Matkorgen/Market basket 2015 per capita-baserad beräkning av intag av toxiska ämnen och näringsämnen i svenska livsmedel

Relevanta dokument
TOTALA UTGIFTERNA

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges livsmedelsexport 2005

Sveriges livsmedelsexport 2006

1 Tema: Livsmedelskonsumtion

14.1 Övergripande åtaganden

Vegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön.

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling

Household Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report. Skillnader mellan olika hushållsgrupper. Skillnader mellan rika och fattiga

Household Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Skillnader i utgifter mellan barnhushåll. Ensamstående utan barn är mest miljömedvetna. Stora skillnader mellan kvinnor och män

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007

Sveriges livsmedelsexport 2004

Följdfråga (om annan typ av kost): Vilken annan typ av mat äter du, t.ex. Halal eller Koscher

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Konsumtion av livsmedel

Tio steg till goda matvanor

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Diabetesutbildning del 2 Maten

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka

Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERAD BUTIK

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

17 Konsumtion av livsmedel 223

Nyttigt ökar mer än onyttigt. Godis för 42 kronor per vecka. Daniel Wester, SCB, tfn ,

HEMKUNSKAP åk 9. Elevenkät praktisk uppgift samt lärarbedömning VARIABLERNAS ORDNING I DATABASEN HK29E2.SAV

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2018

Samtliga varugrupper ökade försäljningen. Godis för 41 kronor per vecka. Lisa Allemo, SCB, tfn ,

Läsa och förstå text på förpackningar

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2011

MAT SOM INNEHÅLLER GLUTEN

02c ILEOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016

Lisa Allemo, SCB, tfn ,

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2017

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012

Livsmedelsverkets författningssamling

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Livsmedelsverkets författningssamling

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)

Livsmedelsförsäljningen inom detaljhandeln och bensinstationerna. Livsmedel och alkoholfria drycker för 148 miljarder trots ökad prispress

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Clara Larsson, SCB, tfn

Ökning av ekologiska varor med nästan 6 % Försäljningen av kött fortsätter att stiga

Måltidspedagogik i vardagen

Hur mycket kött äter vi egentligen? Handlingsplan gris, nöt och lamm den 18 januari 2017

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Intervju om matvanor

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

17 Konsumtion av livsmedel 229

17 Konsumtion av livsmedel 231

17 Konsumtion av livsmedel 233

17 Konsumtion av livsmedel 233

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

REGIONSEMIFINAL 2018 LAGEN

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Livsmedel Västra Götaland. Källa SCB

Planering av måltiderna

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Livsmedelsverkets författningssamling

Clara Larsson, SCB, tfn

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

Transkript:

Matkorgen/Market basket 2015 per capita-baserad beräkning av intag av toxiska ämnen och näringsämnen i svenska livsmedel

Vad är en matkorgsundersökning? Syftet med en matkorgsundersökning (total diet study) är att undersöka innehållet i en typisk svensk matkorg för att få kunskap om hur mycket näringsämnen och oönskade ämnen vanliga livsmedel på den svenska marknaden innehåller Per capita-konsumtion (1) + ämnets livsmedelshalt per capita-intag (2) Jmfr total diet study (TDS) 1) totalt försåld mängd livsmedel i handeln jämnt fördelat på hela populationen (=den svenska befolkningen) 2) per capita-intaget oftast angivet per person (medelvikt?)

Varför görs matkorgsstudier? Livsmedelsverkets övergripande mål Relaterat till verkets miljöarbete Allmänhet o media om matens säkerhet Undersöka tidstrender Kolla nya ämnens förekomst och halt i mat

Inköp vid tidigare matkorgsstudie Ingalill Gadhasson och Elvy Netzel ute på inköpsrunda, Matkorgen 2010

Stegen i en matkorgsstudie - Ta in senaste per capita-data från Jordbruksverket; komplettera och modifiera (>0,5 kg/år ca 90% av den totala (direkta) konsumtionen ingår) - Gör inköpslistor, bestäm inköpsställen, säsong, omfattning - Handla in, ta hand om livsmedlen, gör homogenat, lagra (frys) - Kemisk analys - Sammanställ och analysera data - Producera rapport

Hantering av livsmedel och preparering av matkorgprover Av varje livsmedelsgrupp från resp. lm-kedja framställs homogenat för analys (12/15 x 5 = 60/75 prover ) (12 x 1

