1 Innehåll Del 1 - bakgrund övergripande... 2 Befolkning... 2 Sysselsättning... 2 Arbetsmarknad... 3 Utbildning... 4 Kvinnor och mäns ekonomi... 4 Företagande... 5 Del 2... 5 Fråga 1 Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för exempelvis innovation, boende, transporter, attraktivitet eller kompetensförsörjning... 5 Fråga 2 Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd mm.... 7 Fråga 3- Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande... 8 Företagsstöd... 10 Fråga 4 Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionalfondsprogrammen 2014-2020... 10 Prioriteringar Västerbotten... 12 Prioritering 1.... 12 Anlägga ett intersektionellt perspektiv på den regionala finansieringen och det företagsfrämjande systemet... 12 Prioritering 2... 13 Jämställdhetsintegrering av processer för implementering av regionala strategier och program.. 13 Prioritering 3... 15 Motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden... 15 1
2 Del 1 - bakgrund övergripande Befolkning I Västerbotten bor det 263 378 personer (2015) varav hälften är kvinnor och hälften är män. Det finns dock inomregionala skillnader och Västerbottens femton kommuner är det endast fyra kommuner som har jämn könsfördelning i befolkningen (Umeå, Skellefteå, Lycksele och Malå). I övriga kommuner bor fler män, och störst andel män finns i Sorsele (53 procent) och Dorotea (53 procent). (Se bilaga diagram 1) Av Västerbottens befolkning var 9 procent utrikesfödda under 2014. Den största andelen invånare i Västerbotten som är utrikesfödda kommer ifrån övriga Asien (Asien exkl. Indien, Thailand och Vietnam) och Finland. Av invånarna som är födda i Finland och Thailand är antalet kvinnor betydligt högre än män. Av invånare som är födda i övriga Afrika (Afrika exkl. Etiopien och Somalia) är antalet män betydligt högre än antalet kvinnor. (Se bilaga diagram 2) Av Västerbottens invånare är 58 procent i förvärvsarbetande ålder (20-64 år) vilket är högre än rikets genomsnitt (57 procent). Att Västerbotten har hög andel invånare i förvärvsarbetande ålder beror på att Umeå har hög andel invånare i åldern 20-64 år (62 procent) och låg andel invånare i pensionsålder (16 procent). Övriga kommuner har en sämre försörjningsbalans än riket. (Se bilaga diagram 2) Västerbottens kommuner har sammantaget en högre medelålder jämfört med rikets genomsnitt (41,2 år). Den skillnaden förstärks om Umeås lägre medelålder (38,8 år) tas bort från länets genomsnitt, vilket ger en medelålder på 45,4 år. (Se bilaga diagram 4) Ungefär hälften av Västerbottens kommuner har ett minskande födelsetal. Vindeln har haft den högsta procentuella ökningen mellan 2005-2015 (från 36 stycken till 61 stycken). Bjurholm har den största procentuella minskningen (från 26 stycken till 17 stycken). (Se bilaga diagram 5) Sysselsättning Av Västerbottens befolkning i förvärvsarbetande ålder (20-64 år) är 78,6 procent sysselsatta. Detta är högre än rikets genomsnittliga förvärvsgrad 77,3 procent. Sorsele har högst andel förvärvsgrad bland Västerbottens kommuner (84 procent) och Malå, Vännäs, Robertsfors och Dorotea ligger på delad andra plats med 83 procent. I Sorsele och Dorotea har kvinnor en något högre förvärvsgrad än männens. I övriga kommuner har kvinnorna en lägre förvärvsgrad. I Norsjö är skillnaden mellan kvinnornas och männens förvärvsgrad störst. I Umeå är förvärvsgraden lägst och beror till stor del på att många studenter bor i Umeå. (Se bilaga diagram 6) 2
3 Förvärvsgraden är lägre för kvinnor än för män i Västerbotten. Graden av sysselsättning skiljer sig beroende på var kvinnan och mannen är född och om kvinnan/mannen har en/två utrikes födda föräldrar. Förvärvsgraden för inrikes födda med två inrikes födda föräldrar är högre än de som är utrikes födda eller med en/två utrikesfödda föräldrar. För de utrikesfödda är förvärvsgraden likadan för män som för kvinnor. (Se bilaga diagram 7) Förvärvsgraden hos kvinnor och män är högre bland de personer som är födda i ett nordiskt land. Kvinnor och män som är födda i Syrien och Somalia har lägst förvärvsgrad. Skillnaden mellan kvinnornas och männens förvärvgrad är stor bland de som är födda i Somalia. Kvinnornas förvärvsgrad är betydligt lägre (23 procent) än männens (40 procent). Det är stor skillnad mellan kvinnor och mäns förvärvsgrad bland de som är födda i Storbritannien och Nordirland, Estland och Irak. Män som är födda i Storbritannien och Nordirland, och Irak har betydligt högre förvärvsgrad än kvinnorna från dessa länder. Kvinnor som är födda i Estland har betydligt högre förvärvsgrad än männen. (Se bilaga diagram 8) Vännäs och Vindeln har högst förvärvsgrad bland utrikes födda (totalt 61 respektive 59 procent) och Norsjö och Vilhelmina har lägst (totalt 41 respektive 43 procent). Överlag är utrikes födda män sysselsatta i högre utsträckning än kvinnor i många av kommunerna. I Bjurholm, Malå, Sorsele, Dorotea och Vilhelmina har utrikes födda kvinnor högre sysselsättningsgrad. (Se bilaga diagram 9) Arbetsmarknad Västerbottens arbetsmarknad domineras av branscherna Vård och omsorg, Utbildning och Tillverkning. Dessa branscher har en tydlig könsuppdelning. Tillverkning är den vanligaste branschen för sysselsatta män i åldern 20-65 år (19 procent) och byggverksamhet är den näst vanligaste branschen (13 procent). Vård och omsorg är den vanligaste branschen för sysselsatta kvinnor i åldern 20-65 år (36 procent). Utbildning är den näst vanligaste branschen (20 procent). (Västerbottendatabasen) De kvinnodominerade branscherna är färre och de vanligaste yrket för kvinnor är omsorgsyrken (25 procent av sysselsatta kvinnor 20-65 år). Det vanligaste yrket för män är transport- och maskinföraryrken (8 procent av sysselsatta män 20-65 år). (Västerbottendatabasen) Männens branschbredd är större än kvinnornas vilket innebär att män verkar i större utsträckning i fler branscher än kvinnor. Männens lägsta andel av sysselsatta i en bransch är 22 procent (Vård och omsorg) och kvinnornas lägsta andel av sysselsatta i en bransch är 7 procent 3
4 (Byggverksamhet). Den lägre branschbredden kan påverka kvinnors möjlighet till sysselsättning (40 000 nya medarbetare behövs fram till 2025, Region Västerbotten). (Se bilaga diagram 10) Västerbotten har en åldrande befolkning och varje år lämnar ungefär 3000 personer arbetsmarknaden på grund av ålder. Flest pensionsavgångar för kvinnor sker inom Vård och omsorg och för männen inom Tillverkningsbranschen. Jämställdhetsarbete är en viktig faktor som kan bidra till en bättre matchning på arbetsmarknaden (40 000 nya medarbetare behövs fram till 2025, Region Västerbotten). Utbildning Totalt sett är Västerbottens invånare högre utbildade jämfört med rikets genomsnitt (26 procent). Av Västerbottens befolkning i åldern 25-64 år har 28 procent eftergymnasial utbildning som är längre än tre år. I själva verket beror den höga andelen på att Umeå, som är en universitetsstad, har en högutbildad befolkning som är så pass mycket högre (38 procent) än riket. Umeås andel drar därför upp regionens genomsnitt. Förutom Umeå har samtliga övriga kommuner i Västerbotten lägre andel högutbildade än riket. Om Umeå tas bort ur Västerbottens genomsnitt blir andelen högutbildade 18,3 procent. Kvinnor är högutbildade i högre utsträckning i samtliga kommuner vilket även följer rikets mönster. (Se bilaga diagram 11) Kvinnor och män går över till högskolestudier efter tagen gymnasieexamen i olika utsträckning i Västerbotten. 40 procent av kvinnor i Västerbotten påbörjar högskolestudier inom tre år och motsvarande siffra för män är 28 procent. I Malå är andelen som påbörjat högskolestudier inom tre år lägst (12 procent). I Malå övergick 5 procent av männen och 20 procent av kvinnorna till högskolestudier inom tre år från tagen gymnasieexamen. Umeå är den kommun med högst andel som gått över till högskolestudier inom tre år (40 procent). I Umeå påbörjade 44 procent av kvinnorna högskolestudier inom tre år och 36 procent av männen. (SCB Läsår 2011/2012) Kvinnor och mäns ekonomi Kvinnors medelinkomst i Sverige år 2014 var 76,2 procent av männens. I Västerbotten tjänade kvinnor samma år 78,7 procent av männens medelinkomst. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är störst i Malå där kvinnor tjänar 74 procent av männens medelinkomst. Minst skillnad har invånarna i Sorsele där kvinnorna tjänar 86 procent av männens medelinkomst. Högst förvärvsinkomst per kommun har Umeå och Skellefteå. Lägst har Bjurholm och Vilhelmina. (SCB) (Se bilaga diagram 12) 4
5 Företagande I Västerbotten är kvinnor underrepresenterade i ledande befattning i de flesta branscher. Vid jämförelse av andel kvinnor som är sysselsatta per bransch och andel kvinnor med ledande befattning i samma bransch är andelen kvinnliga chefer lägre för de flesta branscher. (Konjunkturläget Västerbotten Sommar 2014, Region Västerbotten) (Se bilaga diagram 13) Det är även relativt fler kvinnor i ledande position som har högre utbildning än männen. För vissa branscher är skillnaderna stora och över 70 procent av kvinnor i ledningsposition har en högre utbildning mot mindre än hälften av männen. (Konjunkturläget Västerbotten Sommar 2014, Region Västerbotten) (Se bilaga diagram 14) Andel kvinnor av total företagarpopulation är högre i Malå, Vännäs och Vindeln än rikets genomsnitt på 30,3 procent. I