Hälso- och sjukvårdsnämnden Anna Stålhammar Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 32 55 anna.stalhammar@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-04-11 Dnr 1700528 1 (8) Hälso- och sjukvårdsnämnden Fördelning av statsbidrag för förbättrad förlossningsvård och andra insatser för kvinnors hälsa 2017 Ordförandens förslag 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att för år 2017 fördela medel om 10 miljoner kronor avsatta för att stärka förlossningsvården och insatser för kvinnors hälsa i enlighet med förslag. Sammanfattning Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har träffat en överenskommelse om att, från och med 2015, genomföra en femårig satsning för en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. I Hälso- och sjukvårdsnämndens internbudget 2017 avsattes 40 miljoner kronor för insatser i enlighet med överenskommelsen. Ärendet beskriver hur delar av dessa medel ska användas och utifrån användningen fördelas mellan berörda förvaltningar och aktörer. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag 2017-04-11 2. Ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården och förstärkta insatser för kvinnors hälsa överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting 3. s strategiska plan för ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården och förstärkta insatser för kvinnors hälsa 2017-2019 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har träffat en överenskommelse om att, från och med 2015, genomföra en femårig C:\pactdok\Hälso- och sjukvårdsnämnden\2017-05-19\fördelning av statsbidrag för förbättrad förlossningsvård och andra insatser för kvinnors hälsa 2017\1700528 HSN_Beslutsförslag.docx Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: www.skane.se
Datum 2017-04-11 2 (8) satsning för en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Målsättningen under perioden 2015-2019 är att uppnå en mer tillgänglig, säker, kunskapsbaserad och jämlik vård inom förlossningsvård, primärvård och annan hälso- och sjukvård som bidrar till att främja kvinnors hälsa. Behov av insatser relevanta för överenskommelsen har kartlagts i Region Skånes Strategiska råd för bättre förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Rådet består av sakkunniga ledningsrepresentanter från förvaltningarna Sund, SUS och Kryh samt Kunskapscentrum kvinnohälsa, Expertgrupp förlossningsvård, Avd. Hälso- och sjukvårdsstyrning och Koncernstab ekonomi. I enlighet med s uppdrag för hälso- och sjukvård 2017 har en strategisk plan, för ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården och förstärkta insatser för kvinnors hälsa, tagits fram för 2017-2019. Strategiska planen beskriver inriktning och övergripande målbild i Region Skåne 2017 2019. De föreslagna insatserna går i linje med den nationella överenskommelsens intentioner och målen i s strategiska plan. Tillgänglighet till bäckenbottenkirurgisk behandling brister och målen enligt vårdgarantin nås inte. Bäckenbottenkirurgi bedrivs inom bäckenbottencentrum vid Skånes Universitetssjukhus SUS. Det finns för närvarande sju kända patienter med förlossningsskador som väntar på kirurgisk behandling. Utöver dessa finns en stor grupp kvinnor, som remitterats till Skånes universitetssjukhus, som väntar på omhändertagande. Det är i nuläget oklart hur många av dessa som har förlossningsskador. Omhändertagande, såväl av de som väntar på bedömning som de som är i väntan på kirurgisk behandling, ska genomföras inom ramen för befintligt uppdrag SUS och i enlighet med vårdgarantin. HPV självtest Humant papillomvirus (HPV) orsakar 99,9 % av all livmoderhalscancer. I deltar ca 80 % av kvinnorna i gynekologisk cellprovtagning. Inom gruppen som inte deltar är risken för livmoderhalscancer ökad. I det nya nationella vårdprogrammet för cervixcancerprevention 2017 beskrivs att kvinnor som inte deltagit i screeningprogram ska erbjudas HPV självtest. Självtest har visat på likartad detektionsförmåga av HPV som prov taget av hälsopersonal från livmoderhalsen. Om kvinnor som uteblivit erbjuds självtest för HPV kan praktiska och personliga hinder övervinnas för att delta regelbundet i screeningen. De kvinnor som ska erbjudas självtest med HPV är de som inte lämnat cellprov 1,5 år efter att de blivit kallade första gången trots att de fått en andra årlig uppmaning att ta cellprov. Det innebär att de som inte lämnat
