taxa: Beräkningsmodell för anläggningsavgift för anslutning av fastighet utanför verksamhetsområdet för allmänt vatten och avlopp 34 22 Dagvattenprogram 41 23 Besvarande av motion om habiliteringsersättning 56 24 Besvarande av motion om att synliggöra Mora resecentrum 60 25 Besvarande av motion om att muntliga presentationer ska redovisas i protokollen 64 26 Styrdokument för krisberedskap 68 27 Partistöd 2017 118 28 Val till vakant uppdrag som ersättare i gymnasienämnden 121 29 Val av ersättare i tekniska nämnden 123 30 Val av ersättare i kulturnämnden 124 Besvarande av interpellationer och frågor Delgivningar Rapport av socialnämndens ej verkställda beslut kvartal 4 2016 126 Besvarande av medborgarförslag - lekplats Sanda 130 Dom - avslag 131 Begäran om sammanräkning, Liberalerna 134 Begäran om ny sammanräkning, Vänsterpartiet 135

Ny ersättare i kommunfullmäktige, Vänsterpartiet 136 Ny ersättare i kommunfullmäktige, Liberalerna 137 ProtokollMK Kommunstyrelsen 2017-02-14 138 ProtokollMK Kommunstyrelsen 2017-03-07 161

Motion. Stöd familjehemmen 9/3-17 Antalet familjehemsplacerade barn och unga har ökat de senaste åren. I november 2016 hade Mora kommun 22st Bou och 24 st EK ensamkommande flyktingbarn placerade i familjehem. Detta till en kostnad på mellan 2000kr- 4000kr/ dygn och placering. Jourhem och familjehem är svåra att rekrytera. Familjehem sökes, så att vi kan ta hem personer vi har placerade i andra kommuner eller via konsultbolag. Kommunen följer SKLs riktlinjer vad gäller ersättning till familjehemmen. Familjehemmen får mellan 5788-12986 kr/placering och månad samt mellan 3876-6276kr/månad för omkostnader. Med andra ord så får familjehemmen i medeltal 14000kr/månad för arvode och omkostnader. Kommunen har kostnader på i medeltal 90.000104.000kr/placering och månad per boende i externa boendeformer. Att ge detta stöd skulle innebära en besparing för Socialnämnden om antalet familjehem ökade i kommunen. Siffrorna är uträknade från material som fåtts från IFO Barn och ungdomsenheten 14/12-16. Om vi ger familjehemmen mer utbildning, stöd och råd vid behov kanske fler skulle kunna tänka sig att fungera som familjehem. I dag får familjehemmen vända sig till jourhavande socialtjänsteman vid behov. En fast ansvarig kontaktperson att vända sig till utöver jourhavande skulle öka tryggheten för alla parter. Vänsterpartiet I Mora - Moravänstern yrkar att : -Familjehemmen skall erbjudas utbildning för uppdraget att ta emot familjehemsplacerade barn och unga och ensamkommande barn. -Familjehemmen skall erbjudas en fast ansvarig kontaktperson att kunna vända sig till vid behov utöver jourhavande socialtjänsteman. David Örnberg Moravänstern

Motion. KOSTNADSBERÄKNING FÖR AVGIFTSFRI KOLLEKTIVTRAFIK UNDER OMBYGGNADEN AV GENOMFART MORA 9/3-17 Trafikverket och Mora kommun planerar att bygga om E45/riksväg 70 genom Mora. Ombyggnaden beräknas ta ca 2 år. Helt klart är att det kommer att bli stora problem med framkomlighet under genomförandet och för att underlätta för alla måste biltrafiken minska. Vänsterpartiet har för avsikt att föreslå att Mora kommun genomför ett försök med avgiftsfri kollektivtrafik under byggperioden. Den avgiftsfria trafiken ska omfatta alla resor i Mora tätort, men även resor till/från de kommundelar som har kollektivtrafik idag. Avgiftsfri kollektivtrafik leder till minskad administration när det gäller skolkort och vissa LSS/färdtjänstresor, men framför allt minskar biltrafiken och det innebär både minskad trafik under byggperioden och dessutom minskad miljöbelastning. Försöket bör starta i god tid innan ombyggnation. Vänsterpartiet yrkar att: - Mora kommun redan nu tar fram en kostnadsberäkning för avgiftsfri kollektivtrafik i Mora kommun under ombyggnadsperioden. David Örnberg Moravänstern

Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Lennart Sohlberg Monday, February 27, 2017 10:42 AM MK Funk Mora Kommun Interpellation till KSO Anna Hed mningar av ensamkommande barn 160207.pdf Hej! En interpellation till kommande KF med bilagor. Med vänlig hälsning /Lennart Sohlberg Oppositionsråd (S) Mora Kommun 0250-267 19 070-657 21 22 (för SMS) lennart.sohlberg@mora.se www.mora.se

Socialdemokraterna i M ora INTERPELLATION Till kommunstyrelsens ordförande Anna Hed om konsekvenserna av Migrationsverkets åldersuppskrivningar av ensamkommande barn Frågan har väckts om Mora kommuns agerande när Migrationsverket, på ickemedicinskt underlag, skriver upp ett ensamkommande barns ålder under pågående asylprocess. Såvitt vi kan se tvingas barnen lämna sitt boende på HVB-hem, samt förlorar per automatik sin gode man, men får behålla sin plats i skolan förutsatt att barnet kan lösa sitt boende. Därmed kan man säga att kommunen automatiskt godkänner Migrationsverkets bedömning av barnets ålder, och att det ålderuppskrivna barnet ur ett kommunalt perspektiv bedöms och behandlas som vuxen. Stadsjuristen i Malmö, Natalie Glotz Stade, har förtjänstfullt analyserat gällande rättsläge då Migrationsverket genom endast ett meddelande till kommunerna skriver upp ett ensamkommande barns ålder. (Hela analysen bifogas) SKL delar också stadsjuristens uppfattning att en kommun inte har stöd i vare sig lag eller allmänna rättssäkerhetsprinciper att per automatik agera utifrån en åldersuppskrivning som Migrationsverket gör inom den löpande handläggningen av ett asylärende. I en PM från den 7/2 201 7 (bifogas också) skriver SKL bland annat: Kommunen beslutar självständigt om dess åtaganden gentemot den asylsökanden ska bestå. Såsom SKLser det innebär det att en förutsättning för att kommunen ska ändra sitt beslut är att kommunen delar Migrationsverkets bedömning i fråga om åldern. Ur ett rättsligt perspektiv nns därför ingen anledning för Mora kommun att ytta ut något åldersuppskrivet barn från boende i HVB-hem innan deras asylprövning är slutförd. Inte heller nns någon rättslig grund att automatiskt beröva dem deras godeman, som de ofta utvecklat en god och förtroendefull relation till. Ekonomiskt då? Innebär inte en åldersuppskrivning att Migrationsverkets stöd för omhändertagandet av det asylsökande barnet upphör? Nej, det är inte självklart. I ovan nämna PM från SKL skriver man apropå den ekonomiska aspekten: När det gäller ersättning för kostnader för placering enligt socialtjänstlagen kan kommunen ha rätt till ersättning även för ungdomar över 1 8 år, upp till 21 års ålder. Om den enskilde, även med beaktande av den ålder som Migrationsverket registrerat efter åldersuppskrivningen, kan anses ha påbörjat vården före 18 års ålder borde kommunen, utifrån SKL:s bedömning, ha rätt till ersättning upp till 21 års ålder. PMn avslutas: I avvaktan på kommande lagstiftning och eventuellt klargörande rättspraxis, har vi i dagsläget inga närmare rekommendationer från SKL:ssida. Vi har en fortgående dialog med Migrationsverket i denna fråga. Just nu ligger fokus bl.a. på att gemensamt försöka Socialdemokraterna i Mora Box 67 792 21 MORA www.morasosse.se mora@socialdemokraterna.se 0250-59 37 10 facebook.com/morasosse twitter.com/morasosse

identifiera i vilka fall och på vilka grunder som uppskrivning av ålder faktiskt sker under pågående asylprocess. Läget är därmed delvis oklart när det gäller ersättningsfrågorna. Men oavsett detta finns en djupt medmänsklig aspekt på detta, vilket Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Johanna Jönsson förtjänstfullt lyft. De två senaste åren har 5600 åldersuppkrivningar gjorts på bristande eller obefintligt underlag. Personer som därmed i ett slag gjorts till vuxna och en stor del av dem har därmed också fått avslag på sin asylansökan. Det finns exempel där åldern skrivits upp utan att handläggaren träffat den asylsökande och födelsebevis har avfärdats som förfalskade med motiveringen att sådana handlingar ofta är förfalskade. I ett fall lyckades en tjänsteman också med konststycket att komma fram till att två helsyskon var födda med fem månaders mellanrum. Sverige har också förpliktigat sig att följa Barnkonventionen som stadgar att det är barnets bästa som skall gälla i första hand. Barnombudsmannen har vid flera tillfällen under de senaste månaderna pekat på konsekvenserna för barn och unga av bristande omhändertagande, i december 2016 angående barn som förlorar sin bostad och i februari en rapport från elevhälsopersonal som larmar om psykisk ohälsa. Rättssäkerheten och följsamheten mot Barnkonventionen i samband med dessa åldersuppskrivningar är därför milt sagt tveksam. Och som nämnts ovan finns ingen anledning för kommunen att automatiskt godta Migrationsverkets åldersbedömningar, utan ska rimligen fatta egna beslut i varje individuellt fall. Mina frågor till Anna Hed är därför: Har kommunen fattat självständiga beslut när det gäller rätten till kvarboende i HVB-hem och rätten till god man när Migrationsverket meddelat att en asylsökandes ålder skrivits upp till 18 år eller mer? Är kommunen beredd att driva en process för att behålla det ekonomiska stödet från Migrationsverket för personer vars ålder skrivits upp till 18 år eller mer, men där kommunen inte funnit uppenbara skäl att betrakta åldersuppskrivningen som rimlig, alternativt man kan anta att den drabbade har varit under 18 år vid ankomsten? Om inte, är kommunen beredd att ta det ansvar som humaniteten och Barnkonventionen kräver och bli en av flera kommuner i Sverige som låter den asylsökande bo kvar i HVB-hem och ha kvar sin godeman under asylprocessen? Mora 27 februari 2017 Lennart Sohlberg (S) oppositionsråd

MIGRATIONSVERKET SKRIVER UPP ETT ENSAMKOMMANDE BARNS ÅLDER ANALYS JP INFONET 1 Foto: Tomislav Stjepic Hur ska kommunen göra när Migrationsverket skriver upp ett ensamkommande barns ålder under handläggningen? analys Det förekommer att Migrationsverket under asylprocessen eller i samband med det slutliga beslutet om uppehållstillstånd gör bedömningen att den aktuella individen inte längre är ett barn utan 18 år eller äldre. Vår expert stadsjurist Natalie Glotz Stade förklarar hur en kommun bör reagera på denna typ av bedömning. Natalie kommenterar även ett förslag till ny lagstiftning som just nu är ute på remiss och hur en sådan lagstiftning skulle komma att påverka kommunernas ageranden.

MIGRATIONSVERKET SKRIVER UPP ETT ENSAMKOMMANDE BARNS ÅLDER ANALYS JP INFONET Tre beslut från Justitieombudsmannen (JO) JO 2013/14 s. 361 JO:s beslut med diarienummer 4107-2011, meddelat den 12 december 2012, var det första beslutet i en rad av tre där JO tog principiell ställning till Migrationsverkets åldersbedömningar av ensamkommande barn. I en inledning som sedan upprepas även i de efterföljande besluten framhåller JO att en asylsökande som är under 18 år och ensamkommande får ett större stöd under ansökningstiden än en vuxen. Detta gäller till exempel boende, skolgång och rätten till god man. I förekommande fall ska socialnämnden också underrättas om att barnet kan vara i behov av skydd (14 kap. 1 andra stycket socialtjänstlagen [2001:453]). JO klargör att Migrationsverkets åldersbedömningar under asylprocessen är beslut under handläggning som enligt 14 kap. 3 utlänningslagen (2005:716) e contrario (motsatsvis) inte är överklagbara. (från Migrationsverket, författarens anmärkning), vara att bedömningen av om sökanden är vuxen eller underårig ska ske i samband med att beslut i asylärendet fattas. Fram till dess bör den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte, i enlighet med vad som närmare beskrivs i det rättsliga ställningstagandet (från Migrationsverket, författarens anmärkning), är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig. På grund av åldersbedömningens vikt för den enskilde och av att den kan vara svår att göra är det vidare angeläget att den genomförs av personal med särskild kompetens. Av verkets handbok i migrationsärenden m.m. framgår också att så ska ske. En tillämpning i enlighet med det sagda innebär att samtliga asylärenden där den sökande uppgett sig vara under 18 år ska prioriteras av Migrationsverket och utredas av särskilda handläggare, med undantag endast för helt uppenbara fall. Under verkets handläggning kommer denna grupp asylsökande därmed även att omfattas av de skyddsregler och det särskilda omhändertagande som gäller för ensamkommande barn. Fallet handlar om en flicka som vid sin ankomst i Sverige hade angivit att hon var 15 år gammal. Migrationsverket bedömde henne i februari 2010 vara 18 år gammal. Först den 4 juli 2011 efter att flickan lämnat in nya handlingar och fördjupade utredningar hade gjorts skrevs hennes ålder ner. Först då initierades processen om att flickan skulle få en god man, och en anmälan till socialnämnden gjordes. Den 8 juli beviljades hon uppehållstillstånd. ( ) JO uttalar följande om Migrationsverkets åldersbedömningar (egna fetmarkeringar): JO 2015/16 s. 361 Med hänsyn till de konsekvenser en åldersbedömning får för ensamkommande asylsökande som uppger att de är underåriga, är det av stor vikt att bedömningen genomförs på ett så rättssäkert sätt som möjligt. En grundläggande förutsättning är att den baseras på ett tillfredsställande beslutsunderlag. Beslutsunderlaget gällande sökandens ålder kan förändras under asylärendets gång. Utgångspunkten bör därför, som anges i det rättsliga ställningstagandet Åldersbedömningen fick till följd att ärendet nedprioriterades, vilket ledde till att A fick vänta på beslut i 16 månader. Under handläggningstiden behandlades hon som vuxen. Detta är inte godtagbart. Migrationsverket ska därför kritiseras för sitt sätt att sköta A:s ärende. Det inträffade illustrerar tydligt vikten av att åldersbedömningar sker på det sätt som beskrivits ovan. JO:s beslut den 9 april 2015 med diarienummer 6942-2013 handlar om fall då Migrationsverket under handläggningens gång gjort bedömningen att ett ensamkommande barn var över 18 år. Bedömningen hade dokumenterats i en tjänsteanteckning. Tjänsteanteckningen hade sedan hanterats som ett omedelbart verkställbart beslut, vilket bland annat ledde till att den unga fick flytta från sitt boende. Den unga hade inte fått yttra sig över utredningen. Han hade inte heller möjlighet att få verkets bedömning prövad. Migrationsverket 2

MIGRATIONSVERKET SKRIVER UPP ETT ENSAMKOMMANDE BARNS ÅLDER ANALYS JP INFONET framförde särskilt att åldersbedömningen är avgörande och måste göras under asylprocessen för att välja rätt handläggningsspår: överföring enligt Dublinförordningen eller att Sverige själv tar ansvar för asylprövningen. JO återger till en början slutsatserna i det ovan redovisade beslutet från 2012. JO anför vidare att den är införstådd med att den asylsökandes ålder har betydelse för hur ärendet ska handläggas. JO har inga invändningar mot att den preliminära uppfattning som åldersutredningen har lett fram till får avgöra inriktningen på Migrationsverkets handläggning fram till dess att verket beslutar i frågan om överföring. Däremot finns det enligt JO:s mening invändningar från rättssäkerhetssynpunkt. I stället för en preliminär åldersbedömning för att avgöra om ärendet ska handläggas som ett Dublinärende har bedömningen fått formen av ett icke överklagbart beslut med omedelbara rättsverkningar för den unga. Den ordning som Migrationsverket tillämpat innebär att den unga, som fram till dess hade ansetts vara under 18 år, förlorat sin rätt till bland annat god man, skolgång och särskilt boende under den fortsatta asylprocessen. JO konstaterar att det inte är acceptabelt. JO uttalar vidare följande: Min uppfattning är således att asylärenden där den sökande har uppgett att han eller hon är underårig ska behandlas på samma sätt oavsett om en överföring enligt Dublinförordningen kan bli aktuell. Den åldersuppgift som den asylsökande har lämnat vid ansökningstillfället ska i normalfallet godtas fram till dess Migrationsverket fattar beslut om en överföring eller något annat slutligt beslut i ärendet. Som framgått ovan utesluter detta inte att resultatet av en åldersutredning påverkar inriktningen på handläggningen, och att ärendet kan flyttas till en annan enhet. Bedömningen av om en asylsökande är vuxen ska alltså normalt sett göras i samband med ett beslut om överföring eller med ett slutligt beslut i asylärendet och endast manifesteras i det beslutet. I de helt uppenbara fallen som Migrationsverket uttrycker saken, där var och en utan närmare överväganden kan se att det rör sig om en vuxen får frågan hanteras på annat sätt. Migrationsverket kritiseras för att ha tagit ställning till den ungas ålder innan man fattade ett slutligt beslut i ärendet och för att man gett bedömningen av hans ålder formen av ett icke överklagbart beslut med omedelbara rättsverkningar för honom. JO:S BESLUT DEN 16 MAJ 2016 MED DIARIENUMMER 539-2015 JO kritiserar i detta beslut Migrationsverket för att i praktiken ha tagit ställning till ett ensamkommande barns ålder innan man fattade ett slutligt beslut i asylärendet. Detta genom att inte åter registrera pojken som underårig efter att en domstol återförvisat målet till verket. Fallet handlar om en ungdom som ansökte om asyl i Sverige den 21 januari 2013 och uppgav att han var 16 år. Migrationsverket fann vid en inledande åldersbedömning inte anledning att ifrågasätta den åldern. I ett beslut den 15 juli 2013 avslog Migrationsverket ungdomens asylansökan och beslutade att utvisa honom. Verket gjorde bedömningen att ungdomen inte hade gjort sin ålder sannolik. Han registrerades i samband med beslutet som fyllda 18 år och därmed vuxen. Förvaltningsrätten upphävde den 19 september 2013 Migrationsverkets beslut och visade målet åter till Migrationsverket för fortsatt handläggning. Domstolen angav att det saknats tillräckligt underlag i målet för att göra en bedömning av ungdomens ålder. Migrationsverket fortsatte handläggningen av ungdomens asylärende men ändrade inte hans ålder utan lät honom fortsatt vara registrerad som vuxen. Den 25 juni 2014 fattade Migrationsverket ett nytt beslut där hans asylansökan avslogs. I beslutet angavs att han inte gjort sannolikt att han var underårig. Beslutet vann laga kraft den 20 oktober 2014. Socialnämnden klagade på att ungdomen genom att Migrationsverket inte ändrade registreringen av hans ålder bland annat gått miste om rätten till god man och att hans ärende inte handlagts i enlighet med Migrationsverkets rutiner för barnärenden. I JO:s ärende fick Migrationsverket yttra sig. Verket anförde bland annat att myndighetens beslut om 3

MIGRATIONSVERKET SKRIVER UPP ETT ENSAMKOMMANDE BARNS ÅLDER ANALYS JP INFONET en asylsökandes ålder inte är bindande för skolan, socialtjänsten eller sjukvården. De är fria att behandla en sökande som underårig eller som vuxen, i vart fall fram till dess att beslutet vinner laga kraft. Det betyder att överförmyndaren kan utse en god man och kommunen kan besluta om till exempel skolplacering, oavsett vilken bedömning verket gjort i åldersfrågan. Sin bedömning inleder JO med en hänvisning till de tidigare, ovan anförda, besluten från 2012 och 2015. Enligt JO borde Migrationsverket ha ändrat den ungas registrerade ålder till den han själv uppgett när handläggningen av asylärendet fortsatte. Migrationsverket kritiseras för att verket, genom att inte åter registrera den unga som underårig, i praktiken tagit ställning till hans ålder innan man fattade ett slutligt beslut i asylärendet. FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG I MÅL NR 3482-15 OCH 11194-15 Målet gäller en kommuns överklagande av Migrationsverkets beslut att neka kommunen ersättning för kostnaden av god man för ett ensamkommande barn. Det gäller för den period då Migrationsverket genom ett icke-överklagbart beslut under handläggning bedömde den unga vara vuxen. Förvaltningsrätten redogör i sina domskäl för JO:s praxis och uttalar vidare följande (egen fetmarkering). Med ledning av dessa uttalanden (med det avses JO:s praxis, författarens anmärkning) anser förvaltningsrätten att en åldersbestämning inte har några rättsverkningar innan ett beslut har fattats i asylärendet. Eftersom åldersbestämningen i förevarande fall finns intaget i ett beslut som inte får rättsverkningar förrän det vunnit laga kraft får detta anses gälla även åldersbestämningen. Beslutet i det underliggande asylärendet vann laga kraft när Migrationsöverdomstolen beslutade att inte meddela prövningstillstånd den 28 maj 2015. Fram till dess har godmanskapet således varit gällande eftersom ungdomen i målet inte innan denna tidpunkt kan anses ha fyllt 18 år i enlighet med 5 lagen om god man för ensamkommande barn. Eftersom kriterierna i 8 asylersättningsförordningen därmed är uppfyllda är Lidköpings kommun berättigad till statlig ersättning för den gode mannens kostnader Domen är överklagad av Migrationsverket och ligger hos Kammarrätten i Göteborg (mål nr 4234-16 och 4235-16) i väntan på ett beslut om prövningstillstånd. I sin argumentation i förvaltningsrätten nämner Migrationsverket Kammarrättens i Göteborg dom den 13 december 2012 i mål nr 3014-11. Observera att det första av de tre ovan redovisade JO-besluten kom bara en dag tidigare än domen meddelades, den 12 december 2012. Kammarrätten konstaterade då att Migrationsverket enligt lag har det övergripande ansvaret för asylsökande. I och med den ändrade åldersbedömning som Migrationsverket meddelat kommunen fick det anses ha stått klart att den unga inte längre var att anse som ett ensamkommande barn utan att betrakta som vuxen. Kommunen hade alltså inte längre ansvaret för honom i egenskap av ensamkommande barn. Rätt till ersättning enligt 7 asylersättningsförordningen för tid efter meddelandet om ändrad åldersbedömning förelåg därför inte. Med hänsyn till vad som framkom i den åldersutredning som kommunen hade bifogat, menade kammarrätten, att det visserligen kunde ifrågasättas om Migrationsverkets bedömning av åldern var korrekt. Åldersbedömningen i sig var dock inte något som kammarrätten ansåg sig kunna pröva i målet. Ett lagförslag Regeringen har nyligen skickat ett förslag till lagändring (Bedömning av ålder i ett tidigare skede i asylprocessen, Ds 2016:37) på remiss. Det innebär att överklagbara beslut om åldersbedömning ska fattas tidigt i ett asylärende såsom så kallade tillfälliga beslut. Det tillfälliga beslutet ska gälla omedelbart, det vill säga beslutet får verkan utan att det måste vinna laga kraft först. Men ungdomen kan begära inhibition hos domstolen. Beviljas inhibition kommer det tillfälliga beslutet att ha rättsverkan mot myndigheter, även socialnämnden, först när det har vunnit laga kraft (när beslutet inte längre går att överklaga). Beviljas inte inhibition gäller beslutet omedelbart och har därmed rättsverkan. 4