övrigt ligger kommunerna och Västerbotten totalt (28, 9 procent) under rikets genomsnitt. (Fakta om kvinnors företagande 2013, Företagarna) (Se bilaga tabell 1) Antalet nystartade företag har ökat i Västerbotten under 2000-talet. Ökningen gäller för både män och kvinnor. Andelen för kvinnor har ökat något under 2000-talet, från ca 25 procent till drygt 30 procent, med en nedgång under 2012. En förändring i statistiken medför att jämförelser före och efter 2010 är svårt. Dock kan utläsas att antalet företag startade av män ökat sedan 2010 så minskar antalet företag som är startade av både män och kvinnor eller av enbart kvinnor. (Tillväxtanalys. * Nytt aktivitetskriterium för nya företag. Leder till ökning i antal nystartade företag och är inte jämförbart med värden för 2009 eller tidigare) (Se bilaga diagram 15) Del 2 Fråga 1 Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för exempelvis innovation, boende, transporter, attraktivitet eller kompetensförsörjning Jämställdhetsintegrering av strategier, planer och program idag Riktade mål Horisontella mål (ta hänsyn till) Horisontella mål (jämställdhet ett verktyg) Integrerat i övriga mål Verksamhet Regionplan RUS 2014-2020 RIS Digitala agendan Kulturplan LTP Ja, indirekt Ja, indirekt Ja Ja Ja Ja Ja, men berörs i bakgrundsbe skrivningarna Ja Ja Se ovan Lite Lite Trafikförsörjn ingsprogram 5
6 Identifierade åtgärder/insatser Intersektionellt perspektiv Urvalskriterier (även projektmedel) Indikatorer Konsekvensanalyser Uppföljning/utvärdering av jämställdhet Ja Ja Ja Ja Ja, delvis Ja, delvis Ja, delvis - Ja - - - - - Ja Ja, delvis intersektione lla Ja, indikatorer samt tematiska utvärderingar Möjliga men ej bestämda Kommer finnas Beskrivning Kommer finnas Inga uppföljningar genomförda Jämställdhetssakkunnig i arbetsgrupper för framtagande Endast initialt Endast initialt Jämställdhetssakkunnig i arbetsgrupper för implementering*? Jämställdhetsfokus i arbetsprocesser* Ja, delvis Ja, delvis Dialogmöten med jämställdhetsnätverk/externa aktörer* Koppling till Länsstrategi Jämställt Västerbotten Ja, men ej uttalad Ja, men ej uttalad Strukturer för kunskapsutbyte för jämställdhet* Representation i arbetsgrupper* Ja, men ej uttalad? - 5/18 Kommer finnas Beskrivning Ja Ja, men vagt De regionala strategierna saknas i princip helt jämställdhet som ett mål i sig. I RUS definieras dock jämställdhet som en av utgångspunkterna för Västerbottens tillväxtarbete. RUS och Regionplan har målformuleringar kopplat till ett inkluderande och mångfaldspräglat län där jämställdhet kan ses som en del. Den genomgående bilden är att jämställdhet kommer in som ett horisontellt mål att ta hänsyn till. I övriga strategier lyfts jämställdhet framför allt som ett verktyg för tillväxt och utveckling. Även om målformuleringarna för jämställdhet finns, och det även finns med åtgärder för föreslagna för att uppnå mål om ökad jämställdhet, är det bara i undantagsfall som jämställdhetsperspektivet genomsyrar det övriga dokumentet och då endast som beskrivning, inte i föreslagna mål eller åtgärder. Det intersektionella perspektivet antyds i några dokument men skulle kunna vara tydligare uttalat. Ett jämställdhetsarbete behöver beakta och problematisera andra maktstrukturer som inverkar och förstärker varandra i ett jämställdhetsarbete då kön inte är en enhetlig kategori.ett tydligare intersektionellt perspektiv skulle kunna möjliggöra ökade satsningar inom området eftersom en grund för att driva frågor på regional nivå i många fall förutsätter att det ryms inom regionala strategier och prioriteringar. I framtagandet av de olika strategierna har sakkunnig inom jämställdhet i viss mån tillfrågats att ingå initialt eller besvara remiss. 6
7 I den regionala utvecklingsstrategin finns jämställdhet med som ett urvalskriterium för finansiering vilket innebär att jämställdhetsintegrering ger en fördel i bedömning av projektansökningar. Indikatorer för att mäta jämställdhet finns identifierade i RUS och Regionplan (Region Västerbottens styrdokument) och kommer att finnas i Kulturplan och Regional innovationsstrategi (RIS). För RUS följs indikatorerna upp och det har även genomförts två tematiska utvärderingar för jämställdhet (de beskrivs nedan under område 3 respektive 4). För övriga strategier och planer har det inte genomförts några utvärderingar för jämställdhet. Konsekvensanalyser som beskriver effekterna av målformuleringar för jämställdhet saknas helt även om det i några dokument finns en övergripande beskrivning av hur jämställdhet påverkas. Länsstyrelsen har framtagit en länsstrateg i jämställdhetsintegrering som har förankrats med olika aktörer i länet. Länsstrategin