Plats och tid Stadshusets sessionssal, kl. 13:15 17:10 Beslutande Enligt närvarolista Justerare Margaretha Lindbäck (S), Anders Josefsson (M) Tid och plats för justering Kansliet 2017-04-28 16:00 Justerade paragrafer 71-96 Sekreterare Henrik Berg Ordförande Maritha Meethz Justerare Margaretha Lindbäck (S), Anders Josefsson (M) BEVIS/ANSLAG Kommunfullmäktiges protokoll är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Sammanträdesdatum 2017-04-24 Datum när anslaget sätts upp 2017-05-02 Datum när anslaget tas ned 2017-05-24 Förvaringsplats för protokollet Kansliet Underskrift Henrik Berg 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Paragrafer Ärenden Sida 71 Meddelanden till kommunfullmäktige 2017-04-24 6 72 Motion om att kommunen upphör med användning av mikroplaster 7-9 73 Motion om skrotbilspremie 10-13 74 Motion om hållbarhetsmål m.m. för kommunens upphandling 14-16 75 Utvecklingsplaner för Porsön och skärgården 17-19 76 Medborgarforslag om utvecklingsplan för Porsön 20-21 77 Medborgarförslag gällande registrering i bostadskö 22-23 78 Medborgarförslag angående barns rättigheter 24-27 79 Fastställande av vattenskyddsområde för Råneå vattentäkt, Andträsket 28-30 80 Partistöd 2017 31-35 81 Borgen till Luleå Renhållning AB 36-37 82 Motion om högre kvalitetskrav på beslutsunderlag 38 83 Medborgarförslag om ett skidspår på Mjölkuddsberget 39 84 Medborgarförslag om att göra Gråsjälören till ett sommar- och 40 vinterresmål 85 Medborgarförslag om moderna webbkameror med utsikt över vackra 41 Luleåvyer 86 Medborgarförslag om att starta upp det nationella programmet "Hälsa, 42 vård och omsorg" inom gymnasiesärskolan 87 Medborgarförslag om utegym i Råneå 43 88 Medborgarförslag avseende arbetstidsförkortning 44 89 Medborgarförslag om att ge gatumusiken en chans 45 90 Medborgarförslag om miljövänlig gör-det-själv tvättomat utomhus 46 91 Medborgarförslag om att kommunfullmäktiges ledamöter ska besöka landsbygden för att få lokalkännedom 92 Medborgarförslag om en cykelväg mellan Rutvik och Kyrkbyn- Gammelstad 93 Medborgarförslag om att sätta ut mobila toaletter vid isvägen i Norra hamn, Mjölkudden och Södra hamn 94 Medborgarförslag om att sätta upp skyltar som uppmanar hundägare att ta upp hundbajset 47 48 49 50 2
95 Val av ny ledamot i Visit Luleå AB:s styrelse 51 96 Motion om ensamkommande flyktingbarn 52 3
NÄRVAROLISTA Tjänstgörande ledamöter Niklas Nordström (S) Thomas Söderström (L) Yvonne Stålnacke (S) Tore Isaksson (S) 71-80 Margareta Bladfors Eriksson (S) Fredrik Hansson (S) Omar Jacobsson (S) Lena Aronson (S) Lenita Ericson (S) Eric Eriksson (S) Anders Josefsson (M) Britta Berggren (RS) 71-77 Daniel Smirat (S), 1:e v ordf. Sivert Mässing (MP) 71-78 Maritha Meethz (S), ordf. Anja Johansson (S) 71-73 Nils Harnesk (S) Sebastian Harby (MP) Camilla Rydbjörk (M) 71-76 Fredrik Lundh Sammeli (S) 71-78 Jan Nyberg (MP) Anette Asplund (KD) Margaretha Lindbäck (S) Annika Sundström (V) Anna Svahn Eriksson (MP) Andreas Pettersson (S) Nina Berggård (V) Staffan Ek (S) Bertil Bartholdson (V) Hans Pettersson (V) Nihad Zara (M), 2:e v ordf. Ingrid Norberg (S) 71-82 Emma Engelmark (S) Erland Nilsson (LPo) Thomas Olofsson (L) Samuel Ek (KD) Carola Lidén (C) Eva Hedesand Lundqvist (S) Inger B Larsson (S) Per Tjärdalen (M) Sana Suljanovic (M) Wigert Lindblom (SD) Jonas Brännberg (RS) Ylva Mjärdell (L) Anneli Ahlbäck (S) Rikard Aspholm (S) Nils-Olov Lindfors (C) Emmeli Nybom (S) Mehmet Tekin (S) Frånvarande ledamöter Krister Hammarberg (M) Göran Öhman (S) Carina Sammeli (S) Jens Lundqvist (S) Peter Hedlund (S) Carita Elfving (SD) Oscar Rosengren (SD) Joakim Andersson (S) Sari Hedlund (M) Mattias Karlsson (M) Agim Sulaj (S) Bo Larsson (M) 4
