SÅ MÄRKS MATEN 1 KF Konsument och Coop
Kontrollera först köp sedan! Är det någon skillnad på att köpa mat och tvättmaskin egentligen? Frågan är befogad med tanke på hur mycket mer tid vi lägger ner på att välja just tvättmaskin än mat. Och ändå så är maten betydligt mycket viktigare för våra liv och vår hälsa än vad tvättmaskinen är. Men hur kan du som konsument gå till väga för att göra ett säkrare val av mat? Hur vet du att du inte köper grisen i säcken? Ett bra tips är att läsa märkningen på förpackningen. Kooperationen arbetar för att märkning av livsmedel ska bli tydlig och lätt att förstå. 2
Källa: Livsmedelsverket Så märks maten! För att du som konsument ska kunna välja mellan olika förpackade livsmedel i handeln finns detaljerade regler för hur livsmedel ska märkas med exempelvis ingrediensförteckning, vikt och bäst före-dag. Vid köp av oförpackade livsmedel över disk kan du fråga butikspersonalen om information. Märkningen ger dig som konsument möjlighet att få valuta för dina pengar Bra märkning gör det lättare att jämföra pris och kvalitet. Du kan jämföra vikten hos olika produkter. Ingrediensförteckningen ger besked om vilka ingredienser som livsmedlet tillverkats av. I de flesta fall ska det stå på förpackningen hur mycket av den karaktärsgivande ingrediensen eller kategorin av ingredienser, till exempel kött, som har använts. undvika sådant du inte tål Om du vill veta vad som ingår i ett livsmedel, till exempel på grund av överkänslighet, ger ingrediensförteckningen de nödvändiga upplysningarna. undvika gamla livsmedel De flesta livsmedel ska märkas med bäst före-datum och anvisningar om hur livsmedlet ska förvaras. Mycket känsliga livsmedel märks med sista förbrukningsdag. välja hälsosamma livsmedel Vissa magra och fiberrika livsmedel med låg halt av socker och salt får märkas med ett nyckelhål. För mer detaljerad information om näringsinnehållet i livsmedel märker många företag frivilligt sina produkter med innehållet av bland annat energi, protein, kolhydrater och fett. veta vem du kan kontakta Alla livsmedel ska märkas med namn och adress (eller telefonnummer i Sverige) till antingen den som har tillverkat, förpackat eller sålt varan. I vissa fall märks livsmedel med ursprungsplats. veta hur maten ska tillagas Vissa livsmedel ska till exempel spädas eller behöver andra tillagningsanvisningar. 3
Vem bestämmer? Det finns flera svenska lagar och förordningar för livsmedel. Dessutom finns det EU-förordningar, frivilliga märkningar och branschöverenskommelser. Livsmedelsverket ansvarar för tillsyn av livsmedel, men det är de kommunala Miljö- och hälsoförvaltningarna som utför tillsynen på restauranger och i butiker. Att förstå märkningen Märkningen på ett livsmedel måste vara väl synlig och lätt att förstå. Märkningen ska vara på svenska. I undantagsfall kan annat språk accepteras men bara om stavningen obetydligt skiljer sig från svenska. Märkningen får inte döljas av en prislapp. Märkning får inte vilseleda Märkningen får inte vilseleda dig som konsument, till exempel om livsmedlets karaktär, sammansättning, mängd, datum eller ursprung. Påståenden om att livsmedel behandlar eller botar sjukdom är inte tillåten. Livsmedlets namn Livsmedlets namn ska ge information om vad för slags livsmedel förpackningen innehåller och kan normalt inte ersättas av ett varumärke eller fantasinamn. Vissa fantasinamn har med tiden blivit så vanliga att de ändå kan accepteras, till exempel vingummi, kokosbollar och vårrullar. Utländska namn På samma sätt har vissa utländska namn blivit så välkända för svenska konsumenter att de kan användas som namn på livsmedel. Det gäller till exempel mango