utgår ifrån de jämställdhetspolitiska målen och har prioriterade områden kopplat till delmålen. Strategin följs upp årligen till regeringen och även den interna strategin följs upp i det ordinarie styrsystemet. *Regionala strategier och program implementeras med hjälp av de strategiska verktyg som finns till förfogande. För Region Västerbotten finns följande strategiska verktyg: Plattformar, nätverk och mötesplatser Intressebevakning och påverkansarbete Internationellt arbete Analys och omvärldsbevakning Planer och program Finansiering och projektstöd Projektägare Aktivt ägarskap i bolag Fråga 2 Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd mm. Den enkät som skickats ut visar att det arbetas på olika sätt i Västerbotten med att synliggöra skillnader mellan kvinnor och män. Det går också att se att arbetet bedrivs av olika typer av aktörer och att aktörers olika verksamheter och uppdrag också påverkar formen för synliggörandet. Enkäten visar att regionala och statliga aktörer arbetar med att synliggöra skillnader mellan kvinnor och män kopplat till de uppdrag de har inom området, exempelvis kartläggningsuppdrag i olika strategier eller vid framtagandet av exempelvis Jämlysar. På 7
8 kommunalnivå och inom den ideella sektorn består arbetet bland annat av interna kartläggningar, branschanalyser och kartläggningar inom ramen för projekt och strategier. För Region Västerbottens analysarbete finns politiskt beslut att alla analysunderlag och statistik ska presenteras uppdelat på kön. Det görs i stor utsträckning men hindras ibland av brist på könsuppdelad statistik. När statistik finns i supercrossdatabasen tas statistik även fram uppdelat på fler grupper. Eftersom den mesta statistiken presenteras på kommunnivå begränsas möjligheterna till intersektionellt perspektiv eftersom 12 av länets 15 kommuner har en befolkning på färre än 10 000 invånare. I några kommuner består varje årskull av 20-25 personer vilket omöjliggör intersektionella beskrivningar för att inte äventyra sekretessen. Region Västerbotten har i sina tematiska utvärderingar av RUS fokuserat på att utveckla sättet att belysa jämställdhet bortom könsuppdelad statistik och kopplat till strukturer. Här finns utrymme för utveckling. Länsstyrelsen Västerbotten tar med jämna mellanrum fram regional statistik och rapporter som problematiserar kvinnors och mäns livsvillkor i länet. Statistiken baseras utifrån de juridiska kön som finns i Sverige, statistiken bryts ner utifrån SNI koder som SCB har och i viss mån utrikesfödda. Myndigheten arbetar även med att ta fram könsuppdelad statistik och kvalitativa jämställdhetsanalyser kopplat till de olika sakområdena internt för att implementera ett genusperspektiv i arbetssätten. Länsstyrelsen har i uppdrag att arbeta för att den nationella jämställdhetspolitiken får genomslag i länet utifrån de regionala förutsättningarna. Länsstyrelsen tar även fram olika former av metodmaterial som syftar till att stötta regionala aktörer att genomföra kvalitativa analyser och erbjuda erfarenhetsutbyten via ett antal nätverk. Fråga 3- Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande Västerbottens arbetsmarknad är könssegregerad och påverkar möjligheterna till ett jämställt företagande. Arbetsmarknaden påverkar i vilken utsträckning kvinnor och män startar och driver företag. Dessutom arbetar majoriteten av kvinnor i branscher inom offentlig sektor vilket minskar sannolikheten för att det startas företag i dessa branscher eftersom möjligheterna till att starta företag inom offentlig sektor är mer begränsade. Branscher som domineras av män präglas av ett högre förädlingsvärde och större möjligheter till skalbarhet i produktion jämfört med kvinnodominerande branscher. Sannolikheten för kvinnors företagande i branscher som kännetecknas av höga förädlingsvärden, skalbarhet, innovation är lägre än för männen. Det är dessutom dessa branscher som det företagsfrämjande systemet ser som sin huvudsakliga 8