Tjänstgörande ersättare Kerstin Olsson (S) Leif Wikström (S) Anna-Lena Andersson (S) Peter Lindbäck (S) Ann-Gerd Näckstam (S) Simon Andersson (S) Ingvar Edelswärd (S) 75-96 Kristina Lindqvist (S) 79-96 Rolf Kjell (S) 81-96 Ulf Nyström (S) 83-96 Kamar Eddine Abdessamad (MP) 79-96 Leslie Baily (SD) Robert Lundqvist (RS) 78-96 Närvarande ersättare Yvonne Bergqvist (S) Peder Lundqvist (S) Frånvarande ersättare Gustav Lidström (S) Sofi Wennberg (S) Carl-Anders Johansson (S) Lina McCarthy (S) Tord Häggström (M) Isak Lundberg (M) Martina Sandmarker (M) Örjan Lindström (M) Claudia Henriksson (M) Lothar Bellgardt (MP) Övriga Henrik Berg, kommunsekreterare Tjänstgör istället för Göran Öhman (S) Carina Sammeli (S) Jens Lundqvist (S) Peter Hedlund (S) Joakim Andersson (S) Agim Sulaj (S) Anja Johansson (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Tore Isaksson (S) Ingrid Norberg (S) Sivert Mässing (MP) Carita Elfving (SD) Britta Berggren (RS) Conny Sundström (KD) Roger Andersson (LPo) Ulrika Lundberg (V) Monica Carlsson (V) Mathias Nilsson (SD) Carolina Björklund (L) Hans Hannlöv (L) Mari-Anne Björn (C) Anna Eriksson (RS) Gunnar Nilsson (KD) Hillevi Sandström (LPo) Kurt Hauptman, kommunrevisor 5
71 Meddelanden till kommunfullmäktige 2017-04-24 Ärendenr 2016/1564-1.1.1.7 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga redovisade meddelanden till handlingarna. Beskrivning av ärendet Följande meddelanden redovisas: Avsändare Kommunledningsförvaltningen 2017-04-03 Kommunledningsförvaltningen 2017-04-03 Kommunledningsförvaltningen 2017-04-12 Kommunledningsförvaltningen 2017-04-13 Ämne Ärendenummer KLF 2017/501-1.5.2.1 Medborgarförslag om isbanans sträckning till Karlsvik har avskrivits då liknande förslag behandlats i fritidsnämnden i juni 2016 Ärendenummer KLF 2017/529-1.5.2.1 Medborgarförslag om isbanans sträckning till Karlsvik har avskrivits då liknande förslag behandlats i fritidsnämnden i juni 2016 Ärendenummer KLF 2017/448-1.5.2.1 Medborgarförslag om att rensa sly på Mjölkudden har avskrivits då liknande förslag behandlats i kommunstyrelsen i maj 2015 Ärendenummer KLF 2017/234-1.5.2.1 Medborgarförslag om draperi på Pontusbadet har bedömts som verkställighetsfråga och avskrivits. Förslaget har skickats till fritidsförvaltningen för ev. åtgärd 6
72 Motion om att kommunen upphör med användning av mikroplaster Ärendenr 2016/1302-1.1.1.5 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar bifalla motionens förslag om att Luleå kommun ska upphöra med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast. Med produkter avses i detta fall kemiska och kosmetiska produkter som riskerar att sköljas ut i avloppet då de används. 2. Den andra att-satsen i motionen avslås i avvaktan på resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag att utreda vilka källor som primärt bör åtgärdas för att minska utsläppen av mikroplaster. Sammanfattning av ärendet Vänsterpartiet har lämnat in en motion om att Luleå kommun ska upphöra med inköp, användning och spridning av mikroplaster och att kartlägga var mikroplaster förekommer inom kommunens verksamheter samt fasa ut dem och ersätta dem med miljövänligare produkter. Kommunfullmäktige har 2016-10-24 237 beslutat att motionen får ställas samt överlämnat den till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från miljö-och byggnadsnämnden. Miljö- och byggnadsnämnden har 2017-02-21 33 föreslagit fullmäktige bifalla motionens förslag om att Luleå kommun ska upphöra med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast. Med produkter avses i detta fall kemiska och kosmetiska produkter som riskerar att sköljas ut i avloppet då de används. Miljö- och byggnadsnämnden föreslår vidare fullmäktige att avslå den andra att-satsen i motionen i avvaktan på resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag att utreda vilka källor som primärt bör åtgärdas för att minska utsläppen av mikroplaster. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2017-03-13 72 föreslagit fullmäktige bifalla miljö- och byggnadsnämndens förslag. 7
Kommunstyrelsen har 2017-04-10 90 föreslagit fullmäktige bifalla arbetsutskottets förslag. Sammanträdet Bertil Bartholdson (V), Jonas Brännberg (RS), Jan Nyberg (MP), Samuel Ek (KD), Leslie Baily (SD), Nils Harnesk (S) och Erland Nilsson (LPo) föreslår bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att fullmäktige bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Miljö- och byggnadsnämndens yttrande Miljö- och byggnadsnämnden har 2017-02-21 33 beslutat att föreslå kommunfullmäktige att tillstyrka att Luleå kommun upphöra med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast. Med produkter avses i detta fall kemiska och kosmetiska produkter som