chutney, lasagne, hot dogs, chorizo, popcorn och baguette. Namn får inte vilseleda Namnet på ett livsmedel får inte vilseleda dig som konsument om produktens innehåll. Ett livsmedel med namnet champinjonsoppa måste därför både smaka och innehålla champinjoner. Den exakta mängden champinjoner i soppan är däremot inte reglerad, men måste anges i procent. Namn och ingrediensförteckning Namnet på ett livsmedel kan inte ge all nödvändig information om varan, utan ska kompletteras med bl a en beskrivning av varan, ingrediensförteckning och mängden av den karaktärsgivande ingrediensen eller kategorin av ingredienser. Skyddade namn Vissa namn är skyddade och får bara användas på varor som uppfyller de särskilda regler som gäller för sådana namnskyddade livsmedel. Exempel på namnskyddade varor är grädde, mjölk, ost, kött, choklad, juice, sylt och margarin. Kompletterande uppgift om behandling Ibland kan beteckningen behöva kompletteras med uppgift om hur livsmedlet har behandlats. Det måste då stå till exempel rökt skinka, krossade tomater eller - på tinad köttvara, fiskvara eller bröd - har varit fryst. 4
Vad innehåller varan? Om en vara är tillverkad av flera ingredienser måste dessa anges på förpackningen. Ingrediensförteckningen ska inledas med en rubrik som innehåller ordet ingrediens. Ingredienserna ska stå i fallande storleksordning efter den vikt de hade vid tillverkningstillfället. Det betyder att varan innehåller mest av det som står först och minst av det som står sist i ingrediensförteckningen. De exakta mängderna behöver däremot bara anges för ingredienser som är avgörande för konsumentens val, till exempel champinjoner i champinjonsoppa och kött i kalops. Mängden anges i procent. 5
Råvaror De råvaror som har använts vid tillverkningen av livsmedlet ska anges med sina namn i ingrediensförteckningen. Vanligtvis framgår råvarans ursprung av namnet, till exempel nötkött, apelsinjuice och sojaprotein. Detta är särskilt viktigt för allergiker. För vissa ingredienser får dock gruppbeteckningar användas oavsett råvarans ursprung. Det kan till exempel stå vegetabilisk olja i stället för solrosolja. Kryddor får anges som kryddor om ingen enskild krydda överstiger två procent av livsmedlets vikt. Tillsatser Tillsatser används för att påverka livsmedlets hållbarhet, konsistens, smak eller färg. Sådana tillsatser ska finnas med i ingrediensförteckningen. De ska anges med ett funktionsnamn som talar om varför tillsatsen har använts, till exempel konserveringsmedel eller färgämne. Funktionsnamnet ska följas av antingen tillsatsens namn eller E-nummer. Livsmedel som innehåller sötningsmedel ska märkas med uppgiften innehåller sötningsmedel. På livsmedel som innehåller mer än tio procent sockeralkoholer (sorbitol, xylitol m fl) ska det anges att överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan. Livsmedel som innehåller sötningsmedlet aspartam ska märkas med uppgiften innehåller en fenylalaninkälla. Fenylalanin, som är en aminosyra en byggsten i proteiner, ingår i aspartam. Personer som har den medfödda sjukdomen fenylketonuri (PKU) kan inte bryta ner fenylalanin och behöver därför kunna undvika livsmedel där fenylalanin ingår. Aromer deklareras antingen med sitt eget namn, till exempel etylvanillin, eller som arom/aromämne. 6