9 målgrupp, vilket medför ytterligare svårigheter för ett jämställt företagande. (Jämställt företagande? Region Västerbotten 2014) Ett sätt att åtgärda detta skulle kunna vara att få fler kvinnor att söka till mansdominerade branscher och öka innovationshöjden och skalbarheten i de branscher som kvinnor arbetar och där de redan idag startar och driver företag. Även att stärka ett samordnat genomförandeansvar för frågorna kan vara en lösning på problematiken.. (Jämställt företagande? Region Västerbotten 2014) Region Västerbotten arbetade med programmet Främja kvinnors företagande mellan åren 2011-2014, tidigare hanterades programmet av Länsstyrelsen Västerbotten. Inom programmet finansierades olika projekt, regionala mötesplatser anordnades, en analys av RUS effekter på kvinnors företagande togs fram och olika samverkansformer utvecklades, bland annat med Länsstyrelsen Norrbotten 1. Vid programmets avslut gick det att se att programmet haft en viktig funktion för att främja kvinnors företagande i Västerbotten men att det fortfarande återstår en del problem inom området. En slutsats som Region Västerbotten har dragit är behovet att fortsätta arbeta med strukturerna kring företagandet och det företagsfrämjande systemet i stort. Kvinnor som driver företag ska inte behöva anpassa sitt företagande för att passa in i det företagsfrämjande systemet utan det företagsfrämjande systemet ska se potentialen i alla företagare oavsett kön, ålder och bakgrund och vara inkluderande. En annan viktig slutsats är vikten av samverkan mellan aktörer inom området. Det gäller både samverkan mellan olika typer av aktörer och mellan olika nivåer i systemet, lokal, ragional och nationell. Efter arbetet med programmet Främja kvinnors företagande har olika nätverk drivits i länet där Region Västerbotten ingått, med fokus på att fortsätta lyfta frågan med att kvinnor driver företag i lägre utsträckning än män. Det har dock inte funnit resurser till faktiska insatser inom området efter programavslut och nätverken har kunnat konstatera att det finns ett behov av ett fortsatta arbete för att fler kvinnor ska starta och driva företag men att det arbetet bör fokusera på aktörerna i det företagsfrämjande systemet istället för att kompetenshöja kvinnorna som driver företag eftersom de inte har ett behov av detta. Systemet behöver kompetenshöjas så det ser potentialen hos alla företagare. 1 Se Region Västerbottens slutrapport för programmet Främja kvinnors företagande. 9
10 Företagsstöd Merparten av de projektstöd och företagsstöd som beviljas i Västerbotten går till branscher där majoriteten sysselsatta är män. Majoriteten av företagsledarna i de företag som beviljas stöd är män. I kartläggningen Ekonomiska stöd till företag 2015 av Länsstyrelsen i Västerbotten gick majoriteten av företagsstöd till företag inom tillverkningsindustrin. I den kategori var ingen företagsledare kvinna. De flesta ledare var män och i vissa företag var ledarskapet gemensamt mellan en kvinna och en man. (Se bilaga diagram 16) (Ekonomiska stöd till företag 2015, Länsstyrelsen Västerbotten) Länsstyrelsen Västerbotten drev under åren 2013 och 2014 projektet Jämställdhetsintegrering av företagsstödsverksamheten i Västerbotten. Projektet syftade till att fler kvinnor skulle få ta del av företagsstöd i Västerbotten. Genom projektets arbete har det framgått att det finns ett behov av en översyn kring den information som finns kring företagsstöd samt att kompetenshöjning inom området är en förutsättning för det fortsatta arbetet. Även vikten av att Länsstyrelsen ställer tydliga krav på stödsökande företags jämställdhetsarbete lyfts fram. 2 Efter arbetet med pilotprojektet har även en förordningsförändring genomförts vilket ska kunna möjliggöra att fler kvinnor som driver företag kan bli berättigade till företagsstöd. Fråga 4 Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionalfondsprogrammen 2014-2020 Som regionalt utvecklingsansvariga i Västerbotten hanterar Region Västerbotten det så kallade 1:1 anslaget, statliga regionala tillväxtmedel. Dessa medfinansierar framförallt projekt inom Regionala fonden Övre Norrland även om andra program och insatser kan finansieras med dessa medel. 2 Slutrapport, Pilotprojekt Jämställdhetsintegrering av företagsstödsverksamheten i Västerbotten 10
11 Region Västerbottens projektprocess beskrivs i bild ovan.. Projektprocessen är uppdelad utifrån tidsperspektivet, tidiga insatser, dialog, ansökan, beredning och beslut, genomförande samt uppföljning. Processen beskriver just Region Västerbottens projektarbete men de delar som är gemensamma med Regionala fonden Övre Norrland är markerade. Det gemensamma arbetet förekommer framförallt i den tidiga projektprocessen där informations- och utbildningstillfällen har genomförts och även de projektträffar som hålls tillsammans med Region Västerbotten och Tillväxtverket innan sökande lämnar in sina ansökningar. Även under beredning, genomförande och uppföljning förekommer gemensamma delar mellan finansiärerna. Det gemensamma förekommer dock inte i samtliga delar av processen och det finns därmed utrymme för en större samverkan kring gemensamma projekts jämställdhetsintegreringsarbete. I rapporten Jämställda projekt? från år 2014 granskas den regionala projektverksamheten i Västerbotten. Regional och kommunal projektfinansiering ingår i analysen