MIGRATIONSVERKET SKRIVER UPP ETT ENSAMKOMMANDE BARNS ÅLDER ANALYS JP INFONET Lagförslaget lyder enligt följande. 17 i den föreslagna ändringen i 13 kap. utlänningslagen Om ett ensamkommande barn ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a ska Migrationsverket, om det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år men samtidigt inte är uppenbart att sökanden fyllt 18 år, så snart som möjligt göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om sökandens ålder. Ett slutligt ställningstagande till sökandens ålder ska göras i samband med det slutliga beslutet i ärendet om uppehållstillstånd. Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart. 18 Innan Migrationsverket fattar ett tillfälligt beslut enligt 17 som innebär att sökanden ska anses ha fyllt 18 år ska Migrationsverket ge sökanden tillfälle att genomgå en medicinsk åldersbedömning. En medicinsk åldersbedömning får utföras endast om sökanden har gett sitt skriftliga samtycke. Kostnaden för den medicinska åldersbedömningen ska betalas av staten. 8 b enligt den förslagna ändringen i 14 kap. utlänningslagen Migrationsverkets tillfälliga beslut om ålder enligt 13 kap. 17 får överklagas till en migrationsdomstol. Sammanfattning JO:s praxis är entydig: Fram till dess att ett slutligt och överklagbart beslut fattas i asylärendet bör den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig. JO:s praxis innebär att en åldersbedömning som innebär en åldersuppskrivning under Migrationsverkets handläggning inte har någon som helst rättsverkan (positiv rättskraft) för till exempel socialtjänsten, skolväsendet och hälso- och sjukvården. Detta tillstyrker till och med Migrationsverket i sitt yttrande i JO 539-2015. Förvaltningsrätten i Göteborg är också tydlig på den punkten. Dessa redogörelser är enligt min bestämda uppfattning juridiskt okontroversiella. Den i sammanhanget tämligen gamla kammarrättsdomen som Migrationsverket åberopar i Förvaltningsrättens i Göteborg mål redovisar inte en lika gedigen rättsutredning som de utredningar som JO har genomfört inför sina tre beslut. Utgångspunkten är precis som JO skriver att fram till dess att det finns ett lagakraftvunnet överklagbart beslut eller en dom där även åldersbedömningen kan bli föremål för ett överklagande så bör den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig. Detta innebär att bland annat socialtjänsten och skolorna har att utgå från den ålder som den unga har angett när den anlände till Sverige så som den inledningsvis blev registrerad om det inte är helt uppenbart för myndigheten att barnet inte är ett barn. Socialnämnden tar själv ställning. Skolnämnden tar själv ställning. Migrationsverket är inte en myndighet som i detta avseende är överordnad en kommun. Mot bakgrund av ovanstående kan inte Migrationsverkets åldersuppskrivningar som görs under asylprocessen såsom ett beslut under handläggning tillmätas någon betydelse. Varken i socialtjänstens handläggning av barnärenden, i skolnämndens handläggning av skolärenden eller i överförmyndarnämndens handläggning av ärenden om god man för ensamkommande barn. Först när ett överklagbart beslut om uppehållstillstånd där en åldersuppskrivning ingår har vunnit laga kraft får den nya åldersbedömningen en rättsverkan för andra myndigheter än Migrationsverket och därmed även för kommunen. Socialtjänsten, skolor och överförmyndaren kan således göra en egen bedömning i uppenbara fall (helt fristående från Migrationsverket) om att 5

MIGRATIONSVERKET SKRIVER UPP ETT ENSAMKOMMANDE BARNS ÅLDER ANALYS JP INFONET som vid ett eventuellt överklagande till domstol (Ds 2016:37, s. 27 f.). en ung person uppenbart inte är ett barn och då till exempel bestämma att personen inte ska bo i ett barnboende. Men det måste i så fall vara uppenbart. Det har inträffat fall då barn skickats till Migrationsverkets anläggningsboenden på grund av en åldersuppskrivning av Migrationsverket under handläggningen av asylärendet och där fick bo med vuxna och domstolen i slutändan kom fram till att barnet ändå var ett barn (i samband med domen om uppehållstillstånd). DÅ HAR SOCIALTJÄNSTEN SOM RÄTTAT SIG EFTER MIGRATIONSVERKETS HANDLÄGGNINGSÅTGÄRD LÅTIT ETT BARN FARA ILLA. I och med det nya lagförslaget kommer det att inrättas överklagbara beslut om åldersbestämning tidigare i asylprocessen. Dessa beslut ska gälla omedelbart, men kommer att kunna överklagas och inhibition kan också begäras. Ungdomen kommer att ha rätt till ett offentligt biträde som kan bistå med det juridiska finliret (till exempel att begära inhibition). När sådana så kallade tillfälliga beslut kommer att ha vunnit laga kraft har de en tydlig rättsverkan i förhållande till alla myndigheter. Detta kommer även att gälla när inhibition inte beviljats. Då har ungdomen haft möjlighet att föra en rättssäker process i frågan. När inhibition inte beviljats har en domstol i alla fall gjort en summarisk bedömning av sannolikheten av målets utgång. Frågan är om detta är tillräckligt för att nå upp till de rättssäkerhetskrav som JO efterlyser. Den lagstiftningen är avsedd att träda i kraft den 1 maj 2017. Idag anser jag i likhet med entydig praxis från JO att en kommun (framför allt socialnämnd/ skolnämnd/överförmyndarnämnd) inte har stöd vare sig i lag eller i allmänna rättssäkerhetsprinciper att per automatik agera utifrån en åldersuppskrivning som Migrationsverket gör inom den löpande handläggningen av ett asylärende. Natalie Glotz Stade, stadsjurist Om ett offentligt biträde har förordnats i ett sådant ärende kan han eller hon därmed biträda den sökande även i frågan om ålder såväl hos Migrationsverket JP Infonet Kornhamnstorg 6, Box 2237, 103 16 Stockholm 08-462 65 60, info@jpinfonet.se, www.jpinfonet.se 6

PM 2017-02-07 Avdelningen för juridik Emilia Danielsson Mia Hemmestad Eva von Schéele Ändrade åldersbedömningar av ensamkommande barn Allmänt om åldersbedömningar Någrasärskildalagreglerom åldersbedömningar finns inte i dag.ett visst regelverk har föreslagitsi departementspromemorian Ds 2016:37Åldersbedömningtidigare i asylprocessen. Promemorianhar remissbehandlats och en lagrådsremisshar lämnats till Lagrådet den2 februari 2017. Regeringenhar aviseraten propositioni ämnetden 23 februari 2017och ny lag per den1 maj 2017. Det har stor betydelseför vilka reglersom är tillämpliga i olika avseenden, om en ensamkommande asylsökandeär undereller över 18 år. För asylsökandesom är under 18 år, dvs. underåriga,gäller reglernaom ensamkommande barn.är personenöver 18 år, gäller istället sammareglersom för övriga vuxna.det är inte alltid somen asylsökandekan styrkasin identitet och ålder.det gör att det kan uppståoklarhet kring den asylsökandes ålder. Migrationsverkethar följandeinformation på sin hemsidaom detta: Om du inte har någraidentitetshandlingar, om du inte kan visa din ålder på någotannatsätt,och din ålderinte verkarstämma,håller personalenförst ett samtalmeddig om hur gammaldu är. Det betyder att handläggarenpratarmeddig för att utredahur gammaldu är. Om handläggarenbedömeratt du är äldre eller yngreän du har sagt,ändrarhandläggarendin ålder i Migrationsverketsdatabas.Om handläggarenbedömeratt du är 18 år eller äldrekommerditt ärendeatt behandlaspå sammasättsom för vuxnaasylsökande. Vad är en medicinsk åldersbedömning? Migrationsverketkommeratt informeradig om att du har möjlighet att gå till en läkareför att göra någotsom kallas för en medicinskåldersbedömning eller läkarbedömningav ålder.det kan till exempelinnebäraatt du går till en läkareoch gör en handleds- eller tandröntgen.sedanbedömer läkarenpå ett ungefärhur gammaldu är. Åld ersbedömningen är frivillig och det är någotsom du tillsammansmeddin godemanfår beslutaom och bokatid för. Migrationsverketstårför kostnadenav åldersbedömningen när denlämnasin. Migrationsverketkan ändrasin bedömningom du lämnarin identitetshandlingareller på annatsätt visar hur gammaldu är.1 1 https://www.migrationsverket.se/privatpersoner/skydd -och-asyl-i -Sverige/For-dig-som-ar-barn-ochhar-sokt-asyl/Utan-foraldrar/Asylansokan/Aldersbedomning.html Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

2017-02-07 2 (4 ) Migrationsverkets anvisningsbeslut Det finns som sagtinga särskildaregleri dag om hur åldersbedömningarna ska gå till, undervilka förutsättningaroch på vilket sättde får ändrasoch vilka rättsverkningar olika ställningstaganden har. Det har i olika sammanhang påpekatsatt Migrationsverketsställningstagande n inte är bindandeför andramyndighetereller domstolar.sermandet från kommunalsynvinkelfår dock Migrationsverkets inledandeställningstagandebetydelsei flera avseenden.om Migrationsverket bedömeratt en personär under18 år, kommerpersonenatt behandlassom ensamkommande barnoch därmedanvisasen kommunmedstöd av 3 andrastycket lagen(1994:137)om mottagandeav asylsökandem.fl. (LMA). Den anvisade kommunenskadå ordnaboendet.när Migrationsverketanvisaten kommunanses barnetvistasi den kommuneni den meningsom avsesi 2 a kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Migrationsverketsbeslutom anvisningav ensamkommande barn får inte överklagas.2 Migrationsverketsanvisningsbeslutär såledesbindandei förhållandetill kommunen. Vi kan inte seatt kommunenhar någonmöjlighet att vägraatt ordnaboendeoch att ståför övrigt stöd som följer av socialtjänstlagenför en personsom Migrationsverket bedömervaraett ensamkommande barnoch som därför anvisatsen kommun.för ensamkommande barnär vidareöverförmyndarenskyldig att förordnaen god man (23 lagen(2005:429)om god manför ensamkommande barn).här finns emellertid inte någonrättslig koppling till anvisningsbeslutetlikt den i frågaom boende. Formellt settär överförmyndarendärför troligen inte bundenav Migrationsverkets ställningstagande när det gäller denenskildesålder.samtidigtär det förståsönskvärt att bedömningenav en personsåldervid olika myndigheterär enhetlig. Om personen är uppenbart över 18 år Om kommunenanseratt det är uppenbartatt den enskildeär över 18 år och att registreradålder är felaktig, anservi därför att kommunenbör begäraatt Migrationsverketsomprövarsitt anvisningsbeslut.somvi serdet finns det ett förvaltningsrättsligtutrymmeför en sådanändring,i de fall det ursprungligabeslutet grundatspå felaktigauppgifterfrån den asylsökande.om Migrationsverketgör en uppskrivningav åldernoch återtarsitt anvisningsbeslut,vilket tordekräva att det är uppenbartatt den registreradeåldernär felaktig, upphörkommunensskyldighetatt ordnaboendeenligt LMA. I och med det skapasen möjlighet för kommunenatt i egna beslutgöramotsvarandebedömningoch som en konsekvensupphävabeslutom boende och sådantstöd som Migrationsverketistället har att tillhandahålla(logi, bostadsersättning, dagersättningoch särskilt bidrag)samtatt ta upp fråganom 3 godmanskapets bestånd. 2 Se22 LMA. SeSKL:s PM, Rutinerför omprövningav Migrationsverketsanvisningsbeslut, den 6 oktober2016, https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/juridik/halsoochsjukvardskolasocialtjanst/socialrattlssochassistans ersattning/socialratt/nagrafragorkringaldersbedomningochvuxnapersonerpaboendenforbarn.10090.html 3

2017-02-07 Åldersuppskrivningens verkan för kommunen Kommunensegnabeslutrörandeden asylsökandeupphörinte automatiskti och med att Migrationsverketändrarsin bedömningi fråganom ålder.i vilken omfattning kommunenoch andramyndigheterär bundnaav Migrationsverketsbedömningav åldernhar prövatsav domstolari olika mål. Utfall en i dessaavgörandenhar varierat och domstolarna har resoneratolika.4 Fråganom åldersuppskrivningar har även 5 belystsi beslutfrån Justitieombudsmannen (JO). Regeringenhar vidare i sin lagrådsremiss anfört att utgångspunkten måstevara att varje myndighet som kommeri kontaktmed ensamkommande asylsökandebarn självständigthar att ta ställning till en asylsökandes ålder inom ramenför sin verksamhetoch utifrån det regelverksom styr den.i praktikenhar dock Migrationsverketsbeslutom åldermångagångerstor betydelsevid den åldersbedömning som den andramyndighetenskagöra vilket kan göraatt derasbesluti praktikenblir styrandeävenför andramyndigheter.6 Kommunenbeslutarsjälvständigtom dessåtagandengentemotden asylsökandenska bestå.såsomskl ser det innebärdet att en förutsättningför att kommunenskaändra sitt beslutär att kommunendelarmigrationsverketsbedömningi frågaom åldern. En annansakär att Migrationsverketsavgörandenaturligtvis är av stor betydelseför kommunensprövningoch skabeaktasvid ett sådantställningstagande. Det är självklart önskvärtatt bedömningenav en personsåldervid olika myndigheterär enhetlig. Ersättning till kommunen Om kommunenväljer att göraen annanbedömningän Migrationsverket,t.ex. genom att låta godmanskapet kvarstå,kan det påverkamöjlighetentill ersättningfrån Migrationsverket.Dennafrågaligger för närvarandeför prövningi Kammarrätteni Göteborg.7 När det gäller ersättningför kostnaderför placeringenligt socialtjänstlagen kan kommunenha rätt till ersättningävenför ungdomaröver 18 år, upp till 21 års ålder.8 Om den enskilde,ävenmed beaktandeav den åldersom Migrationsverketregistrerat efter åldersuppskrivningen, kan ansesha påbörjatvårdenföre 18 års ålder borde 4 Set.ex. Förvaltningsrättens i Karlstaddom den1 mars2016 i mål nr 2280-15, Förvaltningsrättens i Härnösanddom den 8 juni 2016 i mål nr 252-16 och 278-16, Kammarrättensi Göteborgdom den 11 november2015 i mål nr 1337-15 och Kammarrättensi Jönköpingsdom den10 februari2016 i mål nr 3411-15, Kammarrättensi Göteborgdom den17 januari2017 i mål nr 6213-16, Kammarrättensi Göteborgdom den 13 december2011 i mål nr 3014-11 och Tingsrättensi Luleå dom den 8 mars2016 i mål nr Ä 3078-15. 5 JO 2013/14s. 361, JO 1014/15s. 361 samtjo:sbeslutden 16 maj 2016 i ärendednr 539-2015. 6 Lagrådsremiss, Åldersbedömningtidigare i asylprocessen, den2 februari2017, s. 13. 7 Mål nr 4234-16 och 4235-16, seävenäldreavgörandeav sammakammarrättden 13 december2013 i mål nr 3014-11. 8 Se7 förordning(2002:1118)om statlig ersättningför asylsökandem.fl. 3 (4 )

2017-02-07 kommunen,utifrån SKL:s bedömning,ha rätt till ersättningupp till 21 års ålder.9 Dettaförutsätteratt denenskilde har ett vårdbehovenligt socialtjänstlageneller lagen (1990:52)med särskildabestämmelser om vård av unga(lvu).10 Även den statliga ersättningenför skolgångpå gymnasietkvarstårom denasylsökande,utifrån den uppskrivna åldern,kan ansesha påbörjatutbildningenföre 18 års ålder.11 Om en åldersuppskrivninginnebäratt den enskilde,utifrån den uppskrivna åldern inte kan ansesha påbörjatvårdenrespektiveskolgångenföre 18 års ålder är rättsläget dock oklart vad gäller fråganom kommunensrätt till fortsattersättning,men förhoppningenär att ovan nämndadom från Kammarrätteni Göteborgkommeratt ge viss vägledning. Avslutning I avvaktanpå kommandelagstiftningoch eventuelltklargöranderättspraxis,har vi i dagslägetinga närmarerekommendationer från SKL:s sida.vi har en fortgående dialog medmigrationsverketi dennafråga.justnu ligger fokus bl.a. på att gemensamt försöka identifierai vilka fall och på vilka grundersom uppskrivningav ålder faktiskt skerunderpågåendeasylprocess.när vi kommit längrei det arbetetkommervi att uppdateradennainformation. 9 Dettagäller i vart fall till dessatt beslutetom avvisningeller utvisningvunnit lagakraft eller när tidsfristenför frivillig avresalöpt ut. 10 Regeringenhar i promemorianett nytt ersättningssystem för mottagandeav ensamkommande barn och unga,den21 juni 2016,föreslagitförändringari ersättningssystemet. Det nya ersättningssystemet är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2017.Någotbeslutom det har emellertidinte fattats. 11 Se5 förordning(2002:1118)om statlig ersättningför asylsökandem.fl. och 29 kap. 2-3 skollagen(2010:800). 4 (4 )

Socialdemokraterna i Mora INTERPELLATION Till kommunstyrelsens ordförande Anna Hed om konsekvenserna av Migrationsverkets åldersuppskrivningar av ensamkommande barn Frågan har väckts om Mora kommuns agerande när Migrationsverket, på ickemedicinskt underlag, skriver upp ett ensamkommande barns ålder under pågående asylprocess. Såvitt vi kan se tvingas barnen lämna sitt boende på HVB-hem, samt förlorar per automatik sin gode man, men får behålla sin plats i skolan förutsatt att barnet kan lösa sitt boende. Därmed kan man säga att kommunen automatiskt godkänner Migrationsverkets bedömning av barnets ålder, och att det ålderuppskrivna barnet ur ett kommunalt perspektiv bedöms och behandlas som vuxen. Stadsjuristen i Malmö, Natalie Glotz Stade, har förtjänstfullt analyserat gällande rättsläge då Migrationsverket genom endast ett meddelande till kommunerna skriver upp ett ensamkommande barns ålder. (Hela analysen bifogas) SKL delar också stadsjuristens uppfattning att en kommun inte har stöd i vare sig lag eller allmänna rättssäkerhetsprinciper att per automatik agera utifrån en åldersuppskrivning som Migrationsverket gör inom den löpande handläggningen av ett asylärende. I en PM från den 7/2 2017 (bifogas också) skriver SKL bland annat: Kommunen beslutar självständigt om dess åtaganden gentemot den asylsökanden ska bestå. Såsom SKL ser det innebär det att en förutsättning för att kommunen ska ändra sitt beslut är att kommunen delar Migrationsverkets bedömning i fråga om åldern. Ur ett rättsligt perspektiv finns därför ingen anledning för Mora kommun att flytta ut något åldersuppskrivet barn från boende i HVB-hem innan deras asylprövning är slutförd. Inte heller finns någon rättslig grund att automatiskt beröva dem deras godeman, som de ofta utvecklat en god och förtroendefull relation till. Ekonomiskt då? Innebär inte en åldersuppskrivning att Migrationsverkets stöd för omhändertagandet av det asylsökande barnet upphör? Nej, det är inte självklart. I ovan nämna PM från SKL skriver man apropå den ekonomiska aspekten: När det gäller ersättning för kostnader för placering enligt socialtjänstlagen kan kommunen ha rätt till ersättning även för ungdomar över 18 år, upp till 21 års ålder. Om den enskilde, även med beaktande av den ålder som Migrationsverket registrerat efter åldersuppskrivningen, kan anses ha påbörjat vården före 18 års ålder borde kommunen, utifrån SKL:s bedömning, ha rätt till ersättning upp till 21 års ålder. PMn avslutas: I avvaktan på kommande lagstiftning och eventuellt klargörande rättspraxis, har vi i dagsläget inga närmare rekommendationer från SKL:s sida. Vi har en fortgående dialog med Migrationsverket i denna fråga. Just nu ligger fokus bl.a. på att gemensamt försöka Socialdemokraterna i Mora Box 67 792 21 MORA www.morasosse.se mora@socialdemokraterna.se 0250-59 37 10 facebook.com/morasosse twitter.com/morasosse

identifiera i vilka fall och på vilka grunder som uppskrivning av ålder faktiskt sker under pågående asylprocess. Läget är därmed delvis oklart när det gäller ersättningsfrågorna. Men oavsett detta finns en djupt medmänsklig aspekt på detta, vilket Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Johanna Jönsson förtjänstfullt lyft. De två senaste åren har 5600 åldersuppkrivningar gjorts på bristande eller obefintligt underlag. Personer som därmed i ett slag gjorts till vuxna och en stor del av dem har därmed också fått avslag på sin asylansökan. Det finns exempel där åldern skrivits upp utan att handläggaren träffat den asylsökande och födelsebevis har avfärdats som förfalskade med motiveringen att sådana handlingar ofta är förfalskade. I ett fall lyckades en tjänsteman också med konststycket att komma fram till att två helsyskon var födda med fem månaders mellanrum. Sverige har också förpliktigat sig att följa Barnkonventionen som stadgar att det är barnets bästa som skall gälla i första hand. Barnombudsmannen har vid flera tillfällen under de senaste månaderna pekat på konsekvenserna för barn och unga av bristande omhändertagande, i december 2016 angående barn som förlorar sin bostad och i februari en rapport från elevhälsopersonal som larmar om psykisk ohälsa. Rättssäkerheten och följsamheten mot Barnkonventionen i samband med dessa åldersuppskrivningar är därför milt sagt tveksam. Och som nämnts ovan finns ingen anledning för kommunen att automatiskt godta Migrationsverkets åldersbedömningar, utan ska rimligen fatta egna beslut i varje individuellt fall. Mina frågor till Anna Hed är därför: Har kommunen fattat självständiga beslut när det gäller rätten till kvarboende i HVB-hem och rätten till god man när Migrationsverket meddelat att en asylsökandes ålder skrivits upp till 18 år eller mer? Är kommunen beredd att driva en process för att behålla det ekonomiska stödet från Migrationsverket för personer vars ålder skrivits upp till 18 år eller mer, men där kommunen inte funnit uppenbara skäl att betrakta åldersuppskrivningen som rimlig, alternativt man kan anta att den drabbade har varit under 18 år vid ankomsten? Om inte, är kommunen beredd att ta det ansvar som humaniteten och Barnkonventionen kräver och bli en av flera kommuner i Sverige som låter den asylsökande bo kvar i HVB-hem och ha kvar sin godeman under asylprocessen? Mora 27 februari 2017 Lennart Sohlberg (S) oppositionsråd

MIGRATIONSVERKET SKRIVER UPP ETT ENSAMKOMMANDE BARNS ÅLDER ANALYS JP INFONET 1 Foto: Tomislav Stjepic Hur ska kommunen göra när Migrationsverket skriver upp ett ensamkommande barns ålder under handläggningen? analys Det förekommer att Migrationsverket under asylprocessen eller i samband med det slutliga beslutet om uppehållstillstånd gör bedömningen att den aktuella individen inte längre är ett barn utan 18 år eller äldre. Vår expert stadsjurist Natalie Glotz Stade förklarar hur en kommun bör reagera på denna typ av bedömning. Natalie kommenterar även ett förslag till ny lagstiftning som just nu är ute på remiss och hur en sådan lagstiftning skulle komma att påverka kommunernas ageranden.

