Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: V-2008-0959 Doss 22 2009-03-09 Betänkandet Innovationer och företagande Sveriges framtid (SOU 2008:121) N2008/8770/ENT Inledning Utredaren har haft uppdraget att göra en översyn av statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Översynen ska avse behov av finansiering inför företagsstart, i tidiga skeden av utveckling samt i expansionsskeden och knyta an till dagens insatser för finansiering av innovationer. Utredningen ska i första hand inriktas mot en översyn av befintliga insatser och finansieringsinstrument och i största möjliga utsträckning använda sig av genomförda utvärderingar. Sammanfattningsvis anser att utredaren framför flera positiva förslag vad gäller det allmänna stödet till ny- och småföretagande. Däremot anser att utredaren inte satt sig in i problematiken kring kommersialisering av forskningsresultat. En konsekvens är att utredaren i alltför hög grad jämställt problematiken kring kommersialisering av forskningsresultat med allmänt nyföretagande. Kommersialisering och nyttiggörande av forskningsresultat kan ske på många olika sätt. Det kan ske exempelvis genom att uppfinningar patenteras och licensieras ut till befintliga företag, genom att grupper av forskare bildar gemensamägda bolag som disponerar alla rättigheter, genom start av nya företag som söker exploatera ny teknik, genom att universitetsforskning bedrivs i nära samarbete med forskningsinstitut och företag, eller genom att universitetsforskare engageras i olika former av uppdragsforskning eller konsultliknande verksamhet. Vi vill särskilt framhålla att innovationssystemen och kommersialiseringsprocesserna kring större universitet, som forskar inom många olika teknikområden och verkar i dynamiska storstadsmiljöer, är mycket komplexa. anser att de offentliga insatserna för att stödja utveckling av universitetens innovationssystem hittills i alltför hög grad har fokuserat på forskningsbaserat nyföretagande. Att forskare själva startar företag för att exploatera resultatet av sina egna forskningsinsatser är inte enda sättet att kommersialisera. Förvisso har det hänt att framstående forskare varit både motiverade och lämpade att sadla om och etablera framgångsrika tillväxtföretag. Det förekommer till och med att forskare drömmer om att etablera tillväxtföretag redan när de inleder sin forskarkarriär. För dem är forskningen snarast ett medel än ett mål i sig. Men generellt sett är steget från framstående forskning till framgångsrikt tillväxtföretagande mycket långt. Bara en bråkdel av alla framstående forskare bör uppmuntras att ta ett sådant steg att lämna forskarbanan för att själva kommersialisera sina forskningsresultat. Mot den bakgrunden är det viktigt att en högskola särskilt ett stort tekniskt universitet systematiskt bygger kunskap för att kunna ge sina forskare en adekvat bild av hur vägen från en upptäckt i laboratoriet till marknad och kommersiella resultat kan te sig. Därmed minskas risken att goda forskare aningslöst satsar tid och engagemang på vägval som i realiteten har ringa chans att leda till framgång. Risken är annars att vi omvandlar eminenta forskare till mediokra företagare. Därför ser 1
också mycket positivt på de resurser, som enligt forskningspropositionen, avsatts för etablering av innovationskontor. Ovanstående utmaningar skiljer sig avsevärt från dem som möter ny- och småföretagare i allmänhet. Totalt sett utgör etablering av universitetsrotade tillväxtföretag liksom teknikbaserat tillväxtföretagande med andra rötter en nästan försumbar andel av allt nyföretagande. Det finns många andra typer av företag som har stor tillväxtpotential. Dessutom kan etablering av många nya företag inom t.ex. tjänstenäringar samt vård och omsorg, ha stor betydelse för tillväxten i ekonomin även om de enskilda företagen inte har potential eller ambition att växa. De offentliga insatserna