Sammansatta ingredienser Alla ingredienser ska anges i fallande ordning i ingrediensförteckningen, till exempel kan man inte för en yoghurt innehållande jordgubbssylt skriva jordgubbssylt som ingrediens utan alla ingredienser i sylten måste deklareras. Den gamla 25% regeln gäller inte längre. Nya livsmedel Livsmedel som tillverkas med ny teknik måste märkas med uppgift om detta om livsmedlet skiljer sig från traditionella livsmedel. Detta kan till exempel bli aktuellt om genmodifierade organismer använts vid tillverkningen. Främmande ämnen Vissa oönskade ämnen kan förekomma i livsmedel. Sådana främmande ämnen deklareras inte. Exempel är mögelgifter i nötter och rester av bekämpningsmedel. Såväl inhemska som importerade produkter kontrolleras för att säkerställa att halterna är betryggande låga. Allergiker Om du är allergisk mot något bör du se upp med alla livsmedel som innehåller sammansatta ingredienser som anges med enbart sina namn i ingrediensförteckningen! Livsmedel som säljs i lös vikt behöver inte märkas, men upplysningar om varan bör kunna lämnas av butikspersonalen. Vid lösviktsförsäljning finns alltid risk för sammanblandning av varorna. Smulor kan också föras över mellan varorna, till exempel med sked, kniv eller skärbräda. Extremt allergiska personer bör vara försiktiga med alla livsmedel som tillverkats av flera ingredienser. Risken kan aldrig uteslutas för fel i form av felmärkta varor eller livsmedel med spår av ingredienser från en annan tillverkning. Om livsmedel märks med uppgift som glutenfritt eller mjölkfritt måste detta ha anmälts till Livsmedelsverket. Näringsinnehåll På många varor finns information om näringsinnehåll. Endast på de varor där näringspåstående förekommer är näringsvärdesdeklaration obligatorisk. När näringsinnehållet deklareras ska det alltid innehålla information om energi, protein, kolhydrater och fett. I vissa fall ska även sockerarter, mättat fett, kostfiber och natrium deklareras. Producenter får också uppge innehåll av stärkelse, sockeralkoholer, enkelomättat och fleromättat fett, kolesterol samt vitaminer och mineraler. Energiinnehållet anges med kj (kilojoule) eller med kcal (kilokalori). Protein, fett och kolhydrater anges i gram. 7
Allt du behöver veta står på förpackningen! Genom att syna förpackningen får du all den information du behöver om innehållet. Men det kan vara bra att veta vad det är du ska leta efter och var du hittar det. Den här bilden ger dig en överblick av vilken information som finns. Hur länge håller varan? De flesta livsmedel ska vara märkta med bäst före-datum eller i vissa fall sista förbrukningsdag, så att du kan få en uppfattning om livsmedlets hållbarhet. Namn och ingrediensförteckning Namnet på ett livsmedel kan inte ge all nödvändig information om varan, utan ska kompletteras med bl a en beskrivning av varan, ingrediensförteckning och mängden av den karaktärsgivande ingrediensen eller kategorin av ingredienser. Hur ska livsmedlet tillagas? Ibland behövs en bruksanvisning på livsmedel. Det kan vara upplysningar om hur livsmedlet ska tillagas, tinas eller spädas. Hur ska varan förvaras? Livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag ska alltid vara märkta med förvaringsanvisning. Detta är mycket känsliga livsmedel och det är viktigt att de förvaras vid rätt temperatur både i butiken och i hemmet. 8
Nyckelhål För att du ska kunna hitta de hälsosamma produkterna kan de märkas med ett nyckelhål i grönt eller svart. Nyckelhålet är Livsmedelsverkets varumärke och får användas på livsmedel som har låg halt av fett, socker, salt eller en hög halt av kostfiber. Hur mycket finns i förpackningen? Livsmedel ska märkas med den vikt/volym det hade vid förpackningstillfället. Vikten av själva förpackningen, etiketter och liknande får inte räknas med. Näringsinnehåll När näringsinnehållet deklareras ska det alltid innehålla information om energi, protein, kolhydrater och fett. I vissa fall ska även sockerarter, mättat fett, kostfiber och natrium deklareras. Energiinnehållet anges med kj (kilojoule) eller med kcal (kilokalori). Protein, fett och kolhydrater anges i gram. 9