Datum 2017-04-11 3 (8) cellprov på 4,5 respektive 6,5 år, beroende på åldersgrupp, får självtest hemsänt till sig. I framtiden kan HPV självtest eventuellt erbjudas till fler kvinnor vilket skulle minska behovet av mottagningsbesök för gynekologiska cellprov. Det skulle minska resursbehovet totalt sett. Självtest för HPV har tidigare inte rutinmässigt utförts i utan är en ny verksamhet som behöver planeras, testas och driftsättas i ordnade former. Medicinsk service tilldelas 700 000 kr för uppstartskostnader och genomförande inkluderat projektledare och kommunikationsmaterial. Medicinsk service ska, i samverkan med berörda verksamheter, under 2017 genomföra ett uppstartsprojekt som inkluderar: Planera och starta upp införande av självtest HPV Genomföra och utvärdera minst ett utskick till kvinnor som tidigare inte hörsammat kallelse Ta fram rutiner och plan för fortsatt drift, förvaltning och uppföljning Vårdval barnmorskemottagningar tillförs 300 000 kr för att finansiera ett ökat antal besök kopplade till de patienter som behöver följas upp efter självtest. Analyskostnad beräknas uppgå till 300 000 kr och ska initialt finansieras centralt. Mer tillgänglig information för medborgare/patient med hjälp av app Genom att utveckla en regional app med patientinformation om graviditet, förlossning och efterbördsskedet, kan fler medborgare/patienter få tillgång till information. Centralsjukhuset i Kristianstad har utvecklat en lokal BB-app som innehåller information till medborgare/patienter. Idén är god och efterfrågas i övriga Skåne. För att möjliggöra en regional app behöver idén vidareutvecklas och kvalitetssäkras. Insatsen är direkt patientnytta och underlättar kommunikationen för hälso- och sjukvårdens medarbetare. Utvecklingen behöver göras i samverkan med 1177, berörda verksamheter och sakkunnigorganisation. Den nationella överenskommelsen mellan regeringen och SKL trycker särskilt på att vi behöver arbeta för att nå socioekonomiskt utsatta grupper. Skåne har en stor andel personer som nyligen flyttat hit från andra länder. Många förstår inte svenska. Det är svårt att tillgodose behovet av information/kommunikation och tillgången till tolkar är begränsad. Genom
Datum 2017-04-11 4 (8) att utforma informationen i den regionala appen på flera språk ökar möjligheten till kommunikation. Medel tilldelas för att, i samverkan med 1177 och berörda verksamheter, utveckla en app med patientinformation om graviditet, förlossning och efterbördsskedet på svenska såväl som vanligt förekommande övriga språk. En förstudie ska innefatta teknisk genomlysning. Vilka språk som är aktuella ska också identifieras initialt i projektet. Hälso- och sjukvårdsdirektören tilldelas 200 000 kr för förstudie och genomförande. Kompetensutveckling basmödrahälsovård I nationella överenskommelsen betonas behovet av kompetenshöjande insatser för kvinnors hälsa inom primärvård. Basmödrahälsovården har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet och några områden har identifierats som prioriterade för kompetenshöjande insatser. För 2017 bör insatser riktas för ökade kunskaper inom diabetes, förlossningsrädsla samt amning. Andelen kvinnor med diabetes under graviditet ökar och nya riktlinjer som bl.a. förändrar metod för diagnostik ska införas. Ökad kompetens skapar