MIGRATIONSVERKET SKRIVER UPP ETT ENSAMKOMMANDE BARNS ÅLDER ANALYS JP INFONET Tre beslut från Justitieombudsmannen (JO) JO 2013/14 s. 361 JO:s beslut med diarienummer 4107-2011, meddelat den 12 december 2012, var det första beslutet i en rad av tre där JO tog principiell ställning till Migrationsverkets åldersbedömningar av ensamkommande barn. I en inledning som sedan upprepas även i de efterföljande besluten framhåller JO att en asylsökande som är under 18 år och ensamkommande får ett större stöd under ansökningstiden än en vuxen. Detta gäller till exempel boende, skolgång och rätten till god man. I förekommande fall ska socialnämnden också underrättas om att barnet kan vara i behov av skydd (14 kap. 1 andra stycket socialtjänstlagen [2001:453]). JO klargör att Migrationsverkets åldersbedömningar under asylprocessen är beslut under handläggning som enligt 14 kap. 3 utlänningslagen (2005:716) e contrario (motsatsvis) inte är överklagbara. (från Migrationsverket, författarens anmärkning), vara att bedömningen av om sökanden är vuxen eller underårig ska ske i samband med att beslut i asylärendet fattas. Fram till dess bör den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte, i enlighet med vad som närmare beskrivs i det rättsliga ställningstagandet (från Migrationsverket, författarens anmärkning), är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig. På grund av åldersbedömningens vikt för den enskilde och av att den kan vara svår att göra är det vidare angeläget att den genomförs av personal med särskild kompetens. Av verkets handbok i migrationsärenden m.m. framgår också att så ska ske. En tillämpning i enlighet med det sagda innebär att samtliga asylärenden där den sökande uppgett sig vara under 18 år ska prioriteras av Migrationsverket och utredas av särskilda handläggare, med undantag endast för helt uppenbara fall. Under verkets handläggning kommer denna grupp asylsökande därmed även att omfattas av de skyddsregler och det särskilda omhändertagande som gäller för ensamkommande barn. Fallet handlar om en flicka som vid sin ankomst i Sverige hade angivit att hon var 15 år gammal. Migrationsverket bedömde henne i februari 2010 vara 18 år gammal. Först den 4 juli 2011 efter att flickan lämnat in nya handlingar och fördjupade utredningar hade gjorts skrevs hennes ålder ner. Först då initierades processen om att flickan skulle få en god man, och en anmälan till socialnämnden gjordes. Den 8 juli beviljades hon uppehållstillstånd. ( ) JO uttalar följande om Migrationsverkets åldersbedömningar (egna fetmarkeringar): JO 2015/16 s. 361 Med hänsyn till de konsekvenser en åldersbedömning får för ensamkommande asylsökande som uppger att de är underåriga, är det av stor vikt att bedömningen genomförs på ett så rättssäkert sätt som möjligt. En grundläggande förutsättning är att den baseras på ett tillfredsställande beslutsunderlag. Beslutsunderlaget gällande sökandens ålder kan förändras under asylärendets gång. Utgångspunkten bör därför, som anges i det rättsliga ställningstagandet Åldersbedömningen fick till följd att ärendet nedprioriterades, vilket ledde till att A fick vänta på beslut i 16 månader. Under handläggningstiden behandlades hon som vuxen. Detta är inte godtagbart. Migrationsverket ska därför kritiseras för sitt sätt att sköta A:s ärende. Det inträffade illustrerar tydligt vikten av att åldersbedömningar sker på det sätt som beskrivits ovan. JO:s beslut den 9 april 2015 med diarienummer 6942-2013 handlar om fall då Migrationsverket under handläggningens gång gjort bedömningen att ett ensamkommande barn var över 18 år. Bedömningen hade dokumenterats i en tjänsteanteckning. Tjänsteanteckningen hade sedan hanterats som ett omedelbart verkställbart beslut, vilket bland annat ledde till att den unga fick flytta från sitt boende. Den unga hade inte fått yttra sig över utredningen. Han hade inte heller möjlighet att få verkets bedömning prövad. Migrationsverket 2

MIGRATIONSVERKET SKRIVER UPP ETT ENSAMKOMMANDE BARNS ÅLDER ANALYS JP INFONET framförde särskilt att åldersbedömningen är avgörande och måste göras under asylprocessen för att välja rätt handläggningsspår: överföring enligt Dublinförordningen eller att Sverige själv tar ansvar för asylprövningen. JO återger till en början slutsatserna i det ovan redovisade beslutet från 2012. JO anför vidare att den är införstådd med att den asylsökandes ålder har betydelse för hur ärendet ska handläggas. JO har inga invändningar mot att den preliminära uppfattning som åldersutredningen har lett fram till får avgöra inriktningen på Migrationsverkets handläggning fram till dess att verket beslutar i frågan om överföring. Däremot finns det enligt JO:s mening invändningar från rättssäkerhetssynpunkt. I stället för en preliminär åldersbedömning för att avgöra om ärendet ska handläggas som ett Dublinärende har bedömningen fått formen av ett icke överklagbart beslut med omedelbara rättsverkningar för den unga. Den ordning som Migrationsverket tillämpat innebär att den unga, som fram till dess hade ansetts vara under 18 år, förlorat sin rätt till bland annat god man, skolgång och särskilt boende under den fortsatta asylprocessen. JO konstaterar att det inte är acceptabelt. JO uttalar vidare följande: Min uppfattning är således att asylärenden där den sökande har uppgett att han eller hon är underårig ska behandlas på samma sätt oavsett om en överföring enligt Dublinförordningen kan bli aktuell. Den åldersuppgift som den asylsökande har lämnat vid ansökningstillfället ska i normalfallet godtas fram till dess Migrationsverket fattar beslut om en överföring eller något annat slutligt beslut i ärendet. Som framgått ovan utesluter detta inte att resultatet av en åldersutredning påverkar inriktningen på handläggningen, och att ärendet kan flyttas till en annan enhet. Bedömningen av om en asylsökande är vuxen ska alltså normalt sett göras i samband med ett beslut om överföring eller med ett slutligt beslut i asylärendet och endast manifesteras i det beslutet. I de helt uppenbara fallen som Migrationsverket uttrycker saken, där var och en utan närmare överväganden kan se att det rör sig om en vuxen får frågan hanteras på annat sätt. Migrationsverket kritiseras för att ha tagit ställning till den ungas ålder innan man fattade ett slutligt beslut i ärendet och för att man gett bedömningen av hans ålder formen av ett icke överklagbart beslut med omedelbara rättsverkningar för honom. JO:S BESLUT DEN 16 MAJ 2016 MED DIARIENUMMER 539-2015 JO kritiserar i detta beslut Migrationsverket för att i praktiken ha tagit ställning till ett ensamkommande barns ålder innan man fattade ett slutligt beslut i asylärendet. Detta genom att inte åter registrera pojken som underårig efter att en domstol återförvisat målet till verket. Fallet handlar om en ungdom som ansökte om asyl i Sverige den 21 januari 2013 och uppgav att han var 16 år. Migrationsverket fann vid en inledande åldersbedömning inte anledning att ifrågasätta den åldern. I ett beslut den 15 juli 2013 avslog Migrationsverket ungdomens asylansökan och beslutade att utvisa honom. Verket gjorde bedömningen att ungdomen inte hade gjort sin ålder sannolik. Han registrerades i samband med beslutet som fyllda 18 år och därmed vuxen. Förvaltningsrätten upphävde den 19 september 2013 Migrationsverkets beslut och visade målet åter till Migrationsverket för fortsatt handläggning. Domstolen angav att det saknats tillräckligt underlag i målet för att göra en bedömning av ungdomens ålder. Migrationsverket fortsatte handläggningen av ungdomens asylärende men ändrade inte hans ålder utan lät honom fortsatt vara registrerad som vuxen. Den 25 juni 2014 fattade Migrationsverket ett nytt beslut där hans asylansökan avslogs. I beslutet angavs att han inte gjort sannolikt att han var underårig. Beslutet vann laga kraft den 20 oktober 2014. Socialnämnden klagade på att ungdomen genom att Migrationsverket inte ändrade registreringen av hans ålder bland annat gått miste om rätten till god man och att hans ärende inte handlagts i enlighet med Migrationsverkets rutiner för barnärenden. I JO:s ärende fick Migrationsverket yttra sig. Verket anförde bland annat att myndighetens beslut om 3

MIGRATIONSVERKET SKRIVER UPP ETT ENSAMKOMMANDE BARNS ÅLDER ANALYS JP INFONET en asylsökandes ålder inte är bindande för skolan, socialtjänsten eller sjukvården. De är fria att behandla en sökande som underårig eller som vuxen, i vart fall fram till dess att beslutet vinner laga kraft. Det betyder att överförmyndaren kan utse en god man och kommunen kan besluta om till exempel skolplacering, oavsett vilken bedömning verket gjort i åldersfrågan. Sin bedömning inleder JO med en hänvisning till de tidigare, ovan anförda, besluten från 2012 och 2015. Enligt JO borde Migrationsverket ha ändrat den ungas registrerade ålder till den han själv uppgett när handläggningen av asylärendet fortsatte. Migrationsverket kritiseras för att verket, genom att inte åter registrera den unga som underårig, i praktiken tagit ställning till hans ålder innan man fattade ett slutligt beslut i asylärendet. FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG I MÅL NR 3482-15 OCH 11194-15 Målet gäller en kommuns överklagande av Migrationsverkets beslut att neka kommunen ersättning för kostnaden av god man för ett ensamkommande barn. Det gäller för den period då Migrationsverket genom ett icke-överklagbart beslut under handläggning bedömde den unga vara vuxen. Förvaltningsrätten redogör i sina domskäl för JO:s praxis och uttalar vidare följande (egen fetmarkering). Med ledning av dessa uttalanden (med det avses JO:s praxis, författarens anmärkning) anser förvaltningsrätten att en åldersbestämning inte har några rättsverkningar innan ett beslut har fattats i asylärendet. Eftersom åldersbestämningen i förevarande fall finns intaget i ett beslut som inte får rättsverkningar förrän det vunnit laga kraft får detta anses gälla även åldersbestämningen. Beslutet i det underliggande asylärendet vann laga kraft när Migrationsöverdomstolen beslutade att inte meddela prövningstillstånd den 28 maj 2015. Fram till dess har godmanskapet således varit gällande eftersom ungdomen i målet inte innan denna tidpunkt kan anses ha fyllt 18 år i enlighet med 5 lagen om god man för ensamkommande barn. Eftersom kriterierna i 8 asylersättningsförordningen därmed är uppfyllda är Lidköpings kommun berättigad till statlig ersättning för den gode mannens kostnader Domen är överklagad av Migrationsverket och ligger hos Kammarrätten i Göteborg (mål nr 4234-16 och 4235-16) i väntan på ett beslut om prövningstillstånd. I sin argumentation i förvaltningsrätten nämner Migrationsverket Kammarrättens i Göteborg dom den 13 december 2012 i mål nr 3014-11. Observera att det första av de tre ovan redovisade JO-besluten kom bara en dag tidigare än domen meddelades, den 12 december 2012. Kammarrätten konstaterade då att Migrationsverket enligt lag har det övergripande ansvaret för asylsökande. I och med den ändrade åldersbedömning som Migrationsverket meddelat kommunen fick det anses ha stått klart att den unga inte längre var att anse som ett ensamkommande barn utan att betrakta som vuxen. Kommunen hade alltså inte längre ansvaret för honom i egenskap av ensamkommande barn. Rätt till ersättning enligt 7 asylersättningsförordningen för tid efter meddelandet om ändrad åldersbedömning förelåg därför inte. Med hänsyn till vad som framkom i den åldersutredning som kommunen hade bifogat, menade kammarrätten, att det visserligen kunde ifrågasättas om Migrationsverkets bedömning av åldern var korrekt. Åldersbedömningen i sig var dock inte något som kammarrätten ansåg sig kunna pröva i målet. Ett lagförslag Regeringen har nyligen skickat ett förslag till lagändring (Bedömning av ålder i ett tidigare skede i asylprocessen, Ds 2016:37) på remiss. Det innebär att överklagbara beslut om åldersbedömning ska fattas tidigt i ett asylärende såsom så kallade tillfälliga beslut. Det tillfälliga beslutet ska gälla omedelbart, det vill säga beslutet får verkan utan att det måste vinna laga kraft först. Men ungdomen kan begära inhibition hos domstolen. Beviljas inhibition kommer det tillfälliga beslutet att ha rättsverkan mot myndigheter, även socialnämnden, först när det har vunnit laga kraft (när beslutet inte längre går att överklaga). Beviljas inte inhibition gäller beslutet omedelbart och har därmed rättsverkan. 4

MIGRATIONSVERKET SKRIVER UPP ETT ENSAMKOMMANDE BARNS ÅLDER ANALYS JP INFONET Lagförslaget lyder enligt följande. 17 i den föreslagna ändringen i 13 kap. utlänningslagen Om ett ensamkommande barn ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a ska Migrationsverket, om det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år men samtidigt inte är uppenbart att sökanden fyllt 18 år, så snart som möjligt göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om sökandens ålder. Ett slutligt ställningstagande till sökandens ålder ska göras i samband med det slutliga beslutet i ärendet om uppehållstillstånd. Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart. 18 Innan Migrationsverket fattar ett tillfälligt beslut enligt 17 som innebär att sökanden ska anses ha fyllt 18 år ska Migrationsverket ge sökanden tillfälle att genomgå en medicinsk åldersbedömning. En medicinsk åldersbedömning får utföras endast om sökanden har gett sitt skriftliga samtycke. Kostnaden för den medicinska åldersbedömningen ska betalas av staten. 8 b enligt den förslagna ändringen i 14 kap. utlänningslagen Migrationsverkets tillfälliga beslut om ålder enligt 13 kap. 17 får överklagas till en migrationsdomstol. Sammanfattning JO:s praxis är entydig: Fram till dess att ett slutligt och överklagbart beslut fattas i asylärendet bör den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig. JO:s praxis innebär att en åldersbedömning som innebär en åldersuppskrivning under Migrationsverkets handläggning inte har någon som helst rättsverkan (positiv rättskraft) för till exempel socialtjänsten, skolväsendet och hälso- och sjukvården. Detta tillstyrker till och med Migrationsverket i sitt yttrande i JO 539-2015. Förvaltningsrätten i Göteborg är också tydlig på den punkten. Dessa redogörelser är enligt min bestämda uppfattning juridiskt okontroversiella. Den i sammanhanget tämligen gamla kammarrättsdomen som Migrationsverket åberopar i Förvaltningsrättens i Göteborg mål redovisar inte en lika gedigen rättsutredning som de utredningar som JO har genomfört inför sina tre beslut. Utgångspunkten är precis som JO skriver att fram till dess att det finns ett lagakraftvunnet överklagbart beslut eller en dom där även åldersbedömningen kan bli föremål för ett överklagande så bör den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig. Detta innebär att bland annat socialtjänsten och skolorna har att utgå från den ålder som den unga har angett när den anlände till Sverige så som den inledningsvis blev registrerad om det inte är helt uppenbart för myndigheten att barnet inte är ett barn. Socialnämnden tar själv ställning. Skolnämnden tar själv ställning. Migrationsverket är inte en myndighet som i detta avseende är överordnad en kommun. Mot bakgrund av ovanstående kan inte Migrationsverkets åldersuppskrivningar som görs under asylprocessen såsom ett beslut under handläggning tillmätas någon betydelse. Varken i socialtjänstens handläggning av barnärenden, i skolnämndens handläggning av skolärenden eller i överförmyndarnämndens handläggning av ärenden om god man för ensamkommande barn. Först när ett överklagbart beslut om uppehållstillstånd där en åldersuppskrivning ingår har vunnit laga kraft får den nya åldersbedömningen en rättsverkan för andra myndigheter än Migrationsverket och därmed även för kommunen. Socialtjänsten, skolor och överförmyndaren kan således göra en egen bedömning i uppenbara fall (helt fristående från Migrationsverket) om att 5

MIGRATIONSVERKET SKRIVER UPP ETT ENSAMKOMMANDE BARNS ÅLDER ANALYS JP INFONET som vid ett eventuellt överklagande till domstol (Ds 2016:37, s. 27 f.). en ung person uppenbart inte är ett barn och då till exempel bestämma att personen inte ska bo i ett barnboende. Men det måste i så fall vara uppenbart. Det har inträffat fall då barn skickats till Migrationsverkets anläggningsboenden på grund av en åldersuppskrivning av Migrationsverket under handläggningen av asylärendet och där fick bo med vuxna och domstolen i slutändan kom fram till att barnet ändå var ett barn (i samband med domen om uppehållstillstånd). DÅ HAR SOCIALTJÄNSTEN SOM RÄTTAT SIG EFTER MIGRATIONSVERKETS HANDLÄGGNINGSÅTGÄRD LÅTIT ETT BARN FARA ILLA. I och med det nya lagförslaget kommer det att inrättas överklagbara beslut om åldersbestämning tidigare i asylprocessen. Dessa beslut ska gälla omedelbart, men kommer att kunna överklagas och inhibition kan också begäras. Ungdomen kommer att ha rätt till ett offentligt biträde som kan bistå med det juridiska finliret (till exempel att begära inhibition). När sådana så kallade tillfälliga beslut kommer att ha vunnit laga kraft har de en tydlig rättsverkan i förhållande till alla myndigheter. Detta kommer även att gälla när inhibition inte beviljats. Då har ungdomen haft möjlighet att föra en rättssäker process i frågan. När inhibition inte beviljats har en domstol i alla fall gjort en summarisk bedömning av sannolikheten av målets utgång. Frågan är om detta är tillräckligt för att nå upp till de rättssäkerhetskrav som JO efterlyser. Den lagstiftningen är avsedd att träda i kraft den 1 maj 2017. Idag anser jag i likhet med entydig praxis från JO att en kommun (framför allt socialnämnd/ skolnämnd/överförmyndarnämnd) inte har stöd vare sig i lag eller i allmänna rättssäkerhetsprinciper att per automatik agera utifrån en åldersuppskrivning som Migrationsverket gör inom den löpande handläggningen av ett asylärende. Natalie Glotz Stade, stadsjurist Om ett offentligt biträde har förordnats i ett sådant ärende kan han eller hon därmed biträda den sökande även i frågan om ålder såväl hos Migrationsverket JP Infonet Kornhamnstorg 6, Box 2237, 103 16 Stockholm 08-462 65 60, info@jpinfonet.se, www.jpinfonet.se 6

PM 2017-02-07 Avdelningen för juridik Emilia Danielsson Mia Hemmestad Eva von Schéele Ändrade åldersbedömningar av ensamkommande barn Allmänt om åldersbedömningar Några särskilda lagregler om åldersbedömningar finns inte i dag. Ett visst regelverk har föreslagits i departementspromemorian Ds 2016:37 Åldersbedömning tidigare i asylprocessen. Promemorian har remissbehandlats och en lagrådsremiss har lämnats till Lagrådet den 2 februari 2017. Regeringen har aviserat en proposition i ämnet den 23 februari 2017 och ny lag per den 1 maj 2017. Det har stor betydelse för vilka regler som är tillämpliga i olika avseenden, om en ensamkommande asylsökande är under eller över 18 år. För asylsökande som är under 18 år, dvs. underåriga, gäller reglerna om ensamkommande barn. Är personen över 18 år, gäller istället samma regler som för övriga vuxna. Det är inte alltid som en asylsökande kan styrka sin identitet och ålder. Det gör att det kan uppstå oklarhet kring den asylsökandes ålder. Migrationsverket har följande information på sin hemsida om detta: Om du inte har några identitetshandlingar, om du inte kan visa din ålder på något annat sätt, och din ålder inte verkar stämma, håller personalen först ett samtal med dig om hur gammal du är. Det betyder att handläggaren pratar med dig för att utreda hur gammal du är. Om handläggaren bedömer att du är äldre eller yngre än du har sagt, ändrar handläggaren din ålder i Migrationsverkets databas. Om handläggaren bedömer att du är 18 år eller äldre kommer ditt ärende att behandlas på samma sätt som för vuxna asylsökande. Vad är en medicinsk åldersbedömning? Migrationsverket kommer att informera dig om att du har möjlighet att gå till en läkare för att göra något som kallas för en medicinsk åldersbedömning eller läkarbedömning av ålder. Det kan till exempel innebära att du går till en läkare och gör en handleds- eller tandröntgen. Sedan bedömer läkaren på ett ungefär hur gammal du är. Åldersbedömningen är frivillig och det är något som du tillsammans med din gode man får besluta om och boka tid för. Migrationsverket står för kostnaden av åldersbedömningen när den lämnas in. Migrationsverket kan ändra sin bedömning om du lämnar in identitetshandlingar eller på annat sätt visar hur gammal du är.1 1 https://www.migrationsverket.se/privatpersoner/skydd-och-asyl-i-sverige/for-dig-som-ar-barn-ochhar-sokt-asyl/utan-foraldrar/asylansokan/aldersbedomning.html Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

2017-02-07 Migrationsverkets anvisningsbeslut Det finns som sagt inga särskilda regler i dag om hur åldersbedömningarna ska gå till, under vilka förutsättningar och på vilket sätt de får ändras och vilka rättsverkningar olika ställningstaganden har. Det har i olika sammanhang påpekats att Migrationsverkets ställningstaganden inte är bindande för andra myndigheter eller domstolar. Ser man det från kommunal synvinkel får dock Migrationsverkets inledande ställningstagande betydelse i flera avseenden. Om Migrationsverket bedömer att en person är under 18 år, kommer personen att behandlas som ensamkommande barn och därmed anvisas en kommun med stöd av 3 andra stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Den anvisade kommunen ska då ordna boendet. När Migrationsverket anvisat en kommun anses barnet vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Migrationsverkets beslut om anvisning av ensamkommande barn får inte överklagas.2 Migrationsverkets anvisningsbeslut är således bindande i förhållande till kommunen. Vi kan inte se att kommunen har någon möjlighet att vägra att ordna boende och att stå för övrigt stöd som följer av socialtjänstlagen för en person som Migrationsverket bedömer vara ett ensamkommande barn och som därför anvisats en kommun. För ensamkommande barn är vidare överförmyndaren skyldig att förordna en god man (23 lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn). Här finns emellertid inte någon rättslig koppling till anvisningsbeslutet likt den i fråga om boende. Formellt sett är överförmyndaren därför troligen inte bunden av Migrationsverkets ställningstagande när det gäller den enskildes ålder. Samtidigt är det förstås önskvärt att bedömningen av en persons ålder vid olika myndigheter är enhetlig. Om personen är uppenbart över 18 år Om kommunen anser att det är uppenbart att den enskilde är över 18 år och att registrerad ålder är felaktig, anser vi därför att kommunen bör begära att Migrationsverkets omprövar sitt anvisningsbeslut. Som vi ser det finns det ett förvaltningsrättsligt utrymme för en sådan ändring, i de fall det ursprungliga beslutet grundats på felaktiga uppgifter från den asylsökande. Om Migrationsverket gör en uppskrivning av åldern och återtar sitt anvisningsbeslut, vilket torde kräva att det är uppenbart att den registrerade åldern är felaktig, upphör kommunens skyldighet att ordna boende enligt LMA. I och med det skapas en möjlighet för kommunen att i egna beslut göra motsvarande bedömning och som en konsekvens upphäva beslut om boende och sådant stöd som Migrationsverket istället har att tillhandahålla (logi, bostadsersättning, dagersättning och särskilt bidrag) samt att ta upp frågan om godmanskapets bestånd.3 2 Se 22 LMA. Se SKL:s PM, Rutiner för omprövning av Migrationsverkets anvisningsbeslut, den 6 oktober 2016, https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/juridik/halsoochsjukvardskolasocialtjanst/socialrattlssochassistans ersattning/socialratt/nagrafragorkringaldersbedomningochvuxnapersonerpaboendenforbarn.10090.html 3 2 (4)

2017-02-07 Åldersuppskrivningens verkan för kommunen Kommunens egna beslut rörande den asylsökande upphör inte automatiskt i och med att Migrationsverket ändrar sin bedömning i frågan om ålder. I vilken omfattning kommunen och andra myndigheter är bundna av Migrationsverkets bedömning av åldern har prövats av domstolar i olika mål. Utfallen i dessa avgöranden har varierat och domstolarna har resonerat olika.4 Frågan om åldersuppskrivningar har även belysts i beslut från Justitieombudsmannen (JO).5 Regeringen har vidare i sin lagrådsremiss anfört att utgångspunkten måste vara att varje myndighet som kommer i kontakt med ensamkommande asylsökande barn självständigt har att ta ställning till en asylsökandes ålder inom ramen för sin verksamhet och utifrån det regelverk som styr den. I praktiken har dock Migrationsverkets beslut om ålder många gånger stor betydelse vid den åldersbedömning som den andra myndigheten ska göra vilket kan göra att deras beslut i praktiken blir styrande även för andra myndigheter.6 Kommunen beslutar självständigt om dess åtaganden gentemot den asylsökanden ska bestå. Såsom SKL ser det innebär det att en förutsättning för att kommunen ska ändra sitt beslut är att kommunen delar Migrationsverkets bedömning i fråga om åldern. En annan sak är att Migrationsverkets avgörande naturligtvis är av stor betydelse för kommunens prövning och ska beaktas vid ett sådant ställningstagande. Det är självklart önskvärt att bedömningen av en persons ålder vid olika myndigheter är enhetlig. Ersättning till kommunen Om kommunen väljer att göra en annan bedömning än Migrationsverket, t.ex. genom att låta godmanskapet kvarstå, kan det påverka möjligheten till ersättning från Migrationsverket. Denna fråga ligger för närvarande för prövning i Kammarrätten i Göteborg.7 När det gäller ersättning för kostnader för placering enligt socialtjänstlagen kan kommunen ha rätt till ersättning även för ungdomar över 18 år, upp till 21 års ålder.8 Om den enskilde, även med beaktande av den ålder som Migrationsverket registrerat efter åldersuppskrivningen, kan anses ha påbörjat vården före 18 års ålder borde 4 Se t.ex. Förvaltningsrättens i Karlstad dom den 1 mars 2016 i mål nr 2280-15, Förvaltningsrättens i Härnösand dom den 8 juni 2016 i mål nr 252-16 och 278-16, Kammarrättens i Göteborg dom den 11 november 2015 i mål nr 1337-15 och Kammarrättens i Jönköpings dom den 10 februari 2016 i mål nr 3411-15, Kammarrättens i Göteborg dom den 17 januari 2017 i mål nr 6213-16, Kammarrättens i Göteborg dom den 13 december 2011 i mål nr 3014-11 och Tingsrättens i Luleå dom den 8 mars 2016 i mål nr Ä 3078-15. 5 JO 2013/14 s. 361, JO 1014/15 s. 361 samt JO:s beslut den 16 maj 2016 i ärende dnr 539-2015. 6 Lagrådsremiss, Åldersbedömning tidigare i asylprocessen, den 2 februari 2017, s. 13. 7 Mål nr 4234-16 och 4235-16, se även äldre avgörande av samma kammarrätt den 13 december 2013 i mål nr 3014-11. 8 Se 7 förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. 3 (4)