Hur mycket finns i förpackningen? Livsmedel ska märkas med den vikt/volym det hade vid förpackningstillfället. Vikten av själva förpackningen, etiketter och liknande får inte räknas med. Livsmedel i flytande form ska märkas med volym, till exempel liter, och övriga livsmedel med vikt, till exempel kilogram. På produkter som är inlagda i spad eller liknande ska produktens vikt anges med spad och utan. För livsmedel i sås eller gelé krävs inte detta, eftersom även vätskan anses vara en del av livsmedlet, och inte en lag. Men om en ingrediens särskilt framhävs i beteckningen, ska mängden anges. Det är inte tillåtet att ha till exempel bilder eller förpackningar som ger ett felaktigt intryck av mängden av livsmedlet eller av olika ingredienser. Vissa djupfrysta livsmedel, till exempel fiskfiléer och räkor, vattenglaseras (fryses och vattensprayas) som skydd mot till exempel härskning. Om ett djupfryst livsmedel är vattenglaserat ska vikten som anges vara vikten utan glasering, det vill säga utan is. Hur ska varan förvaras? Livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag ska alltid vara märkta med förvaringsanvisning. Detta är mycket känsliga livsmedel och det är viktigt att de förvaras vid rätt temperatur både i butiken och i hemmet. Även livsmedel som är märkta med bäst före-dag har ofta förvaringsanvisning, till exempel kylvaror och djupfrysta varor. Butiken är då skyldig att förvara dessa livsmedel vid den temperatur som anges i förvaringsanvisningen. Djupfrysta varor ska vara märkta med ordet djupfryst. Hur länge håller varan? De flesta livsmedel ska vara märkta med bäst före-datum eller i vissa fall sista förbrukningsdag, så att man kan få en uppfattning om livsmedlets hållbarhet. En produkts hållbarhet beror på många faktorer, som hur och av vad produkten är tillverkad och hur den har förpackats och förvarats. Om förpackningsgaser används, så att ett livsmedels hållbarhet förlängs, måste det märkas med uppgiften förpackat i en skyddande atmosfär. 10
Bäst före-dag Livsmedel märkta med bäst före-dag ska hålla ytterligare en tid efter datumet om de förvaras på rätt sätt och i obruten förpackning. Det är säljarens ansvar att produkten är av fullgod kvalitet. Efter uttrycket bäst före ska dag, månad och år stå. Det måste vara i den ordningen. Det kan då stå bäst före 07022009. För livsmedel med en hållbarhet om högst tre månader räcker det med att det står dag och månad. Om hållbarheten är längre än 18 månader behöver bara året anges, till exempel bäst före utgången av 2009. Med detta menas att livsmedlet är bäst före den 31 december 2009. Sista förbrukningsdag Vissa mycket känsliga livsmedel, som färsk fisk och kyckling, köttfärs, organ och rå korv, måste vara märkta med sista förbrukningsdag i stället för bäst före-dag. Sista förbrukningsdagen är den sista dag som dessa livsmedel beräknas kunna förbrukas om de har förvarats på rätt sätt och i obruten förpackning. De får inte säljas efter att sista förbrukningsdagen har passerats. Efter uttrycket sista förbrukningsdag ska dag, månad och år stå. Det måste vara i den ordningen. Förpackningsdag och bakdag Det är inget krav att märka livsmedel med till exempel förpackningsdag eller bakdag. Detta görs ändå av många företag med hänsyn till att konsumenten vill veta livsmedlets ålder. Det kan då stå bakdag 070209. 11
