Finanspolisens årsrapport 2016 Polismyndigheten
Innehåll Innehåll Förord...5 Det här är finanspolisen...6 Penningtvätt...7 Olika typer av penningtvätt...7 Ny lagstiftning 2014...8 Rapportering av misstänkt penningtvätt...8 Penningtvätt och narkotika...8 Penningtvätt och alternativa betalningsmetoder...9 Penningtvätt och kärleksbedrägerier...9 Brevlådeföretag och skatteundandragande...10 Finansiering av terrorism...11 Vad är terroristbrott?...11 Resor till konfliktområden...11 Ny lagstiftning 2016...12 Regeringsuppdrag om att utveckla samarbete...12 Dispositionsförbud...13 Internationellt arbete...14 Europeiskt samarbete...14 Samarbete inom Egmont...14 FATF-granskning...15 Samarbete med myndigheter och företag...16 Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet...16 Samordningsorganet mot penningtvätt och terrorfinansiering...17 Samarbete med den privata sektorn...18 Återkoppling och samverkan...18 Fjärde penningtvättsdirektivet...19 Finanspolisen blickar framåt...20 Statistik...21 Inkomna rapporter...21 Anledning till misstanke...23 Nationella och internationella misstänkta transaktioner..24 Dispositionsförbud...25 Underrättelser och brottsanmälningar...25 3
Finanspolisens årsrapport 2016 4
Förord Förord Under 2016 genomfördes ett flertal förändringar vid finanspolisen. Nya chefer och flera nya medarbetare tillträdde med uppdraget att modernisera och utveckla finanspolisens förmåga att leverera fler finansiella underrättelser till brottsutredande myndigheter, men även att förse rapporteringspliktiga verksamhetsutövare med information om tillvägagångssätt och trender inom penningtvätt och finansiering av terrorism. Året präglades också i stor utsträckning av den internationella organisationen Financial Action Task Forces (FATF) utvärdering av Sveriges förmåga att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. I utvärderingen framkommer att finanspolisen har mycket goda förutsättningar att verka som Sveriges s.k. Financial Intelligence Unit, bland annat eftersom den är placerad inom polisens nationella underrättelseenhet och därmed har tillgång till en stor mängd andra underrättelser. Terrorattentatet i Stockholm fredagen den 7 april 2017 visade att våra insatser för att motverka och bekämpa terrorism är mer aktuella än någonsin. Tillsammans med Säkerhetspolisen och Finansinspektionen har vi skapat ett forum för kunskapsutbyte med den privata sektorn. Initiativet har visat sig vara uppskattat och kommer att fortsätta i syfte att öka rapporteringen av misstänkt finansiering av terrorism. När det gäller den operativa förmågan ökade summan av de sammanlagda dispositionsförbuden från drygt 7 miljoner kronor under 2015 till över 20 miljoner kronor under 2016. Dispositionsförbud är pengar som finanspolisen beslutat att frysa på ett konto i avvaktan på att åklagare kan besluta om penningbeslag på grund av misstänkt penningtvätt. Dessa medel har återlämnats, eller kommer att kunna återlämnas, till de målsägande som fråntagits dem genom bedrägerier. Företag i brottslig verksamhet blir allt vanligare. Tack vare inrapporteringen av misstänkta transaktioner identifieras fler och fler ärenden av våra medarbetare vid finanspolisen, och då särskilt genom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. För att ytterligare höja kompetensen inom området och för att öka antalet fällande domar påbörjade finanspolisen ett särskilt samarbete med Ekobrottsmyndigheten under hösten. Tillsammans har vi förbättrat vår förmåga att upptäcka näringspenningtvätt, vilket leder till fler inledda förundersökningar. Under året ökade även finanspolisens närvaro i de regionala underrättelsecentren. Efter initiativ från finanspolisen har bl.a. ett ärende resulterat i att flera medverkande myndigheter kunnat vidta ett antal åtgärder. Som exempel kan nämnas att Försäkringskassan har ställt återkrav på olika typer av ersättningar, och Kronofogden har mätt ut cirka fem miljoner kronor. Införlivandet av det fjärde penningtvättsdirektivet står för dörren och den nya lagen beräknas träda i kraft under sensommaren 2017. Genom denna kommer fler aktörer bli rapporteringspliktiga. Dessutom innebär den nya lagen att finanspolisen bl. a får möjligheter att begära in uppgifter från den som bedriver penninginsamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller annat allmännyttigt ändamål. Det arbete som har påbörjats tillsammans med medarbetarna och externa aktörer för att öka finanspolisens förmåga att upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism fortsätter under 2017. Vi vet vad vi vill och vad som ska göras för att nå dit. Mats Löfving Chef för nationella operativa avdelningen 5
Finanspolisens årsrapport 2016 Det här är finanspolisen Finanspolissektionen (fortsättningsvis kallad finanspolisen) är en del av underrättelseenheten på Polismyndighetens nationella operativa avdelning (Noa). Finanspolisen har ansvar för underrättelseverksamhet avseende penningtvätt, terrorfinansiering och penningförfalskning samt falska betalningsmedel. Finanspolisens uppdrag är att omhänderta information om förbrott till penningtvätt eller information om när penningtvätt kan misstänkas vara ett led för att dölja vinning av brott. Finanspolisen ska på liknande sätt omhänderta information som omfattar finansiering av terrorism. Rapporterna kommer från olika verksamhetsutövare i Sverige som är rapporteringspliktiga enligt lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Rapporterna kommer från olika verksamhetsutövare i Sverige som är rapporteringspliktiga enligt lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Chef Dessutom har finanspolisen uppdraget att vara Sveriges Financial Intelligence Unit (FIU). Det innebär att vi även ska ta emot och analysera information från andra länder om misstänkta transaktioner och annan relevant information om penningtvätt, dess förbrott samt om terrorfinansiering och vid behov delge det till andra FIU:er runtom i världen. I uppdraget som FIU ingår även att finanspolisen ska återrapportera till tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare delge information och resultat av sin analys till berörda aktörer och myndigheter, både internationellt och inom Sverige. Finanspolisen består organisatoriskt av tre grupper som leds av gruppchefer och en sektionschef. Bilden nedan beskriver var finanspolisen finns inom Noas organisation. Nationella operativa avdelningen (Noa) Ekobrottskansli Kansli Operativ verksamhet Utredning Kontakt Underrättelse Internationell verksamhet Beredning Finanspolissektionen Underrättelsesamordningssektionen Underrättelsesektionen 6