riskerar att sköljas ut i avloppet då de används. Miljö- och byggnadsnämnden har även föreslagit kommunfullmäktige besluta att avstyrka den andra att-satsen i motionen i avvaktan på resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag att utreda vilka källor som primärt bör åtgärdas för att minska utsläppen av mikroplaster. Samråd med inköpskontoret har skett under beredning av detta ärende. Även andra förvaltningar/kontor som bedöms vara berörda har fått möjlighet att lämna synpunkter. Frågan om mikroplaster är viktig och miljö och byggnadsförvaltningen håller med om att åtgärder behöver vidtas. Det finns också åtgärder som vi, efter samråd med inköpskontoret, bedömer är möjliga att vidta redan nu. Detta är att kontakta leverantörer av kemiska och kosmetiska produkter för att försöka ta reda på vilka av de produkter som finns i sortimentet som innehåller mikroplast, samt att därefter plocka bort dem från det sortiment som är möjligt att avropa. Det är också möjligt att ta med frågan om mikroplaster inför kommande upphandlingar där detta är relevant. Vad gäller övriga åtgärder så bedömer miljö och byggnadsförvaltningen att resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag bör inväntas innan beslut tas om vad som är nästa steg i Luleå. I den mån de åtgärder som föreslås i utredningen har kopplingar till tillsynen enligt miljöbalken så kommer de att 8
beaktas i miljö och byggnadsnämndens verksamhetsplanering under hösten 2017 där tillsynsaktiviteter inför 2018 föreslås. Beslutsunderlag Motion från vänsterpartiet, KLF Hid 2016.5625 Miljö- och byggnadsnämndens protokoll 33 2017-02-21, KLF Hid 2017.1076 Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande, KLF Hid 2017.1077 Fritidsförvaltningens yttrande, KLF Hid 2017.1078 Kommunfullmäktiges protokoll 237 2016-10-24, KLF Hid 2016.6002 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 72 2017-03-13, KLF Hid 2017.1575 Kommunstyrelsens protokoll 90 2017-04-10, KLF Hid 2017.2371 Beslutet skickas till Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Fritidsförvaltningen Kanslikontoret 9
73 Motion om skrotbilspremie Ärendenr 2016/1496-1.1.1.5 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen om att Luleå kommun ska ta initiativ samt driva frågan om skrotningspremie på bilar. Reservationer Erland Nilsson (LPo), Anette Asplund (KD) och Leslie Baily (SD) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Landsbygdspartiet oberoende har lämnat in en motion om skrotningspremie på bilar. Motionen föreslår att Luleå kommun ska driva frågan om att införa en skrotningspremie på bilar i Sverige. Kommunfullmäktige har 2016-12-19 287 beslutat att motionen får ställas. Kommunledningsförvaltningen har begärt in yttrade från miljö- och byggnadsnämnden. Miljö- och byggnadsnämnden har 2017-02-21 34 föreslagit kommunfullmäktige besluta att avstyrka förslaget om att Luleå kommun ska ta initiativ samt driva frågan om skrotningspremie på bilar. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2017-03-13 73 föreslagit fullmäktige bifalla miljö- och byggnadsnämndens förslag. Kommunstyrelsen har 2017-04-10 91 föreslagit fullmäktige bifalla arbetsutskottets förslag. Sammanträdet Erland Nilsson (LPo), Samuel Ek (KD) och Leslie Baily (SD) föreslår bifalla motionen. Nils Harnesk (S) och Margaretha Lindbäck (S) föreslår bifalla kommunstyrelsens förslag. 10
Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag mot Erland Nilssons förslag och finner att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Beskrivning av ärendet Miljö- och byggnadsnämndens yttrande Landsbygdspartiet oberoende påpekar att det finns ett stort antal avställda och körodugliga bilar uppställda i Luleå kommun och i övriga Sverige, vilket talar för att man bör införa en skrotningspremie på bilar. Man anser att Luleå kommun ska ta initiativ till att driva frågan om att införa en skrotningspremie i kommunförbundet och nationellt. Bakgrund till den tidigare skrotbilspremien Att bilar lämnas i naturen har länge varit ett problem. År 1975 kom bilskrotningslagen (1975:343) och bilskrotningsförordningen (1975:348) samt bilskrotningsfonden som skulle lösa problemen med skrotbilar. En första åtgärd var att införa