2017-02-07 kommunen, utifrån SKL:s bedömning, ha rätt till ersättning upp till 21 års ålder.9 Detta förutsätter att den enskilde har ett vårdbehov enligt socialtjänstlagen eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).10 Även den statliga ersättningen för skolgång på gymnasiet kvarstår om den asylsökande, utifrån den uppskrivna åldern, kan anses ha påbörjat utbildningen före 18 års ålder.11 Om en åldersuppskrivning innebär att den enskilde, utifrån den uppskrivna åldern inte kan anses ha påbörjat vården respektive skolgången före 18 års ålder är rättsläget dock oklart vad gäller frågan om kommunens rätt till fortsatt ersättning, men förhoppningen är att ovan nämnda dom från Kammarrätten i Göteborg kommer att ge viss vägledning. Avslutning I avvaktan på kommande lagstiftning och eventuellt klargörande rättspraxis, har vi i dagsläget inga närmare rekommendationer från SKL:s sida. Vi har en fortgående dialog med Migrationsverket i denna fråga. Just nu ligger fokus bl.a. på att gemensamt försöka identifiera i vilka fall och på vilka grunder som uppskrivning av ålder faktiskt sker under pågående asylprocess. När vi kommit längre i det arbetet kommer vi att uppdatera denna information. 9 Detta gäller i vart fall till dess att beslutet om avvisning eller utvisning vunnit laga kraft eller när tidsfristen för frivillig avresa löpt ut. 10 Regeringen har i promemorian Ett nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och unga, den 21 juni 2016, föreslagit förändringar i ersättningssystemet. Det nya ersättningssystemet är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2017. Något beslut om det har emellertid inte fattats. 11 Se 5 förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. och 29 kap. 2-3 skollagen (2010:800). 4 (4)

Socialdemokraterna i Mora INTERPELLATION Till kommunstyrelsens ordförande Anna Hed om uppföljningen av demokratidagen hösten 2016 och kommande demokratidagar. I samband med genomgång av Kulturnämndens verksamhetsberättelse för 2016, blev det klart att ett av nämndens mål, uppföljning av demokratidagen under v 43, inte kunnat ske. Som förklaring hittar vi ordinarie tjänstemans övergång till annan tjänst i kommunen samt ersättarens mycket begränsade möjlighet att arbeta vidare med materialet från dagen. Därmed har heller inte kommunens andra nämnder kunnat få tillgång till de synpunkter och förslag som de församlade ungdomarna arbetade med. Överhuvudtaget har ungdomsdemokratiarbetet varit kraftigt begränsat vilket noteras i nämndens måluppfyllnad. Under föregående år flyttades den ansvarige tjänstemannens funktion från kulturförvaltningen och har nu en ny organisatorisk tillhörighet under KS. Vi konstaterar att kommunens arbete med ungdomars inflytande under flera år varit långsiktigt och framgångsrikt och det arbete som ungdomarna genomfört och den information som tagits fram är viktig att ta tillvara. Politiker och vuxenvärlden behöver visa att ungdomars erfarenheter tas på allvar, annars skall vi inte fråga efter dem. Tillit till våra politiska organ och att man som medborgare kan påverka samhället uppnår vi genom långsiktigt och konsekvent arbete. Att rasera tillit kan ske snabbt och det har vi inte råd med i vårt demokratiska samhälle. Frågan är dessutom viktig eftersom alla kommuner förenade i Region Dalarna enats om att arbeta för att bli Sveriges bästa ungdomslän Min fråga till kommunstyrelsens ordförande Anna Hed är därför: Vad planeras för åtgärder för att säkerställa att det arbete som genomfördes vid Demokratidagen 2016 tas tillvara i nämnderna och att ungdomarnas inflytande därmed får ett faktiskt gehör? Mora 6 mars 2017 Karin Lübeck (S) Socialdemokraterna i Mora Box 67 792 21 MORA www.morasosse.se mora@socialdemokraterna.se 0250-59 37 10 facebook.com/morasosse twitter.com/morasosse

Socialdemokraterna i Mora FRÅGA Till Socialnämndens ordförande Malin Höglund om användningen av sk extratjänster i nämndens verksamhet Så här skriver Arbetsförmedlingen angående det som kallas extratjänster: Behöver du en extra resurs på din arbetsplats? Om du anställer en person som har deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin eller som är nyanländ får du samtidigt ekonomisk ersättning. Stödet kallas för extratjänst. En extratjänst innebär att en arbetssökande arbetar hos dig inom den offentliga sektorn. Du får en extra resurs samtidigt som du får ekonomisk ersättning. På samma gång hjälper du den arbetssökande att komma in i arbetslivet. Min fråga till Malin Höglund är helt enkelt: Används extratjänster i Socialnämndens verksamhet? Om inte, eller om bara enstaka personer tagits in på extratjänster, varför görs det inte större utsträckning? Lennart Sohlberg (S) Socialdemokraterna i Mora Box 67 792 21 MORA www.morasosse.se mora@socialdemokraterna.se 0250-59 37 10 facebook.com/morasosse twitter.com/morasosse

Socialdemokraterna i Mora FRÅGA Till För- och Grundskolenämndens ordförande RoseMari Bogg om användningen av sk extratjänster i nämndens verksamhet Så här skriver Arbetsförmedlingen angående det som kallas extratjänster: Behöver du en extra resurs på din arbetsplats? Om du anställer en person som har deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin eller som är nyanländ får du samtidigt ekonomisk ersättning. Stödet kallas för extratjänst. En extratjänst innebär att en arbetssökande arbetar hos dig inom den offentliga sektorn. Du får en extra resurs samtidigt som du får ekonomisk ersättning. På samma gång hjälper du den arbetssökande att komma in i arbetslivet. Min fråga till Rose-Mari Bogg är helt enkelt: Används extratjänster i För- och Grundskolenämndens verksamhet? Om inte, eller om bara enstaka personer tagits in på extratjänster, varför görs det inte större utsträckning? Lennart Sohlberg (S) Socialdemokraterna i Mora Box 67 792 21 MORA www.morasosse.se mora@socialdemokraterna.se 0250-59 37 10 facebook.com/morasosse twitter.com/morasosse

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-31 Dokument nr: MK KS 2016/00796-3, 400 Kommunledningskontoret Eva Larsson Kommunstyrelsen VA-taxa: Beräkningsmodell för anläggningsavgift för anslutning av fastighet utanför verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp Sammanfattning av ärendet Moravatten AB har lämnat ett förslag till modell för anslutning av enskilda och/eller flera fastigheter som ligger utanför verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp. Syftet med förslaget är att skapa en transparent och rättvis modell samt ett utvecklingsbart VA-nät med ett tydligt ägande. Förslaget går i korthet ut på att: - Nodava AB undersöker närhet och möjlighet till anslutning till den allmänna anläggningen. - Avtal träffas med fastighetsägare/kund. - Moravatten AB bygger fram ledningar till respektive fastighetsgräns. - Beräkningsmodell för anläggningsavgift: Anläggningsavgiften (vid anslutningstillfället enligt gällande VA-taxa) plus överstigande kostnad upp till verklig anslutningskostnad minus 35% av anläggningsavgiften vid anslutningstillfället. Den beräknade anläggningsavgiften får dock aldrig vara mindre än debiterbar anläggningsavgift enligt vid varje tidpunkt gällande VA-taxa. Beslutsunderlag Protokoll Moravatten AB, 2016-11-25, 14 Utfall av beräkningsmodell - exempeltabell Förslag till beslut Kommunfullmäktige förslås besluta: Beräkningsmodell för anläggningsavgift för anslutning av fastigheter utanför gällande verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp fastställs enligt följande: Anläggningsavgiften (vid anslutningstillfället enligt gällande VA -taxa) plus överstigande kostnad upp till verklig anslutningskostnad minus 35 % av anläggningsavgiften vid anslutningstillfället. Den beräknade anläggningsavgiften får dock aldrig vara mindre än debiterbar anläggningsavgift enligt vid varje tidpunkt gällande VA-taxa. Sändlista Moravatten AB Peter Karlsson Kommundirektör 1(1)

PROTOKOLLSUTDRAG MK Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2017-03-07 30 MK KS 2016/00796-3 VA-taxa: Beräkningsmodell för anläggningsavgift för anslutning av fastighet utanför verksamhetsområdet för allmänt vatten och avlopp Beslut Kommunfullmäktige förslås besluta: Beräkningsmodell för anläggningsavgift för anslutning av fastigheter utanför gällande verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp fastställs enligt följande: Anläggningsavgiften (vid anslutningstillfället enligt gällande VA-taxa) plus överstigande kostnad upp till verklig anslutningskostnad minus 35 % av anläggningsavgiften vid anslutningstillfället. Den beräknade anläggningsavgiften får dock aldrig vara mindre än debiterbar anläggningsavgift enligt vid varje tidpunkt gällande VA-taxa. Sammanfattning av ärendet Moravatten AB har lämnat ett förslag till modell för anslutning av enskilda och/eller flera fastigheter som ligger utanför verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp. Syftet med förslaget är att skapa en transparent och rättvis modell samt ett utvecklingsbart VA-nät med ett tydligt ägande. Förslaget går i korthet ut på att: - Nodava AB undersöker närhet och möjlighet till anslutning till den allmänna anläggningen. - Avtal träffas med fastighetsägare/kund. - Moravatten AB bygger fram ledningar till respektive fastighetsgräns. - Beräkningsmodell för anläggningsavgift: Anläggningsavgiften (vid anslutningstillfället enligt gällande VA -taxa) plus överstigande kostnad upp till verklig anslutningskostnad minus 35% av anläggningsavgiften vid anslutningstillfället. Den beräknade anläggningsavgiften får dock aldrig vara mindre än debiterbar anläggningsavgift enligt vid varje tidpunkt gällande VA-taxa. Beslutsunderlag Protokoll Moravatten AB, 2016-11-25, 14 Utfall av beräkningsmodell - exempeltabell Förslag till beslut Kommunfullmäktige förslås besluta: Beräkningsmodell för anläggningsavgift för anslutning av fastigheter utanför gällande verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp fastställs enligt följande: Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7 (15)

PROTOKOLLSUTDRAG MK Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2017-03-07 Anläggningsavgiften (vid anslutningstillfället enligt gällande VA -taxa) plus överstigande kostnad upp till verklig anslutningskostnad minus 35 % av anläggningsavgiften vid anslutningstillfället. Den beräknade anläggningsavgiften får dock aldrig vara mindre än debiterbar anläggningsavgift enligt vid varje tidpunkt gällande VA-taxa. Sändlista - Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8 (15)

Fel i PDF konvertering: Filen "Exempeltabell till beräkningsmodell 2017-02-15.xlsx" kunde inte konverteras till pdf.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-02-17 Dokument nr: MK KS 2016/00641-13, 303 Kommunledningskontoret Eva Larsson Kommunstyrelsen Dagvattenprogram Sammanfattning av ärendet Ett förslag till Dagvattenprogram för Mora kommun har arbetats fram genom förvaltnings- och kommunövergripande arbete samt diskussioner i politiskt forum. Programmet har sin utgångspunkt i kommunens Strategiska plan och Policy, vatten och avlopp samt är en åtgärd i Plan, vatten och avlopp. Programmet ska användas vid kommunens planering och exploatering av nya områden samt vid förtätning och ombyggnation inom befintliga områden. Genom att tidigt i planprocessen initiera dagvattenfrågan skapas förutsättningar för ett bra omhändertagande av dagvatten. Programförslaget var ute på samråd under tiden 1 november 2016 31 januari 2017. Dialog- och informationsmöte för allmänheten hölls på Moraparken den 19 januari 2017. Tre yttranden inkom där ingen av respondenterna hade något att erinra mot förslaget Beslutsunderlag Dagvattenprogram, beslutsversion 2017-02-13 Samrådsredogörelse, daterad 2017-02-07 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Dagvattenprogram för Mora kommun fastställs. Sändlista Moravatten AB Tekniska nämnden Miljönämnden Byggnadsnämnden Peter Karlsson Kommundirektör 1(1)

PROT OKOLLSUTDRAG MK Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2017-03-07 31 MK KS 2016/00641-13 Dagvattenprogram Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Dagvattenprogram för Mora kommun fastställs. Sammanfattning av ärendet Ett förslag till Dagvattenprogram för Mora kommun har arbetats fram genom förvaltnings- och kommunövergripande arbete samt diskussioner i politiskt forum. Programmet har sin utgångspunkt i kommunens Strategiska plan och Policy, vatten och avlopp samt är en åtgärd i Plan, vatten och avlopp. Programmet ska användas vid kommunens planering och exploatering av nya områden samt vid förtätning och ombyggnation inom befintliga områden. Genom att tidigt i planprocessen initiera dagvattenfrågan skapas förutsättningar för ett bra omhändertagande av dagvatten. Programförslaget var ute på samråd under tiden 1 november 2016 31 januari 2017. Dialog- och informationsmöte för allmänheten hölls på Moraparken den 19 januari 2017. Tre yttranden inkom där ingen av respondenterna hade något att erinra mot förslaget Beslutsunderlag Dagvattenprogram, beslutsversion 2017-02-13 Samrådsredogörelse, daterad 2017-02-07 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Dagvattenprogram för Mora kommun fastställs. Sändlista - Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9 (15)

i Samrådsredogörelse Dagvattenprogram (samrådsversion 2016-10-05) 2017-02-07

Förslag till Dagvattenprogram för Mora kommun har arbetats fram genom förvaltnings- och kommunövergripande arbete samt diskussioner i politiskt forum. Programmet har sin utgångspunkt i kommunens strategiska plan och Policy, vatten och avlopp samt är en åtgärd i Plan, vatten och avlopp. Programmet ska användas vid kommunens planering och exploatering av nya områden samt vid förtätning och ombyggnation inom befintliga områden. Genom att tidigt i planprocessen initiera dagvattenfrågan skapas förutsättningar för ett bra omhändertagande av dagvatten. Programförslaget var ute på samråd under tiden 1 november 2016 31 januari 2017. Under utställningstiden fanns handlingarna tillgängliga på www.mora.se/va-plan och på Mora kulturhus och Kommunhusets reception. Dialog- och informationsmöte för allmänheten hölls på Moraparken den 19 januari. Tre yttranden inkom där ingen av respondenterna hade något att erinra mot förslaget, se sammanställning nästa sida. Dagvattenprogram, samrådsversion 2016-10-05 är ändrad enligt sammanställning.

Inkomna skriftliga synpunkter och förslag till beaktande Lämnare av synpunkt Tekniska nämnden Miljönämnden Byggnadsnämnden Sammanfattning av yttrande Förslag till beslut: Programmet är ett bra underlag för hantering av dagvattenfrågan i framtida samhällsbyggande. Redaktionell ändring av punkt i processbeskrivningen Roller och ansvar under funktionen Samhällsplanering i Byggskede föreslås till Fastställa och följa upp kontrollplan. Ansökan om vattenverksamhet förekommer i olika funktioner i processbeskrivningen och behöver förtydligas. Beslut: Tekniska nämnden har inget att erinra mot förslaget till dagvattenprogram. Motivering: Miljönämnden anser att det är viktigt att dagvattenfrågorna belyses i ett tidigt stadie för att få till en hantering som är hållbar och långsiktig. Med tanke på framtida klimatförändringar med ökande temperaturer och nederbörd är det mycket viktigt att kommunen har en välplanerad dagvattenhantering. Beslut: Miljönämnden beslutar att inte ha några synpunkter på förslaget till dagvattenprogram. Byggnadsnämnden har inget att erinra mot Dagvattenprogrammet. För att Bilaga 2 ska bli tydligare bör benämningen på funktionen Samhällsplanering ändras till Stadsbyggnadsförvaltningen. Synpunkten beaktas genom att Redaktionell ändring enligt synpunkt. Yttrandet föranleder ingen förändring Redaktionell ändring enligt synpunkt.

Synpunkter från arbetsgrupp och förslag till beaktande Lämnare av synpunkt Arbetsgrupp Sammanfattning av synpunkt Hur förhåller vi oss till övriga väghållare? Synpunkten beaktas genom att Tillägg av följande text: För gator och vägar inom kommunen där Trafikverket är ansvarig väghållare har Trafikverket samma ansvar i kommunens plan- och byggprocess som beskrivs för funktionsområde Gata och park. Detsamma gäller även enskilda väghållare såsom samfällighetsföreningar. Arbetsgrupp Redaktionella ändringar

DAGVATTENPROGRAM BESL UT SVERSION 2 0 1 7-0 2-13

. Dagvattenprogram Fastställd Reviderad Produktion Dnr Dokument KF 2017-03-20 Kommunledningskontoret 2016/00641 KS 2

Innehåll!Oväntat slut på formel BAKGRUND... 4 HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING... 5 MÅLSÄTTNINGAR... 5 LAGSTIFTNING... 5 ROLLER OCH ANSVAR... 6 Bilaga 1 Bilaga 2 Lagstiftning Roller och ansvar 3

INLEDNING Med utgångspunkt i kommunens strategiska plan och målområdet Vår hållbara kommun och i arbetet med kommunens Policy, vatten och avlopp och som en åtgärd i Plan, vatten och avlopp har detta Dagvattenprogram tagits fram. Programmet med kompletterande riktlinjer ger ramar och vägledning för en hållbar hantering av dagvatten i kommunen. Bild 1: Dokumentöversikt Programmet ska användas vid kommunens planering och exploatering av nya områden samt vid förtätning och ombyggnation inom befintliga områden. Vissa befintliga områden kan behöva prioriteras för åtgärder på grund av exempelvis översvämningsrisk, att dagvattnet innehåller höga halter av föroreningar eller att recipienten har behov av åtgärder. Genom att tidigt i planprocessen initiera dagvattenfrågan skapas förutsättningar för ett bra omhändertagande av dagvatten. Dagvattenprogrammet aktualiseras i samband med revidering av den kommunala VA -planen. Åtgärder till följd av dagvattenprogrammet samordnas i VA-planen. BAKGRUND Med dagvatten avses (SNFS 1994:7) nederbördsvatten, dvs. regn- eller smältvatten, som inte tränger ned i marken, utan avrinner på markytan. Med recipienter avses här sjöar, vattendrag, mark och grundvatten som är mottagare av dagvatten. På mark som är oexploaterad tränger nederbörd och annat vatten ner i marken men är marken hårdgjord genom t ex asfaltering och byggnation rinner vattnet ovanpå. Är de hårdgjorda ytorna stora ger regn och snösmältning upphov till snabb avledning och stora vattenvolymer, vilket kan förändra den naturliga vattenbalansen. Med dagvattnet följer föroreningar som ansamlats på ytan och därmed kan dagvatten vara en källa till miljöpåverkan. Vilken påverkan dagvatten har på recipienten beror, förutom på dagvattnets innehåll av föroreningar, även på recipientens egenskaper och på tillrinningsområdets markanvändning. På naturliga marker, utan hårdgjorda ytor, kan vattnet renas naturligt genom att passera ned genom jordlagren. Vi står inför utmaningen att hantera konsekvenser av framtida klimatförändringar med ökande temperatur och ökande nederbörd med högre intensitet. Vattnet måste ha någonstans att ta vägen även när det regnar riktigt mycket och dagvattenledningarna fylls. En ökad andel hårdgjorda ytor i kombination med mer intensiv nederbörd kommer att medföra ökad risk för lokala översvämningar och skador på byggnader om vi inte möter förändringarna med välplanerad dagvattenhantering. 4

HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING En långsiktigt hållbar dagvattenhantering innebär att ta hand om dagvattnet på ett naturligt sätt och kännetecknas av infiltration, trög avledning samt en höjdsättning av bebyggelse och markanläggningar till skydd mot översvämningar. Bild 2: Schematisk bild för lokalt omhändertagande av dagvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ska vara det första alternativet vid planering och exploatering. Om lokalt omhändertagande inte är möjligt, inte räcker till eller av andra orsaker är olämpligt ska dagvattnet ledas till en lämplig plats för omhändertagande via exempelvis dammar för flödesutjämning och eventuell rening. Dagvattenledningar direkt till recipient bör endast användas när andra alternativ och recipientens påverkan är utredda. Recipientens känslighet och skyddsvärde i kombination med dagvattnets innehåll av föroreningar är styrande för behovet av rening. MÅLSÄTTNINGAR Vi når en långsiktig och hållbar dagvattenhantering genom att arbeta enligt följande: Dagvatten tas om hand så nära källan som möjligt och i första hand infiltreras och i andra hand fördröjas innan det leds till anvisad förbindelsepunkt eller recipient. Avledning i öppna system ska prioriteras före ledningssystem. I fysisk planering ska hänsyn tas till behov och möjligheter att ta hand om och rena dagvatten för att bibehålla en naturlig vattenbalans och skapa estetiska och ekologiska mervärden. Långsiktig drift och förvaltning av dagvattenanläggningar ska prioriteras så att funktion, estetiska och ekologiska värden upprätthålls. Mängden dagvatten i spillvattenledningar och avloppsrenings verk ska minimeras. Dagvatten ska inte försämra recipienters kemiska och ekologiska statusklassning. LAGSTIFTNING Dagvatten berörs av många olika lagstiftningar bland annat plan- och bygglagen, lagen om allmänna vattentjänster, vattendirektivet och miljöbalken. Rent lagtekniskt faller dagvattenhanteringen in under olika definitioner och rättsliga krav, bland annat beroende på var det uppkommer och hur det tas om hand. I bilaga 1 ges en kort beskrivning av de viktigaste lagarna som berör dagvatten. 5

ROLLER OCH ANSVAR Ansvaret för dagvattenfrågorna inom kommunen är fördelat på flera olika funktioner. Nedan ges en övergripande beskrivning av olika funktioner och aktörers intressen, roller och ansvar. I bilaga 2 redovisas ansvarsfördelningen för dagvattenfrågan i kommunens plan- och byggprocess. Bild 3:Möjliga aktörer i dagvattenhantering Kommunen Kommunen har det övergripande ansvaret för den lokala samhällsutvecklingen och därigenom även ansvar för att dagvatten omhändertas i befintlig och i ny bebyggelse. Behöver dagvattenhanteringen lösas i ett större sammanhang för viss bebyggelse fastställs ett verksamhetsområde för dagvatten. Kommunen fastställer verksamhetsområde och lokala föreskrifter för brukandet av den allmänna VA anläggningen inom verksamhetsområdet. I rollen som markägare är kommunen själv exploatör och måste då beakta dagvattenfrågorna även ur det perspektivet. Kommunen ansvarar för att se till att dagvattenfrågorna (där behov finns) tas med i avtal så som exploaterings- och markanvisningsavtal. Samhällsplanering Byggnadsnämnden ansvarar för planprocessen, med framtagande av översiktsplaner, detaljplaner mm. I ansvaret ingår att involvera andra funktionsområden i planprocessen och att dagvattenfrågor lyfts upp i ett tidigt skede och på så sätt får en bra lösning. Vid planering beaktas avrinningsområdet och inte bara planområdet eftersom omkringliggande områden kan påverkas. Dagvattenfrågorna och övriga förutsättningar för aktuellt planområde vävs samman för att få fram en så bra slutprodukt som möjligt. I detaljplaner beaktas fastställda riktlinjer och regler för dagvattenhanteringen. 6