Penningtvätt Penningtvätt Möjligheten att tjäna pengar är en stark drivkraft inom nästan alla typer av kriminalitet och i synnerhet inom organiserad brottslighet. För att kriminella ska kunna använda sina brottsvinster i den legala sektorn behöver svarta pengar tvättas vita. Pengar från till exempel narkotikahandel, människohandel eller bankrån måste omvandlas till skenbart lagliga inkomster och tillgångar. Penningtvätten kan ske på olika sätt, bland annat beroende på vilken typ av brottslighet det rör sig om eller t.ex. om pengarna är i kontant eller elektronisk form eller om de är i svensk eller utländsk valuta. penningtvätt och kan t.ex. ske genom att ett företag använder sig av osanna fakturor för att kunna göra överföringar och uttag från företagets konton för att senare växla till sig kontanter. De kontanta medlen används sedan i den illegala ekonomin genom att exempelvis betala svart arbetskraft eller finansiera brottslig verksamhet. Pengar från till exempel narkotikahandel, människohandel eller bankrån måste omvandlas till skenbart lagliga inkomster och tillgångar. Man skiljer normalt mellan förbrottet, som är det brott som genererar det ekonomiska utbytet, och penningtvätten i sig. Alla brott som resulterar i ekonomiskt utbyte kan utgöra förbrott till penningtvätt, vilket även inkluderar s.k. undandragandebrott (av t.ex. skatt eller tull). Själva penningtvätten i sig sker ofta genom en serie transaktioner, där brottsutbytet skiftar ägare och form för att minska spårbarheten. Svarta pengar förvandlas helt enkelt till vita, och ofta med målet att göra om kontanta medel till pengar på olika typer av konton. Olika typer av penningtvätt Även det omvända inträffar, nämligen att pengar på konto behövs som kontanter, att vita pengar behöver omvandlas till svarta löner eller liknande. Detta kallas ibland för penningmaskering eller omvänd 7
Finanspolisens årsrapport 2016 Även det omvända inträffar, nämligen att pengar på konto behövs som kontanter, att vita pengar behöver omvandlas till svarta löner eller liknande. När den person som begått förbrottet tar del av brottsutbytet och tvättar pengarna själv brukar det kallas självtvätt. Används däremot en person eller ett företag som inte har någon koppling till förbrottet för att tvätta pengarna benämns det tredjepartspenningtvätt. Ny lagstiftning 2014 Den 1 juli 2014 trädde ny lagstiftning i kraft. Det innebar bland annat att penningtvätt blev ett självständigt brott. Polis och åklagare har på så sätt fått bättre möjligheter att bekämpa brott där ekonomisk vinning är drivkraften. Tidigare var polisen tvungen att koppla brottsvinsten till det ursprungliga brottet för att kunna förverka pengarna, vilket försvårade arbetet. Den nya lagstiftningen innebar även att självtvätt blev straffbart. Under 2017 kommer ytterligare ny lagstiftning på penningtvätts- och terrorfinansieringsområdet i och med att ett nytt EU-direktiv införs i svensk lag. Läs mer i avsnittet Fjärde penningtvättsdirektivet. Rapportering av misstänkt penningtvätt Om grov organiserad brottslighet ska kunna bekämpas måste polisen komma åt de olagliga förtjänsterna. Ett sätt att motarbeta penningtvätt är att information om misstänkta transaktioner delges finanspolisen. Ett flertal s.k. verksamhetsutövare är därför enligt lag 1 skyldiga att rapportera misstänkta transaktioner till finanspolisen. Dessa fysiska och juridiska personer som omfattas av lagen brukar kallas för just verksamhetsutövare, eller rapportörer, och finns bl.a. inom branscher som banker, kreditinstitut, fastighetsmäklare, bilhandlare, växlingskontor, kasino och skatterådgivning. Deras rapporter skickas till finanspolisen, som sammanställer och analyserar informationen. Vid misstanke om penningtvätt skapar finanspolisen ett underlag till en brottsanmälan eller lämnar underrättelseinformation vidare till andra delar inom polisen eller till andra brottsbekämpande myndigheter. Om grov organiserad brottslighet ska kunna bekämpas måste polisen komma åt de olagliga förtjänsterna. Penningtvätt och narkotika En typ av brottslighet som föregår penningtvätt är narkotikahandel. När finanspolisen arbetar med information om narkotikaförsäljning sker det bl.a. i samarbete med övriga underrättelseenheter och med underrättelseverksamheten på nationellt itbrottscentrum inom polisen. I dag är det vanligt att narkotikahandel sker på marknadsplatser på krypterade nätverk (bl.a. på det så kallade darknet). Men försäljning av narkotika sker även via vanliga kontoöverföringar mellan olika bankkonton. Transaktionsmönster som tyder på narkotikaförsäljningjning En verksamhetsutövare var observant på aktivitet på en kunds konto och rapporterade det till finanspolisen. Både verksamhetsutövaren och vi kunde konstatera att kundens beteende på kontot avvek från det normala. Vid närmare analys kunde vi se att det handlade om många olika avsändare som överförde pengar. Det var uppenbart att kontoinnehavaren tog emot belopp som uppfattades som betalning för narkotika och det fanns transaktioner på kontot, i form av köp, som antydde att personen köpte förpackningsmaterial som förekommer vid narkotikaförsäljning. När våra uppgifter länkades till annan underrättelseinformation förstod vi att personen förekom i narkotikasammanhang, vilket stärkte våra misstankar ytterligare. Med hjälp av rapportering från verksamhetsutövaren och finanspolisens tillgång till polisiära register och annan underrättelseinformation kunde vi alltså komma den här försäljaren på spåren. 1 Lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. 8