Måste livsmedlets ursprung anges i märkningen? Det finns inget generellt krav på att ange ursprung. Du som konsument ska inte vilseledas att tro att livsmedlet kommer från ett annat land, en annan stad eller annan region än vad det faktiskt gör. Ibland måste tillverkaren därför komplettera märkningen med uppgift om ursprunget. Ursprung får frivilligt uppges om företaget noggrant har kontrollerat att uppgiften stämmer. För nötkött finns speciella regler med krav på märkning med ursprung. Om varan är märkt med Ursprung Sverige betyder det att djuret är fött, uppfött och slaktat i Sverige. Att ange ursprung för annat kött än nötkött är inget krav, utan det kan räcka med butikens namn och telefonnummer. Det finns speciella regler för ursprungsmärkning av till exempel fisk och honung. Exempel: Om importerat kött mals till köttfärs i en butik i Sverige får den alltså inte heta svensk köttfärs eller vara märkt med svensk flagga. Fler märkningsregler Hur ska livsmedlet tillagas? Ibland behövs en bruksanvisning på livsmedel. Det kan vara upplysningar om hur livsmedlet ska tillagas, tinas eller spädas. Små förpackningar Mycket små förpackningar behöver inte märkas med lika många uppgifter som större förpackningar. I de flesta fall räcker det med varans namn, vikten eller volymen på livsmedlet och datum. Ämnen som kan framkalla allergier som till exempel spannmål som innehåller gluten ska alltid anges. Att kunna spåra livsmedelspartier Viss märkning riktar sig inte till konsumenten, utan till exempel till dem som ska utföra kontrollen. De flesta livsmedel ska vara märkta med en kod eller ett datum - ofta tillsammans med bokstaven L - som ska kunna användas för att snabbt spåra ett livsmedelsparti som är en hälsorisk. På kött-, mjölk-, ägg- och fiskprodukter finns dessutom ett kontrollmärke som visar var produkten är tillverkad/förpackad. Mängd Mängd av karaktärsgivande ingredienser eller kategori av ingredienser i en produkt krävs ofta, till exempel kött i korv, kakao i choklad eller frukt i kräm. Ibland krävs även till exempel märkning med fetthalt. Mager, lätt Uttryck som mager, lätt, light eller lättsockrad bör användas bara om fetthalten sänkts med 12
minst hälften eller sockerhalten med minst en fjärdedel jämfört med motsvarande normalprodukt. När den typen av uppgifter finns i märkningen krävs vanligen också en tabell med livsmedlets näringsinnehåll en så kallad näringsvärdesdeklaration. Företag kan även frivilligt märka sina produkter med en näringsvärdesdeklaration. Sockerfritt Sådana uttryck får frivilligt användas, men har olika innebörd. Sockerfri, utan socker betyder att livsmedlet inte innehåller någon sockerart varken tillförd eller naturligt. Däremot kan andra sötningsmedel finnas. De ska i så fall stå med i ingrediensförteckningen. Dessutom ska det stå i samband med namnet på varan att den innehåller sötningsmedel. Socker inte tillsatt och osockrad betyder att ingen sockerart har tillförts. Däremot kan socker finnas naturligt i någon råvara. Utan vanligt socker betyder att livsmedlet inte innehåller vanligt socker (sackaros), utan andra sockerarter, till exempel frukt- eller mjölksocker. Dessa ska tydligt anges på förpackningen i anslutning till uttrycket utan vanligt socker. Vanligt socker inte tillsatt betyder att annan sockerart än sackaros har tillsatts. På förpackningen ska tydligt anges vilken/vilka sockerarter som har tillförts. Om dessa uttryck används ska produkten också ha en näringsvärdesdeklaration. Osötat, icke sötat anger att inga ämnen som ger söt smak har använts. Livsmedel för särskilda näringsändamål Sådana produkter skiljer sig från vanliga livsmedel genom särskild tillverkning eller sammansättning. Produkterna ska vara märkta med den särskilda näringsmässiga egenskapen i anslutning till beteckningen, till exempel glutenfritt. Skyddade beteckningar Inom EU finns ett system för att skydda beteckningar på särskilda produkter. Parmaskinka, Parmigiano Reggiana och Kalamataoliver är exempel på skyddad ursprungsbeteckning. Svecia, Bayonneskinka och Skånsk spettekaka är exempel på skyddad geografisk beteckning. Mozzarella, Falukorv och Hushållsost är exempel på skyddad traditionell specialitet. Ekologiskt Inom EU finns också regler för vilka livsmedel som får kallas ekologiska. De organisationer i Sverige som sedan tidigare arbetat med ekologisk odling kan dock ställa högre krav för att deras logotyper ska få användas. 13
