Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi



Relevanta dokument
Vad ska ni kunna om djur?

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Beskrivning av använda metoder

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Redovisning av M74-förekomsten i svenska kompensationsodlade laxstammar från Östersjön för 2016

HANÖBUKTEN EN VARNINGSKLOCKA SAMMANFATTNING AV HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2018:2 HENRIK SVEDÄNG, EVA-LOTTA SUNDBLAD OCH ANDERS GRIMVALL

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Principer för miljöriskbedömning

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Biologi Livets utveckling

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM

Populationernas ekologi (sid )

Betyder Läran om huset

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

VETENSKAPLIGT EXPERIMENT. Introduktion

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Livets myller Ordning i myllret

Afrika- i svältens spår

Ordinarie tentamen ht 2011 för biologimomentet i Klimatförändringar orsaker och verkan.

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

DNA- analyser kan användas för att

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Biologi Livets utveckling

Fakta om omega-3 och barn

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011,

Här växer människor och kunskap

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO

Ekosystem ekosystem lokala och globala

FISKOLJA - Världens bästa fett!

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp


Synpunkter kring djurperspektivet från KSLA: s kommitté för jordbrukets klimatanpassning Ann Albihn SVA/SLU

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön

Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

förstå din hunds maghälsa

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Etik och lagstiftning

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Vad finns att berätta om denna rapport?

Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)


Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer

Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Torgny Bohlin, Introduktion till populationsekologi; författarens lösningsförslag Studentlitteratur och författaren

Inför nationella proven i Biologi

BKD infektion med Renibacterium salmoninarum

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen


Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:

Namn: (max 62p) 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) (1p)

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Transkript:

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi

Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen -Tiamin biosyntetiseras hos bakterier, jäst och växter -Djur är beroende av det tiamin de erhåller via födan - Beriberi hos människa är en följd av tiaminbrist

Tiaminase I Ett enzym som kan förstöra tiaminet i den intagna födan under matsmältningsprocessen Tiaminase I förekommer hos: Några arter bakterier Vissa växtgrupper (ormbunksväxter och blågröna alger) Vissa ryggradslösa djur (musslor, snäckor mm.) Hos ryggradsdjur har tiaminas påträffats endast hos vissa arter fisk (ofta hos karpfiskar och sillfiskar) Den fysiologiska betydelsen av tiaminas I hos dessa organismer är inte känd

Tiaminbrist i Östersjön M74 syndromet hos lax Otillräcklig deponering av tiamin i rommen Hög eller total dödlighet hos gulesäcksyngel Neurologiska störningar hos moderfisk (balansrubbningar) Fågeldöd bl.a. Fiskmås och Ejder Otillräcklig deponering av tiamin i äggen, hög dödlighet (Ejder) Färre ägg (Fiskmås) Neurologiska störningar hos vuxna fåglar (förlamning -> död) (Balk et al. 2009)

Orsakerna bakom tiaminbristen hos drabbade arter i Östersjön okänd Otillräckligt tiamin i födan? -Laxens huvudsakliga föda i Östersjön (vassbuk och strömming) innehåller tillräckligt höga halter tiamin, åtminstone för laxens tillväxt (Vuorinen et al. 2002)!tiaminhalterna i vassbuk och strömming analyserade med en metod (Brown et al. 1998) med vilken eventuellt tiaminase I i de frusna proven inledningsvis förstörs genom snabb upphettning!

Orsakerna bakom tiaminbristen hos drabbade arter i Östersjön okänd Hög andel tiaminas I innehållande komponenter i dieten har påvisats orsaka tiaminbrist hos fisk, fåglar och däggdjur Både strömming och vassbuk innehåller tiaminase I! Men: -Laxen och dess viktigaste bytesarter, vassbuk och strömming, har samexisterat i Östersjön i tusentals år, medan tiaminbristsyndromet M74 förefaller vara ett nytt fenomen -Förändringar i laxens diet, artsammansättningen, har inte förklarat tiaminbristen (Hansson et al. 2001)

Jämförelse av tiaminas aktivitet hos trålfångad fisk och nyligen äten fisk från laxmagar -Största delen av strömmingen i trålfångsterna hade en låg tiaminas aktivitet -Det förekom individer med tydligt förhöjd tiaminas aktivitet -Tiaminas aktiviteten hos den strömming laxen ätit motsvarade tiaminas aktiviteten hos de strömmingar i trålfångsterna som uppvisade förhöjd tiaminas aktivitet Wistbacka et al. 2002 Wistbacka & Bylund 2008 -> strömming med förhöjd tiaminasaktivitet är mera lättfångade, möjligen sjuka

Tiaminas aktivitet hos ruda injicerad med en fiskpatogen bakterie I.m. Injicering med levande fiskpatogen bakterie resulterade i signifikant förhöjd tiaminas aktivitet i samtliga analyserade vävnader hos ruda Tiaminas I fysiologiska roll hos fisk förefaller vara associerat med inflammations reaktioner, en respons av det icke-specifika immunförsvaret vid infektion Wistbacka et al. 2009

Storskaliga förändringar i Östersjöns ekosystem ss eutrofiering samt jakt och fiske inriktat påtopp-predatorer, antas vara bidragande orsaker till tiaminbristen hos lax och M74-relaterad yngeldödlighet 1974 Ett trivialt antagande är att populationer under gynnsamma förhållanden (tex vid frånvaro av predatorer och underfiske ) kan växa till en nivådär mortaliteten ökar och nativiteten minskar, områdets sk bärförmåga. Vid denna nivå(bärförmågan) fluktuerar populationerna bl.a. beroende på täthetsberoende konkurrens om föda, resurser och pga sjukdomar. En dylik tillväxt beskrivs som en S- kurva. Den uppskattade fisk biomassan (torsk, strömming och vassbuk) i Östersjön 1900- (Thurow 1997)

Predatorer äter det mest lättfångade bytet Lättfångat byte = oerfaret, lämplig storlek, sjuka mm. Sjuk, lättfångad strömming och vassbuk har förhöjd tiaminas aktivitet -> kvalitativt sämre föda, sk. junk food -> ensidig junk food diet kan leda till tiaminbrist

Lax i Östersjön Tiaminbrist hos: kan vara en följd av att andelen och/eller mängden sjuk lättfångad strömming och vassbuk ökat, och därmed ett ökat intag av tiaminas med födan Måsfåglar i Östersjön etiologin ännu inte känd/undersökt men kan vara en parallell till laxens tiaminbrist Ejder etiologin ännu inte känd/undersökt. Ejderns huvudsakliga föda, blåmusslor innehåller tiaminas.

Tack för er uppmärksamhet Svante Wistbacka Åbo Akademi