Penningtvätt Penningtvätt och alternativa betalningsmetoder Det dyker ständigt upp nya alternativa betalningssätt och metoder för att betala. Finanspolisen följer detta noggrant och med intresse via omvärldsbevakning och rapportering från olika verksamhetsutövare. I ett ärende som finanspolisen arbetat med skedde narkotikaförsäljning där de inblandade valde andra betalningsmetoder än traditionella kontoöverföringar för att betala för narkotikan. Misstänkta betalningar med virtuella valutan bitcoin En rapport från en verksamhetsutövare visade att en person hade haft mycket hög omsättning på sitt konto, bl.a. hade stora totalsummor kommit in genom en mängd Swishöverföringar i form av mindre summor. Från kontot gjordes också ett fåtal stora överföringar och utlandsbetalningar. Den rapporterade personen var företrädare för ett företag, men företaget redovisade inte någon omsättning. Vår inhämtning och analys visade att utlandsbetalningarna gick till kända bitcoinmäklare i utlandet och överföringarna gick till en och samma privatperson. Den personen var sedan tidigare misstänkt för handel med illegala preparat. En närmare granskning av transaktionsmönstret kombinerat med övrig tillgänglig underrättelseinformation visade att den rapporterade personen troligtvis tog emot betalning för illegala preparat via Swish och köpte bitcoins, som i sin tur användes för att köpa ytterligare illegala preparat för försäljning. Mottagaren av överföringarna, som tidigare var misstänkt för handel med illegala preparat, bedömdes vara sannolik huvudman bakom handeln. Informationen från rapporten samt det inhämtade materialet sammanställdes och delgavs vidare inom underrättelsetjänsten. romansbedrägerier. Romansbedrägerier (även kallat kärleksbedrägerier) är något som polisens nationella bedrägericentrum (NBC) flera gånger har informerat om i media. Det handlar om att brottsoffret ofta kommer i kontakt med gärningspersonen via internet. Under falska förespeglingar om att gärningspersonen vill inleda en relation blir den drabbade med tiden mer och mer involverad och luras till slut till att överföra pengar till gärningspersonen. Rapporterna som kommer in till finanspolisen kan t.ex. beskriva hur verksamhetsutövaren reagerar på att kunden avviker från sitt normala beteende genom att göra större överföringar jämfört med vad kunden brukar göra. Det kan också vara så att flera mindre överföringar görs mer frekvent än normalt till samma mottagande person eller bankkonto, ofta till konton utomlands. Finanspolisen kan konstatera att det inte har direkt med penningtvätt att göra, utan det rör sig om att verksamhetsutövarens kund istället kan vara ett offer för bedrägeri. Penningtvätt och kärleksbedrägerier Bedrägerier har varit ett mycket vanligt förbrott till penningtvätt i Sverige under flera år och det gällde även 2016. Något som fortsatte inkomma i flödet till finanspolisen var rapporter som tydde på s.k. 9
Finanspolisens årsrapport 2016 Under falska förespeglingar om att gärningspersonen vill inleda en relation blir den drabbade med tiden mer och mer involverad och luras till slut till att överföra pengar till gärningspersonen. från stora delar av världen förekom i sammanhanget. Bland dessa fanns flera hundra svenska namn och det uppdagades att kontakt med Mossack Fonseca & Co. hade förmedlats bl.a. via svenska storbanker. Händelsen har berört finanspolisen liksom flera andra myndigheter. Lurad att betala? Under 2016 rapporterade verksamhetsutövare upprepade gånger personer som skickat stora summor till mottagare utomlands och verksamhetsutövarna har fattat misstanke om att agerandet antyder romansbedrägeri. Det vanligaste scenariot är att det handlar om ogifta män i 60 75-årsåldern som skickar pengar i olika omgångar till en eller flera mottagare utomlands. Det rör sig om summor som är relativt stora, jämfört med deras löpande inkomster, ofta runt 25 000 till 50 000 kronor under en period på några veckor eller max några månader. I extrema fall kan det handla om att personer skickar hundratusentals kronor eller att den som blir lurad har skickat summor i miljonklassen. I ett ärende som finanspolisen arbetade med under året hade personen dels tagit av sina egna besparingar, dels använt sina närståendes, och dessutom tagit extra lån på sitt företag för att skicka pengar till en person som etablerat kontakt via telefon och Facebook. Enligt egen utsago befann sig den hjälpbehövande personen på utlandstjänst i en konfliktzon och behövde hjälp att ta sig därifrån, att skaffa resehandlingar, visum osv. Något som finanspolisen efter närmare granskning starkt betvivlade var sant. Brevlådeföretag och skatteundandragande I början av 2016 offentliggjorde media ett mycket stort antal dokument som visade hur privatpersoner, företag och banker hade fått hjälp av advokatbyrån Mossack Fonseca & Co. att starta olika brevlådeföretag i syfte att placera tillgångar i länder med låga skatter, liten eller ingen reglering av finansmarknaden och hög banksekretess, s.k. skatteparadis eller offshoreekonomier. Nyheten fick stor uppmärksamhet och dokumenten visade att personer och företag 10
Finansiering av terrorism Finansiering av terrorism Kampen mot terrorism är fortfarande högaktuell. Under 2016 skedde terrorattacker i bl.a. Turkiet, Belgien, Frankrike, Irak, Pakistan och Tyskland, dåd utförda av exempelvis Islamiska staten, IS. Finansiering av enskilda terrorattacker kan ske med begränsade medel. Många gånger handlar det om små belopp som ofta dessutom har ett ursprung i legal verksamhet, t.ex. personers regelbundna inkomster. Det medför att det är svårt att upptäcka transaktioner kopplade till terrorism. Det är således komplext att arbeta med att förutse terrorattentat utifrån enbart finansiell information. Samarbete inom underrättelsevärlden mellan säkerhetspolis och olika underrättelseverksamheter, både inom och utanför landets gränser, är därför av stor vikt. Vad är terroristbrott? Vad som är att betrakta som terroristbrott anges i lag (2003:148) om straff för terroristbrott. Sammanfattningsvis handlar det om en gärning som begås med avsikten att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp, otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation. I lag (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall regleras att det är förbjudet att samla