ett auktorisationssystem för bilskrotare. Som en kompletterande åtgärd infördes en skrotningspremie. Skrotningspremien var till för att täcka bilskrotarnas mottagningsavgift, själva skrotningen av bilen samt för att ge bilägaren ett ekonomiskt intresse till att lämna bilen för skrotning. När kostnaderna associerande med skrotningen var betalda fick bilägaren det som fanns kvar av premien. Genom att bara auktoriserade bilskrotare skulle ha rätt att utfärda skrotningsintyg som berättigade till skrotningspremie skulle bilägaren styras till att välja dessa bilskrotare framför att lämna bilen i naturen eller till en illegal bilskrotare. Detta system har dock varit omdiskuterat och kantats av olika problem. Bakgrund till avskaffandet av skrotbilspremien Statskontoret fick i uppdrag av regeringen år 2003 att utreda framtidens finansiering av insamling och återvinning av bilar. I deras utredning redogjordes för vilka brister det dåvarande finansieringssystemet hade samt vilka möjliga alternativ som kunde ersätta det. Bland annat konstaterades att skrotningspremien för äldre bilar (över 16 år gamla) var för låg för att täcka de faktiska kostnaderna för skrotningen, mottagningsavgift och eventuella transporter för att det skulle bli en summa över till bilägaren. Därför fanns det i praktiken ingen skrotningspremie på äldre bilar. Det framkom också att de bilskrotare som varit mindre miljömedvetna kunde hålla lägre mottagningsavgift än de som följde gällande bestämmelser i miljöbalken. Bilägare har då kunnat behålla en större del av skrotningspremien om de valt en mindre noggrann bilskrotare, vilket medför en snedvriden konkurrens samt negativa konsekvenser på miljön. Systemet gav även utrymme till annat fusk som till exempel att bilskrotaren övertog 11
äganderätten. Då slapp bilägaren betala mottagningsavgift och för bilskrotaren var detta ett praktiskt sätt att få ersättning för sina omhändertagandekostnader, rätt till skrotningspremien och de skatter som eventuellt skulle återbetalas på bilen. Insynen i transaktionerna blev därför begränsad. Att bilskroten övertog ägandet till bilen gav också utrymme för spekulation. När bilskrotningspremien höjdes i juli 2001 hade höjningen redan aviserats. Bilskrotarna hade alltså möjlighet att ta emot bilar, överta ägandet, skrota dem och sedan vänta med att skicka in skrotningsintyget tills premiehöjningen verkställdes. Detta resulterade i att bilskrotarna fick de pengar som bilägaren annars skulle ha fått efter höjningen eller pengar som skulle varit kvar i fonden för framtida finansieringar av skrotningar. Ett antal studier har undersökt sambandet mellan skrotningspremiens storlek och antalet skrotade bilar. Det finns en rad mät- och metodproblem som gör att studierna blir osäkra. Även om studierna tyder på ett visst positivt samband mellan premiens storlek och antalet skrotade bilar så går det inte att dra slutsatsen att skrotningspremien är ett effektivt styrmedel för att undvika att bilar lämnas i naturen. Det är trots allt bara de bilar som upptäcks i naturen som underlaget bygger på och inte de som aldrig hittas eller rapporteras in. Nuvarande hantering av skrotbilar Statskontoret lämnade förslag på hur en framtida finansering av insamling och återvinning av bilar kunde genomföras. Av de alternativ som presenterades var producentansvarsalternativet det som förespråkades. Det innebär att producenterna själva ska bekosta omhändertagandet av bilar när de blir avfall, vilket resulterar i att bilägaren gratis kan lämna bilen för skrotning. Producentansvaret medför bland annat ett ekonomiskt intresse för biltillverkarna att redan vid tillverkning av bilen planera för en framtida skrotning. Detta system infördes 2007 då skrotbilspremien avskaffades. Synpunkter Miljö- och byggnadsförvaltningen konstaterar att det är ett problem med övergivna bilar i naturen. Förvaltningen är dock osäker på att detta problem åtgärdas endast med hjälp av att återinföra en skrotningspremie på bilar. Det finns också problem med ovårdade tomter som skulle kunna förvärras om en skrotbilspremie införs, eftersom det då finns ett ekonomiskt intresse att samla på sig bilar. Det insamlings- och återvinningssystem som finns i dag för bilar, innebär att bilägare kostnadsfritt, eller mot skälig kostnad om bilen saknar viktiga delar, kan lämna sin bil för skrotning hos något av mottagningsställena som producenterna tillhandahåller. I Norrbotten finns tre mottagningsställen för bilar. Eftersom detta system inte innebär att bilägaren får en peng, en 12