för att stödja etablering och utveckling av sådana företag är med nödvändighet av helt annan karaktär än stödet till kommersialisering av forskningsresultat. Det etableras många teknikbaserade tillväxtföretag utan rötter i universitetsvärlden. Runt fyra femtedelar av de patent som beviljats enskilda personer och små utvecklingsbolag under de senaste decennierna är inlämnade av innovatörer utan direkt universitetsanknytning. Det handlar delvis om tekniskt avancerade produkter och processer, men huvudsakligen om enkla men innovativa produkter med korta utvecklingstider, som sällan baseras på avancerad teknikutveckling. De är snarare resultatet av kreativt tänkande hos ett genomsnitt av svenska folket. anser i likhet med utredaren att det för Sveriges tillväxt är en viktig offentlig uppgift att skapa god jordmån även för dessa innovationer. Dock skiljer sig behoven och önskvärda insatser avsevärt från problematiken kring kommersialisering av teknisk forskning. Synpunkter på utredarens förslag Önskvärd men svårrealiserad ny koncernstruktur för Almi Utredningens huvudförslag är att ALMI-koncernen ges ett breddat uppdrag inom företagsfinansiering och att koncernens regionala organisation anknyts till den kommande regionindelningen och därmed även i stort till strukturfondernas geografi. 7-10 regionala dotterbolag indikeras. har ett mycket gott samarbete med ALMI Stockholm. Det är väsentligt att en eventuell organisationsförändring inte äventyrar det samarbetet. Samtidigt ställer sig positivt till en koncernstruktur för ALMI som möjliggör ett mer likformigt finansieringsutbud i hela landet. Vi ser dock betydande svårigheter att realisera utredarens föreslag, p.g.a. de enskilda ALMI-bolagens regionala delägande och nuvarande självständighet. Utredaren berör inte den problematiken. ställer sig däremot mycket tveksamt till delar av det breddade uppdraget, vilket framgår av nedanstående kommentarer. Skilj på allmän företagsfinansiering och insatser för kommersialisering av forskning En hörnsten i utredarens förslag till breddat uppdrag är att bilda ALMI Innovationsbron AB för stöd till utveckling av innovativa idéer oavsett källa till marknadsberedda koncept som kan realiseras, antingen inom nystartade eller befintliga företag. anser att insatser för att stödja kommersialisering av forskningsresultat i alltför hög grad förknippas med start av nya företag. Vår uppfattning är att det i dag oreflekterat startas för många nya forskningsbaserade företag i alltför tidiga faser. Vår uppfattning är också att insatser i skeden före beslut om eventuell bolagsstart är av avgörande betydelse för forskningens nyttiggörande. Därför är bidrag i form av offentliga verifieringsmedel, som i dag tillhandahålls av Innovationsbron, Vinnova och, i någon mån av ALMI, av största betydelse. De insatserna, bör enligt vår uppfattning, väsentligt utökas. Systematisk kunskapsbildning om universitetens kommersialiseringsprocesser är också av central betydelse, vilket vi ytterligare behandlar i vår kommentar kring utredarens förslag om innovationskontor. Utredaren behandlar heller inte framtiden för det universitetsanknutna inkubatorprogram som Innovationsbron för närvarande hanterar. Det finns i dag inkubatorer med olika profil, som aktivt selekterar företag de önskar satsa på. Inkubatorerna tar ofta ägarandelar, managementansvar och hjälper till med marknadskontakter. Deras verksamheter finansieras till stor del av Vinnova, genom Kungliga Tekniska högskolan 2 (2)