in, tillhandahålla eller ta emot pengar eller annan egendom i syfte att egendomen ska användas, eller med vetskap om att den ska användas, för t.ex. terrorism. I Sverige är det finanspolisen som har ansvar för att ta emot rapporter om finansiering av terrorism. Det innebär, precis som för penningtvätt, att verksamhetsutövare ska rapportera transaktioner till finanspolisen om de misstänker att transaktionerna kan vara kopplade till terrorism. Rapporterna från dessa verksamhetsutövare är mycket viktiga i arbetet för att upptäcka, stoppa, analysera och dra lärdom från transaktioner som kan relateras till terrorism. Finanspolisens arbete med att förhindra terrorfinansiering sker i nära samverkan med Säkerhetspolisen. Rapporterna från dessa verksamhetsutövare är mycket viktiga i arbetet för att upptäcka, stoppa, analysera och dra lärdom från transaktioner som kan relateras till terrorism. Resor till konfliktområden Under 2016 noterade Säkerhetspolisen att resande från Sverige till konfliktzoner i Syrien och Irak, för att delta i strider och terrorattacker, avtog. Säkerhetspolisen skriver i sin årsbok: även om resandet minskar kan antalet återvändare öka om Islamiska staten fortsätter att förlora territorium, vilket i sin tur kan öka hotet i Sverige och andra berörda länder. Men det är inte endast återvändarna som utgör det samlade terrorhotet i Sverige. Även de som har försökt att resa men misslyckats, de som aldrig rest och ensamagerande aktörer utgör ett hot. 2 För finanspolisen gäller det således att koppla den information som kommer via inflödet av rapporter 2 Säkerhetspolisen 2016, Säkerhetspolisen, s. 52.http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.1beef5fc14cb8396 3e73914/1489594358903/Arsbok2016_webb.pdf 11
Finanspolisens årsrapport 2016 från verksamhetsutövare till annan tillgänglig information för att arbeta med att förebygga, förhindra och försvåra för personer som kan ha för avsikt att begå terroristbrott eller resa till konfliktzoner. Här är finanspolisen en viktig aktör, genom att förse Säkerhetspolisen med information om potentiell finansiering av terrorism, vilket de kan lägga samman med annan information och agera på om det finns grund för det. Ny lagstiftning 2016 Den 1 april 2016 trädde ny lagstiftning i kraft och den kriminaliserade resande till andra länder med avsikt att begå eller förbereda särskilt allvarlig brottslighet. Här avses t.ex. resor i syfte att delta i strid eller att begå terroristbrott. Det betyder även att det numera är olagligt att samla in, tillhandahålla eller ta emot pengar eller annan egendom i syfte att använda egendomen för en sådan resa. Lagstiftningen innebär t.ex. att finanspolisen och Säkerhetspolisen skulle kunna besluta om dispositionsförbud på egendom (exempelvis pengar) om det finns indikationer på att någon är på väg att resa, eller planerar en resa, i terrorsyfte. Läs mer i avsnittet Dispositionsförbud. Lagstiftningen innebär t.ex. att finanspolisen och Säkerhetspolisen skulle kunna besluta om dispositionsförbud på egendom (exempelvis pengar) om det finns indikationer på att någon är på väg att resa, eller planerar en resa, i terrorsyfte. Regeringsuppdrag om att utveckla samarbete Mot bakgrund av det ökade hotet om terrorism under 2016 gav regeringen ett uppdrag till Säkerhetspolisen, Polismyndigheten (finanspolisen), Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Uppdraget innebar att myndigheterna tillsammans skulle utveckla samverkan för att mer effektivt utnyttja sina respektive befogenheter och kompetenser i kampen mot finansiering av terrorism. 3 Under augusti startades arbetet upp under ledning av Säkerhetspolisen och den slutgiltiga rapporten lämnades till regeringen i oktober 2016. De åtgärder som rör finanspolisen handlar bl.a. om att skapa mer strukturerade samverkansforum med den privata sektorn samt att fortsätta utveckla samarbetet mellan finanspolisen och Säkerhetspolisen. Misstänkt terrorfinansiering lån och bilköp En rapport som inkom till finanspolisen gjorde oss uppmärksamma på att ett flertal personer tagit lån utan säkerhet (s.k. blancolån) hos flera olika kreditinstitut. Verksamhetsutövaren kunde se att lånen fördes vidare till andra personers olika konton och misstänkte då att lånen kan ha tagits i bedrägligt syfte d.v.s. att någon återbetalning inte var tänkt att ske. Vidare bearbetning och analys skedde hos finanspolisen i samverkan med skattebrottsenheten på Skatteverket. Vi kunde konstatera att den grupp personer det rörde sig om, under en mycket kort tid, hade tagit lån på sammanlagt flera miljoner. Dessutom hade de tagit kreditlån i samband med bilköp. Efterforskning i polisiära och andra register gav information som gjorde att det inte gick att utesluta koppling till finansiering av terrorism. Samtliga personer hade låga, alternativt inga, inkomster, vilket antydde att återbetalning av tagna krediter skulle kunna utebli. Vi delgav Säkerhetspolisen informationen och har i efterhand gjort en uppföljning av respektive rapporterad person. Ett flertal brottsanmälningar om bedrägeri gällande några av dessa personer har inkommit till Polismyndigheten. Flera av personerna har upphört med avbetalningar på sina lån och kreditkort. Dessutom är bilar efterlysta, men inte återfunna. 3 Regeringsuppdrag Uppdrag att utveckla och stärka samverkan för att arbeta effektivare mot finansiering av terrorism, dnr Ju016/03577/PO. 12