Livsmedelsgrupper i Matkorgen 2015 Grupp nr Livsmedelsgrupp Beskrivning/exempel inom resp. grupp Vikt homogenat (g)* 1 Cerealier Mjöl, gryn, corn flakes, pasta, bröd 836 2 Bakverk Kakor, bullar, kex, pizza, piroger 177 3 Kött Inkl. köttprodukter; nöt, gris, lamm, vilt, fjäderfä, processat kött 4 Fisk Inkl. fiskprodukter; färsk och frusen, 167 konserverad, skaldjur 5A Mjölk, filmjölk, yoghurt 1180 5B Mejeriv., flytande Mejeriv., fasta Ost (hård, färsk, mjuk/kitt), grädde och syrad grädde 774 290 6 Ägg Färska ägg 101 7 Fetter, oljor Smör, margarin, matlagningsoljor, 164 majonäs 8 Grönsaker Inkl. rotfrukter; färska och frysta, konserver 721 851 9 Frukt Färska och frysta, konserver, juice, nötter, marmelad, sylt * vikten utgör 1% av årskonsumtionen 10 Potatis Färsk, pommes frites, chips, potatismos (färdig produkt) 11 Socker, sötsaker Socker, honung, choklad, sötsaker, glass, ketchup, senap, färdiga såser och dressingar 12 Drycker Läskedrycker, mineralvatten, öl (< 3,5 vol% alk. ) 461 459 1150

Viktigt vid tidstrender Analyskänslighet Behandling av värden <LOQ/LOD Val av analyslab Konsumtionsdata metodstabilitet över tid Hur mycket kan förklaras av ändrade matvanor?

Konsumtionsförändring med tid, enl. per capita-statistik (JV) Group Category Wt (g) of homogenate for analysis (1 MB 1999 MB 2005 MB 2010 MB 2015 Change 1999-2015 (%) 1 Cereal products 694 911 844 836 20 2 Pastries 137 191 185 177 29 3 Meat, meat prod. 567 708 759 759 34 4 Fish 133 172 185 160 20 5 Dairy products 1685 1758 1557 1470-13 6 Eggs 92 81 84 101 10 7 Fats and oils 175 144 145 165-6 8 Vegetables 548 636 704 706 29 9 Fruits 641 683 867 889 39 10 Potatoes 514 443 458 461-10 11 Sugar and sweets 353 378 453 459 30 12 Beverages 1188 1267 1205 1150-3 Total 6727 7372 7446 7333 9

Matkorgsmetodens begränsningar Beroende av tillförlitliga utgångsdata över per capita-konsumtion (spec. tidstrender) Matsvinn räknas in, egenproduktion (jakt, fiske, bär etc) ingår ej Exponering från dricksvatten (+kaffe, te) saknas Hantering av haltdata <LOQ/LOD Enbart medel/per capita-intag, ej spridning (högkonsumenter!) Vilken medelkroppsvikt ska användas?

Fortsättningen Fortsatt sammanställning och rapportering Lagring av matkorgsdata (databas) Fortsatt lagring av matkorgsprover Idéer och samarbetsförslag ang. matkorgsundersökningar mottages tacksamt

Tack till alla inblandade samt ek. sponsorer Wulf Becker Siv Brostedt Aida Zuberovic Muratovic Adrian Covaci, Univ. of Antwerp Veronica Öhrvik Monica Olsen Salomon Sand Giulia Poma, Univ. of Antwerp Barbro Kollander Marie Aune Ingalill Gadhasson Jonathan Benskin, ACES, Stockholm Oskar Sandblom, ACES, Stockholm Birgitta Sundström Arpi Bergh Elvy Netzel Anna Walsh, ACES, Stockholm Hanna Sara Strandler Maria Haglund Ingrid Rogne Bo Yuan, ACES, Stockholm Cecilia Nälsén Ulrika Fridén Lilianne Abramsson Anna von Malmborg Matilda Näslund Anna Maria Thim Särskilt tack för genomläsning Anders Staffas Anders Glynn Rasmus Grönholm Britta Hedlund, NV Tatiana Cantillana Anders Eriksson Marika Berglund, IMM Leif Busk, SLV Irene Mattisson, SLV Undersökning har erhållit ekonomisk bidrag från Naturvårdsverket (analyskostnader)

Ang. resultaten från matkorgsrapporten Matkorgen 2015 kommer att publiceras som en rapport i Livsmedelsverkets rapporserie. Publiceringen sker i samband med att ett pressmeddelande går ut om undersökningen, under vecka 20/2017. Rapporten med alla resultaten från matkorgsprojektet kommer sedan att finnas sökbar på Livsmedelsverkets hemsida (www.livsmedelsverket.se), sök under Rapporter 2017