uppmuntring, för att den lämnar in sin gamla bil för skrotning finns dock risken fortfarande att bilen överges i naturen. Vidare innebär systemet att bilägaren ska kunna transportera eller bekosta transporten av bilen till mottagningsstället, vilket också kan resultera i att man överger bilen i naturen. Miljö- och byggnadsförvaltningen anser trots detta att dagens system är bra. Producentansvaret inbjuder bland annat till att producenterna själva ska tillverka bilar som är enkla att demontera och återvinna. Då finns också ett ekonomiskt intresse till att inte använda miljöfarliga ämnen i bilar som vid skrotningen blir svåra att hantera och medför höga kostnader för producenterna. Målsättningen måste dock vara att bilägaren själv vill göra rätt för sig och lämna in bilen för skrotning. Att överge bilen i naturen betyder oftast att någon trots allt har lyckats transportera bilen till platsen och sedan lämnat den. Man har därför gjort ett aktivt val att inte transportera den till ett mottagningsställe. Detta tyder mer på ett beteende- och attitydproblem hos allmänheten. Kanske är det okunskap eller brist på information som ligger till grund för problemet. Beslutsunderlag Motion om skrotningspremie på bilar, KLF Hid 2016.6343 Kommunfullmäktiges protokoll 287 2016-12-19, KLF Hid 2016.695 Miljö- och byggnadsnämndens protokoll 34 2017-02-21, KLF Hid 2017.1127 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 73 2017-03-13, KLF Hid 2017.1576 Kommunstyrelsens protokoll 91 2017-04-10, KLF Hid 2017.2372 Beslutet skickas till Erland Nilsson (LPo) Miljö- och byggnadsnämnden Kanslikontoret 13
74 Motion om hållbarhetsmål m.m. för kommunens upphandling Ärendenr 2015/764-008 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionens intentioner med att ha hållbarhetsmål för kommunens inköp. Inköpskontoret avser att 2017/2018 bedriva ett projekt för att ta fram och implementera hållbarhetsmål för inköp i kommunens verksamheter. 2. Kommunfullmäktige beslutar att tillföra 980 tkr till kommunledningsförvaltningen från anslaget för strategiska utvecklingsinsatser för 2017 för genomförande av ett projekt på 12 månader. Sammanfattning av ärendet Miljöpartiet har lämnat in en motion om hållbarhetsmål m.m. för kommunens upphandling. Miljöpartiet föreslår att inköpskontoret ges i uppdrag att styra och följa upp kommunens arbete med inköp och att mål för kommunens inköp fastställs och införs i relevanta styrkort. Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-15 156 att motionen får ställas och att överlämna den till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från dåvarande ekonomikontoret. Inköpskontoret föreslår fullmäktige besluta att bifalla motionens intentioner med att ha hållbarhetsmål för kommunens inköp. Inköpskontoret avser att 2017/2018 bedriva ett projekt för att ta fram och implementera hållbarhetsmål för inköp i kommunens verksamheter. Inköpskontoret föreslår vidare fullmäktige besluta att tillföra 980 tkr till kommunledningsförvaltningen från anslaget för strategiska utvecklingsinsatser för 2017 för genomförande av projektet på 12 månader. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2017-03-27 105 föreslagit fullmäktige bifalla inköpskontorets förslag. Kommunstyrelsen har 2017-04-10 92 föreslagit fullmäktige bifalla arbetsutskottets förslag. 14
