Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB



Relevanta dokument
Byggprocessen och hur komma igång

Byggprocessen och hur komma igång

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Energieffektiva byggnader

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Eje Sandberg

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Lågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus?

VAD ÄR LÅGENERGIHUS?

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Huvudposter flerbostadshus

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Vad händer på Passivhusfronten?

VAD ÄR LÅGENERGIHUS?

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Lågenergihus i Västerås

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Lågenergihus för attraktivt boende

Effektbehov - värme. Klimatdata dimensionerande. Byggnadskonstruktion. Klimatskal Area U-värde Temp. diff. PT. Köldbryggor Längd L Y L*Y.

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Exempelmall för besiktningsprotokoll - energi

Energikrav: Kriterier för energieffektivt byggande bilaga till markanvisningsavtal

Tekniska anvisningar Energi

Översiktsplan Gäddeholm

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

Energikrav i bebyggelse, Västerås stad, stadens roll och erfarenheter Bo Göranson, Fastighetskontoret, Västerås

Fullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val

Administrativa uppgifter

Detta vill jag få sagt!

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett!

indata och resultat

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Kommentarer angående Boverkets rapport 2011:31 om kostnader för energieffektivt byggande

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Jämförande mätstudie av fyra flerbostadshus

Frillesås passivhusen blir vardagliga

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Att ställa energikrav och följa upp

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Kvalitetssäkring Från första pennstrecket till inflyttning (och under driften)

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT

En NNE-byggnad är (EPBD2, artikel 2.2)

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8245

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

BRF GREENHUSEN 2 Sillhajen 4, Malmö

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik

Energikrav för lokalbyggnader

Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE

Ett (nytt) hus, nya möjligheter Workshop

Remissvar angående investeringsstöd till hyresbostäder, N2015/5139/PUB.

Energirelaterade godhetstal för flerbostadshus

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

Energieffektiva byggnader

Välkommen till Energikicken. Energikrav i byggprocessen

Indata till energiberäkningar för nybyggda småhus

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

Resultat från energiberäkning

Netto värme eller värmeförlusttal - istället för använd energi

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Utredningar åt myndigheter Energirådgivning åt förvaltare, kommuner, mm Passivhus implementering och programarbete

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Passivhusbyggande i Sverige - 12 års erfarenheter

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Transkript:

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB UFOS-rapporter (020 31 32 30) Steg för steg, om systematiskt energiarbete Något att deklarera Lokalbyggnader som passivhus Energirelaterade godhetstal, BEBO - Nyproduktion - Ombyggnation Övriga rapporter, www.aton.se

ATON Teknikkonsult AB Föreningen Sveriges Regionala Energikontor (FSEK) IVL Svenska Milöinstitutet AB Lunds Universitet Lunds kommun Malmö Kommun Passivhuscentrum Västerås Stad Göteborgs Energi Senaste nytt:

Omvärlden förändras Motiv: Miljömål och Kostnadsjakt Nya regler Effektivisering kostar inget - spar pengar!..men stora investeringar, långsiktighet, genomtänkta beslut, energiledning, etc.

Omvärldsfrågor Direktivet om Nästan Nollenergihus Boverket skriver föreskrifter om större renovering (remiss) = BBR-nivå Nationell strategi (STEM): Mycket energieffektivt klimatskal Mycket energieffektiva installationer En stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar

Nationella strategin Målnivå nya byggnader 2021 (kwh/m2) Icke elvärmda Elvärmda Zon I II III I II III Bostäder 75 65 55 50 40 30 Renovering 105 90 75 70 55 40 Etappmålet för 2015 innebär att 25 % av alla nya byggnader ska uppfylla ovanstående krav och 40% vid större renovering. BBR 2011 Remiss Icke elvärmda Elvärmda Zon I II III I II III Bostäder 130 110 90 95 75 55 U m 0,4 ingen skärpning

Nästan nollenergihus 2021 Vad innebär det? Nationell strategin: Mycket energieffektivt klimatskal Mycket energieffektiva installationer Fönster Täthet Köldbryggor Isolering Värmeåtervinning En stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar - fjärrvärme om tillgängligt Nollenergi är inte bara hushållning även egen produktion!