Miljö Miljöfunktionen handlägger anmälningar enligt miljöbalken och utövar tillsyn av verksamheter och verksamhetsutövares egenkontroll där även dagvattenfrågor ingår. Miljöfunktionen deltar som sakkunnig i miljöfrågor i kommunens översikts- och detaljplanearbete och lyfter dagvattenhanteringens eventuella miljömässiga påverkan. Det kan t ex finnas fall där marken innehåller föroreningar som kan påverka utformningen av dagvattensystemet för att hindra föroreningsspridning. Vatten och avlopp Funktionen för vatten och avlopp ansvarar för och har kunskap om avledning av dagvatten inom av kommunfullmäktige beslutat verksamhetsområde där fastigheters dränering, tak- och markytor är anslutna. Vatten och avlopp ansvarar för dimensionering, byggande, drift och underhåll av den allmänna dagvattenanläggningen inom verksamhetsområden, exempelvis ledningssystem, utjämningsmagasin och dammar. Tillhörande utloppsledningar och diken som är direkt kopplade till ledningen ingår också i ansvaret. Gata och park Funktionsområdena Gata och park ansvarar för den allmänna platsmarken inom kommunen (gator, parker och grönytor) och har den övergripande kunskapen om förutsättningar för dagvattenhanteringen av dessa ytor. Funktionsområdet gata ansvarar för bland annat gaturenhållning och snöhantering, båda viktiga verksamheter för att minska dagvattnets påverkan på recipienten. Funktionsområdet park ansvarar för drift och underhåll av dagvattenanläggningar på allmän platsmark (park, natur). För gator och vägar inom kommunen där Trafikverket är ansvarig väghållare har Trafikverket samma ansvar i kommunens plan- och byggprocess som beskrivs för funktionsområde Gata och park. Detsamma gäller även enskilda väghållare såsom samfällighetsföreningar. Övriga aktörer Fastighetsägare och verksamhetsutövare Enskilda fastighetsägare är i likhet med kommunen ansvariga för att hanteringen av dagvatten inom den egna fastigheten sker på det sätt som anges i lagstiftning, planer och detta dokument. Det gäller till exempel funktion, drift och underhåll av fördröjnings- och reningsanläggningar samt ansvar för kvalitet på utgående dagvatten i anslutningspunkten. Fastighetsägaren ansvarar för att avleda dagvattnet på ett sätt som inte försvårar avledandet nedströms eller skadar grannarna. Detta gäller även hantering och uppläggning av snö. Byggherre Under byggtiden är det byggherren som är ansvarig för att dagvattnet (även snö) omhändertas på det sätt som anges i lagstiftning, planer och detta dokument. I de fall det gäller verksamheter som kan medföra utsläpp av föroreningar till dagvattnet ska kommunens miljöfunktion kontaktas. Byggherren ska utreda hur dagvatten ska hanteras och ge förslag på åtgärder utifrån dagvattnets sammansättning och mängd. Dikningsföretag Dikningsföretag är samfälligheter för avvattning av avgränsade geografiska områden. De ansvarar för skötsel av de diken och vattendrag som ingår i företaget. Den som planerar att släppa ut dagvatten till ett dikningsföretag måste kontakta dikningsföretaget och skriva ett avtal. 7

Lagstiftning Bilaga 1 Dagvatten berörs av många olika lagstiftningar bland annat: Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen, PBL, är det viktigaste styrdokumentet för en bra dagvattenhantering. PBL innehåller bland annat bestämmelser för översiktsplaner, detaljplaner, bygglov mm och reglerar planläggning och byggande av mark- och vattenområden. Översiktsplaner är inte juridiskt bindande, men ska ge vägledning för beslut om mark- och vattenanvändningen. För avgränsade områden regleras detta i detaljplaner alternativt i områdesbestämmelser, vilka är juridiskt bindande. I samband med handläggning av bygglov och anmälan enligt PBL kan krav ställas rörande dagvattenhanteringen. Vid ny- och tillbyggnader anges detaljerade föreskrifter avseende installationer för dagvatten i Boverkets byggregler. Lagen om allmänna vattentjänster För dagvatten och anslutning till den allmänna vatten- och avloppsanläggningen finns regler i Lagen om allmänna vattentjänster och kommunens Allmänna bestämmelser om användandet av den allmänna vattenoch avloppsanläggningen (ABVA). Kommunen ska säkerställa att vattenförsörjning och avlopp, tex avledning dagvatten, ordnas om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön i ett större sammanhang. Miljöbalken Dagvatten berörs i flera av miljöbalkens kapitel samt tillhörande förordningar. I 2:a kapitlet miljöbalken finns hänsynsregler med grundläggande krav på bland annat kunskap, skyddsåtgärder och försiktighetsmått. I 9:e kapitlet anges när utsläpp av dagvatten betraktas som miljöfarlig verksamhet, när dagvatten är att betrakta som avloppsvatten samt när vattnet ska avledas, renas eller på annat sätt tas omhand. I miljöbalken finns även krav på anmälningsplikt. Miljöbalkens 11 kap ställer krav på tillstånd för att bedriva vattenverksamhet. Uppförande av dagvattendamm kan avses vara vattenverksamhet om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup eller läge, som exempelvis i en naturlig våtmark. Dagvattenanläggning som medför att grundvattenmängden ökar genom infiltration kan även avses liksom åtgärder för avvattning av mark, när det inte är frågan om avloppsvatten. Den som äger och har rättighet till en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen. Bortledande av vägdagvatten till annat vattenområde, vid till exempel byggande och drift av väg, faller i stor utsträckning in under miljöbalkens reglering av markavvattning och räknas därmed som vattenverksamhet. Avvattning via vägdiken som går längs med en väg räknas normalt inte som markavvattning eller vattenverksamhet. I 26:e kapitlet beskrivs kommunens tillsynsansvar samt krav på egenkontroll. Vattendirektivet EU har tagit fram ett ramdirektiv för vatten med syfte att skydda samtliga vattenförekomster i Europa. Vattendirektivet föreskriver att varken den kemiska eller ekologiska statusen på våra sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten får bli sämre. Mora tillhör Bottenhavets vattendistrikt där Länsstyrelsen i Västernorrlands län har utsetts till Vattenmyndighet. Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna har statusklassificerat alla vattenförekomster. Det finns ett åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt som i huvudsak är inriktat mot dessa vattenförekomster. Jordabalken Jordabalken handlar bland annat om rättsförhållandenför fast egendom. I kapitel 3 framgår att var och en ska vid nyttjande av fastighet ta skälig hänsyn till omgivningen så att skada inte uppstår. Det kan till exempel handla om att det inte är tillåtet att ändra en avrinningsväg eller avrinning så att det får negativa konsekvenser för nedströms liggande fastigheter. Miljökvalitetsmål Dagvatten berörs, framför allt, i fem av Sveriges miljökvalitetsmål; Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalité miljön bör ha uppnått inom en generation. De är i sig inte juridiskt bindande, men ett styrmedel för kommunens miljöarbete. Regeringen har fastställt elva preciseringar av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och en av dessa innebär att sjöar och vattendrag ska ha minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status

Roller och ansvar Funktion Bilaga 2 Planprocessen Projektering/Kontroll/Bygglovsskede Byggskede Samhällsplanering Öv ersiktsplanering/föp By gglov shantering/pröv ning (Stadsbyggnadsförvaltningen) Beakta öv ersv ämnings- och dagv attenfrågan Upprättar ny by ggnadskarta Tekniskt samråd med by ggherre dagv attenhantering tas upp Drift/underhåll Fastställa och f ölja upp kontrollplan Klimatanpassningsåtgärder y tav rinningsanaly s Detaljplanering Bjuda in berörda f unktioner Se till att dagv attenutredning görs i enlighet med målsättningar i dagv attenprogram Av sätta mark f ör dagv attenhantering Beskriv ning av genomf örande Mark & exploatering Delta i planprocessen Kostnader dagv attenutredning Inf ormera by ggherrar och exploatörer om dagv atten Beställa f örprojektering VA alternativ t inf ormera VA om markf örsäljning Exploaterings-/markanv isnings-/serv ituts-/ Ledningsrättsav tal Inf ormera extern exploatör om krav gällande dagv attenhantering, av tal med mera Söka tillstånd f ör v attenv erksamhet (gällande markav v attning) By ggsamordning/projektledning Vid extern exploatör uppf öljning av exploateringsav tal. Upphandla projektering inkl. geoteknisk undersökning Miljö VA Delta i planprocessen Tillsy nsansv ar enligt miljöbalken Tillsy nsansv ar enligt miljöbalken Tillsy nsansv ar enligt miljöbalken Inf ormera om kända f öroreningar Delta i projektering Lämna inf ormation om v attensky dd, recipienter och känsligt grundv atten Inf ormation och rådgiv ning om dagv attenhantering Inf ormation och rådgiv ning om dagv attenhantering Inf ormation och rådgiv ning om dagv attenhantering Delta i planprocessen Kapacitetsberäkning och projektering av allmän dagv atten anläggning By ggande av allmän dagv attenanläggning f ör av ledande av dagv atten Söker tillstånd f ör v attenv erksamhet (gällande allmän anläggning) Meddela anslutningspunkt Ansv arar f ör drif t och underhåll av allmänna dagv attenanläggningen inklusiv e tekniska och biologiska f unktion Ange anslutningspunkt till ny by ggnadskartan Delta i by ggsamråd Expertstöd i planprojekt och bev akar åtgärder f ör dagv attensy stemet utanför planområdet. Delta aktiv t i dagv attenutredning och f örprojektering Beakta drif t och underhållsaspekter Delta i projektering Upprätta VA-karta Ty dliggöra ansv arsf örhållanden f ör dagv attenanläggningar Gata/Park Delta i planprocessen Delta i dagv attenutredning Planera f ör snöupplag och erf orderligt v ägområde Beakta drif t- och underhållsaspekter Delta i projektering, dagv attenhantering av allmän platsmark (gata, torg, parkering, park, natur) Utreder skador som den allmänna dagv attenanläggningen orsakar Dokumentation av allmänna dagv attenanläggningen Inf ormera VA-abonnenter om krav på och sy f te med dagv attenhantering. Ta f ram höjdunderlag till ny by ggnadskartan By ggande av dagv attenanläggning f ör av v attning av allmän platsmark (gata, torg, parkering) Ta f ram skötselplaner f ör drän- och dagv attenanläggningar på kommunal allmän platsmark Ta f ram åtgärds- och kontrollplan f ör dagv attenhantering under by ggskedet i egna anläggningsprojekt By ggande av dräneringsanläggning f ör markav v attning på allmän platsmark i samband med exploatering Ansv ar drif t och underhåll av drän- och dagv attenanläggningar på kommunal allmän platsmark Vid extern exploatör granska skötselplan f ör öppna dagv attenlösningar Tömning av dagv attenbrunnar i gator och ansv ar f ör gatusopning Söker tillstånd f ör v attenv erksamhet (gällande kommunal anläggning) Vid behov ansv ar f ör rening av dagv atten f rån allmän platsmark. Snö f rån områden som gator, v ägar och parkeringar läggs på lämplig plats

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-02 Dokument nr: MK KS 2016/00701-6, 753 Kommunledningskontoret Katarina Jönsson Kommunstyrelsen Besvarande av motion - habiliteringsersättning Sammanfattning av ärendet Socialdemokraterna har lämnat in motion om att införa habiliteringsersättning inom LSS daglig verksamhet 2017 samt att kostnaden för ersättningen arbetas in i 2017 års budget. Socialnämnden har behandlat motionen och ska lyfta frågan om habiliteringsersättning inför kommande nämndplan 2018 och finner därmed motionen vara besvarad. Beslutsunderlag Motion, daterad 2016-11-08. Socialnämndens beslut 2016-12-14. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Kommunfullmäktige anser motionens första att-sats vara besvarad och den andra att-satsen avslagen. Sändlista Socialnämnden Peter Karlsson Kommundirektör 1(1)

PROTOKOLLSUTDRAG MK Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2017-02-14 11 MK KS 2016/00701-6 Besvarande av motion - habiliteringsersättning Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Kommunfullmäktige anser motionens första att-sats vara besvarad och den andra att-satsen avslagen. Sammanfattning av ärendet Bigitta Sohlberg (S) föreslår i en motion att införa habiliteringsersättning inom LSS daglig verksamhet 2017 samt att kostnaden för ersättningen arbetas in i 2017 års budget. Socialnämnden har behandlat motionen och ska lyfta frågan om habiliteringsersättning inför kommande nämndplan 2018 och finner därmed motionen vara besvarad. Beslutsunderlag Motion, daterad 2016-11-08. Socialnämndens beslut 2016-12-14. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Kommunfullmäktige anser motionens första att-sats vara besvarad och den andra att-satsen avslagen. Yrkande Lennart Sohlberg (S) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande förklarar överläggningen avslutad och ställer proposition på förslag till beslut och på Lennart Sohlbergs yrkande, varvid det först nämnda förklaras bifallet. Sändlista - Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3 (23)

PROTOKOLLSUTDRAG MK Socialnämnden Sammanträdesdatum: 2016-12-14 88 MK SN 2016/00623-2 Motion angående återinförande av habiliteringsersättning Beslut Socialnämnden lyfter frågan om habiliteringsersättning inför kommande nämndplan 2018 och därmed anses motion vara besvarad. Sammanfattning av ärendet Socialdemokraterna i Mora har lämnat motion till kommunfullmäktige 2016-11-14 där man önskar återinföra habiliteringsersättning för funktionshindrade enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i daglig verksamhet. Kommunfullmäktige överlämnade 2016-12-02 motion till socialnämnden för beredning och besvarande. Habiliteringsersättning inte lagstadgad men vissa kommuner väljer ändå att betala ut viss ersättning till personer som deltar i daglig verksamhet. Deltagarna får oftast redan aktivitets- eller sjukersättning men habiliterings-ersättningen kan symboliskt likställas med lön och belöning för det arbete den enskilde utför. Socialnämnden skall under första kvartalet 2017 göra en sammanställning kring habiliteringsersättningens storlek, kringkostnader för deltagandet som till exempel för arbetsresor och administration och lyfta i kommande nämndplan. Med nuvarande deltagarantal handlar det om ca 1,2 milj. kr om Mora kommun väljer att utge 50 kronor/dag och deltagare- administrativ kostnad tillkommer. Då frågan kommer att lyftas i nämndplan 2018 anses motionen vara besvarad. Beslutsunderlag Motion inkommen 2016-12-02. Förslag till beslut Socialnämnden lyfter frågan om habiliteringsersättning inför kommande nämndplan 2018 och därmed anses motion vara besvarad. Sändlista KF Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (10)

Socialdemokraterna i Mora MOTION Återinför habiliteringsersättning för funktionshindrade i daglig verksamhet Betydelsen av att människor har ett arbete eller en annan meningsfull sysselsättning har påpekats i olika sammanhang. Det är viktigt inte minst för att överbrygga klyftor i levnadsvillkor och bidra till en ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft år 1994. Daglig verksamhet enligt LSS är den insatsen som har beviljats flest personer och är även den insats enligt LSS som ökat mest sedan lagen trädde i kraft. Daglig verksamhet finns till för att ge personen något intressant och meningsfullt att göra under dagtid. Den dagliga verksamheten ska även bidra till den personliga utvecklingen och främja delaktighet i samhället. Habiliteringsersättning utbetalas enligt LSS, till funktionshindrade som deltar i "daglig verksamhet" för personer med funktionshinder och som är i yrkesverksam ålder. Ersättningen är frivillig för kommunen. Personer som deltar i den dagliga verksamheten får en mindre ersättning, så kallad habiliteringsersättning. Ersättningen betalas ut med helt eller halvt belopp beroende på antal timmar vid den dagliga verksamheten. Ersättningen är undantagen från skatteplikt och räknas inte som inkomst. Syftet med habiliteringsersättningen är att stimulera till deltagande i verksamhet. För den enskilde personen ser man ersättningen som lön och en erkänsla för det arbete man utför. I den senaste kartläggningen som socialstyrelsen gjort, uppger 89 procent av kommunerna att de betalar habiliteringsersättning till deltagare i daglig verksamhet. För oss socialdemokrater är det viktigt att värna om människors lika värde. Även om man har ett funktionshinder ska man få en uppmuntran för utfört arbete. Därför yrkar vi att att Mora kommun inför habiliteringsersättning inom LSS daglig verksamhet 2017 kostnaden för ersättningen arbetas in i 2017 års budget Mora 2016-11-08 Birgitta Sohlberg (S) och Per Göransson (S) Socialdemokraterna i Mora Box 67 792 21 MORA www.morasosse.se mora@socialdemokraterna.se 0250-59 37 10 facebook.com/morasosse twitter.com/morasosse

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-02-07 Dokument nr: MK KS 2016/00707-5, 537 Kommunledningskontoret Joakim Nässén Kommunstyrelsen Besvarande av motion om att synliggöra Mora resecentrum Sammanfattning av ärendet Birgitta Sohlberg (S) har inkommit med en motion till fullmäktige 2016-11-14 om att synliggöra Mora resecentrum. På resecentrumets tak finns en skylt vars bokstäver kan urskiljas dagtid men inte när det är mörkt. Motionären föreslår att tekniska nämnden åläggs åtgärda skylten vid Mora resecentrum så den är synlig dygnet runt. Tekniska nämnden besvarade motionen 2017-02-02 med att åtgärderna som krävs enligt motionärens yrkande, initierades av förvaltningen i december 2016 vilket nu har verkställts. Beslutsunderlag Motion Tekniska nämndens beslut 2017-02-02 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Motionen anses vara besvarad. Sändlista Birgitta Sohlberg Tekniska nämnden Peter Karlsson Kommundirektör 1(1)

PROTOKOLLSUTDRAG MK Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2017-03-07 27 MK KS 2016/00707-5 Besvarande av motion om att synliggöra Mora resecentrum Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Motionen förklaras bifallen. Sammanfattning av ärendet Birgitta Sohlberg (S) har inkommit med en motion till fullmäktige 2016-11-14 om att synliggöra Mora resecentrum. På resecentrumets tak finns en skylt vars bokstäver kan urskiljas dagtid men inte när det är mörkt. Motionären föreslår att tekniska nämnden åläggs åtgärda skylten vid Mora resecentrum så den är synlig dygnet runt. Tekniska nämnden besvarade motionen 2017-02-02 med att åtgärderna som krävs enligt motionärens yrkande, initierades av förvaltningen i december 2016 vilket nu har verkställts. Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut 2017-02-02 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Motionen anses vara besvarad. Yrkande Lennart Sohlberg (S) och David Örnberg (V) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande förklarar överläggningen avslutad och ställer proposition på Lennart Sohlberg och David Örnbergs yrkande, vilket kommunstyrelsen bifaller. Sändlista - Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3 (15)

PROTOKOLLSUTDRAG MK Tekniska nämnden Sammanträdesdatum: 2017-02-02 3 MK TN 2016/00776-2 Motion - yrkande om att åtgärda skylten vid Mora resecentrum Beslut Tekniska nämnden konstaterar att åtgärder enligt motionärens intentioner är utförda. Sammanfattning av ärendet Bigitta Sohlberg, S, föreslår i en motion att Mora kommun ska vidta åtgärder för att synliggöra Mora resecentrum. Åtgärder som ligger i linje med motionärens önskemål initierades i december 2016 och är således redan verkställda. Beslutsunderlag Motion Förslag till beslut Tekniska nämnden konstaterar att motionen inte föranleder någon ytterligare åtgärd. Sändlista Kommunledningskontoret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7 (20)

Socialdemokraterna i Mora MOTION Synliggör Mora resecentrum Mora kommun har investerat i ett fint resecenter vid järnvägsstationen i Mora. Men att det är ett resecenter måste man vara geografiskt bevandrad i Mora för att hitta efter mörkrets inbrott. På taket finns det bokstäver som syns något så när dagtid men kvällstid syns det inte alls. Därför yrkar jag att fullmäktige ålägger tekniska nämnden att snarast åtgärda skylten så att den blir synlig dygnet runt. Bigitta Sohlberg (S) Socialdemokraterna i Mora Box 67 792 21 MORA www.morasosse.se mora@socialdemokraterna.se 0250-59 37 10 facebook.com/morasosse twitter.com/morasosse

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-02-07 Dokument nr: MK KS 2017/00101-2, 004 Kommunledningskontoret Tove Färje Kommunstyrelsen Besvarande av motion om att muntliga presentationer ska redovisas i protokollen Sammanfattning av ärendet David Örnberg (V) föreslår i en inlämnad motion att nämndprotokollen tillförs minnesanteckningar och enklare summering av muntliga redovisningar som sker i nämnderna, samt att, om föregående förslag bifalls eller besv aras, lösa hur man redovisar muntliga föredragningar för kommunstyrelsens informationsmöten på Moras hemsida. I kommunallagens 5 kap 57-62 regleras vad protokollen ska innehålla, detta är dock endast minimikrav och det finns därmed inget hinder att kommunfullmäktige beslutar att protokollen ska innehålla ytterligare information. Till samtliga beslutsärenden, som behandlas av Mora kommuns nämnder eller styrelse, ska det finnas ett tjänsteutlåtande i enlighet med Riktlinjer för tjänsteskrivelser. I riktlinjerna tydliggörs att tjänsteutlåtandet ska ge förtroendevalda en överblick av ärendet och att de ska vara skrivna för flera intressenter ex. tjänstemän, media och allmänhet. Texten i tjänsteutlåtandena kopieras med automatik till protokollen. För informationsärenden finns det inga krav på skriftliga noteringar men kommunledningskontoret har nyligen tagit fram en nyhetsprocess med rutiner som bl a syftar till att öka insynen, transparensen och delaktigheten i de ärenden som bereds och beslutas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Frågo r och ärenden ska kommuniceras innan beslut fattas och därmed ge medborgare möjlighet till diskussion och dialog. Nyhetsprocessen innebär också att det är Mora kommun som sätter agendan för vilka frågor kommunen aktivt ska kommunicera. Detta görs fördelaktigt utan koppling till kommunens beslutsprotokoll. Kommunmedlemmarna bedöms därmed ha god insyn. Beslutsunderlag Motion, daterad 2016-02-06 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Motionen avslås. Sändlista Förslagsställaren Peter Karlsson Kommundirektör 1(1)

PROTOKOLLSUTDRAG MK Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2017-03-07 28 MK KS 2017/00101-2 Besvarande av motion om att muntliga presentationer ska redovisas i protokollen Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet David Örnberg (V) föreslår i en inlämnad motion att nämndprotokollen tillförs minnesanteckningar och enklare summering av muntliga redovisningar som sker i nämnderna, samt att, om föregående förslag bifalls eller besvaras, lösa hur man redovisar muntliga föredragningar för kommunstyrelsens informationsmöten på Moras hemsida. I kommunallagens 5 kap 57-62 regleras vad protokollen ska innehålla, detta är dock endast minimikrav och det finns därmed inget hinder att kommunfullmäktige beslutar att protokollen ska innehålla ytterligare information. Till samtliga beslutsärenden, som behandlas av Mora kommuns nämnder eller styrelse, ska det finnas ett tjänsteutlåtande i enlighet med Riktlinjer för tjänsteskrivelser. I riktlinjerna tydliggörs att tjänsteutlåtandet ska ge förtroendevalda en överblick av ärendet och att de ska vara skrivna för flera intressenter ex. tjänstemän, media och allmänhet. Texten i tjänsteutlåtandena kopieras med automatik till protokollen. För informationsärenden finns det inga krav på skriftliga noteringar men kommunledningskontoret har nyligen tagit fram en nyhetsprocess med rutiner som bl a syftar till att öka insynen, transparensen och delaktigheten i de ärenden som bereds och beslutas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Frågor och ärenden ska kommuniceras innan beslut fattas och därmed ge medborgare möjlighet till diskussion och dialog. Nyhetsprocessen innebär också att det är Mora kommun som sätter agendan för vilka frågor kommunen aktivt ska kommunicera. Detta görs fördelaktigt utan koppling till kommunens beslutsprotokoll. Kommunmedlemmarna bedöms därmed ha god insyn. Beslutsunderlag Motion, daterad 2016-02-06 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Motionen avslås. Yrkande David Örnberg (V) och Lennart Sohlberg (S) yrkar bifall till motionen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (15)