Sammanträdet Jan Nyberg (MP), Nils-Olov Lindfors (C), Mehmet Tekin (S), Jonas Brännberg (RS), Carola Lidén (C), Eva Hedesand-Lundqvist (S), Anette Asplund (KD) och Bertil Bartholdson (V) föreslår bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att fullmäktige bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Uppföljningen av hållbara inköp 2016 visar att det finns anledning att se över hur kommunens verksamheter arbetar med hållbara inköp och att på ett tydligare sätt styra och kommunicera en ambition att öka andelen miljömärkta, ekologiska och rättvisemärkta produkter. Inköpskontoret har fört en dialog med kvalitet & samhällsutveckling (KSAM) om hur samarbetet inom hållbarhetsområdet kan utvecklas. KSAM har i sitt uppdrag att ge övergripande kunskapsstöd. Det finns dock inte resurser att driva arbetet med att utveckla de hållbara inköpen internt i kommunen. En omvärldsanalys av andra kommuner som jobbar aktivt med hållbara inköp är att de har utsedda personer placerade på inköpsfunktionen för att driva och utveckla hållbarhetsmål inom inköpsområdet. Sådana exempel är Örebro kommun, Helsingborgs stad och Göteborgs stad. Inköpskontoret föreslår med bakgrund till ovanstående att ett projekt med syfte att ta fram lämpliga hållbarhetsmål och implementera dem i kommunens verksamheter startas under 2017 och att det till projektet anslås medel till kommunledningsförvaltningen med 980 tkr från anslaget för strategiska utvecklingsinsatser. Projektet innefattar att ta fram mål, metoder och arbetssätt för hållbara inköp samt nyckeltal för att mäta effekterna av dessa kopplad till kommunens styrmodell. Dessutom krävs en utvecklingsinsats inom e-handel för att öka inköpen av miljövänliga och hållbara produkter. I projektet ingår att ta fram ett beslutsunderlag för en permanent lösning inför budgetarbetet 2018. Beslutsunderlag Motion från miljöpartiet, KLF Hid 2015.2639 Kommunfullmäktiges protokoll 156 2015-06-15, KLF Hid 2015.3036 Inköpskontorets förslag, KLF Hid 2017.1786 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 105 2017-03-27, KLF Hid 2017.1924 Kommunstyrelsens protokoll 92 2017-04-10, KLF Hid 2017.2373 15
Beslutet skickas till Inköpskontoret Ekonomikontoret Kanslikontoret 16
75 Utvecklingsplaner för Porsön och skärgården Ärendenr 2017/316-3.1.0.2 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att kvalitet & samhällsutveckling under 2017, i samverkan med övriga förvaltningar och bolag, ska påbörja arbetet med utvecklingsplaner för Porsön samt skärgården. 2. Riktlinjerna för medborgardialoger ska följas. 3. En styrgrupp tillsätts med kommunfullmäktiges ordförande Maritha Meethz (S) som ordförande. Sammanfattning av ärendet Under 2017 ska arbetet med utvecklingsplaner för Hertsön, Råneå och Luleå centrum färdigställas. I enlighet med kommunens översiktsplan ska sedan fler utvecklingsplaner tas fram. Till grund för vilka områden som ska prioriteras ligger bland annat välfärdsredovisningen, aktuella byggplaner och utpekade områden i översiktsplanen. Arbetet med de tre utvecklingsplaner som gjorts har utvärderats och detta visar att på det sätt som arbetet bedrivits har det varit mycket arbetskrävande och att det varit svårt att få ett fokuserat deltagande från alla förvaltningar. Slutsatsen blir att kommande utvecklingsplaner måste få ett mer begränsat arbetssätt. Nya sätt att organisera arbetet och att förkorta framtagningsprocessen av planerna kommer därför att prövas i det följande utvecklingsplanearbetet. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår kommunfullmäktige besluta att de närmast kommande utvecklingsplanerna ska bli för Porsön samt för skärgården. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2017-03-27 95 föreslagit kommunfullmäktige besluta att kvalitet & samhällsutveckling under 2017, i samverkan med övriga förvaltningar och bolag, ska påbörja arbetet med utvecklingsplaner för Porsön samt skärgården, att riktlinjerna för medborgardialoger ska följas och att en styrgrupp tillsätts med kommunfullmäktiges ordförande Maritha Meethz (S) som ordförande. 17
Kommunstyrelsen har 2017-04-10 96 föreslagit fullmäktige bifalla arbetsutskottets förslag. Sammanträdet Emma Engelmark (S), Anneli Ahlbäck (S) och Anette Asplund (KD) föreslår bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att fullmäktige bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Porsön Porsön står inför stora utmaningar med ett stort bebyggelsetryck, speciellt för studentbostäder, och stora behov av upprustning av befintliga boendemiljöer inklusive Porsö centrum. Luleå Science Park och andra arbetsplatsområden utvecklas och förändras. Önskemål och idéer finns om att på ett bättre sätt sammanfoga LTU med Luleå Science Park. Resultatet i den senaste välfärdsredovisningen