Planera för solceller redan nu! Kv Holmen. 2003 Be arkitekten utforma taket med tanke på kommande solcellsinstallationer, samt kalkylera framtida montagearea. Förbered för kablagedragningen.

Att bygga för framtiden. Komfort Kvalitet Låg driftkostnad = framtidssäker 1) 1) Elpriset har ökat 100% på 7 år Förskola Åkersberga

Plusenergihus Nollenergihus Nästan nollenergihus Passivhus Minienergihus BBR 2019 BBR 2015 BBR 2011 BBR 2008 Green buildning Energiklass A-C

Är all energi lika mycket värd? (BBR)

Energiresurs från källa till slutanvändare Primärenergi Energiformsfaktor Energiresursindex

BBR = köpt kwh inget systemperspektiv för fjv. hus Effektbehov SPETSLAST MELLANLAST Värmepump hela baslasten BASLAST M Timmar 8765 h

Passivhus tar bort en större andel av SPETSLAST spets och mellanlasten BASLAST M

Börje Göransson, Vd Finnvedsbostäder - väljer passivhus för framtida byggande

Erfarenheter kv Oxtorget Värme Beräknat: 13 kwh/m2 Utfall: 9 kwh/m2 Varmvatten: 25 kwh/m2 Bra värmekomfort Dragfri ventilation Tysta lägenheter Lagom soljus både vinter och sommar

Invigning Blå Jungfrun 3 dec -09 Projektekonomi: samma hyreskostnad som övrig nyproduktion

Kv Kulla Gulla. Svenska Bostäder Förlusteffekt Luftläckage + obalans Ventilation Golv Dubbla roterande växlare Tak Fönster + dörr Köldbryggor 21 % fönster/boa Yttervägg 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 Två byggnader a 15 lgh. Vägg: betongelement, ca 25 cm isolering

Förskola Driftstart aug 2010 Skogslunden, Åkersberga. 17 kwh/m2 elenergi

Gemensamt Mycket bra klimatskal U medel : 0,15 0,2 W/m 2,K Mycket bra fönster: 0,65 0,90 W/m 2,K Täta konstruktioner: < 0,3 l/s,m 2 Behovsstyrd belysning (närvarodämpning) Behovsstyrd ventilation (VAV) Luftvärme (men inte skolor) Avstängd ventilation natt och helg

Slutsatser Teknik finns Kunskap finns, men är inte spridd Ekonomiskt i LCC ekonomi Det finns fortfarande utv.potential = än bättre prestanda, än lägre kostnader Skapa kunskap och skapa marknad börja bygg passivhus redan nu! BBR är en olönsam nivå!

Vad är Passivhus? 1. En byggnad med så låga värmeförluster att värmen kan transporteras med hygienluftflödet. 2. Inbesparad kostnad för värmeradiatorer, mm ger bra ekonomi 3. Ett paradigmskifte i husbyggandet!

Effektkrav för värme (W/m2) - säkrar en byggnad med små förluster Effektbehovet för den kallaste perioden beräknas. FEBYs kriterier för passivhus (zon II) Krav effekt: < 11 W/m 2 >200m 2 Rek energi: < 54 kwh/m 2 (fjärrvärme) FEBY beräkningsmetodik: Persontäthet Spillvärme Kriterier för passivhus Varmvattenbehov, etc www.energieffektivabyggnader.se

Inledande enkel effektkalkyl Avser dimensionerande utetemperatur Omedelbar återkoppling i tidigt skisskede

Många konstruktionslösningar Lättbalk, lösull + diffusionsöppen folie Betongelement med EPS-isolering EPS-block ( legobitar )

Lättbalk + stålreglar

Bra isolering, bra tätskikt och minimerade köldbryggor U-värde 0,65

Typiska resultat: 0,2 0,3 l/s,m2 Nu finns stort utbud på bra hjälpmedel för tätning Provtryck i byggskedet

Högeffektiva vent.aggregat! (80-90% verkningsgrad) Plattväxlare av polykarbonat. 90%. Avspolningsbar. Behovsstyd ventilation i lokaler.