bättre förutsättningar för omhändertagande av dessa kvinnor inom basmödrahälsovård. Även gruppen kvinnor som upplever förlossningsrädsla ökar. Tillgängligheten behöver förbättras. Dessa kvinnor hänvisas oftast till sjukhus men genom ökad kunskap i basmödrahälsovården kan fler få stöd där. Det skulle öka tillgängligheten och tryggheten. Amningsfrekvensen går ner i Skåne. Det finns god erfarenhet av att bra information och stöd inom basmödrahälsovård kan ge positiv effekt avseende amning. Ökad kunskap inom basmödrahälsovård skapar förutsättningar för bättre information och förberedelse för de blivande föräldrarna. Att rikta kompetenshöjande insatser inom basmödrahälsovården bör också få en avlastande effekt på förlossningsklinikerna då fler kvinnors hälsoproblem i större utsträckning kan hanteras av barnmorskemottagningarna. Barnmorskemottagningarna bedrivs idag inom i form av ackrediterade enheter som verkar i enlighet med LOV (lagen om Valfrihetssystem). Många av mottagningarna är mindre enheter med endast en eller ett fåtal anställda. Att delta i utbildningar kan för dessa anställda vara svårt då mottagningen kan behöva stänga eller dra ner på verksamheten under utbildningstiden vilket i sin tur innebär förlorade inkomster då
Datum 2017-04-11 5 (8) ungefär halva uppdraget inom vårdvalet bygger på rörliga besöksersättningar i någon form. För att genomföra en punktinsats gällande kompetenshöjningen föreslås därför att de ackrediterade barnmorskeenheterna erhåller en kompensation vid deltagande i de riktade utbildningarna om 2500 kr för en halvdag med minst 3 timmars utbildningstid och 5000 kr för en heldag med minst 2 x 3 timmars utbildningstid. Ersättningen gäller per individ. Baserat på en målgrupp på 150 st medarbetare inom basmödrahälsovården blir den beräknade kostnaden 750 000 kr vilket tillförs vårdvalet för barnmorskemottagningar tillfälligt under 2017. Detta är en särskild satsning som endast gäller under 2017 och ska riktas till ackrediterade enheter inom vårdvalet. Kunskapscentrum kvinnohälsa tilldelas 50 000 kr för att arrangera utbildningar inom diabetes, förlossningsrädsla samt amning enligt särskild satsning beskrivning ovan. Slopad åldersgräns för fosterdiagnostik Regelverket för fosterdiagnostik i innebär att kvinnor > 33 år erbjuds fosterdiagnostiska undersökningar. Dessa undersökningar genomförs i flera steg. Första steget är KUB-test och därefter erbjuds NIPT om risken överstiger 1:1000 samt därefter fostervattenprov om även NIPT är positivt. KUB (kombinerat ultraljud och blodprov) är en beräkning av hur stor eller liten sannolikhet det är att fostret har en kromosomavvikelse. KUB ger således inte någon diagnos. NIPT är ett blodprov från den gravida kvinnan. I blodet finns en liten mängd DNA från fostret och genom att analysera blodet kan man upptäcka om fostret har för många eller för få kopior av vissa kromosomer. Fostervattenprov används för att bekräfta kromosomförändring som upptäckts vid NIPT. Problem med nuvarande åldersgräns Även om risken ökar med ökad ålder finns ingen exakt åldersgräns för risk att drabbas av kromosomavvikelse. Totala antalet barn som föds med kromosomavvikelse är högre för gravida under 33 år än för gravida över 33 år, vilket är en följd av att antalet barn som föds till mödrar under 33 år är större. Ur etisk synpunkt är det oskäligt och ojämlikt att inte erbjuda alla gravida kvinnor samma möjlighet till fosterdiagnostik. Detta har belysts av s prioriteringsråd 2015. Flertalet landsting/regioner i Sverige har ingen åldersgräns. Skånska kvinnor söker sig allt mer till andra landsting eller privata externa aktörer för att ta prov. Det finns oklarhet om hur man ska hantera en situation när köpt test utfaller positivt. Det är också svårigheter avseende hur kvinnor under 33 år som har stor oro ska hanteras utifrån nuvarande regelverk.