och den sociala utvecklingen under senare tid utgör också argument för att prioritera Porsön. Den geografiska omfattningen av utvecklingsplanen för Porsön får avgöras i samband med den inledande studien. Skärgården Luleå skärgård har stor betydelse för bilden av Luleå och varumärket. I översiktsplanen pekas skärgården ut som ett område där det finns behov av fördjupade ställningstaganden om hur den ska utvecklas. De uppföljningar som gjorts av översiktsplanen, de sex programmen, har visat att den ambitionsnivå som sattes upp för skärgården inte uppnåtts i tillräcklig utsträckning vilket innebär att särskilt fokus krävs och att en utvecklingsplan tas fram. Skärgården har helt andra förutsättningar än stadsdelar och byar på fastlandet vilket innebär att utvecklingsplanen avgränsas till enbart omfatta områden utanför fastlandet. Arbetet med Utvecklingsplan Skärgård har olika målgrupper som delvis har olika behov vilket måste beaktas; fast boende, sommarboende, service och näringsliv, besökare med egen båt samt besökare utan egen båt. 18
Exempel på viktiga frågor som bör behandlas: Turbåtar och isvägar Hamnar och farleder Fastboende och fritidsboende Fritidsliv och båtliv Natur- och kulturvärden Besöksnäring och näringsliv Kommunens engagemang i anläggningar etc. Arbetet med utvecklingsplanerna styrs av kommundirektörens ledningsgrupp och avrapporteras löpande till kommunstyrelsen. En mindre arbetsgrupp leder arbetet. Beslutsunderlag Kvalitet & samhällsutvecklings förslag, KLF Hid 2017.1776 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 95, 2017-03-27, KLF Hid 2017.1914 Kommunstyrelsens protokoll 96 2017-04-10, KLF Hid 2017.2377 Beslutet skickas till Kvalitet & samhällsutveckling Maritha Meethz (S) 19
76 Medborgarförslag om utvecklingsplan för Porsön Ärendenr 2016/1313-1.5.2.1 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Förslagställaren föreslår att en plan tas fram för hur kommunen ska utveckla Porsön och Porsö centrum, i samråd med aktörer som Lulebo AB och Luleå tekniska universitet. Förslagställaren anför att utvecklingen av Porsön och speciellt Porsö centrum är under all kritik och att ingen utveckling sker. Vid felrapporter och anmälningar pekar kommunens olika delar på varandra. Kommunfullmäktige har 2016-11-26 257 beslutat att medborgarförslaget får ställas och att överlämna det till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från kvalitet & samhällsutveckling. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår kommunfullmäktige bifalla medbogarförslaget. Utvecklingsplanen föreslås påbörjas under 2017. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2017-03-27 96 föreslagit fullmäktige bifalla kvalitet & samhällsutvecklings förslag. Kommunstyrelsen har 2017-04-10 97 föreslagit fullmäktige bifalla arbetsutskottets förslag. Sammanträdet Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att fullmäktige bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Under 2017 ska arbetet med utvecklingsplaner för Hertsön, Råneå och Luleå centrum färdigställas. I enlighet med kommunens översiktsplan ska sedan fler utvecklingsplaner tas fram. Porsön står inför stora utmaningar med. Ett stort bebyggelsetryck, speciellt för studentbostäder, och stora behov av upprustning av befintliga boendemiljöer 20
inklusive Porsö centrum. Luleå Science Park och andra arbetsplatsområden utvecklas och förändras. Önskemål och idéer finns om att på ett bättre sätt sammanfoga LTU med Luleå Science Park. Beslutsunderlag Medborgarförslag, KLF Hid 2016.6398 Kommunfullmäktiges protokoll 257 2016-11-21, KLF Hid 2016.6482 Kvalitet & samhällsutvecklings förslag, KLF Hid 2017.1777 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 96 2017-03-27, KLF Hid 2017.1915 Kommunstyrelsens protokoll 97 2017-04-10, KLF Hid 2017.2378 Beslutet skickas till Förslagställaren Kvalitet & samhällsutveckling Kanslikontoret 21