Välisolerade fönster Foto: NorDan Igår: U-värde 1,3 Idag : U-värde 0,7-0,8 W/m2,K

Hur påverkar formen resultatet? Byggnadens formfaktor : A omsl /A temp Enplans småhus: 3,0 Tvåplans småhus: 2,3 Tvåplans radhus: 1,9 5-plans punkthus: 1,0 Formfaktorn avgör isoleringsnivån!

Kritiska moment.. Köldbryggor Allt större del av totala värmeförlusterna 2-plans småhus. 12 W/m2 värmeeffektbehov. Källa: Demo, Energihuskalkyl (www.energihuskalkyl.se) 32

Torr grundläggning med 30 cm isolering: foamglas. Alternativ till torpargrund? Längre tidskonstant. Prefabricerade väggsektioner. Uppförande 3-4 dagar. Byggmästare: MRD AB, Åke Hård i Sundsvall

Rita från grunden! Många fönster Stor fönsterarea totalt Inga solskydd Enplanshus problematisk pga formfaktorn A omg /A temp detta ex U-värde tak: 0,056 Formfaktor, fönsterareor, solskydd. Våtgruppernas placering, kanaldragningar (FTX)

Täthet, formfaktor, köldbryggor Undvik en plottrig arkitektur med burspråk, in- och utskjutande partier, många småfönster Samla våtgrupper närmre varandra Planera kök och tvättstuga, så att kanaldragning underlättas Inga kanaldragningar på utsidan av tätskiktet (enplanshus) Samla alla genomföringar (el, VVS) på få besiktningsbara punkter. Ha en plan för var dessa läggs, hur de tätas och kontrolleras

Men ROT då?? FTX i ROT. kv Signalisten i Solna

Paketerade åtgärder Täthet (fönster, genomföringar etc) Isolering, fönster Se över alla köldbryggor Värmeåtervinning : FTX > 80%

Enhetsaggregat Flaktwoods REC Indovent AB Östbergs

Ställ energikrav i programskede 5.2 Rörisolering Isolering av ledningar i värmesystem: lägst serie 43 (VVS AMA 98) Isolering av varmvatten och VVC lägst serie 43 Isolering av varmvatten och VVC samisolering kall- och varmvattenledningar ska inte läggas oisolerade i samma rör i rör - ledning Syfte: Som vägledning för anlitade konsulter Checklista på möjliga åtgärder Enkelt kunna lista energieffektiva val Ge underlag för energikalkyler

Ambition i programskede Dokumentation i projekteringssked Belysning Area (m 2 ) Belysning styrka P inst. Effekt, W/m2 Styrning typ Årlig drifttid Rumstyp Lux W/m 2 h/år Trapphus, Trapphusentré, inne Trapphuskorridorer Källarkorridor Årsenergi kwh/

Energiberäkningar - en staffetpinne genom processen! Projekteringsfas Byggfas Driftfas Effekt- och energikalkyl Kvalitetsdokument Byggstartsbesked Kontroller Mätning och Avläsning för: - Effekt -Energi E-kalkyler Dokumentation om indata. Reviderad Effekt- och energikalkyl Reviderad Effekt- och energikalkyl Avvikelsehantering Uppfylls BBRs Minimikrav? Energideklaration Systemhandling Energikrav kan beskrivas med delsystem och hur dessa ska samverka. Bygghandling Uppdateras med eventuella avvikelser under utförandet. Verkligt utförande (relationshandling) Resultat från egenkontroller, besiktning, vinter- och sommarfallprovningar. Grund för avvikelsehantering.

Uppföljning av energikrav i Västerås 150 småhus Minienergihuskrav < 20 W/m 2 vid DUT E el < 40 kwh/m 2 (enligt FEBY metodik) Redovisning: Energihuskalkyl 1. Energikalkyl före 2. Besiktningsprotokoll Täthetsprovning, injusteringsprotokoll, avvikelser, A-klass på belysning, vitvaror, mätare för varmvatten och elvärmare, etc 3. Effektförlustmätning 4. Årsenergimätning, normaliserad jfr + Energideklarationsvärden