PROTOKOLLSUTDRAG MK Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2017-03-07 Propositionsordning Ordförande förklarar överläggningen avslutad och ställer proposition på David Örnberg och Lennart Sohlbergs yrkande, vilket kommunstyrelsen avslår. Sändlista - Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (15)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-03-09 Dokument nr: MK KS 2016/00122-1, 161 Kommunledningskontoret Ola Abrahamsson Kommunstyrelsen Styrdokument för krisberedskap Sammanfattning av ärendet Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommunen för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Enligt överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska även kommunen att ta fram ett styrdokument för arbetet med krisberedskap. Med anledning av nyss nämnda lag och överenskommelse har kommunledningskontoret tagit fram förslag styrdokument och krisledningsplan. Checklistor och uppgifter i bilagorna revideras kontinuerligt för att hållas uppdaterade och aktuella. Revideringarna påverkar inte innehållet i huvuddokumenten. Beslutsunderlag Förslag till styrdokument daterad 2017-02-20 Förslag till krisledningsplan daterad 2017-02-20 Bilaga 1-11 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Styrdokument med tillhörande krisledningsplan antas. Sändlista Länsstyrelsen Dalarnas län Peter Karlsson Kommundirektör 1(1)

PROTOKOLLSUTDRAG MK Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2017-03-07 29 MK KS 2016/00122-1 Styrdokument för krisberedskap Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Styrdokument med tillhörande krisledningsplan antas. Sammanfattning av ärendet Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommunen för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Enligt överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska även kommunen att ta fram ett styrdokument för arbetet med krisberedskap. Med anledning av nyss nämnda lag och överenskommelse har kommunledningskontoret tagit fram förslag styrdokument och krisledningsplan. Checklistor och uppgifter i bilagorna revideras kontinuerligt för att hållas uppdaterade och aktuella. Revideringarna påverkar inte innehållet i huvuddokumenten. Beslutsunderlag Förslag till styrdokument daterad 2017-02-20 Förslag till krisledningsplan daterad 2017-02-20 Bilaga 1-11 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Styrdokument med tillhörande krisledningsplan antas. Sändlista - Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 (15)

KRISLEDNINGSPLAN

Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska beslutas av kommunfullmäktige och i övrigt av kommunstyrelsen. En policy gäller tills vidare och bör därför revideras vart fjärde år och följa mandatperioden. Program och planer Ett program anger långsiktiga avsikter i en fråga av större vikt. Ett program är mer beskrivande än en policy och mer övergripande än en plan. Om program ska gälla för hela kommunen ska den antas av kommunfullmäktige. En plan eller handlingsplan innehåller åtgärder som ska vidtas inom ett särskilt område och syftar till att förverkliga exempelvis mål, policy, lagar mm. En handlingsplan är mer konkret och specifik än en plan och innehåller exempelvis ansvar. De bör revideras vart fjärde år och följa mandatperioden Föreskrifter Regeringen har i förordningar gett kommunerna rätt att utfärda lokala föreskrifter med mer detaljerade bestämmelser än i förordning. Riktlinjer och rutinbeskrivningar En riktlinje innehåller anvisningar om hur en fråga ska hanteras. Den är vägledande i hur tjänstemän bör agera. Reglemente Kommunfullmäktige beslutar hur kommunen ska organiseras och vilka nämnder som skall finnas och hur de skall vara sammansatta. Det är obligatoriskt för kommunfullmäktige att utfärda reglementen för nämnderna. Reglementen är ett regelverk om nämndernas arbetsformer och har till uppgift dels att klargöra befogenhetsfördelningen mellan de olika nämnderna. Kommunfullmäktige beslutar också om sitt eget reglemente s.k. arbetsordning samt revisionens. Bolagsordning och ägardirektiv För de kommunala bolagen motsvaras reglementena av bolagsordning och ägardirektiv. Dessa kommunala aktiebolag ska följa såväl aktiebolagslagen som delar av kommunallagen. Stadgar Ett äldre begrepp för riktlinjer är stadgar, vilka antas av fullmäktige. Stadgar används mest i formen av regler för hur en förening eller stiftelse ska arbeta. Taxor och avgifter Kommunen har så kallad avgiftsmakt det vill säga befogenhet att ta ut avgifter av enskilda som ersättning antigen för kommunala prestationer eller för rätten att nyttja allmänna platser och inrättningar. Avgift som är privaträttsliga och är grundade på frivilliga avtal kallas avgifter. Avgifter som är offentligrättsliga det vill säga påtvingad prestation med stöd av bestämmelser i en allmän författning kallas taxor. Taxor och avgifter beslutas av fullmäktige. Arvoden och andra kommunala stöd Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning får ersättning för sitt uppdrag och därtill uppkomna omkostnader. Kommunen har möjlighet att ge olika stöd exempelvis till föreningar. Krisledningsplan Fastställd Reviderad Produktion Dnr Kommunfullmäktige 2016- Kommunledningskontoret MK KS 2016/00122 2

Innehållsförteckning Inledning om krishanteringsplanen... 4 Mål och prioriteringar... 6 Riskområden... 8 Kommunikation... 9 Larmrutin... 11 Krisledningsorganisation... 10 Roller och ansvar vid extraordinära händelser... 12 Lokaler och utrustning... 16 Samverkan... 17 Avslut och uppföljning av krishanteringsarbetet... 20 3

Inledning om krishanteringsplanen Mora kommuns krisledningsplan utgår från de skyldigheter som kommunen har enligt lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Denna plan ska användas när Mora kommun drabbas av en extraordinär händelse eller en samhällsstörning. Med en extraordinär händelse avses i lag 2006:544 en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Med en samhällsstörning avses en händelse som inte betecknas som en extraordinär händelse i lagens mening, men ändå utsätter kommunens organisation, eller delar av den, för stor påfrestning. Vid en sådan händelse krävs inte att krisledningsnämnden träder i funktion utan händelsen kan hanteras av den normala organisationen. Krishanteringens tre lägen: Normalläge Kriser hanteras inom ramen för ordinarie verksamhet inom förvaltningar och bolag. Samhällsstörning Situation som kräver centrala bedömningar och insatser. Delar av krisledningsorganisationen aktiveras och krisledningsnämndens ordförande informeras. Extraordinär händelse Krisledningsorganisationen är aktiv. Krisledningsnämnden är informerad och kan vid behov träda in. Krishanteringsplanen är en övergripande beskrivning och information om Mora kommuns krishantering. Som operativt stöd vid krishantering finns checklistor (se bilagor). Mora kommuns krishantering bygger på ett samspel mellan förvaltningarna, bolagen och andra myndigheter och organisationer. Planen är förutom kommunens också krisledningsnämndens och kommunledningskontoret plan för krishantering och kompletteras av planer för de olika nämnderna och bolagsstyrelserna i kommunen. Dessa planer fastställs av respektive nämnd och bolagsstyrelser. Planen ska också kunna användas som information till samverkande organisationer. Krishanteringens vägledande principer: Ansvarsprincipen - De som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation. Det ingår även att initiera och bedriva samverkan. Likhetsprincipen - Under en kris ska organisation och lokalisering så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen - En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Detta hindrar inte verksamheten från att söka hjälp för att hantera krisen. 4

Lag 2006:544 gäller även vid höjd beredskap. Vid ett förändrat säkerhetspolitiskt läge kan planen för extraordinära händelser kompletteras och anpassas så att den också kan vara Mora kommuns plan för höjd beredskap. Giltighet 2015-01-01 till och med 2018-12-31 eller tills ny plan tas i kommunfullmäktige. Krishanteringsplanen för Mora kommun fastställs av kommunfullmäktige inför varje ny mandatperiod. Planen ska löpande ses över och vid behov revideras under pågående mandatperiod. Enklare revidering kan göras av säkerhetssamordnare utan att planen på nytt måste antas av kommunfullmäktige. Larm- och telefonlistor ska uppdateras minst två gånger per år eller vid behov. Ansvar Kommunledningskontoret genom säkerhetssamordnaren ansvarar för planen och att den revideras. Säkerhetssamordnaren ansvarar för att larmlista och telefonlista tillhörande krisledningsorganisationen uppdateras vid behov och att krisledningsplanen revideras. Förvaring och distribution En aktuell version av planen ska finnas på följande platser: plenisalen (gamla kommunhuset), ledningscentralen (KS-rummet). Aktuell version skall finnas i pappersform. Ansvarig är säkerhetssamordnare. Planen finns tillgänglig på MittMora under Ledning och styrning för samtliga personer i krisorganisationen, samtliga förvaltningar och bolag inom Mora kommun och Länsstyrelsen Dalarna. 5

Mål och prioriteringar Strategiska mål för Mora kommuns krishantering rädda och skydda liv och hälsa få kontroll över och eventuellt eliminera händelseskeenden säkra och skapa gynnsamma villkor för människan som individ och dennes sociala sammanhang säkra och ta kontroll över hotade eller drabbade samhälleliga funktioner säkra demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter ge korrekt, begriplig, snabb och tillgänglig information till de drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och massmedia beakta direktiv och/eller vägledning från regeringen och/eller sektorsansvariga centrala myndigheter. Mora kommuns geografiska områdesansvar innebär att göra en samlad risk- och sårbarhetsanalys i kommunens geografiska område och göra denna analys känd för berörda aktörer vara sammankallande för ett krishanteringsråd med representanter från lokala organisationer, näringsliv och myndigheter. Förbereda och genomföra samordning med berörda aktörer. samordna information till allmänheten ge den myndighet som regeringen utser lägesrapport och information om händelseutvecklingen, tillståndet, vidtagna samt planerade åtgärder. Prioriteringar inom verksamheterna Vid en krissituation ska samhällsviktiga verksamheter prioriteras enligt nedanstående kriterier: ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället verksamheten/samhällsfunktionen är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 6

Enligt tabellen nedan finns elva viktiga samhällssektorer som identifierar samhällsviktig verksamhet i Mora kommun. Prio Sektorer Exempel på Samhällsfunktioner 1 Elförsörjning Produktion och distribution av el, fjärrvärme, tillgång på drivmedel m.m. 4 Finansiella tjänster Betalningar, kontantförsörjning 4 Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Detaljhandel 2 Information och kommunikation Fast telefoni samt mobil telefoni, internet, radio m.m. Distribution av tv, radio, Internet, dagstidningar, post, webbaserad information, sociala medier. 2 Kommunalteknisk försörjning Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, sophantering, väghållning m.m. 4 Livsmedel Tillverkning, distribution och kontroll av livsmedel m.m. 2 Offentlig förvaltning Lokal ledning, regional ledning, begravningsverksamhet 1 Skydd och säkerhet Polis, kommunal räddningstjänst, kriminalvård, åklagarmyndigheten, domstolsväsende, militärt försvar, bevaknings- och säkerhetsverksamhet, alarmeringstjänst, m.m. 4 Socialförsäkringar 4 Transporter Offentliga trygghetssystem som utbetalning av pension, sjukpenning, a-kassa, försörjningsstöd m.m. Väg-, järnväg- och kollektivtrafik m.m. 1 Akutsjukhus, psykiatri, primärvård, barnomsorg, smittskydd, läkemedelsdistribution, funktionshindrade, äldre m.m. Identifierad samhällsviktig verksamhet i Mora kommun Fjärrvärmeverk, elnätbolag, kraftverk, reservkraftverk. bensinstationer Banker, kontanthanteringsföretag Större livsmedelsbutiker och gallerior Regionsjukhus, vårdcentraler, ambulanssjukvård, psykiatri, vård- och omsorgsboenden, hemtjänst, apotek, skolor, barnomsorg, veterinär Lokalradioproducenter, lokaltidningsproducenter och distributörer, internet/bredbandsleverantörer, stadsnät, postverksamhet Vatten-och avloppsverk, Avfall/återvinning, väghållning Kommunal kostenhet, tillsyn av livsmedelshantering, större livsmedelsbutiker Kommunledning, kommunstaben vid allvarlig händelse, krematorium, kyrkor/begravningsplatser Polis, kommunal räddningstjänst, domstol, åklagarverksamhet, bevakningsföretag, civilförsvar/frivilliga resursgrupper, POSOM Försäkringskassan, socialtjänst Godstransport och persontransport= verksamheter inom Järnvägstransport, vägtransport, kollektivtrafik, flygtrafik 7

Riskområden Enligt den senast genomförda risk- och sårbarhetsanalys som gjorts för Mora kommun har nedanstående riskområden identifierats. För en mer detaljerad beskrivning av riskområden se kommunens Risk- och sårbarhetsanalys. 9. Transport av farligt gods, 2. IT-system och telekommunikation kemikalieanläggningar 3. Dricksvattenförsörjning och 10. Olyckor avloppshantering 11. Sociala risker 4. Översvämning 12. Evenemang 5. Dammbrott 13. Antagonistiska hot 6. Ras och skred 14. Livsmedel 7. Allvarlig smitta 15. Kärnteknisk olycka 8. Extremt väder 16. Samhällsviktiga transporter SANNOLIKHET 1. Elförsörjning Mycket hög 10 Hög 7 Medelhög 6,4,12,13 8,9,2,11,15 Låg 14,16 1 3 5 Mycket låg Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala KONSEKVENSER Mycket hög risk Hög risk Medelhög risk Låg risk Mycket låg risk 8

Övergripande värdering av identifierade riskområden i Mora kommun 2015. Utifrån matrisen kan man konstatera att scenario dricksvattenförsörjning och avloppshantering har den högsta risken. Därefter kommer elförsörjning och dammbrott. De områden som kommer därefter är extremt väder, transport av farligt gods, IT-system och telekommunikation och sociala risker. Riskmatrisen är en tydlig indikator på vilket typ av scenario som bör övas i Mora kommun. Kommunikation Vid en extraordinär händelse är det av största vikt att kommunen hanterar all information och kommunikation snabbt och korrekt mot medborgare, besökare, företag, organisationer och media. Väl fungerande kommunikation ska vara ett stöd för kommunens krisledningsorganisation för att hantera händelser och begränsa konsekvenserna för samhället. Kriskommunikationen ska utgå ifrån Mora kommuns kriskommunikationsplan som beslutats av kommunstyrelsen. Enligt kriskommunikationsplanen ska kommunikationsarbetet fokusera på samordning av budskap, att budskap formuleras efter sin målgrupp och att budskap kommuniceras vid rätt tidpunkt och i relevant kommunikationskanal. Kommunikationen ska genomföras på ett professionellt och proaktivt sätt. Vid en extraordinär händelse eller kris ska kommunikationschefen alltid informeras och konsulteras. Vid varje kris utser kommunikationschefen en kommunikatör för kommunens löpande kriskommunikation. I vissa fall utses även en pressansvarig som löpande hanterar kontakten med media. Kommunikatör och pressansvarig ingår i kommunens krisledningsstab. 9

Krisledningsorganisation Krisledningsnämnden Kommundirektör Krisledningsstab Stabschef Beredningsgrupp (Analys, Dokumentation och Kommunikation (Krishanteringsråd) Samverkan (Länsstyrelsen, Landsting, MSB, kommuner, Försvarsmakten, SOS Alarm, Polisen, FRG etc) Externa parters staber Krisstabssupport (Upplysning, Växel, Support och IT) Förvaltningsstaber POSOM En förutsättning för en effektiv krishantering är att krisledningsorganisationen är flexibel. Den ska kunna anpassas till flera olika typer och omfattningar av händelser, allt från då en enskild förvaltning eller ett bolag behöver förstärkta resurser till att krisledningsnämnden och hela krisledningsorganisationen måste aktiveras. 10

Larmrutin Extraordinär händelse, samhällsstörning, kris uppstår Tjänsteman i beredskap (TIB) eller Stabschef larmas. Respektive funktion meddelar varandra Vald krisorganisaton larmas Krisledningsstab Krisledningsnämnden (Kommunstyrelsen) informeras Kommundirekör SOS Alarm, Länsstyrelsen, MSB mm larmas vid behov. Beredningsgrupp TiB eller stabschef Krisledningsnämndens ordförande (KSO) Externa resurser och staber Hur krisorganisationen larmas Stabschef eller tjänsteman i beredskap (beroende av krisens art) meddelar krisledningsorganisationen en lägesbild. SMS används primärt i annat fall telefon. I händelse av att telefonnätet är utslaget måste nya kommunikationskanaler upprättas till exempel radioapparater (enligt upprättad rutin för Rakel). Ordonnanser (budbärare) är ett alternativ för kommunikation. SMS-funktion och Telefonlista Mora kommuns krisledningsorganisation har en sms-grupp där samtliga inom organisationen blir informerade/larmade vid eventuella extraordinära händelser/kriser eller allvarliga händelser. Det finns även SMS-grupper upplagda för larmning av olika funktioner. För att larma via SMS så används brandkårens telecall eller den interna SMS funktionen. Kontakta räddningschef i beredskap via SOS för att utföra detta. Akutväska akutväskan (USB-minne som finns i kommunväxeln). Nyckelpersonal ansvar själva för att de har lagt in uppdaterade kontaktlistor i sina telefoner samt på intranätet. Kontroll/revidering av telefonlistorna ska ske minst två gånger om året. Säkerhetssamordnaren är ansvarig. 11

Roller och ansvar Krisledningsnämnden Krisledningsnämnden fungerar som kommunens ledande politiska organ om kommunen drabbas av en extraordinär händelse och har det övergripande yttersta ansvaret för krishanteringen. Ordföranden i krisledningsnämnden tillsammans med kommundirektör utvärderar om en viss händelse ska betraktas som en extraordinär händelse. En extraordinär händelse innebär dock inte automatiskt att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Omständigheterna i varje enskilt fall avgör. Krisledningsnämnden kan också träda in utan att en extraordinär händelse föreligger. Syftet är då att hålla den informerad och förberedd om läget skulle försämras/förvärras. Krisledningsnämnden består av sju ledamöter + sju ersättare Krisledningsnämndens roll är ange inriktning för kommunens arbete besluta om förändringar i servicenivåer inom kommunens verksamheter och vilka som ska prioriteras eller stängas besluta om omfördelning av kommunens resurser tolka kommunens roll företräda kommunen vid behov begära externt bistånd besluta om stöd till enskilda Ansvar och uppgifter krisledningsnämnden fattar beslut på övergripande nivå det är endast krisledningsnämndens ordförande alternativt vice ordförande som kan besluta om situationen är sådan att kommunen står under påverkan av en extraordinär händelse och att krisledningsnämnden ska träda i funktion eller om händelsen kan hanteras av den ordinarie organisationen ordföranden i krisledningsnämnden får på nämndens vägnar besluta i ärenden som är så brådskande att man inte kan invänta nämndens avgörande. Sådana beslut ska därefter snarast delges till nämnden krisledningsnämnden kan vid behov överta det beslutsfattande som rör den aktuella krisen över hela eller delar av verksamhetsområden från kommunens berörda nämnder Om krisledningsnämnden bedömer händelsen som extraordinär får kommunen på begäran bistå andra kommuner som drabbats av en extraordinär händelse Om bistånd har lämnats har kommunen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen när en enskild persons vistelse i en kommun beror på en extraordinär händelse, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen Befogenheterna beskrivs mer ingående i bilaga 1, reglemente för krisledningsnämnden. Kommundirektör Ansvar och uppgifter utse stabschef, primärt säkerhetssamordnare.an 12

bedöma behovet av att aktivera krisledningsorganisation efter dialog med TiB, verksamhetsansvarig. informera kommunstyrelsens ordförande rapportera till krisledningsnämnden/kommunstyrelsen omsätta beslut eller intentioner från krisledningsnämnden/kommunstyrelsen har rätt att ta i anspråk personal ur förvaltningsorganisationen för tjänstgöring i krisledningsstaben kan adjungera representanter från externa samverkansparter Krisledningsstab En krisledningsstab med uppgift att verka som stab till kommundirektören sammankallas vid en extraordinär händelse. Även vid allvarliga händelser, som inte är extraordinära, kan en krisledningsstab träda i funktion för samordning och samverkan av lednings- och kommunikationsinsatser inom kommunen. Uthållighet ska säkerställas så att gruppen kan verka under flera dygn (upp till en vecka). Ansvar och uppgifter bereda ärenden åt kommundirektören bedöma den aktuella situationen och fastställa lägesbild bedöma insats- och resursbehov samt prioritera åtgärder bedöma omedelbara, kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av händelsen följa upp och dokumentera händelseutvecklingen samt svara för planering av alternativ händelseutveckling medverka till lösning av ekonomiska frågor organisera och svara för ett effektiv samverkan såväl inom som utom krisledningen vara tillgänglig och ge saklig och begriplig information till media, allmänhet, drabbade, anställda och deras anhöriga samverka med berörda myndigheter, organisationer och andra aktörer samordna tillgängliga resurser i kommunen och vidta åtgärder så att de kan ställas till förfogande för insatsen leda lägesorienteringar Deltagare Krisledningsstabens bemanning är: stabschef dokumentationsfunktion analys- och lägesbildsfunktion kommunikationsfunktion. Stabschef leda arbetet i krisledningsstaben leda stabsorienteringen upprätta stabsarbetsplan planera verksamheten utvärdera andras och eget arbete kontrollera samarbete/koordination internt och externt ansvara för krisledningsstabens underhåll och säkerhet säkerställa att personalbehovet täcks 13

upprätta tjänstgöringslistor Analys och lägesbildsfunktion Analys och lägesbildsfunktionen är ansvarig för att inhämta och källgranska inkommen information. utarbeta beslutsunderlag för kommundirektören kontrollera, sortera och bearbeta inkommande information genom omvärldsbevakning skapa aktuella lägesbilder och rapportera kontinuerligt till stabschefen arbeta med konsekvensfrågor begära in uppgifter från Sodexo angående bränsletillgång för reservkraften (drifttid) rekvirera och konsultera externa resurser samt expertis planera för alternativ händelseutveckling (ev. omfallsplanering, Worst Case) planera för åtgärder på längre sikt svara för uppföljningen av vidtagna åtgärder dokumentera lägesbild i stort sammanställa lägesrapporter till Länsstyrelsen och/eller andra myndigheter sammanställa underlag till kommunikationsfunktionen Dokumentationsfunktion Dokumentationsfunktionen är ansvarig för all dokumentation. upprätta och sammanställa loggbok dokumentera alla beslut som tas i WIS föra minnesanteckningar på stabsmöte registrera och distribuera inkomna dokument dokumentera internt och externt kommunicerad information sekreterare vid nämndsmöten Kommunikationsfunktion Ansvarar för all kommunikation och arbetar enligt kriskommunikationsplanen inhämta information (omvärlds- och mediebevakning) med uppgift att framställa och distribuera information efter beslut av stabschefen kommunicera internt och externt vid behov aktivera och kontinuerligt uppdatera en krissida på kommunens webbplats stödfunktion till de personer som ska uttala sig i media ansvara för kontakt med journalister och vid behov organisera och kalla till presskonferenser föra loggbok med kommunikationsfunktionens aktiviteter. Krisstabssupport Upplysningsfunktion Funktionen är ansvarig för att bemanna de telefoner som allmänheten kan ringa till kommunen för att inhämta information. Upplysningsfunktionen ska sammanställa frågeställningarna så att 14

allmänheten kan finna svar på dessa frågor via andra medier som till exempel kommunens hemsida eller sociala medier i samarbete med kommunikationsfunktionen. Växel Bemanna reception och växel. Supportfunktion Funktionen är ansvarig för att säkerställa att krisledningsorganisationen har tillgång till resurser i form av fastighetsskötsel, transporter och underhåll för att lösa uppgiften. transporthjälp till behövande verksamheter inköp av utrustning mat och kaffe till stab och de verksamheter som önskar hjälp med detta tillhandahålla övrig utrustning som maskiner, verktyg, drivmedel, material med mera underhåll och reparationer ansvara för att aktuellt kartmaterial samt GIS finns tillgängligt. IT-funktion Funktionen är ansvarig för att snabbt kunna iordningställa ledningsplatsen för krisledningsorganisationens arbete. Ansvaret gäller data-, telefoni- samt radiokommunikation. iordningställande av kommunens ledningscentral säkerställa att telefoni och telefoner fungerar säkerställa att radio och TV kan följas upprätta radiosamband vid behov datorer och nätverk finns tillgängligt reserv- och extrabatterier, laddare med mera finns tillgängligt. Beredningsgrupp (krishanteringsråd) Fungerar som sakkunniga till krisledningsstaben för att inhämta respektive ansvarsområdes lägesbild. 15