Dispositionsförbud Dispositionsförbud Den 1 juli 2014 infördes ny lagstiftning i Sverige som gav finanspolisen möjlighet att fatta beslut om s.k. dispositionsförbud. Dispositionsförbud innebär att en misstänkt transaktion kan stoppas temporärt genom ett beslut av finanspolisen. Förbudet får gälla i högst två arbetsdagar, och under den tiden ska det prövas av åklagare. Bestämmelserna om dispositionsförbud finns i 3 kap. 8 och 9 lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dispositionsförbud innebär att en misstänkt transaktion kan stoppas temporärt genom ett beslut av finanspolisen. Ett dispositionsförbud avser egendom som finns kvar hos en verksamhetsutövare, i form av pengar, fordran eller annan rättighet och där det finns skäl att misstänka att egendomen är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Både Polismyndigheten och Säkerhetspolisen kan genomföra dispositionsförbud, dvs. besluta att egendom inte får flyttas, eller disponeras på annat sätt. Inom Polismyndigheten är det finanspolisen som kan besluta om dispositionsförbud. Finanspolisen agerar tidigt i kedjan och effekten av finanspolisens insatser kan visa sig långt senare när utredningen genomförts, åtal väckts och dom i målet fallit. Ett av de första dispositionsförbuden som genomfördes 2014 är ett exempel på hur lång tid det kan ta innan information som rapporterats till finanspolisen leder till effekt i form av åtal och fällande dom: Fällande dom 2016 resultat av ett dispositionsförbudud I slutet av december 2016 meddelades en dom från Svea hovrätt gällande bokföringsbrott och näringspenningtvätt. Bakgrunden var att finanspolisen agerat på information i en penningtvättsrapport om uttag, inbetalningar och händelser som skedde kring ett företag och dess företrädare under 2014. Vi upprättade redan samma höst en brottsanmälan till Ekobrottsmyndigheten och genomförde ett dispositionsförbud på tillgångar på både företrädarens privatkonto och på företagets konto. Skatteverket genomförde en revision av företaget samma höst och i domen från tingsrätten i början av 2016 slogs det fast att den åtalade hade gjort sig skyldig till bokföringsbrott. Dessutom dömde tingsrätten även för näringspenningtvätt eftersom det ansågs styrkt att den åtalade vidtagit åtgärder i penningtvättssyfte i sin näringsverksamhet. 13
Finanspolisens årsrapport 2016 Internationellt arbete Finanspolisen har uppdraget att vara Sveriges Financial Intelligence Unit (FIU). 4 Det innebär, som nämnts tidigare, att finanspolisen tar emot och analyserar rapporter om misstänkta transaktioner och annan relevant information gällande penningtvätt, dess förbrott samt terrorfinansiering. Vissa länder har funktionen FIU placerad inom en administrativ myndighet i landet. Sverige har en s.k. polisiär FIU, men kan samarbeta med både administrativa och andra polisiära FIU. Samarbetet sker genom löpande kontakter på operativ nivå. Under 2016 skickades flera hundra frågor mellan finanspolisen och andra länder. Finanspolisen strävar efter att utbyta så mycket internationell underrättelseinformation som möjligt eftersom penningtvätt och terrorfinansiering är ett gränsöverskridande problem. Finanspolisen strävar efter att utbyta så mycket internationell underrättelseinformation som möjligt eftersom penningtvätt och terrorfinansiering är ett gränsöverskridande problem. Europeiskt samarbete Finanspolisen har överenskommelser med andra länder gällande informationsutbyte kring penningtvätts- och terrorfinansieringsfrågor samt deltar i internationella forum och utbildningar. Inom EU finns ett gemensamt forum placerat under EUkommissionen för medlemsländernas FIU:er, FIU Platform. Forumet startade 2006 och syftar till att deltagande FIU:er och EU-kommissionen ska kunna utbyta råd och expertis samt föra diskussioner om EU:s regelverk gällande penningtvätt och terrorfinansiering och dess inverkan på det internationella samarbetet. FIU Platform underlättar samarbetet mellan FIU:er genom att de kan utbyta erfarenheter och samarbeta i olika projekt som syftar till att identifiera behov av lagförändringar samt nya risker och trender relaterade till penningtvätt och terrorfinansiering. Under 2016 beslutade EU-kommissionen att ta fram en gemensam riskbedömning för medlemsländerna, en s.k. SNRA (supranational risk assessment). Riskbedömningen ska analysera risker gällande terrorfinansiering och penningtvätt, effekterna av dem på den inre marknaden samt föreslå riskreducerande åtgärder och rekommendationer till medlemsstaterna inom EU. Alla FIU:er, inklusive finanspolisen i Sverige, har svarat på frågor i samband med detta. Samarbete inom Egmont Ett annat internationellt forum är The Egmont Group of Financial Intelligence Units. Egmont är en plattform för utbyte av finansiell underrättelseinformation och expertis på penningtvätts- och terrorfinansieringsområdet. Det finns 152 medlemsländer och Sverige har varit medlem i drygt tjugo år. Ett av syftena inom Egmont är att olika länders FIU:er ska kunna dela erfarenheter och metoder med varandra. Den här typen av omvärldsbevakning är viktig för att kunna fånga upp tendenser och fenomen som förekommer utanför Sverige och EU samt för att kunna dela med sig av kunskap från egna ärenden och trender inom landet. 4 Det regleras i 35 Instruktion för polismyndigheten (2014:1102) och i nationella operativa avdelningens handläggningsordning 2016:148, punkt 2.8.2. 14
Internationellt arbete FATF-granskning Sverige är en av 37 medlemmar i den internationella organisationen Financial Action Task Force (FATF). Det innebär att Sverige har åtagit sig att efterleva FATF:s 40 rekommendationer som utgör internationella standarder för hur penningtvätt och finansiering av terrorism ska bekämpas på ett effektivt sätt. Det betyder också att Sverige har åtagit sig att regelbundet genomgå granskningar av landets system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Det betyder också att Sverige har åtagit sig att regelbundet genomgå granskningar av landets system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Sverige ingick i den s.k. fjärde granskningsrundan vilken har pågått i flera år och avslutas under 2017. I månadsskiftet maj juni 2016 fick Sverige därför besök av ett utvärderingsteam bestående av representanter från andra medlemsländer. Utvärderingsteamet granskade hur väl Sverige följer FATF:s rekommendationer och hur effektivt det svenska systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är. Finanspolisen är en av många aktörer inom det svenska systemet i arbetet för att bekämpa penningtvätt och terrorfinansiering och har därför under dessa år medverkat i arbetet med att besvara frågor från FATF, skriftligt beskriva arbetet som utförs på finanspolisen samt presentera verksamheten vid platsbesöket sommaren 2016. Under 2017 meddelades Sveriges betyg från granskningen, mer går att läsa på regeringens webbplats. 5 5 http://www.regeringen.se/artiklar/2015/10/bekampning-av-penningtvatt-och-finansiering-av-terrorism/ 15
