Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen från elevernas första dag på programmet. Syftet med utvecklingspaketet är att arbetslaget ska skapa en gemensam grund för hur man kan använda examensmålet i undervisningen i en klass eller grupp. Materialet kan också bidra till ökad samsyn om programmet och ökat samarbete i arbetslaget. Innehåll Arbetsmaterial utöver detta dokument: Examensmål för programmet. De aktuella ämnesplanerna. Den egna undervisningsplaneringen. Syftet är att arbetslaget diskuterar dessa dokument och hittar samverkansformer som stärker känslan för programmet och dess karaktär. Utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp utifrån examensmålet för programmet, de aktuella ämnesplanerna samt lärarnas individuella planeringar. Man kan dela upp materialet på flera möten, vissa uppgifter löser varje deltagare enskilt men det mesta arbetet gör man tillsammans. Utvecklingspaketet fokuserar på examensmål och ämnesplaner. För att sätta in dessa föreskrifter i styrkedjans hela sammanhang finns det en redogörelse för styrkedjan längre ner i dokumentet. Där finns också ett antal bestämmelser som reglerar bland annat samverkan inom skolan och med samhället i övrigt. 1
Förslag på tidplan Arbetslaget bestämmer om man ska arbeta med utvecklingspaketet vid flera tillfällen eller mer sammanhängande, till exempel under en fortbildningsdag. Målgrupp Samtliga lärare som undervisar i klassen eller gruppen samt rektorn för programmet. Arbetsgång 1. Deltagarna väljer ut några formuleringar var ur programmets examensmål som de vill diskutera. Det kan till exempel vara formuleringar om programmets karaktär och om innehåll som berör flera ämnen. 2. Deltagarna berättar för varandra vilka formuleringar de valt och varför och väljer gemensamt ut några att arbeta vidare med. 3. Deltagarna diskuterar formuleringarna utifrån dessa frågor: Vad betyder formuleringarna för var och en? Hur synliggör vi dem i undervisningen nu? Hur kan vi tillsammans utveckla arbetet med att synliggöra dem mer i vår undervisning? 4. Utifrån diskussionen skriver varje deltagare ner hur hon eller han vill arbeta för att stärka samverkan på programmet. Utgångspunkten är ämnesplanen i det egna ämnet. Vad behöver jag tänka på för att undervisningen i mitt ämne ska bidra till examensmålet? Vilka delar av examensmålet har mitt ämne särskilt ansvar för? Hur ska vi samverka kring examensmålet i fortsättningen? Hur ska vi samverka med till exempel det lokala programrådet, företag samt högskolor och universitet? Hur ska vi följa upp och utvärdera vår samverkan kring examensmålen? 5. Deltagarna redovisar sina förslag. 6. Deltagarna arbetar fram en plan för det fortsatta arbetet kring genomförande och utvärdering av det gemensamma arbetet med examensmålen. 2
Bild: MATTON_RADIS_IMAGES Bakgrund dokument som styr gymnasieskolan Skolan styrs av skollag, förordningar och föreskrifter. Detta utvecklingspaket fokuserar på examensmål och ämnesplaner. Här redogör vi också för resten av styrkedjan. Skollag Skollagen innehåller generella bestämmelser för alla skolformer och grundläggande bestämmelser om de olika skolformerna. Det som särskilt gäller gymnasieskolan regleras i kapitel 15 17. Riksdagen beslutar om skollagen. Gymnasieförordning Gymnasieförordningen innehåller bestämmelser om gymnasieskolan och konkretiserar skollagens bestämmelser. Regeringen beslutar om gymnasieförordningen. Läroplan Läroplanen för gymnasieskolan beskriver verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Regeringen beslutar om läroplanen. Examensmål För varje program finns ett examensmål. Examensmålen ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen från elevernas första dag på programmet. De ska styra utbildningen och gymnasiearbetets utformning och innehåll. Examensmålen anger mål för programmet, de inriktningar som finns inom programmet samt mål för gymnasiearbetet. 3
Alla examensmål betonar entreprenörskap i någon form utifrån programmets karaktär. Entreprenörskap kan vara både att starta och driva företag, och att vara kreativ, ta initiativ, se möjligheter och lösa problem. Kunskapsutveckling och språkutveckling går hand i hand. Därför lyfter alla examensmål fram språkutveckling utifrån det aktuella programmet. Regeringen beslutar om examensmålen för de nationella programmen efter förslag från Skolverket. Ämnesplan För varje ämne finns en ämnesplan som också beskriver de kurser som ingår i ämnet. Ämnesplanen är uppbyggd på samma sätt för alla ämnen i gymnasieskolan. I ämnesplanen finns dels beskrivningar av ämnet som helhet, dels beskrivningar av varje kurs som ingår i ämnet. För ämnet som helhet anges ämnets syfte och vilka kurser som ingår i ämnet (det kan finnas en eller flera kurser i ett ämne). För varje kurs anges centralt innehåll och kunskapskrav. Regeringen beslutar