Erfarenheter från Västerås för enplans småhus krävs mer genomtänkta lösningar (bättre klimatskal och fönster) För att klara energikraven väljs även en värmepump om inte fjärrvärme finns Byggherrarna/tomtköparna: positiva till den support de fått: information, beräkningsprogram, kunskapsstöd, uppföljningsrutiner. Husleverantörer, installatörer har låg kunskapsnivå för installationer: - golvvärme som inte upplevs, sämre reglering - elvärmare på som inte ska vara där - fabriksinställningar på VP - passar ej lågenergihus

Krav- och uppföljningsprocess Avtal, som villkoras: - Energikalkyl - Kontrollprogram - Avtalat med underleverantörer (kraven förts vidare) Annars gäller inte avtalet, senast inför samrådsmötet Mät- och uppföljningsprogram: Avvikelser ska in i reviderad energiberäkning Årsenergiuppföljning + energideklaration: i paketet?

Konstruktionsintyg bygg Klimatskal U-värde Byggnadsdel Yttervägg Vägg mot mark Tak mot uteluft Golv mot mark Golv mot uteluft Fönster Köldbryggor Fönster och dörrar Bottenbjälkslag Mellanbjälkslag Takbjälklag Balkonginfästningar Ytterhörn W/(m²K) W/(mK) Referenser Referenser Eventuell bilaga Eventuell bilaga För dessa uppgifter ansvarar: Ort och datum Namnförtydligande

Utdrag ur besiktningsprotokoll

Beräkningsstöd för lågenergihus Utvecklingsprojekt: ATON, Västerås, Linköping www.energihuskalkyl.se

Följ upp genom hela kedjan! Projekteringsfas Byggfas Driftfas Effekt- och energikalkyl Kvalitetsdokument Byggstartsbesked Kontroller Mätningar E-kalkyler Ljudberäkning Fuktskyddsbeskrivning Solskyddsanalys Kontroll- och mätplan Dokumentation om indata. Verifikationsplan Besiktningspunkter vad vem när hur? - Fönster U-värde - Fukt utförande (besiktningspunkter) Mätpunkter byggfas -Fukt -Täthet - Ventilation (ljud, SFP, systemverkn.) Mätning driftfas - Effektförluster - Årsenergi (normaliserad) - Inneklimat (mätning, enkäter) Ta fram en verifikationsplan från start Läs mer: SVEBY Energiverifikat09

Steg 1 ta pulsen Självdiagnostiskt test indikatormodell A. Finns systematiska sammanställningar av byggnadernas status, mm? (3 frågor) B. Finns målkriterier och ledningsdokument, handlingsplaner, rutiner för etc (10 frågor) C. Finns resurser och verktyg (generella programkrav energi, LCC-stöd) etc (15 frågor) D. Finns kompetent och engagerad personal, är de utbildade, etc? (8 frågor) E. Finns finansiella medel/resurser? (3 frågor) F. Resultatuppföljning, blir det bättre, får brukarna ta del av resultaten? (5 frågor)

Kartlägg nuläget Nuläget för beståndet (energi, inneklimat) - energistatistik (objekt, bestånd) - energideklarationsarbetet Sätt upp mål och budgetera. Vad är hindren? Personal, organisation, otydlighet i mål, kompetens, pengar????? Vad är det största hindret?

Vem ska driva effektiviseringsprocessen? Ex. drift- och underhållsprocesserna:

Framgångsfaktor nr 1. Av 125 kontorsbyggnader jämfördes två av de sämsta med två av de bästa. Vad förklarar skillnaden? Office buildings total energy kwh/m2 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 0 20 40 60 80 100 120 140 number of buildings I de två bästa hade man en kunnig eldsjäl!

Skapa förutsättningar för effektiv drift WEB-baserad övervakning ökar tillgänglighet till information och underlättar drift. Programkrav:Anslutningsbar till styr- och övervakningssystem(sö) öppet system

Varför händer inget? Organisation och ansvar Anta en energipolicy Kartlägg nuläget Ställ upp målen och följ upp dom! Ta fram rutiner för de olika delprocesserna Planer för utveckling och utbildning Rutiner för hantering och kommunikation Inför ett energiledningssystem Svensk standard för energiledning är SS 62 77 50 och för miljöledningssystem ISO 14001

Edgard Tack för att ni lyssnat!