Finanspolisens årsrapport 2016 Samarbete med myndigheter och företag Finanspolisen har ett omfattande samarbete på nationell nivå, med både brottsbekämpande och andra myndigheter. Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet Finanspolisen deltar i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Satsningen leds av det operativa rådet och tolv myndigheter 6 deltar. Den samverkan som sker i satsningen kan beskrivas i tre nivåer: ledning och styrning, genom deltagande i Samverkansrådet, Operativa rådet och styrgrupp samt i berednings- och uppföljningsarbetet underrättelsenivå, genom deltagande i de myndighetsgemensamma underrättelsecentren operativ nivå, genom deltagande i insatser som beslutats av Operativa rådet eller i regionalt operativt arbete utifrån underrättelseärenden i de myndighetsgemensamma underrättelsecentren. Finanspolisen finns representerad i fem av de sju underrättelsecentren och har en central roll i underrättelsearbetet genom att tillhandahålla information från verksamhetsutövarna samt analys och specialistkompetens kring finansiell underrättelseinformation. I slutet av 2016 beslutades det om en ny myndighetsgemensam inriktning gällande hur den myndighetsgemensamma satsningen ska bedrivas på regional och lokal nivå. Fokus ska ligga på bekämpning av allvarlig och samhällshotande organiserad brottslighet och mot organiserad brottslighet i lokalsamhället, med särskilt fokus på utsatta områden. Vidare ska man i det myndighetsgemensamma arbetet särskilt beakta möjligheterna till att stödja samhällets samlade åtgärder för att motverka våldsbejakande extremism, bekämpa terrorism och penningtvätt, och för att förebygga, förhindra samt upptäcka brott mot välfärdssystemet. Vidare ska man i det myndighetsgemensamma arbetet särskilt beakta möjligheterna till att stödja samhällets samlade åtgärder för att motverka våldsbejakande extremism, bekämpa terrorism och penningtvätt Finanspolisens arbete i ett regionalt underrättelsecenter Med hjälp av information i en inkommen penningtvättsrapport från en verksamhetsutövare kunde finanspolisen initiera ett nytt ärende i ett av de regionala underrättelsecentren under 2016. Ärendet gällde ett företag inom en bransch där handel med kontanter förekommer till viss del och företaget har kopplingar till ett kreditmarknadsföretag som beviljar lån. Efter vår kartläggning kunde Skatteverket upptaxera flera personer och företag samt kräva in arbetsgivaravgifter från företaget. Vidare kunde uppstarten av ett behandlingshem enligt socialtjänstlagen stoppas eftersom grunderna för uppstarten bl.a. grundades på falska uppgifter. Försäkringskassan har ställt återkrav på olika typer av ersättningar, Kronofogdemyndigheten har mätt ut ca 5 miljoner i tillgångar och det har uppdagats att stora lån tagits med falska uppgifter som grund. Ärendet renderade i ett antal förundersökningar där åtal har väckts gällande bl.a. näringspenningtvätt och bedrägeri. 6 Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. 16
Samarbete med myndigheter och företag Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har i likhet med finanspolisen i uppdrag att bekämpa bl.a. ekonomisk brottslighet och penningvätt. Det pågår en kontinuerlig dialog mellan myndigheterna och under 2016 bedrevs flera mindre projekt för att stärka samverkan ytterligare samt öka både informationsflödet och kvaliteten på finansiell underrättelseinformation myndigheterna emellan. Ett särskilt arbete har inriktats mot näringspenningtvätt och företag i brottslig verksamhet. Ett särskilt arbete har inriktats mot näringspenningtvätt och företag i brottslig verksamhet. Samordningsorganet mot penningtvätt och terrorfinansiering I Sverige finns det andra myndigheter och aktörer som arbetar med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, och tillsynsmyndigheterna fyller en viktig roll genom att utöva tillsyn och på så sätt se till att penningtvättslagen följs. Tillsynsmyndigheterna bildar tillsammans Samordningsorganet för tillsyn över åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. 7 Polismyndigheten (finanspolisen) och Säkerhetspolisen är adjungerade deltagare. Samarbetet mellan myndigheterna är avgörande för att nå resultat, och ett sätt att samverka är genom möten, seminarier och andra aktiviteter. Under 2016 tog myndigheterna i Samordningsorganet fram ett informationsmaterial till alla verksamhetsutövare som omfattas av rapporteringsplikt. Resultatet blev en broschyr och två filmer med information om penningtvätt, terrorfinansiering, lagstiftningen kring rapportering samt vikten av att information om misstänkta transaktioner kommer finanspolisen tillhanda. Broschyren finns bl.a. på Finansinspektionens hemsida och där finns också en länk till informationsfilmen. 8 Vägledning för dig som enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism måste granska och rapportera misstänkta transaktioner. Rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism Information från Samordningsorganet för tillsyn över åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Januari 2017 7 Samordningsorganet består av representanter från Bolagsverket, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Finanspolisen, Lotteriinspektionen, Revisorsnämnden, Sveriges advokatsamfund, Säkerhetspolisen samt länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland. 17 8 http://fi.se/sv/bank/penningtvatt/fi-dokument-och-beslut/