Symboler Nyckelhål För att du ska kunna hitta de hälsosamma produkterna kan de märkas med ett nyckelhål i grönt eller svart. Nyckelhålet är Livsmedelsverkets varumärke och får användas på livsmedel som har låg halt av fett (även typ av fett ingår här), socker, salt eller en hög halt av kostfiber. Nyckelhålet kan idag finnas i tre olika sammanhang. Nyckelhålsmärkning färdigförpackade livsmedel, dvs. konsument- och storhushållsförpackningar. Märkning av fisk, frukt och grönt som är oförpackat får även ske inom denna föreskrift. Nya regler för färdigpackade livsmedel ska vara genomförda senast 30 november 2006. Nyckelhålsmärkning av menyer för storhushåll förekommer sedan 1992. Livsmedelsverket bedriver en utredning med syfte att ta fram nya kriterier och införa ett nytt certifieringssystem för nyckelhål i storhushåll (restauranger och snabbmatsställen). Nyckelhålsmärkning av recept för färdiga maträtter som är tänkta att användas av konsumenter via receptblad i butik eller recept på hemsidor. KRAV-märket Märke för ekologiskt certifierad och kontrollerad mat, kan sägas vara ett miljömärke för mat. Ekologisk produktion sker utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och genmodifierade organismer (GMO). www.krav.se Demeter Demeter är märket på biodynamiska produkter. www.demeter.nu Rättvisemärkt Rättvisemärkningen är en etisk märkning. Märkningen garanterar att producenten får en skälig ersättning och social trygghet i sitt arbete. www.rattvisemarkt.se Änglamark Änglamark är inte ett miljömärke utan Coops eget varumärke. De flesta Änglamarkslivsmedel är KRAV-märkta eller innehåller ekologiska råvaror. www.coop.se 14
15
Var kan man få mer information? Om du har frågor om märkning av livsmedel vänd dig i första hand till butiken där du köpte varan. Du kan också ta kontakt direkt med den som tillverkat den. På varje förpackning med livsmedel som säljs måste det finnas en adress (eller ett telefonnummer i Sverige) dit du kan vända sig med frågor om produkten. Om du misstänker att märkningen är felaktig bör du kontakta kommunen, vanligtvis dess miljö- och hälsoskyddsförvaltning. Lästips Produktion Bloomsbyrå. Källa: Livsmedelsverket På Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se finns följande material: Föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel Vägledning till märkning Vägledning till ursprungsmärkning Följande material kan du beställa från Livsmedelsverket: Nyckelhålet, folder Tillsatser i mat, faktabok E-nummernyckel i fickformat (finns även på Apoteket) Matverket, en kunskapsbok om mat och hälsa Mat utan animaliska livsmedel och alkohol, broschyr Allergibroschyrer Genteknik, faktablad Livsmedelsverket, kundtjänst 018-17 55 06, kundtjänst@slv.se, www.slv.se Broschyren är framtagen i samarbete med KF Konsument och Coop, vars huvudägare är Kooperativa Förbundet, KF. Dagens konsumenter ställs inför många val. Konsumenternas vardag måste bli enklare. En av konsumentkooperationens viktigaste uppgifter är att underlätta konsumenternas val. Den här broschyren är en del i det arbetet. För mer info KF Konsument, kfkonsument@kf.se, www.kf.se www.coop.se 16