Innovationsbron, och i någon mån av lärosätena. De är en viktig komponent i universitetens innovationssystem, vars framtid inte berörs. Undvik offentligt ägarkapital i tidiga skeden Utredaren föreslår, med hänvisning till erfarenheter inom ALMI och aktuella möjligheter till kapitaltillskott via EU:s regionalfonder, att det under vissa omständigheter är motiverat att statligt ägarkapital kompletterar ägarinsatser av marknadens aktörer. Anförda omständigheter är bl.a. bristfällig regional marknadstillgång, svårigheter att motivera marknadsaktörer till mer begränsade satsningar, situationer där företagarens engagemang riskeras genom utspänningseffekter eller de särskilda problem som kan möta kvinnliga eller utrikes födda företagare. För att säkra gemensamma övergripande principer för satsningar föreslås en holdingbolagsstruktur, ALMI Invest AB. Trots föreslagna principer och aktuella möjligheter via EU:s regionalfonder anser att det är principiellt fel att ALMI med offentliga medel både kan ha roll som rådgivare, lånefinansiär och direktägare med avkastningskrav. Intressekonflikter blir oundvikliga. Det centrala finansieringsinstrumentet för ALMI bör vara bankkomplementära lån samt villkorslån i olika varianter. Möjligheter till bidrag för insatser före företagsstart kan komplettera. Bristen på riskvillig finansiering i tidiga skeden har lett till att offentliga finansiärer gått in med ägarkapital. menar att det föreligger en risk med små tillskott av offentligt ägarkapital i tidiga skeden. Den risken är särskilt stor om finansiärens kapitalbas är liten och det samtidigt finns uttalade förväntningar på avkastning. För att möta det behov utredaren adresserar kan det vara väl motiverat att offentliga medel passivt syndikeras till privata i riskkapitalfonder med professionellt management. Utredaren ger i sin omvärldsanalys bl a en hänvisning till former och regelverk för Small Business Investment Companies (SBIC) i USA, en företeelse som under 50 år spelat stor roll för USA:s breda och dynamiska nyföretagande. anser att det kan vara ett intressant alternativ till utredarens förslag. I SBIC-modellen kan offentligt kapital väsentligt förstärka en privat aktörs kapitalbas, inom ramen för strikta regelverk och revisionssystem men utan intressekonflikter via offentlig involvering i satsningsbesluten. Bra förslag för det breda ny- och småföretagandet Utredningen föreslår tre nya ALMI-produkter som menar kan sänka trösklar och bredda nyföretagandet även bland s studenter och anställda: Mikrolån till företagare utan krav på medfinansiering och med höjt tak till 250 KSEK. ställer sig positivt till detta förslag som redan är infört. Startgaranti för nystartade aktiebolag en slags försäkring (med premiebetalning i efterhand) mot onödiga likvidationer under ett uppbyggnadsskede. är i princip positivt till tanken men vi reserverar oss för utredarens tro att administration, likvidationsförluster och nedskrivningar kan finansieras av återflöden via royaltyn. Erfarenhetsmässigt torde åtminstone 30 % av företagen haverera trots garantin, vilket kan betyda avskräckande höga premier och därmed dålig anslutning av företag som inte befarar likvidation. Ny modell för samfinansiering med banker. Utredaren föreslår möjligheter att erbjuda bank att vara med från början med betydligt mindre än 50 % av lånebehovet. ställer sig positiv till förslaget som redan är prövat i andra länder. Eftersom det är s uppfattning att stommen i den offentliga finansieringen av innovations- och företagsutveckling är (villkors)lån i olika varianter är tillskottet till ALMIs lånefond på 2 miljarder under hösten 2008 synnerligen välkommet. Bristfällig analys av lärosätenas innovationssystem Utredaren föreslår, utan närmare analys, att de i forskningspropositionen föreslagna innovationskontoren inte bör knytas till de större tekniska universiteten och till universitet med medicinsk Kungliga Tekniska högskolan 3 (3)