Finanspolisens årsrapport 2016 Samarbete med den privata sektorn Ett viktigt uppdrag som åligger finanspolisen är att ge återkoppling till olika verksamhetsutövare för att öka kunskapen om penningtvätt och terrorfinansiering, informera om risker och löpande delge nya trender. Detta görs i syfte att stödja dem i deras riskprofilering av kunder och tjänster. säkerställa vem som är den verkliga huvudmannen, tillika kunden. Återkoppling och samverkan Under året genomförde finanspolisen ett stort antal besök hos olika verksamhetsutövare inom bl.a. bankoch försäkringsbranschen och växlingskontor. Ett viktigt uppdrag som åligger finanspolisen är att ge återkoppling till olika verksamhetsutövare för att öka kunskapen om penningtvätt och terrorfinansiering, informera om risker och löpande delge nya trender. Vid dessa besök ger finanspolisen återkoppling på verksamhetsutövarnas rapportering, för diskussioner kring hur företagen kan arbeta riskbaserat inom de branscher där de verkar, och hur de kan upptäcka misstänkta transaktioner och beteenden utifrån de risker som förekommer i den aktuella branschen. Diskussionerna kan också handla om hur verksamhetsutövarna arbetar med kundkännedom, dvs. hur de kontrollerar kundernas identitet. Vid penningtvättsupplägg förekommer det att kriminella använder sig av s.k. målvakter och bulvaner. Målvakten är den som syns utåt och t.ex. får i uppdrag att öppna bankkonton eller stå som företrädare för företag som i själva verket nyttjas i brottsligt syfte. Det här betyder att det är viktigt för verksamhetsutövare att försäkra sig om vem de verkligen upprättar en affärsförbindelse med och 9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism. 18
Samarbete med den privata sektorn Det här betyder att det är viktigt för verksamhetsutövare att försäkra sig om vem de verkligen upprättar en affärsförbindelse med och säkerställa vem som är den verkliga huvudmannen, tillika kunden. Inom området finansiering av terrorism anordnade finanspolisen tillsammans med Finansinspektionen och Säkerhetspolisen ett samverkansmöte för delar av den privata sektorn. Syftet med mötet var att skapa ett forum för kunskapsöverföring och utbyte av erfarenheter för att effektivare bekämpa finansiering av terrorism. Mötet var en upptakt till framtida regelbundna samverkansmöten och till denna första träff bjöds flertalet banker in. Uppslutningen var stor och mötet mycket uppskattat. Sammantaget träffar finanspolisen verksamhetsutövare, tillsynsmyndigheter och samverkande brottsbekämpande och andra myndigheter regelbundet för att diskutera frågor om penningtvätt och terrorfinansiering samt sprida kunskap om detta. Under 2016 gjorde representanter från oss runt 35 sådana besök och föredragningar. Fjärde penningtvättsdirektivet I dag grundar sig penningtvättsregleringen i Sverige på EU:s tredje penningtvättsdirektiv. 9 Under sommaren 2017 ska Sverige, som ett av flera EU-länder, införa förändringar i den nationella lagstiftningen för att uppfylla det fjärde penningtvättsdirektivet. Det fjärde penningtvättsdirektivet omfattar ett stort antal förändringar, men kort sammanfattat innebär det: utökade krav på att riskbaserad metod ska användas av alla berörda aktörer inom det nationella systemet för att kartlägga och minska riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. antalet rapporteringspliktiga verksamhetsutövare utökas. Exempelvis omfattar direktivet i princip de flesta tillhandahållare av speltjänster i Sverige. fysiska och juridiska personer som yrkesmässigt handlar med varor ska rapportera misstänkta kontanta transaktioner i större utsträckning än tidigare. nya regler om krav på kundkännedom. ett register med verkliga huvudmän ska inrättas. uttryckliga krav på samarbete mellan nationella och internationella myndigheter. Bl.a. finns krav på att varje medlemsstat ska ha en särskilt inrättad samordningsfunktion. 10 För finanspolisens del innebär förändringarna främst ett ökat inflöde av rapporter från de nytillkomna verksamhetsutövarna såsom t.ex. pantbanker, tillhandahållare av speltjänster och nya typer av betaltjänster. Finanspolisen kommer även att få möjlighet ställa frågor och begära in information från den som bedriver penninginsamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller annat allmännyttigt ändamål. Dessutom blir det nya registret för verkliga huvudmän ett verktyg som förväntas underlätta vårt arbete och kraven på det internationella samarbetet mellan finanspolisen och andra FIU:er ökar. För finanspolisens del innebär förändringarna främst ett ökat inflöde av rapporter från de nytillkomna verksamhetsutövarna såsom t.ex. pantbanker, tillhandahållare av speltjänster och nya typer av betaltjänster. 10 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, Penningtvättsutredningen 2015 (SOU 2016:8), s. 25ff http:// www.regeringen.se/4ab733/contentassets/8b1bcc8138524bb7b3ce779330b4b1d9/ytterligare-atgarder-mot-penningtvatt-och-finansiering-av-terrorism--fjarde-penningtvattsdirektivet--samordning---ny-penningtvattslag---m.m.-del-1-av-2-sou-20168 19
Finanspolisen blickar framåt Införandet av det fjärde penningtvättsdirektivet står för dörren. Den nya lagen som träder i kraft under sensommaren 2017 kommer innebära att ett stort antal nya aktörer blir rapporteringspliktiga vilket kommer öka inrapporteringen av penningtvättsrapporter. Finanspolisen antas även få möjligheter att begära in uppgifter från den som bedriver penninginsamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller annat allmännyttigt ändamål. Sammantaget innebär den nya lagen avsevärt förbättrade möjligheter för finanspolisen att kartlägga och identifiera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism. Terrorattentatet i Stockholm fredagen den 7 april 2017 visade än en gång att våra insatser för att motverka och bekämpa terrorism ständigt måste utvecklas och finna nya vägar. Finanspolisen fortsätter naturligtvis att aktivt utveckla samarbetet med Säkerhetspolisen och andra tänkbara aktörer. samt införandet av det nya it-stödet. Dessa åtgärder ger oss goda förutsättningar att ytterligare höja vår förmåga att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Finanspolisen antas även få möjligheter att begära in uppgifter från den som bedriver penninginsamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller annat allmännyttigt ändamål. Sammantaget innebär den nya lagen avsevärt förbättrade möjligheter för finanspolisen att kartlägga och identifiera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism. Med anledning av FATF-utvärderingen fortsätter arbetet med att bygga upp den nya analysfunktionen, samverkansmöten med de olika tillsynsmyndigheterna, samverkan med olika verksamhetsutövare 20