Lokaler och utrustning Ledningsplatser Krisledningsplats för hela krisledningsorganisationen är kommunhuset och gamla kommunhuset. Lokal Plenisalen, gamla kommunhuset KS-rummet Kommunhuset Funktion Krisledningsnämnden Venjansrummet, kommunhuset Upplysningsfunktion Morarummet Kommunhuset Kommunhusets entré Beredningsgrupp Cafeterian, kommunhuset Alternativ ledningsplats Brandstation Matsal Krisledningsstab Presskonferenser Telefon Utrustning 261 51 261 40 Venjansrummet 261 15 Samlingsnummer 260 30 Direktnummer 261 84 261 85 261 86 Till allmänheten 0250-260 30 Projektor, högtalartelefon, videokonferens, hållare raktelterminal, tv tre fasta telefoner finns på plats. tre bärbara datorer installeras av IT-funktion. Projektor,tv Projektor, videokonferens tre myggor inklusive högtalare som finns i KSrummets krisledningsskåp Reservkraft För att säkerställa uthållighet så måste det tidigt fastställas hur mycket diesel det finns i tanken till reservkraftverket. Ansvarig för detta är fastighetsskötaren för kommunhuset. Kommunikationskanaler I ordinarie ledningslokal finns följande kommunikationskanaler: Telefonförbindelser inom kommuns växel 0250-261 40 Två analoga telefonförbindelser vid sidan om kommunens växel 0250-101 23, 101 27 Förbindelse med SOS-alarm, Räddningstjänsten, Länsstyrelsen Dalarna och Polis via Rakel Rakel-terminaler finns hos brandkåren, kommunledningskontoret, socialtjänsten (nattpatrull, hemsjukvården), Nodava och Morastrand Mora kommun kan också dela information med andra myndigheter och organisationer via det webbaserade informationssystemet WIS. Videokonferens finns i KS-rummet och Mora rummet. 16

Samverkan Samverkan ska utifrån behov upprättas med andra myndigheter, organisationer och näringsliv. Samverkan kan till exempel gälla att upprätta och kontroll av sambandsvägar delge varandra bedömningar och beslut komma överens om gemensamma åtgärder och insatser fördela och prioritera personella och materiella resurser komma överens om informationsinsatser gentemot allmänhet och media utgöra stöd för andra län eller kommuner Regional samverkan Leds normalt av Länsstyrelsen eller räddningsledare som Länsstyrelsen har utsett vid händelsen. Länsstyrelsen genomför veckovisa regionala samverkanskonferenser torsdagar kl. 10:00 och deltagande från kommunen är räddningschef i beredskap, säkerhetssamordnare eller kommunikationsstrateg. Noteringar i WIS görs av räddningschef i beredskap eller säkerhetssamordnare. Lokalt krishanteringsråd Inom kommunen finns ett lokalt krishanteringsråd med representanter från lokala näringslivet, organisationer och myndigheter. Medlemmarna är viktiga aktörer, vilka alla kan bidra med sina respektive kompetenser om en extraordinär händelse skulle drabba kommunen. Rådets kontaktpersoner ska upplysas om de risker och den sårbarhet som finns inom kommunen som en del i förberedelsearbetet. Rådet bildar ett värdefullt nätverk och ger ömsesidig information om vilka hjälpresurser som finns möjlighet att nyttja vid en extraordinär händelse. En av grundorsakerna till att skapa ett krishanteringsråd är lagen om hantering av extraordinära händelser, som säger att kommuner har ett samordningsansvar inom sitt geografiska område. Detta innebär att kommunen ska verka för att samordna alla aktörers insatser i syfte att nå så stor effektivitet som möjligt med tillgängliga resurser. Detta råd har dock ingen beslutande roll kring kommunens verksamhet under en extraordinär händelse/kris. Krishanteringsrådet bör träffas minst en gång om året och säkerhetssamordnaren är sammankallande. 17

Extra resurser POSOM-grupp (psykiskt- och socialt omhändertagande) Psykiskt- och socialt omhändertagande vid större olyckor och katastrofer (POSOM) ska kunna erbjudas drabbade, anhöriga och övriga inblandade i samband med större olycka och katastrofer. Detta regleras i plan för POSOM, för vilken POSOM-ansvarig ansvarar för. POSOM-gruppens uppgift är att hjälpa till vid större olyckor och katastrofer när drabbade och deras anhöriga behöver hjälp med psykiskt och socialt omhändertagande. Gruppen består av personer med olika yrkeskunskaper, både från den kommunala organisationen och från andra organisationer. POSOM-gruppen ska exempelvis ge samtals-/krisstöd i akuta situationer hjälpa människor vidare efter akuta insatser till andra resurser i samhället för hjälp på längre sikt i ett akutläge även bidra med praktiska insatser i form av hjälp med inkvartering, mat, kläder etc. samverka med övriga av olyckan berörda organisationer Den på fältet aktiva POSOM-gruppen organiseras av POSOM-ledningen, som företräds av socialförvaltningen, brandkåren, polis, skola och kyrkan. Brandchefen är ansvarig för POSOMverksamheten. Vid en krissituation och då räddningschef i beredskap/räddningsledare eller polisinsatschef bedömer att POSOM ska aktiveras så larmas POSOM ut via SOS. POSOM ansvarar för samverkan med landstingets psykologiska katastrofledningsgrupp (PKLgrupp) och trossamfund. Frivilliga resursgruppen Frivillig resursgrupp, FRG, är en förening som kommunen har samarbetsavtal med. Syftet med FRG är att på ett smidigt sätt ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid svåra påfrestningar för samhället. Dess uppgift är att finnas till hands när kommunens ordinarie resurser behöver förstärkas i utsatta lägen. FRG har även en viktig uppgift att administrera tillkommande spontanfrivilliga. Larmlistor finns i akutväskan. Exempel på uppgifter för FRG är utdelning av vatten och bevakning vid mobila tankar utdelning av flygblad/skriftliga meddelanden i bostadsområden upprätta informationsställen i kommunen vara resurs för POSOM-gruppen sanering vid oljeutsläpp assistera vid utrymning, uppsamlingar, registreringar, ledsagning, inkvartering biträda med tillsyn av till exempel äldre och bistå vid transporter, värmestugor, samband samt i övrigt lämpliga uppgifter 18

19

Avslut och uppföljning av krishanteringsarbetet Krisledningsnämnden eller kommunfullmäktige fattar beslut om när nämndens verksamhet ska upphöra samt göra avslut av den akuta krishanteringen. Krisledningsnämndens beslut ska delges vid närmast följande kommunfullmäktigesammanträde. Till kriser där krisledningsnämnden inte varit inblandad är det kommundirektören som beslutar om avslut. När beslut om avslut och återgång till normal organisation har fattats ska följande beaktas möjlighet till debriefing information till de som deltagit eller berörts dialog om behov av ledighet händelsens loggbok arkiveras efter diarieföring en kort sammanfattning delges kommunstyrelsen Kostnadsredovisning Samtliga kostnader som beslutats av krisledningsnämnd eller staben ska redovisas separat och kunna vara underlag för eventuella framtida försäkrings- och skadeståndsanspråk och även som ansökan för statsbidrag. I händelse av extra ordinär händelse ska samtliga uppkomna kostnader redovisas med projektkod 50 00 60 Krisberedskap. Den gemensamma projektkoden används av samtliga förvaltningar kombinerat med eget ansvar och verksamhet. Efter att insatsen utvärderats och samtliga kostnader sammanställts får vid behov eventuell omfördelningar av kostnader ske. Utvärdering av en händelse Efter varje insats där hela eller delar av krisledningsorganisationen har varit aktiverad ska insatsen utvärderas. Kommundirektören ansvarar för utvärderingen (inklusive ekonomisk utvärdering) och att resultaten beaktas vid kommande revidering av planen. Samverkande myndigheters och organisationers iakttagelser och uppfattning av det genomförda arbetet ska inhämtas och sammanställas. 20

REGLEMENTE KRISLEDNINGSNÄMND

Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska beslutas av kommunfullmäktige och i övrigt av kommunstyrelsen. En policy gäller tills vidare och bör därför revideras vart fjärde år. Program Ett program anger långsiktiga avsikter i en fråga av större vikt. Ett program är mer beskrivande än en policy och mer övergripande än en plan. Om programmet ska gälla för hela kommunen ska den antas av kommunfullmäktige. Plan En plan eller handlingsplan innehåller åtgärder som ska vidtas inom ett särskilt område och syftar till att förverkliga exempelvis mål, policy, lagar mm. En handlingsplan är mer konkret och specifik än en plan och innehåller exempelvis ansvar. Föreskrifter Regeringen har i förordningar gett kommunerna rätt att utfärda lokala föreskrifter med mer detaljerade bestämmelser än i förordning. Riktlinjer En riktlinje innehåller anvisningar om hur en fråga ska hanteras. Den är vägledande i hur tjänstemän bör agera. Reglemente Kommunfullmäktige beslutar hur kommunen ska organiseras och vilka nämnder som skall finnas och hur de skall vara sammansatta. Det är obligatoriskt för kommunfullmäktige att utfärda reglementen för nämnderna. Reglementen är ett regelverk om nämndernas arbetsformer och har till uppgift dels att klargöra befogenhetsfördelningen mellan de olika nämnderna. Kommunfullmäktige beslutar också om sitt eget reglemente s k arbetsordning samt revisionens. Bolagsordning, ägardirektiv För de kommunala bolagen motsvaras reglementena av bolagsordning och ägardirektiv. Dessa kommunala aktiebolag ska följa såväl aktiebolagslagen som delar av kommunallagen. Stadgar Ett äldre begrepp för riktlinjer är stadgar, vilka antas av fullmäktige. Stadgar används mest i formen av regler för hur en förening eller stiftelse ska arbeta. Taxor och avgifter Kommunen har så kallad avgiftsmakt det vill säga befogenhet att ta ut avgifter av enskilda som ersättning antigen för kommunala prestationer eller för rätten att nyttja allmänna platser och inrättningar. Avgift som är privaträttsliga och är grundade på frivilliga avtal kallas avgifter. Avgifter som är offentligrättsliga det vill säga påtvingad prestation med stöd av bestämmelser i en allmän författning kallas taxor. Taxor och avgifter beslutas av fullmäktige. Arvoden och andra kommunala stöd Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning får ersättning för sitt uppdrag och därtill uppkomna omkostnader. Kommunen har möjlighet att ge olika stöd exempelvis till föreningar. Reglemente för krisledningsnämnden Fastställd Reviderad Kommunfullmäktige 2003-09-22 78 Kommunfullmäktige 2012-06-25 55 Produktion Dnr Dokument Kommunledningskontoret 2012/187 015 Winess, KS

Reglemente för krisledningsnämnden 1 Krisledningsnämnden utgör kommunens högsta ledning i samband med extraordinära händelser, då ordinarie/normala resurser är otillräckliga för att samhällets basfunktioner ska fungera på lägsta acceptabla nivå. 2 Krisledningsnämnden får, i samband med en extraordinär händelse, inom ramen för detta reglemente, överta beslutanderätt i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till just den extraordinära händelsens omfattning och art. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som; - avviker från det normala, - innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner, samt - kräver skyndsamma insatser av kommunen 3 Kommunstyrelsen är tillika krisledningsnämnd. Kommunstyrelsen äger rätt att delegera till arbetsutskottet att utöva den operativa ledningen vid extraordinära händelser. 4 Ordförande (eller vice ordförande när ordföranden har förhinder) bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Kallelse kan ske muntligt. 5 Ordförande (eller 1:e vice ordföranden när ordförande har förhinder) får besluta på nämndens vägnar i ärenden, som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska emellertid snarast anmälas till nämnden, d.v.s. så snart denna samlats. Det innebär att ordförande (eller 1:e vice ordförande när ordföranden har förhinder) i en akut situation har samma befogenheter som nämnden i sin helhet. Det är inte möjligt att underlåta att sammankalla nämnden och i stället låta ordförande eller vice ordförande fatta nödvändiga beslut. Deras befogenhet att fatta beslut gäller endast i sådana brådskande situationer, där nämnden inte hinner sammankallas och dess beslut avvaktas. Så snart nämnden hunnit sammanträda upphör denna speciella befogenhet för ordföranden (eller 1:e vice ordförande när ordföranden har förhinder). 6 Krisledningsnämnden kan besluta om bistånd till andra kommuner, landsting och till enskilda personer. 7 När förhållandena medger ska krisledningsnämnden besluta; - att de uppgifter som nämnden eventuellt har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd, samt - att nämndens funktion upphör Ett sådant beslut kan fattas även om den extraordinära händelsen fortfarande pågår. 8 Efter det att krisledningsnämnden varit inkallad ska skriftlig redovisning av händelseförlopp, kostnader och utvärdering lämnas till fullmäktige. 9 Krisledningsnämnden står under tillsyn av kommunens revision samt fullmäktige.

Bilaga 2 Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Innehåll 1 kap. inledande bestämmelser 2 kap. Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid 3 kap. Förberedelser för och verksamhet under höjd beredskap 4 kap. Bistånd mellan kommuner och landsting samt stöd till enskilda 5 kap. Statlig ersättning 6 kap. Skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer 7 kap. Tystnadsplikt 8 kap. Överklagande av beslut 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens syfte 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. 2 Vad som sägs i denna lag om landsting gäller också kommuner som inte ingår i något landsting. 3 Vad som sägs i denna lag gäller inte om annat följer av elberedskapslagen (1997:288). Definition 4 Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Bilaga 2. 2(6) 2 kap. Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid

Analys och planering 1 Kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting ska vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser. Krisledningsnämnd 2 I kommuner och landsting ska det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid (krisledningsnämnd). Närmare bestämmelser om krisledningsnämnden finns i detta kapitel. I övrigt tillämpas kommunallagens (1991:900) bestämmelser. Krisledningsnämndens verksamhet 3 Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion och beslutar i sådana fall att så ska ske. Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. Har ordföranden i krisledningsnämnden förhinder träder vice ordföranden i dennes ställe. 4 Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen eller landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd. 5 Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för denna. Bilaga 2. 3(6)

6 Kommun- respektive landstingsstyrelsen får, när krisledningsnämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, besluta att verksamheten ska upphöra. Om styrelsen fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. Ett sådant beslut om att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra kan även fattas av fullmäktige. Geografiskt områdesansvar 7 Kommuner ska inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Utbildning och övning 8 Kommuner och landsting ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Rapportering 9 Kommuner och landsting ska hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Kommunen och landstinget ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. 3 kap. Förberedelser för och verksamhet under höjd beredskap Förberedelser 1 Kommuner och landsting ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser). Bilaga 2. 4(6)

Ledningsansvar 2 Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva. Under höjd beredskap ansvarar landstingsstyrelsen för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som landstinget ska bedriva. Lokal kristidsverksamhet 3 Kommunen ska under höjd beredskap eller när ransoneringslagen (1978:268) i annat fall tillämpas, i den omfattning som regeringen i särskilda fall beslutar, 1. vidta de åtgärder som behövs för försörjningen med nödvändiga varor, 2. medverka vid allmän prisreglering och ransonering, och 3. medverka i övrigt vid genomförandet av åtgärder som är viktiga för landets försörjning. Geografiskt områdesansvar 4 Kommunstyrelsen ska under höjd beredskap verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika aktörer samordnas och för att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksamheten. Rapportering 5 Kommuner och landsting ska under höjd beredskap hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen respektive landstinget. 4 kap. Bistånd mellan kommuner och landsting samt stöd till enskilda Bistånd mellan kommuner och landsting 1 Kommuner och landsting får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid. Om hjälp har lämnats har kommunen eller landstinget rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget. Bestämmelser om kommuners och landstings möjlighet att hjälpa annan kommun eller annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid extraordinär händelse finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). När en enskild persons vistelse i en kommun är föranledd av en extraordinär händelse i fredstid, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen. Bilaga 2. 5(6)

2 Om en kommun eller ett landsting har en för totalförsvaret viktig uppgift och denna blir oskäligt betungande till följd av krigsskada eller andra utomordentliga förhållanden som orsakats av krig eller krigsfara, är andra kommuner och landsting skyldiga att lämna hjälp. Omfattningen av hjälpen beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Stöd till enskilda 3 Kommuner och landsting får under en extraordinär händelse i fredstid lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. 5 kap. Statlig ersättning 1 Kommunerna och landstingen ska få ersättning av staten för kostnader för förberedande uppgifter som de utför enligt 2 och 3 kap. Uppgifter som rör extraordinära händelser i fredstid berättigar till ersättning endast i den mån verksamheten är till nytta för hanteringen av sådana mycket omfattande och svåra extraordinära händelser som allvarligt kan påverka kommunens respektive landstingets verksamhet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ersättningens storlek. 6 kap. Skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer 1 Enligt Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna ska uppgifter om identitet, vistelseort, hälsotillstånd och liknande förhållanden som avser krigsfångar och andra skyddade personer som är i Sveriges våld lämnas till en officiell nationell upplysningsbyrå. Varje kommun och landsting som har sådana uppgifter ska, under tid när den nationella upplysningsbyrån är upprättad, lämna dessa uppgifter i fråga om krigsfångar till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och i fråga om andra skyddade personer till Migrationsverket. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och Migrationsverket ska vidarebefordra uppgifterna till den nationella upplysningsbyrån. Varje kommun och landsting ska också till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet respektive Migrationsverket lämna uppsamlade värdeföremål och handlingar, som kvarlämnats av skyddade personer eller som efterlämnats av avlidna skyddade personer, om värdeföremålen eller handlingarna är av vikt för de närmast anhöriga. Uppgift ska även lämnas om var avlidna skyddade personers gravar är belägna. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och Migrationsverket ska lämna vidare uppsamlade värdeföremål och handlingar samt vidarebefordra uppgifter om gravars belägenhet till den nationella upplysningsbyrån. Lag (2010:455). Bilaga 2. 6(6)

2 På begäran av Svenska Röda Korset ska varje kommun och landsting, som i krig eller under neutralitet kan få sådan information som avses i 1, i fred hjälpa Svenska Röda Korset med att förbereda den nationella upplysningsbyråns verksamhet. 7 kap. Tystnadsplikt 1 Den som deltar eller har deltagit i en kommuns eller ett landstings verksamhet med beredskap för eller åtgärder under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har fått veta om 1. förhållanden av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser, 2. förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt, 3. en enskild persons ekonomiska förhållanden, eller 4. ett företags affärs- eller driftsförhållanden. 2 Den som deltar eller har deltagit i verksamhet hos den nationella upplysningsbyrå som avses i 6 kap. 1 får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en krigsfånge eller annan skyddad person som avses i Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna, såvitt gäller vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Trots tystnadsplikten får den som deltar i verksamhet hos den nationella upplysningsbyrån till Central Tracing Agency vid Internationella rödakorskommittén i Genève vidarebefordra sådana uppgifter som avses i 6 kap. 1 och motsvarande uppgifter som lämnats till den nationella upplysningsbyrån av statliga myndigheter. 8 kap. Överklagande av beslut 1 En statlig myndighets beslut om ersättning enligt 5 kap. 1 får överklagas hos regeringen. 2 Beslut som meddelats i frågor enligt 3 kap. 3 får inte överklagas.

Bilaga 3 Checklistor för uppstart av krisledningsorganisationen Checklista 1 Uppstart av krisledningsorganisationen Krisledningsnämnd Krisledningsstaben Aktivitet Kalla in berörda personer och grupper: Krisledningsnämnden Krisledningsstaben Beredningsgruppen Stämma av det aktuella läget med berörda Ta fram aktuella kartor och information om det inträffade För löpande anteckningar med beslut och kontakter med externa organisationer/partners. Nyttja loggboksmall för löpande dokumentation och WIS Löpande fördela arbetsuppgifter och bedöma behov av ytterligare resurser till grupperna. Se över behov av extra resurser i form av frivilligorganisationer eller övriga externa kontakter/samverkande Schemaläggning av verksamheten, säkerställa personella resurser EFTER KRISEN Ansvara för att samtliga grupper sammanfattar dokumentationen och utvärderar insatserna Kalla till uppföljningsträff för hela gruppen Tacka samtliga medverkande Ansvarig Åtgärdat Tid

Bilaga 4 Checklista 2 Krisledningsstab Stabschef Aktivitet Verkställa de uppgifter som kommer från krisledningsnämnden Säkerställa tillgången till aktuell information. Kritiskt granska informationen om händelsen, ev. kolla med källan igen Nyttja loggboksmall för löpande dokumentation Säkerställa personella resurser EFTER KRISEN Ansvara för att samtliga grupper sammanfattar dokumentationen och utvärderar insatserna Kalla till uppföljningsträff för hela gruppen Tacka samtliga medverkande Ansvarig Åtgärdat Tid

Bilaga 5 Sammanställning och uppstart av krisledningsorganisationen Inkallning/larmning av krisledningspersonal (telefon, sms) Iordningställande av lokaler o Närvarolista Manuell Digital o Sambandsutrustning RAKEL Datorer WIS Telefoner o Sambandskontroll och inhämtning av information från SOS-alarm Länsstyrelsen Brandkåren Angränsande kommuner Landstinget Övriga myndigheter o Tillträdesskydd till ledningsgruppen Dörrarna in till kommunhuset låses Vid behov avsätt en vakt i entrén Sekreterare för förande av loggbok Stabschef tillfällig in tills ordinarie personal anlänt Information till personal om vad som har hänt o Om möjligt samlat till alla Fattande av ett formellt beslut om det är en extraordinär händelse o Krisledningsnämnden Planera för första stabsorientering o Syftet med staben o Läget (hänt gjort) o Åtgärder (kort lång sikt) o Inrikting (beslut) o Stabens organisation o Upprätta stabsarbetsplan Handlingsplan som verkställs av krisledningsstaben Information till: o Övrig personal o Allmänheten o Press Uppföljning av verksamheten o Nästa stabsorientering kl.. o Förändringar av händelsen o Mer resurser? o Personalläget? o Uthållighet Mat Förläggning

Bilaga 6 Checklista för stabsorientering Nr: Datum: 1. Närvarokontroll Stabschef 2. Syftet med stabsorientering Stabschef 3. Delgivning av information Stabschef 3.1. Lägesbild Analys/lägesbild eller stabschef 3.2. Informationsläget Kommunikationsfunktion 3.3. Kommunikationskanaler Stabschef 3.4. Personalläget (bemanning i krisledningsorganistionern) Stabschef 3.5. Lägesrapporter från verksamheterna Analys/Lägesbild 3.5.1. Läget hos förvaltningen 3.5.2. Hur man löser problemet 3.5.3. Hotbild på kort sikt och lång sikt 4. Frågor från nämnden till krisledningsstaben Nämndsorförande 5. Beslut från nämnden 5.1. Beslut 5.2. Prioriteringar 5.3. Riktlinjer 5.4. Delgivning/information Kommundirektör.. Kommunikationsfunktion 6. Tid och plats för nästa genomgång Stabschef/kommundirektör 5 minuter innan stabsorientering ska alla vara på plats.

Bilaga 7 Checklista för avveckling och utvärdering av krisledningsorganisationen 1. 2. 3. 4. 5. 6. Besluta om att kommunen har återgått till normal verksamhetsform. Utse en person som ansvarar för avvecklingen och övriga som är behjälpliga. Meddela samtliga verksamhetsområden att den aktuella ledningsfunktionen har upphört. Personal som deltagit i lednings- och stabsarbetet intervjuas och resultatet dokumenteras. Samverkanspartners synpunkter på det genomförda arbetet inhämtas så snart som möjligt. En analys av det genomförda arbetet tas fram med stöd av förd dagbok och övriga insamlade uppgifter. 7. Förslag till revideringar av organisation, planer och åtgärdskalendrar utarbetas. 8. Analys med slutsatser och förslag till förändringar samt utvecklingsåtgärder delges kommunstyrelsen, samt expedieras samverkande och andra berörda. 9. Allt material ska samlas ihop, diarieföras och sedan arkiveras. Lämnas till huvudregistrator för diarieföring och arkivering.