fakultet, utan bli mer fristående regionkontor. menar, tvärtemot utredarens förslag, att det är av största vikt att de tilltänkta innovationskontoren verkligen knyts till universiteten. Innovationskontoren måste enligt s uppfattning ta ett aktivt ansvar för en systematisk kunskapsbildning om den universitetsrotade forskningens kommersialisering. Innovationskontoren bör utveckla kompetens och kontakter inom skilda teknikområden, idétyper (produkter och tjänster) och applikationsområden. En knytning till ledande tekniska universitet och till medicinska fakulteter med olika specialiteter och inriktningar är nödvändig för att utveckla en professionell strategisk och operativ rådgivning. Innovationskontoren måste kunna se alternativa vägar till kommersialisering. Särskilt viktigt är det att innovationskontoren inte knyts till aktörer med egna kommersiella intressen eller ser eget nyföretagande som enda möjligheten till kommersialisering. Innovationskontoren bör även utveckla nära samarbete fakulteternas innovationsforskning och innovationsutbildning. anser vidare att det är av stor vikt att stimulera aktiviteter som bidrar till ökad innovationskraft och entreprenörskap inom de olika universiteten. Mer praktiskt inriktat entreprenörskap bör få ökat utrymme i studenternas grundutbildning och kommersialiseringsaspekter bör vara ett inslag i universitetens forskarutbildning. Universitetens holdingbolag har olika inriktning Utredaren uttalar sig även om de till vissa universitet knutna holdingbolagen. Han menar att alla universitet och högskolor bör få rätt att bilda holdingbolag. stödjer det förslaget. Däremot anser att utredarens förslag om holdingbolagens önskvärda inriktning och verksamhet uppvisar mycket stora brister. Utredaren förefaller inte ha tagit del av de analyser som gjorts av existerande holdingbolags verksamheter. I flera universitet är holdingbolagen viktiga aktörer, men deras verksamhetsinriktning är mycket olika. Vissa holdingbolag söker i första hand understödja kommersialisering genom att inta en aktiv ägarroll vid start av nya, forskningsbaserade företag. Dessa holdingbolag går, mot erhållande av ägarandelar, in med tidigt såddkapital i avknoppade företag. Holdingbolagen tar ett aktivt managementansvar i portföljbolagen och medverkar i drift av inkubatorer. Andra holdingbolag avstår från att engagera sig styrelsemässigt i nystartade bolag. Holding AB tillhör denna senare kategori. och Holding driver inte heller egen inkubator. I stället har och Holding träffat samarbetsavtal med inkubatorn Sting, som anlitat professionella affärscoacher. Holding har dessutom valt en annan offensiv huvudinriktning och startat helägda, verksamhetsdrivande utbildningsbolag, Executive School och Education. När det gäller ägarkapital menar och Holding att små tillskott av ägarkapital från kapitalsvaga offentliga finansiärer inte alltid är av godo i tidiga faser. Under senare år har därför Holding valt att inte göra direktinvesteringar och ta managementansvar i portföljbolag. För att få hävstångseffekt, och möjliggöra professionellt investment management, har Holding i stället gått in som komplementär i större fonder. Investeringsfonden Seed Capital bildades oktober 2002 av en grupp svenska institutionella investerare och Holding. Fonden förvaltar 127 MSEK, varav Holding investerat 1,9 MSEK. En ny fond, Chalmers Capital, som likaledes förvaltar 127 MSEK bildades 2007. Med ett totalt investeringskapital på drygt 250 MSEK, och driftstöd från Innovationsbron Sverige, har det varit möjligt att anställa tre professionella Investment managers. Sting Capital AB är ett under 2005 startat riskkapitalbolag som kombinerar resurser från investerarnätverket Kista Investment Network, Holding, Innovationsbron Stockholm, ALMI och supportsystemet STING. Sting Capital ska investera i mycket tidiga skeden och i teknikföretag med unik produkt och stor tillväxtpotential. Kungliga Tekniska högskolan 4 (4)
Holding har även fått en ny uppgift i samband med inrättandet av 5 VinnEx-centra på. De enskilda forskarna har avskrivit sina rättigheter till Holding, som i sin tur upprättat avtal med partnerföretagen och Vinnova. s svar har utarbetats av gästprofessor Eric Giertz, Företagsverksamhet. Peter Gudmundson Kungliga Tekniska högskolan 5 (5)