om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena efter förslag från Skolverket. Skolverket beslutar om ämnesplaner för övriga ämnen. Dokumenten hänger ihop Dokumenten i styrkedjan skapar en helhet. De fyller en funktion vart och ett för sig men uttrycker också tillsammans en gemensam syn på verksamheten i klassrummet. Skollagen är överordnad de andra dokumenten. Gymnasieförordningen, läroplanen och examensmålen är förordningar som på olika sätt konkretiserar skollagens bestämmelser. Ämnesplanerna är föreskrifter som styr undervisningen i ett enskilt ämne. Lärare, skolledare och annan skolpersonal behöver använda alla dokumenten. För till exempel en lärare räcker det inte att bara planera undervisningen utifrån ämnesplanen för ämnet, utan hon eller han behöver också utgå från examensmålen och läroplanen. Dessutom måste läraren känna till de bestämmelser i skollagen och gymnasieförordningen som berör verksamheten. En viktig anledning till att alla dokument behöver användas är att de innehåller regler för olika områden: det som står i skollagen upprepas till exempel inte i gymnasieförordningen. På samma sätt uttrycker examensmålen bara det som är specifikt för programmen, och ämnesplanerna bara det som är specifikt för ämnena. Dessa båda dokument upprepar inte generella läroplansformuleringar, till exempel att eleven utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Därför kan examensmålen och ämnesplanerna upplevas som avskalade och som att de utelämnar viktiga mål för undervisningen. Men verksamheten i klassrummet ska också präglas av de övergripande målen i skollagen, gymnasieförordningen och läroplanen, och dokumenten ska läsas som en helhet. Rektorn har ett särskilt ansvar för att lärare i olika kurser samverkar så att eleverna får ett sammanhang i sina studier. Examensmålen ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen, och därmed även prägla alla kurserna, inklusive kurser i de gymnasiegemensamma ämnena, som eleverna läser inom ett program. 4
Utdrag ur skollagen och gymnasieförordningen De här bestämmelserna reglerar bland annat samverkan inom skolan och med samhället i övrigt. Skollag (2010:800): 15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan 4 Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt. Gymnasieförordning (2010:2039): 1 kap. Inledande bestämmelser Lokala programråd 8 För yrkesprogrammen ska det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Utdrag ur läroplanen om samverkan 1. Skolans värdegrund och uppgifter Varje skolas utveckling Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer. Samarbetet med de obligatoriska skolformerna och med universitet och högskolor ska utvecklas liksom samverkan mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare samt kommunal vuxenutbildning. Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all utbildning inom gymnasieskolan men av avgörande betydelse för yrkesutbildningens kvalitet. Skolan ska även samverka med hemmen när det gäller elevernas lärande och utveckling. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar skapar förutsättningar för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas. 5
2.1 Kunskaper Alla som arbetar i skolan ska Läraren ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen. organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. 2.4 Utbildningsval arbete och samhällsliv Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning, utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås, i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv 2.6 Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen ska bidra och samordnas så att de utgör en helhet för eleven, samverkan mellan lärare i olika kurser kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier, samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning 6
Utvecklingspaket Utvecklingspaketen är till för att kollegor ska kunna fördjupa sig tillsammans i något område till exempel språk i alla ämnen, valda delar av skollagen, sina ämnen eller program. Metod och material varierar, men syftet är detsamma, att fungera som inspiration och utgångspunkt för lärande och utveckling i gymnasieskolan. Ett paket kan innehålla olika typer av material, texter, länkar, bildspel, filmer, diskussionsfrågor, mm. som ligger till grund för konstruktiva samtal kollegor emellan kring olika områden. Paketen riktar sig till skolledare, lärare och studie- och yrkesvägledare. De är tänkta att kunna användas som underlag för ett eller flera tillfällen för kollegial fördjupning i ett område. Materialets olika delar går att anpassa beroende på lokala behov och förutsättningar. De lokala behoven ser olika ut, förutsättningarna varierar och implementeringen av Gy 2011 har kommit olika långt. Därför kan utvecklingspaketen användas mycket flexibelt vid konferenser, utvecklingsdagar och arbetsplatsträffar. 7