Datum 2017-04-11 6 (8) Enligt experter innebär tidiga ultraljud flera andra fördelar såsom tidig upptäckt av tvilling- och trillingfödsel samt upptäckt av missbildningar eller andra komplikationer som annars inte upptäcks förrän vid ultraljud i vecka 18-20. Nuvarande regelverk är ojämlikt och skapar problem och ska därför ändras så att alla kvinnor oavsett ålder ska erbjudas fosterdiagnostik. Hälso- och sjukvårdsdirektören tilldelas 3,7 mkr för att vidare bereda och fördela medel för utökade fosterdiagnostiska undersökningar under 2017. Utvecklingsarbete i enlighet med strategisk plan I enlighet med s uppdrag för hälso- och sjukvård 2017 har en strategisk plan för förlossningsvård och kvinnors hälsa fastställts för 2017-2019. Strategiska planen beskriver inriktning och övergripande målbild i 2017 2019. Utifrån strategiska planen har en regional handlingsplan för 2017-18 tagits fram som beskriver nedbrutna mål, delmål och aktiviteter. Förvaltningarna SUS, Sund och Kryh tilldelas medel för att stärka arbetet med utveckling i enlighet med s strategiska plan och handlingsplan enligt ovan. Insatserna får inte vara bashöjande. Utveckling av ändrade arbetssätt är centralt, för att möta nya eller förändrade behov, och ska ingå i arbetet. Förvaltningarna ska utse utvecklingsledare som ska driva och hålla samman arbetet inom förvaltningen såväl som i samverka med övriga, för bästa möjliga resultat i Skåne totalt. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Fördelning av medlen föreslås enligt nedanstående tabell. Fördelningen per förvaltning är baserad på en viktning av dels volymökningen på förlossningsklinikerna de senaste fyra åren och dels andelen av det totala antalet förlossningar 2016. Medlen får inte växlas till annan verksamhet och inte användas till bashöjande insatser. HPV självtest förväntas medföra en årlig driftskostnad på cirka 1,5 mkr, vilket ska beaktas i budget 2018. Att erbjuda fosterdiagnostik med NIPT för alla gravida förväntas medföra en årlig driftskostnad på cirka 8 mkr, vilket ska beaktas i budget 2018.
Datum 2017-04-11 7 (8) Tilldelade medel 2017 Om bedömning görs att mottagare av medel inte fullgjort sina insatser i enlighet med avsikten och målsättning, beskriven i detta beslut, kan återstående medel kvarhållas. Juridisk bedömning Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig i detta ärende. Miljökonsekvenser Ärendet medför inga miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan/MBL-förhandling i ärendet slutförs på regional nivå. Uppföljning HPV självtest Kompetenshöjn basmödrahälsovård Fosterdiagnostik Tillgänglig info t medborgare/ patient mha app Utv. arbete enligt strategisk plan Berörda aktörer ska inkomma till hälso- och sjukvårdsdirektören, med redovisning enligt nedan, senast 15 december 2017. Av förvaltningarna SUS, Kryh och Sunds rapporter ska det framgå: Hur tilldelade medel använts Genomförda insatser och måluppfyllelse Handlingsplan för fortsatt utveckling i enlighet med strategisk plan/handlingsplan Totalt SUS 2 100 000 2 100 000 Sund 1 000 000 1 000 000 Kryh 900 000 900 000 Med Service 700 000 700 000 KC kvinnohälsa 50 000 50 000 Vårdval BMM mott 300 000 750 000 1 050 000 HS-dir 3 700 000 200 000 3 900 000 HSN 300 000 300 000 Totalt 1 300 000 800 000 3 700 000 200 000 4 000 000 10 000 000 SUS redovisning ska även omfatta handlingsplan för att komma tillrätta med bristen på tillgänglighet till bäckenbottenkirurgisk behandling. Handlingsplanen ska även inkludera den kö av väntande patienter som remitterats till SUS för bäckenbottenbesvär. Rapporten från Medicinsk service och Kunskapscentrum kvinnohälsa ska omfatta: Hur tilldelade medel använts Genomförda insatser och resultat enligt uppdrag
Datum 2017-04-11 8 (8) Anna-Lena Hogerud Ordförande Rita Jedlert Tf. hälso- och sjukvårdsdirektör