samt finansiering från EU-program där Regionala fonden ingår. Rapporten visar att det finns stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller tillgång till projektmedel och de projekt som genomförs saknar ofta ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Projekten är inte heller alltid jämställdhetsintegrerade. Projektmedlen kommer inte till kvinnor och män till del i samma utsträckning, varken i genomförandet av projekt och i projektens resultat (Se bilaga diagram 17). I rapporten anges sex förslag som ska bidra till att uppnå jämställdhet i projektverksamhet: -Samverkan mellan finansiärer, rutiner och krav på jämställdhet -Formulering av strategier för jämställdhetsintegrering av projektverksamhet hos finansiärer, projektägare och projektorganisationer -Prioritering av jämställdhet hos beslutsfattare -Utveckling av metoder och material för projektstöd som är jämställdhetsintegrerade -Kunskapsutveckling och lärande mellan aktörer i processen -Fokus i projektplaneringen på att resultaten ska komma både kvinnor och män till del Efter att rapporten togs fram avslutades arbetet med pilotprojektet Jämställdhetsintegrerad projektfinansiering i Västerbotten där rapporten ingick. Projektet genomförde dels jämställdhetsanalysen av den regionala projektverksamheten som beskrivits men arbetade även med att ta fram nya metoder och verktyg för projekthandläggare och sökande av projektmedel. De verktyg som tagits fram används idag och det går att se att fler projekt arbetar med jämställdhet idag jämfört med tidigare eftersom högre krav ställs på sökande inom området. Det är dock så att projektmedel framför allt går till branscher där män är i tydlig majoritet och många sökande har svårt att få in jämställdhet på ett relevant och integrerat sätt i sina projekt. 11
12 Det behövs därför ytterligare insatser inom området för att fler kvinnor ska nås av projektmedel i Västerbotten. Prioriteringar Västerbotten Prioritering 1. Anlägga ett intersektionellt perspektiv på den regionala finansieringen och det företagsfrämjande systemet Särskilt betydelsefullt område. Prioriteringen berör betydelsefullt område tre, fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande men har också beröringspunkter med betydelsefullt område fyra, integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionalfondsprogrammen 2014-2020. Koppling till nuläges- och behovsanalysför de fyra särskilt betydelsefulla områdena. Nuläge: Tidigare arbete har bedrivits inom programmet Främja kvinnors företagande men även utvecklingsprojekt som arbetet med jämställdhetsintegrering av projektprocessen och företagsstödet i länet har genomförts. Dessa insatser visar alla ett behov av ett fortsatt arbete inom området för att kvinnor och män i Västerbotten ska få ta del av stöd och finansiering på lika villkor i länet. I nuläget bedrivs ett pilotprojekt i Västerbotten som Region Västerbotten leder tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten och Länsstyrelsen Västerbotten. Projektet arbetar med att jämställdhetsintegrera projekt och företagsstöd i länen. Även detta arbete kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet inom vald prioritering. I projektet tas ett gemensamt grepp kring den regionala finansieringen i länen för att arbeta med jämställdhetsintegrering. Pilotprojektet testar en normkritisk metod för att arbeta strukturellt med frågor som rör villkor för projekt och företag. De organisationser som ingår arbetar parallellt internt för att kunskapshöja och metodutveckla arbetssätten så att kvinnor och män oavsett bakgrund ska kunna bättre ta del av det företagsfrämjande systemet på likvärdiga villkor. Projektet visar att det finns ett behov av fortsatta insatser inom området och att det finns stora vinster med att samverka mellan finansiärer inom området. Den enkät som skickats ut i samband med detta uppdrag visar också att aktörer i Västerbotten ser ett behov av insatser kring jämställdhetsintegrering av projekt och det företagsstödsfrämjande systemet. Regionala behov: Eftersom kvinnor som driver företag får mindre del av insatser från det företagsfrämjande systemet än män och eftersom en majoritet av projektmedelen i länet går till 12