Bilaga 8. 1(3) Krishantering i Dalarnas län - Samverkan och ledning i praktiken Mål för krishantering i Dalarnas län 1. Vi samverkar för en väl fungerande krishantering vid allvarliga störningar, stora olyckor och kriser. 2. Vi använder samhällets resurser på ett effektivt sätt för människors bästa. Kontaktuppgifter SOS Alarm Vid behov av snabb samordning eller samverkan kontakta Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB) via SOS Alarm eller Rakel: SOS Alarm: 08-454 23 29 SOS behöver veta vilken organisation som ringer, ärende och kontaktuppgift innan de larmar vidare. Rakel: ISSI 520 002 Telefonnummer: 078-38 935 520 0088 MSISDN 520 0008

Bilaga 8. 2(3) Underlag för samlad lägesbild Skickas innan samverkansmöte till: tib.dalarna@lansstyrelsen.se Alternativt läggs i särskild händelseflik i WIS Rubriker Aktuell händelse Bedömd omfattning/konsekvenser Åtgärder Resurser - Insatta - Behov av förstärkning - Tillgängliga resurser Samverkansbehov Övrigt Kontaktuppgifter

Bilaga 8. 3(3) Dagordning för samverkansmöte - På regional och lokal nivå Samverkansmöte kan ske via Rakel, telefon eller fysiskt på Länsstyrelsen Dalarna. 1. Syfte med mötet 2. Agenda samt förväntad längd på mötet 3. Finns behov av akut informationsinsats? 4. Närvarokontroll 5. Föredragning av regional/lokal lägesbild av vidtagna åtgärder 6. Komplettering av i förväg insänd lägesbild a. Insatta resurser och tillgängliga resurser b. Behov på kort och lång sikt c. Samverkansbehov med annan aktör 7. Kommunikation a. Aktuellt kommunikationsläge i länet b. Behov av kommunikativa åtgärder c. Finns något behov av gemensamma budskap? 8. Vilken är värsta tänkbara händelseutveckling? a. Skulle denna eventuella utveckling kräva särskilda samverkansbehov? b. Finns behov av fördjupad analys inom något område? 9. Redogör för konsekvenser för eller information till särskilt utsatta grupper 10. Sammanfattning och samlad lägesbild 11. Övriga frågor 12. Nästa möte

Bilaga 9. 1(2) Larmlista för Mora kommuns krisledningsorganisation Krisledningsnämnd KSAU ordförande KSAU vice ordförande Ledamot KSAU Ledamot KSAU Ledamot KSAU Ledamot KSAU Ledamot KSAU Ersättare KSAU Ersättare KSAU Ersättare KSAU Ersättare KSAU Ersättare KSAU Ersättare KSAU Ersättare KSAU Kommunledning Kommundirektör Biträdande kommundirektör Krisledningstab Säkerhetssamordnare (Stabschef) (Stabschef, ersättare) Kart- och mätchef (Analys/lägesbild) Samhällsplanerare (Analys/lägesbild) Kommunsekreterare (Dokumentationsfunktion) Administrativ koordinator (Dokumentationsfunktion) Kommunikationschef (Kommunikationsfunktion) Kommunikationsstrateg (Kommunikationsfunktion) Kommunikationsstrateg (Kommunikationsfunktion) Extra resurser Beredningsgrupp (sakkunniga) IS/IT chef Kanslichef Miljöchef Socialchef Namn Anna Hed Malin Höglund Lennart Sohlberg Rose-Marie Bogg Bernt Persson Anna-Carin Rydstedt Ingvar Niilimaa Göran Aronson Fredrik Blom Mats-Gunnar Eriksson Åke Knutz Joakim Linder Maria Matsson David Örnberg Namn Peter Karlsson Kort nr: Arbetsmobil Hem nr: Privat 266 19 070-628 62 23 0250-457 43 261 55 070-554 36 55 267 19 070-657 21 22 0250-59 36 80 0250-59 57 59 070-476 84 17? 070-730 72 02 0250-59 36 46 073-022 68 22 0250-104 90 070-629 64 90 073-061 58 08 Kort nr: Arbetsmobil Hem nr: 261 03 070-661 08 40 0250-53 08 64 Privat Kort nr: Privat Vakant Namn Arbetsmobil Hem nr: Ola Abrahamsson 261 66 072-226 86 60 0250-38 468 Caroline Smitmanis Smids 26774 070-550 28 07 Anna Wadman 262 22 070-254 75 60 Håkan Persson Katarina Jönsson 261 05 073-093 28 26 0250-225 04 Marie Elofsson 261 20 Anders Rosén 261 02 Frida Dolk 261 14 Linnea Kallberg 261 13 Namn Kort nr. Arbetsmobil Hem nr. Privat Namn Kort nr: Arbetsmobil Hem nr: Privat Matthias Gran Tove Färje Camilla Björck Anna-Lena Hållmats 260 02 261 57 521 58 264 12 070-330 97 13 070-643 51 71 070-302 78 51 070-330 88 56 070-689 64 46 070-510 79 79 070-675 70 14

Teknisk chef Skolchef Gymnasiechef Bergvik Mikael Jaråker Inga-Lena Spansk Marie Ehlin 261 16 266 39 269 70 070-250 61 16 070-203 70 27 072-524 28 74 0250-228 29 Räddningschef Johan Szymanski 267 53 070-274 39 75 Stadsbyggnadschef Tommy Ek Caroline SmitmanisSmids Kristina Magnusson Göran Svensson Stefan Larsson Namn Tove Färje Ann-Sofie Werf Barbro Eriksson Maja Mossberg Vakant Eva Larsson Ulla Karlsson Anna-Karin Hansjons 262 52 070-565 31 96 267 74 070-550 28 07 Supportfunktion Kostchef Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Fastighetsskötare i beredskap Fastighetsskötare i beredskap Snöröjning/Underhåll kommunala vägar Snöröjning/Underhåll kommunala vägar Arbetsledare Utegruppen Namn Pia Carlberg Kort nr: 261 54 Kerstin Sandgren 264 11 Externa resurser POSOM FRG Ellevio Eon 113 13 Uvecklingschef Personalchef VD Nodava AB VD Morastrand AB Stödfunktion Växel/Ansvarig Växel Växel Upplysningsfunktion Försvarsmakten 263 01 527 01 299 02 Kort nr: 261 57 260 00 260 00 261 74 070-332 85 30 070-487 25 64 0280-230 73 Arbetsmobil Hem nr: 070-302 78 51 155 99 070-650 55 33 128 03 261 52 261 04 070-288 00 44 364 47 070-607 05 90 138 66 260 09 070-355 04 14 374 24 Arbetsmobil Hem nr: 070-332 85 35 Sodexo 070-281 56 40 Jan Prandes 262 16 070-696 87 66 Mikael Rombo 262 25 070-607 33 73 Mikael Helgesson 262 30 070-688 18 69 132 19 Namn Kort nr: Arbetsmobil Vakthavande befäl Militärregion Mitt Privat 070-592 00 57 070-311 66 99 Privat 073-081 06 60 Morastrand jour Mats Andersson Drifcentralen 070-382 85 26 070-293 29 39 073-050 07 46 054-55 82 20 08-584 54 042 Hem nr: Privat Rakel (ISSI) 80 10 00

Loggbok för händelser under krisledning (Arbetsplan/Stabsarbetsplan) Löpnr 1 2 Datum Tid Kat 1 Kat 2 Vad Var Nedfallen ledning Utmeland 3:2 2005-09-26 11:25 IE KE 2005-09-27 09:00 IVA KE Brustet avlopp Våmhus 23:15 Beslut (Hur) Ansvarig (Vem) Spänningslös, får ligga tv Ellevio Måste åtgärdas Nodava Uppföljning Ja Ja Slut Dat Slut tid

Lägestablå / lägesfönster Händelse Inriktning Trend Resurser expanderar oförändrad avtar

STYRDOKUMENT KRISBEREDSKAP

Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska beslutas av kommunfullmäktige och i övrigt av kommunstyrelsen. En policy gäller tills vidare och bör därför revideras vart fjärde år och följa mandatperioden. Program och planer Ett program anger långsiktiga avsikter i en fråga av större vikt. Ett program är mer beskrivande än en policy och mer övergripande än en plan. Om program ska gälla för hela kommunen ska den antas av kommunfullmäktige. En plan eller handlingsplan innehåller åtgärder som ska vidtas inom ett särskilt område och syftar till att förverkliga exempelvis mål, policy, lagar mm. En handlingsplan är mer konkret och specifik än en plan och innehåller exempelvis ansvar. De bör revideras vart fjärde år och följa mandatperioden Föreskrifter Regeringen har i förordningar gett kommunerna rätt att utfärda lokala föreskrifter med mer detaljerade bestämmelser än i förordning. Riktlinjer och rutinbeskrivningar En riktlinje innehåller anvisningar om hur en fråga ska hanteras. Den är vägledande i hur tjänstemän bör agera. Reglemente Kommunfullmäktige beslutar hur kommunen ska organiseras och vilka nämnder som skall finnas och hur de skall vara sammansatta. Det är obligatoriskt för kommunfullmäktige att utfärda reglementen för nämnderna. Reglementen är ett regelverk om nämndernas arbetsformer och har till uppgift dels att klargöra befogenhetsfördelningen mellan de olika nämnderna. Kommunfullmäktige beslutar också om sitt eget reglemente s.k. arbetsordning samt revisionens. Bolagsordning och ägardirektiv För de kommunala bolagen motsvaras reglementena av bolagsordning och ägardirektiv. Dessa kommunala aktiebolag ska följa såväl aktiebolagslagen som delar av kommunallagen. Stadgar Ett äldre begrepp för riktlinjer är stadgar, vilka antas av fullmäktige. Stadgar används mest i formen av regler för hur en förening eller stiftelse ska arbeta. Taxor och avgifter Kommunen har så kallad avgiftsmakt det vill säga befogenhet att ta ut avgifter av enskilda som ersättning antigen för kommunala prestationer eller för rätten att nyttja allmänna platser och inrättningar. Avgift som är privaträttsliga och är grundade på frivilliga avtal kallas avgifter. Avgifter som är offentligrättsliga det vill säga påtvingad prestation med stöd av bestämmelser i en allmän författning kallas taxor. Taxor och avgifter beslutas av fullmäktige. Arvoden och andra kommunala stöd Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning får ersättning för sitt uppdrag och därtill uppkomna omkostnader. Kommunen har möjlighet att ge olika stöd exempelvis till föreningar. xx Fastställd Reviderad Produktion Dnr Kommunfullmäktige 2011- Kommunledningskontoret 2015/xxx xxx

Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden samt en planering för hur kommunen ska hantera en kris. I Överenskommelse om kommunernas krisberedskap framgår därför att kommunerna ska ta fram ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Styrdokumentet ska främst utgå från de behov av åtgärder som identifierats i kommunens riskoch sårbarhetsanalys men även behov av åtgärder som identifierats på annat sätt (t.ex. vid utvärderingar av övningar och inträffade händelser m.m.).

Verksamhetsplan Beskrivning av arbete och åtgärder, verksamhetsplan En beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i överenskommelsen samt hur ersättningen ska användas, här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas. Åtgärder Ansvar Medverkande Klar Kostnad Säkerhetssamordnare Lön 330 000/år Administrativt stöd till säkerhetssamordnaren 20.000 kr/år Utifrån risk- och sårbarhetsanalysen utvärdera och säkerställa att de brister som finns åtgärdas Samverkan med andra myndigheter Säkerhetssamordnare Samtliga verksamheter Pågående Säkerhetssamordnare Berörda Pågående 10.000 kr/år Uppdatera befintliga planer Säkerhetssamordnare Berörda Vid behov 20.000 kr/år Intern utbildning Analyser Åtgärder Utvärdering Säkerhetssamordnare Pågående 15.000 kr/år Utbildning POSOM Brandchef POSOMgruppen 2 ggr under mandatperiod 30.000 kr/mandatperiod Samverkansträffar POSOM Brandchef POSOMgruppen 1 ggr/år 1.000 kr/år Omvärldsanalys Säkerhetsamordnare, kommunledning Berörda Pågående Drift av SSL, System Säkerhetsamordnare för dokumentation av systematisk brandskyddsarbete och tillbud- och skaderapportering Användning av WIS Säkerhetssamordnare Berörda Pågående Rapport till Länsstyrelsen varje

vecka Systematiskt brandskyddsarbete. införande och drift av SBA system samt ansvar för samordning av grundläggande utbildningar Utveckling av krisinformationen på kommunens hemsida. Samordning av Säkerhetssamordnare Brandkåren utförare av utbildningar. Alla inom organisationen samverkar enligt kommunens brandskyddspolicy Säkerhetssamordnare och kommunikationschef Personal inom kommun och bolag Upplägg av roterande 3 års utbildningssc hema för brandutbildni ng av personal Åtgärder för säkerhet i kommunhuset med ökad tillgänglighet Säkerhetssamordnare och berörda förvaltningschefer Genomförande av åtgärder i riks- och sårbarhetsanalysen tillsammans med förvaltningar Kontaktperson FRG, frivillig resursgrupp Säkerhetssamordnare tillsammans med respektive verksamhetschef Pågående Säkerhetssamordnare Pågående Informationssäkerhet Informationssäkerhet ssamordnare Planering och administration av kameraövervakning, passersystem och brand- och inbrottslarm Sammankallande och sekreterare för Brottsförebyggande rådet Säkerhetssamordnare Pågående Säkerhetssamordnare Pågående Aktuella kurser och konferenser Säkerhetssamordnare Pågående 30 000 kr/per mandatperiod Säkerhetssamor dnare tillsammans med IT-chef. Orsa och Älvdalens kommun Juli 2018 100.000 kr/mandatperiod 30.000 kr/år

Kontaktperson våldbejakande extremism Säkerhetssamordnare Bildande av ett lokalt gemensamt krishanteringsråd för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner Säkerhets- och beredskapssamordnar e i Mora, Orsa och Älvdalens kommuner Pågående Utsedda berörda parter. 2017 5.000 kr/år

Övnings- och utbildningsplan för mandatperioden Mål/Aktiviteter Ansvar Medverkande Klar Kostnad Genomgång av plan och organisation Säkerhetssamordnar en Kommunledning 1 ggr/år 10.000 kr/år Mediaträning i händelse av kriser Säkerhetsamordnare /kommunikationsch ef Säkerhetsamordnare Berörda Juli 2018 70.000 kr/mandatperiod Beredningsgrupp Mora, Orsa och Älvdalen. MSB Berörda VT 2016 60.000 kr/mandatperiod 1-2 ggr/år 30.000 kr/år Stabsutbildning Krisberedskapsdagar anordnade av länsstyrelsen Krisledningsövning med stöd av länsstyrelsen Larmövning/Stabsövn ing Länsstyrelsen Krisövningsdag Vasaloppet Stabsövning Säkerhetsamordnare 50.000 kr Vasaloppet Krisledningsnämn VT 2017 d och beredningsgrupp Beredningsgrupp/ 1 ggr/år Stab Mora, Orsa och Älvdalen Berörda HT 2016 Säkerhetssamordnar e Stab/ Mora, Orsa, Älvdalen 10.000 kr Säkerhetsamordnare HT 2018 10.000 kr/år 10.000 kr Plan för kommunens beredskap för samhällsstörningar och extra ordinär händelser I krisledningssplan för Mora kommun finns en beskrivning av hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, o hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. Mål/Aktiviteter Ansvar Medverkande Klar Kostnad Säkerställa att krisledningsplanen med bilagor är aktuell och kommunicerad Säkerhetssamordnar en Berörda Pågående Ingår i säkerhetssamord narens arbete

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-12 Dokument nr: MK KS 2017/00011-2, 104 Kommunledningskontoret Katarina Jönsson Kommunstyrelsen Partistöd 2017 Sammanfattning av ärendet Partistöd regleras enligt kommunallagens 2 kap 9-12. Fullmäktige ska minst en gång per år fatta beslut om att betala ut partistöd, fastställa stödets omfattning och former samt fastställa regler för redovisning. Till partistöd föreslås att 1 promille av kommunens budgetomslutning (verksamheternas nettokostnader enligt kommunplanens resultatbudget) avsätts till partistöd och fördelas per mandat i fullmäktige fördelat 35 % till de nio till första mandaten och 65 % till de övriga 32 mandaten, att betalas ut i mars och september 2017. Fullmäktige ska besluta att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet, dennes rapport ska biläggas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar in redovisning, vilket då skulle innebära att utbetalning i september utgår. Beslutsunderlag Beräkningsunderlag, belopp Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: 1. Kommunfullmäktige beslutar att partistöd betalas ut till partier representerade i kommunfullmäktige. 2. 1 promille av kommunens budgetomslutning avsätts till partistöd och fördelas per mandat i fullmäktige, fördelat 35 % till första mandaten och 65 % till övriga mandat. 3. Partistödet betalas ut i två omgångar, mars och september år 2017. 4. Mottagare av partistöd ska senast 30 juni 2017 lämna en skriftlig redovisning avseende perioden 1 januari 31 december 2016 som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. 5. Parti som inte lämnar redovisning enligt ovan erhåller endast 50 % av årets partistöd och utbetalning i september månad utgår. Sändlista Samtliga partier Peter Karlsson Kommundirektör 1(1)

PROTOKOLLSUTDRAG MK Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2017-02-14 12 MK KS 2017/00011-2 Partistöd 2017 Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: 1. Kommunfullmäktige beslutar att partistöd betalas ut till partier representerade i kommunfullmäktige. 2. 1 promille av kommunens budgetomslutning avsätts till partistöd och fördelas per mandat i fullmäktige, fördelat 35 % till första mandaten och 65 % till övriga mandat. 3. Partistödet betalas ut i två omgångar, mars och september år 2017. 4. Mottagare av partistöd ska senast 30 juni 2017 lämna en skriftlig redovisning avseende perioden 1 januari 31 december 2016 som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. 5. Parti som inte lämnar redovisning enligt ovan erhåller endast 50 % av årets partistöd och utbetalning i september månad utgår. Sammanfattning av ärendet Partistöd regleras enligt kommunallagens 2 kap 9-12. Fullmäktige ska minst en gång per år fatta beslut om att betala ut partistöd, fastställa stödets omfattning och former samt fastställa regler för redovisning. Till partistöd föreslås att 1 promille av kommunens budgetomslutning (verksamheternas nettokostnader enligt kommunplanens resultatbudget) avsätts till partistöd och fördelas per mandat i fullmäktige fördelat 35 % till de nio till första mandaten och 65 % till de övriga 32 mandaten, att betalas ut i mars och september 2017. Fullmäktige ska besluta att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet, dennes rapport ska biläggas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnar in redovisning, vilket då skulle innebära att utbetalning i september utgår. Beslutsunderlag Beräkningsunderlag, belopp Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (23)

PROTOKOLLSUTDRAG MK Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: 2017-02-14 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: 1. Kommunfullmäktige beslutar att partistöd betalas ut till partier representerade i kommunfullmäktige. 2. 1 promille av kommunens budgetomslutning avsätts till partistöd och fördelas per mandat i fullmäktige, fördelat 35 % till första mandaten och 65 % till övriga mandat. 3. Partistödet betalas ut i två omgångar, mars och september år 2017. 4. Mottagare av partistöd ska senast 30 juni 2017 lämna en skriftlig redovisning avseende perioden 1 januari 31 december 2016 som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. 5. Parti som inte lämnar redovisning enligt ovan erhåller endast 50 % av årets partistöd och utbetalning i september månad utgår. Sändlista - Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (23)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-20 Dokument nr: MK KS 2016/00760-3, 101 Kommunledningskontoret Katarina Jönsson Kommunstyrelsen Val till vakant uppdrag som ersättare i gymnasienämnden Sammanfattning av ärendet Lisa Nilsson (S) har avsagt sig uppdraget som ersättare i gymnasienämnden vilket kommunfullmäktige 2016-12-19 godkände men uppdraget lämnades vakant. Beslutsunderlag - Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Till ersättare i gymnasienämnden väljs NN (S). Sändlista Gymnasienämnden Den valde Förtroendemannaregistret Peter Karlsson Kommundirektör 1(1)

PROTOKOLLSUTDRAG MK Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 2017-02-06 15 MK KS 2016/00760-3 Val till vakant uppdrag som ersättare i gymnasienämnden Beslut Uppdraget som ersättare i gymnasienämnden för (S) lämnas vakant. Sammanfattning av ärendet Lisa Nilsson (S) har avsagt sig uppdraget som ersättare i gymnasienämnden vilket kommunfullmäktige 2016-12-19 godkände men uppdraget lämnades vakant. Beslutsunderlag - Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Till ersättare i gymnasienämnden väljs NN (S). Sändlista Gymnasienämnden Förtroendemannaregistret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22 (26)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-02-24 Dokument nr: MK KS 2017/00134-3, 101 Kommunledningskontoret Katarina Jönsson Kommunstyrelsen Val av ersättare i tekniska nämnden Sammanfattning av ärendet Mats Öhagen (L) meddelar till fullmäktige att han avsäger sig samtliga uppdrag i Mora kommun. Fullmäktige ska därför välja ny ersättare i tekniska nämnden. Tekniska nämnden utgör också kommunens trafiknämnd varför valet även omfattar uppdraget som ersättare i trafiknämnden. Beslutsunderlag Avsägelse Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: 1. Avsägelse från Mats Öhagen (L) godkänns. 2. NN väljs till ny ersättare i tekniska nämnden, för resterande del av mandatperioden. Sändlista Tekniska nämnden Förtroendemannaregistret Mats Öhagen Den valde Peter Karlsson Kommundirektör 1(1)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-08 Dokument nr: MK KS 2017/00156-2, 101 Kommunledningskontoret Katarina Jönsson Kommunstyrelsen Val av ersättare i kulturnämnden Sammanfattning av ärendet Anna-Karin Sollgard (S) meddelar till fullmäktige att hon avsäger sig uppdraget som ersättare i kulturnämnden och fullmäktige ska därför välja ny ersättare. Beslutsunderlag Avsägelse Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: NN (S) väljs till ny ersättare i kulturnämnden, för resterande del av mandatperioden. Sändlista Kulturnämnden Förtroendemannaregistret Anna-Karin Sollgard Den valde Peter Karlsson Kommundirektör 1(1)

Från: Skickat: Till: Ämne: A-K <annakarin.sollgard@gmail.com> Wednesday, March 8, 2017 12:52 PM Marie Elofsson; Gunnar Nilsson; Karin Lübeck; Lennart Sohlberg Ang uppdrag i kulturnämnden i Mora kommun Hej Jag behöver avsäga mig uppdraget i kulturnämnden med anledning av familjeskäl. Vänligen Anna-Karin Sollgard

2017-01-12 MKSN2017/00021 700 Socialförvaltningen Rapportering av ej verkställda beslut, enligt Socialtjänstlagen 16:6 och LSS kvartal 4/2016 Socialnämnden är skyldig att rapportera till inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljat bistånd enligt SoL och insatser enligt LSS inte har verkställts tre månader efter beslut. Nämnden ska även rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. Om IVO bedömer att insatsen inte verkställts inom skälig tid kan myndigheten ansöka om utdömande av en särskild avgift hos förvaltningsrätten. Socialförvaltningen har upprättat en rapport inklusive bilagor. Nämnden föreslås godkänna upprättad rapport samt låta expediera dessa till kommunstyrelsen för beredning till kommunfullmäktige. Typ av beslut Enligt SoL ÄO Permanent bostad Permanent bostad Permanent bostad Permanent bostad Permanent bostad Permanent bostad Permanent bostad Permanent bostad Permanent bostad Permanent bostad Permanent bostad Permanent bostad Permanent bostad Permanent bostad Permanent bostad Antal dagar som förflutit sedan beslutet togs MP LE BN KW ML AN ML GS BA AM SH EE A-G M-F RS BB 345 337 265 verkställt 161024 332 303 verkställt 161203 260 verkställt 161115 259 verkställt 161215 188 verkställt 161010 223 verkställt 161121 236 Avliden 161209 187 Avliden 161030 187 verkställt 161031 210 verkställt 161128 211 verkställt 161130 200 verkställt 161202 1 Rapport ej verkställda beslut kvartal 4 2016