Statistik Statistik Inkomna rapporter Under 2016 rapporterades 13 322 misstänkta transaktioner till finanspolisen. Antalet verksamhetsutövare som rapporterade minst en gång under 2016 var 201, varav 82 var banker. I diagram 1 visas utvecklingen i antalet rapporter under de senaste fem åren tillsammans med årets antal. Diagram 1. Antal mottagna rapporter 2012 2016. 15000 12000 9000 6000 3000 0 2012 2013 2014 2015 2016 21
Finanspolisens årsrapport 2016 Tabell 1. Antal inkomna rapporter fördelade på bransch Rapporterande verksamhetsutövare 2012 2013 2014 2015 2016 Bank- eller finansieringsrörelse inkl.kreditmarknadsföretag 1 6 099 6 223 5 074 5 700 9 271 Livförsäkringsrörelse 33 13 29 42 17 Värdepappersverksamhet 5 9 1 7.. 2 Anmälningspliktig finansiell verksamhet 3 1 072 992 502 473 31 Försäkringsförmedlare 0 0 1 4 0 Verksamhet för utgivning av elektroniska pengar 0 11 92 148 392 Fondverksamhet 3 0 1 3 0 Fastighetsmäklare 5 2 0 3.. Kasino 328 306 315 313 325 Revision (godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag) 5 4 4 3 10 Bokföring eller revisionstjänst (inte godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag) 3 4 6 10 18 Skatterådgivare 0 0 0 0 0 Advokat och biträdande jurist 5 3 4 4.. Jurist, annan oberoende 1 0 1 0.. Bolagsbildare, förvaltare etc. 0 0 0 0 0 Yrkesmässig handel med varor 4 10 3 8 36 41 Betaltjänstverksamhet 5 1 863 3 614 3 144 3 415 3 124 Alternativa investeringsfonder 6 0 0 0 0 Konsumentkreditverksamhet 7 0 6 46 Tillsynsmyndighet 4 1 1 3 37 Totalt: 9 436 11 185 9 183 10 170 13 322 1 Ökningen i kategorin Bank- eller finansieringsrörelse beror till stor del på att några av de större bankerna har ökat sin rapportering jämfört med 2015. Nordea har t.ex. nästan tredubblat antalet rapporter. 2.. betyder att branschen rapporterat fem eller färre rapporter under året. Rapporterna inkluderas i totalsumman och redovisningssättet används från och med 2016. 3 Minskningen i kategorin Anmälningspliktig finansiell verksamhet beror på att finanspolisen har flyttat rapporter som handlar om valutaväxling till kategorin Betaltjänstverksamhet i år. Nivån på de kvarstående rapporterna är jämförbar med tidigare år. 4 I denna kategori ingår auktionsföretag samt företag som handlar med transportmedel, skrot, ädelstenar, antikviteter och konst till ett värde som överstiger 15 000 euro. 5 I kategorin Betaltjänstverksamhet ingår både betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer. Ingen underindelning görs längre. 6 Alternativa investeringsfonder infördes i lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-07-22. 7 Konsumentkreditverksamhet infördes i lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2014-07-01. 22
Statistik Tabell 1 visar antalet inkomna rapporter per organisationstyp/bransch och följer indelningen i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Majoriteten av rapporterna 2016 lämnades från bank- eller finansieringsrörelser samt betalningsinstitut, vilket följer mönstret från tidigare år. Näst vanligast var att det rörde sig om en ovanlig/avvikande transaktion. Det innebär att transaktionen inte följer de mönster som verksamhetsutövaren är van att se att kunden har. Majoriteten av rapporterna 2016 lämnades från bank- eller finansieringsrörelser samt betalningsinstitut, vilket följer mönstret från tidigare år. Rapporteringsnivåerna inom branscher kan påverkas av flera faktorer. Det kan handla om att ett flertal aktörer inom en bransch ökar eller minskar sin rapportering en eller ett fåtal aktörer inom en bransch ökar eller minskar sin rapportering aktörer kommer in i, eller lämnar, branschen. Anledning till misstanke När en misstänkt transaktion rapporteras till finanspolisen uppger verksamhetsutövaren en anledning till misstanke. De talar helt enkelt om varför den rapporterade transaktionen är misstänkt. Diagram 2 visar att den vanligaste anledningen till att en misstänkt transaktion rapporterades under 2016 var att verksamhetsutövaren noterade upprepade eller stora överföringar till konto. Näst vanligast var att det rörde sig om en ovanlig/avvikande transaktion. Det innebär att transaktionen inte följer de mönster som verksamhetsutövaren är van att se att kunden har. 23
Finanspolisens årsrapport 2016 1,2% 1,2% 2,2% 6,1% 6,3% 6,6% 9,8% 16,7% 0,5% 0,04% 20,0% 29,3% Diagram 2. Anledning till misstanke. Upprepade utlandsbetalningar/stor utlandsbetalning Upprepade överföringar/stora överföringar till konto Ovanlig/avvikande transaktion Upprepade kontantinsättningar/stor kontantinsättning Annan Upprepade kontantuttag/stort kontantuttag Kunden antas lämna oriktiga uppgifter Upprepade växlingar/stor växling Kunden antas vara ombud (målvakt) Upprepade kontantköp/stort kontantköp Terrorismfinansiering Färgade sedlar Jämfört med 2015 ökade antalet rapporter till finanspolisen (se tabell 1). Det går också att se en ökning i antalet rapporter där terrorfinansiering angetts som misstankeanledning. Dessa ökade från 0,7 % av rapporterna 2015 till 2,2 % av rapporterna 2016. Ökningen kan bero på flera faktorer, exempelvis att det fortsätter att ske terrorattacker runtom i världen och Europa attackerna har skett i Sveriges uppenbara närhet mediebevakningen gällande terrordåd var fortsatt intensiv under året. Ytterligare en förklaring till ökningen kan vara finanspolisens aktiva arbete med att öka återkoppling och information inom området. Detta skedde på olika sätt, bl.a. genom besök hos verksamhetsutövare och andra aktörer. Vissa av besöken genomfördes tillsammans med Säkerhetspolisen och Finans- inspektionen, vilket bedöms ha ökat verksamhetsutövarnas medvetenhet om att de är skyldiga att rapportera misstänkt terrorfinansiering. Ytterligare en förklaring till ökningen kan vara finanspolisens aktiva arbete med att öka återkoppling och information inom området. Nationella och internationella misstänkta transaktioner De flesta misstänkta transaktioner som rapporterades under 2016 gällde transaktioner inom Sverige (ca 72 % av de totalt 13 322 rapporterna). I de fall en misstänkt transaktion går till eller kommer från ett annat land kan verksamhetsutövare via finanspolisens webbrapporteringssystem ange till eller från vilket land. Bland de rapporter som kom in till finanspolisen under 2016, och som rörde en eller 24