13 män och branscher där män är i kraftig majoritet behövs fortsatta insatser för att förändra problematiken. Det behövs ett intersektionellt perspektiv på hur medel fördelas till olika grupper i länet men även hur och på vilka villkor medel får fördelas utifrån riktlinjer och föreskrifter eftersom det nu till stor del saknas kunskap om det. Det behöver även arbetas strukturellt med företagsfrämjande aktörer och nyckelpersoner för att visa på problematiken med en könssegregerad arbetsmarknad som följd av könsbundna utbildningsval. Motivering: Ett jämställt företagsfrämjande system och en jämställd finansiering där intersektionalitet är en utgångspunkt bidrar till länets tillväxt och attraktivitet Syfte: Att kvinnor och män ska få ta del av regional finansiering och insatser från det företagsfrämjande systemet i lika stor utsträckning. Mätbara och meningsfulla mål 2018: Aktörer i det företagsfrämjande systemet har tillsammans utvecklat nya normkritiska arbetssätt och metoder. Kunskaps- och kompetenshöjning hos företagsfrämjare, sökande av regional finansiering och finansiärer om jämställd regional tillväxt. Sökande av projektmedel och företagsstöd har fått processtöd för sitt jämställdhetsarbete för att ansökningar om projektmedel och företagsstöd ska vara jämställdhetsintegrerade. Tillgängliggöra uppföljningsresultat för projektmedel och företagsstöd i länet för att bättre kunna visa på effekterna av de regionala prioriteringarna och konsekvenser av bristande jämställdhetsintegrering. Prioritering 2 Jämställdhetsintegrering av processer för implementering av regionala strategier och program Särskilt betydelsefullt område: Prioriteringen berör framförallt betydelsefullt område ett, systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för exempelvis boende, transporter, attraktivitet och kompetensförsörjning men även 13
14 betydelsefullt område två, kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Koppling till nuläges- och behovsanalysför de fyra särskilt betydelsefulla områdena. Nuläge: Länets regionala strategier är till viss del jämställdhetsintegrerade i formuleringen av mål och ibland även åtgärder. Däremot saknas uppföljning av jämställdhet i genomförandet och flertalet strategier och planer saknar även konsekvensanalyser av hur identifierade mål och åtgärder förväntas påverka jämställdhet. Det intersektionella perspektivet är vagt. Den enkät som skickats ut visar också att det bedöms finnas ett behov av att arbeta med jämställdhetsintegrering av de regionala strategiprocesserna. Regionala behov: Ett regionalt behov är att identifiera och tydliggöra konsekvenser av hur regionala insatser påverkar jämställdheten. Det finns även ytterligare behov av ett tydliggörande av hur befintliga mål och åtgärder kopplat till jämställdhet genomförs och hur det genomförandet kan stärkas. Här behövs utveckling av nya arbetssätt och metoder. Genom ett systematiskt arbete för att jämställdhetsintegrera implementeringsprocesserna väntas ett lärande ske som blir grund för kommande revideringar och inför framtagande av nya strategier och planer. Behov finns även av utökad samverkan för att ge tyngd åt jämställdhetsfrågan i länet och genom att tillsammans problematisera strukturen kan en gemensam bild tas fram över problematiken som sedan blir utgångspunkten i arbetet Motivering:. De flesta regionala strategier i Västerbotten är relativt nyligen framtagna och arbetet för stärkt jämställdhetsfokus behöver inrikta sig på genomförandet av strategierna. Tydliggörande av jämställdhet i genomförandet kommer kunna ta avstamp i det pågående utvecklingsarbetet för nytt ramverk för uppföljning, utvärdering och lärande som genomförs i samarbete med övriga norrlandslän. Syfte: Tydliggöra hur jämställdhetsintegrering bidrar till ökad regional tillväxt i regionala strategiprocesser. Mätbara och meningsfulla mål 2018: Normkritiska konsekvenser av hur regionala strategier och program påverkar jämställdhet är identifierade och tillgängliggjorda. Konkretisering av åtgärder för hur jämställdhet kan vara ett verktyg för att uppnå andra mål och där insatser för jämställdhet tydliggörs i programlogiken. 14
15 Lärande i implementeringsprocesserna leder till resultat i form av stärkt jämställdhetsfokus i revideringar och framtagande av nya strategier och planer. Utvecklad samverkan med andra myndigheter och aktörer i befintliga arbetsprocesser gällande jämställdhet för ökad synkronisering av intersektionalitet i processer och strategiarbete. Prioritering 3 Motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden Särskilt betydelsefullt område: prioriteringen berör främst betydelsefullt område ett, systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för exempelvis boende, transporter, attraktivitet och kompetensförsörjning eftersom det kommer utgå från den regionala process Region Västerbotten driver kring kompetensförsörjningsfrågor med branschforum som samlar utbildningsanordnare och företagsrepresentanter. Det finns även beröringspunkter med betydelsefullt område två, kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Koppling till nuläges- och behovsanalys för de särskilt betydelsefulla områdena. Nuläge: Länet har en högre segregering på arbetsmarkanden än rikssnittet, kvinnor har högre utbildningsnivå än män, kvinnors förvärvsgrad är lägre än männens och utrikesfödda har lägre förvärvsgrad än inrikesfödda. Detta får stora effekter för kompetensförsörjningen i Västerbotten. Det finns även stora inomregionala skillnader vart kvinnor och män arbetar, både vertikalt och horisontellt. Regionala behov: Den könsuppdelade arbetsmarknaden i Västerbotten får stora konsekvenser för länets attraktivitet och tillväxt. I regionala branschforum arbetar man idag med hur digitalisering och integration kan bidra till länets kompetensförsörjning. Det finns idag ett behov och intresse hos branschföreträdare att även inkludera jämställdhetsintegrering i kompetensförsörjningsfrågor. Motivering: Att arbeta med jämställdhetsintegrering och intersektionalitet kopplat till kompetensförsörjning är en förutsättning för tillväxt och attraktivitet i Västerbotten. Syfte: Att ge den regionala arbetsprocessen kring kompetensförsörjning verktyg för att jämställdhetsintegrera sitt arbete och tillämpa intersektionella perspektiv. 15
16 Mätbara och meningsfulla mål 2018: Arbetsgivare och utbildningsanordnare inom privat, offentlig och idéburen sektor ska öka sina kunskaper om den könssegregerade arbetsmarknadens effekter och jämställdhetens, digitaliseringens och integrationens möjligheter för kompetensförsörjning. Ta fram konkreta verktyg gemensamt med branschföreträdare för att företag och arbetsgivare ska kunna stärka arbetet med att försöka bryta delar av den könsuppdelade arbetsmarknaden. Genomförandekapacitet För att säkerställa att det finns en förankring för behovs- och nulägesanalysen samt valda prioriteringar har dessa beslutats om på Region Västerbottens Arbetsutskott. Prioriteringarna är också till största del valda utifrån den enkät som skickades brett vilket gör att en mängd aktörer i Västerbotten har haft möjlighet att föra fram sina synpunkter på vad de tycker ska prioriteras. Samtliga kommuner men också universitet, landsting, företagsfrämjare med flera har fått lämna synpunkter på vilka problem som är mest aktuella i Västerbotten och även vilka prioriteringar som behövs för att arbeta med detta. Även den fortsatta processen där aktiviteter ska tas fram och planeras kommer involvera aktörerna i länet för att skapa legitimitet för uppdraget och ge möjlighet till deltagandet i genomförandet. I processen med att genomföra prioriteringarna kommer det vara viktigt att utse ansvariga för de aktiviteter som ska genomföras. Detta kan vara Region Västerbotten men även andra organisationer kommer involveras i processen och vara ansvariga för genomförandet. Det finns redan nu en efterfrågan från många av de aktörer som deltagit i arbetet med behovs- och nulägesanalysen att också få delta i genomförandearbetet vilket är en god förutsättning för att skapa ett engagemang och delaktighet för handlingsplanen. Viktigt är dock att det finns en tydlig ansvarsfördelning som ska säkerställas innan arbetet med handlingsplanen påbörjas. Samtliga aktiviteter ska ha en organisation som har huvudansvaret för genomförandet vilket kommer planeras i samband med att handlingsplanen tas fram. Avsikten med arbetet är att integrera det i ordinarie verksamhet i så stor utsträckning som möjligt. Region Västerbotten kommer exempelvis att utgå från den arbetsprocess som redan finns kring kompetensplattformen för att säkerställa en långsiktighet i arbetet. Det arbete som kommer koppla an till analyser och utvärderingar dockar i pågående analysprocesser i så stor utsträckning som det går. En del av insatserna kommer dock att vara av mer tillfällig karaktär men avsikten är även där att dess resultat ska in i den ordinarie verksamheten. Det kan exempelvis handla om att utbilda nyckelpersoner i relevanta interna processer eller jobba 16
17 kompetenshöjande med det företagsfrämjande systemet. Vid aktivitesplaneringen kommer ägarskap efter genomförande att fastställas och en plan för långsiktighet att tas fram. En arbetsgrupp kommer att bildas internt hos Region Västerbotten för att säkerställa långsiktigheten i arbetet. I arbetsgruppen kommer olika funktioner att ingå, exempelvis analytiker och ansvariga för kompetensförsörjningsfrågor. Särskilt sakkunnig i jämställdhet på Länsstyrelsen kommer också att ingå i arbetsgruppen. Rapportering kommer ske regelbundet till ledningsgrupp och arbetsutskott. Möjligheterna att medfinansiera hela eller delar av uppdraget med medel från 1:1 anslaget att ses över när beslut tagits av Tillväxtverket under hösten 2016. 17
18 18