77 Medborgarförslag gällande registrering i bostadskö Ärendenr 2016/1397-1.5.2.2 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå medborgarförslaget då inkomstkravet är borttaget. Reservation Nina Berggård (V) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Förslagställaren föreslår att reglerna för registrering i bostadskön ses över. För att ställa sig i bostadskön måste hen betala en avgift på 250 kr per år och ange inkomstuppgifter, uppgifter om eventuell borgenär m m. Förslagsställaren menar att detta kan få till följd att hen registrerar sig i bostadskön och betalar avgiften, men senare kan bli nekad till en lägenhet på grund av att hen inte uppfyller inkomstkravet. Kommunfullmäktige har 2016-11-21 259 beslutat att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från stadsbyggnadsnämnden. Stadsbyggnadsnämnden har 2017-02-23 34 föreslagit fullmäktige avslå medborgarförslaget med anledning av att inkomstkravet är borttaget. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2017-03-27 91 föreslagit fullmäktige bifalla stadsbyggnadsnämndens förslag. Kommunstyrelsen har 2017-04-10 99 föreslagit fullmäktige bifalla arbetsutskottets förslag. Sammanträdet Nina Berggård (V) föreslår bifalla medborgarförslaget. Lenita Ericson (S) och Jonas Brännberg (RS) föreslår bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag mot Nina Berggårds förslag och finner att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. 22
Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadsnämndens yttrande Bostad Luleå jobbar för att fler hyresvärdar ska ansluta sig till den kommunala bostadsförmedlingen. För att förmedlingen av lägenheter ska ske på ett så transparent och professionellt sätt som möjligt till gagn för både den bostadssökande och hyresvärden är det viktigt att hyresvärdens kriterier kommuniceras och kontrolleras i ett så tidigt skede som möjligt i förmedlingsprocessen. Det är därför som den bostadssökande behöver fylla i vissa uppgifter i sin profil. Det är ingen bra lösning att spärra personer från att ställa sig i bostadskön på grund av att hen har för låg inkomst. Detta på grund av att det finns hyresvärdar som inte har ett inkomstkrav. Lulebo har i december tagit bort inkomstkravet. Beslutsunderlag Medborgarförslag, KLF Hid 2016.5867 Kommunfullmäktiges protokoll 259 2016-11-21, KLF Hid 2017.6486 Stadsbyggnadsnämndens protokoll 34 2017-02-23, KLF Hid 2017.1333 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 91 2017-03-27, KLF Hid 2017.1910 Kommunstyrelsens protokoll 99 2017-04-10, KLF Hid 2017.2380 Beslutet skickas till Förslagställaren Stadsbyggnadsnämnden Kanslikontoret 23
78 Medborgarförslag angående barns rättigheter Ärendenr 2016/422-1.5.2.1 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå medborgarförslaget. 2. Kvalitet & samhällsutveckling får i uppdrag att bedöma till vilka målgrupper en utbildningsinsats för att öka kunskapen om barns rätt ska riktas, samt i vilken omfattning. Reservation Anette Asplund (KD), Jonas Brännberg (RS), Carola Lidén (C) och Leslie Baily (SD) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag som föreslår att barns rättigheter ska genomsyra allt arbete i kommunen har lämnats in. Medborgarförslaget vill att: En strategi/handlingsplan för barns rättigheter tas fram En barnrättsstrateg anställs med övergripande ansvar för uppföljning Barns möjligheter att komma till tals i frågor som rör dem skall tas upp i strategin/handlingsplanen Barns rättigheter skall inkluderas i kommunens budgetarbete Kommunens barnrättsarbete följs årligen upp i ett barnbokslut Alla anställda skall ha utbildning i barnkonventionen Alla som tar beslut som rör barn ska ha kunskap om barns rättigheter och hur de omsätts i praktiken. Kommunfullmäktige har 2016-04-25 106 beslutat att medborgarförslaget får ställas samt överlämnat det till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har begärt in yttrande från kvalitet & samhällsutveckling. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget och att kvalitet & samhällsutveckling får i uppdrag att bedöma till vilka målgrupper en utbildningsinsats för att öka kunskapen om barns rätt ska riktas, samt i vilken omfattning. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2017-03-13 79 föreslagit fullmäktige bifalla kvalitet & samhällsutvecklings förslag. 24
Kommunstyrelsen har 2017-04-10 100 föreslagit fullmäktige bifalla arbetsutskottets förslag. Sammanträdet Anette Asplund (KD), Erland Nilsson (LPo), Jonas Brännberg (RS), Carola Lidén (C), Samuel Ek (KD) och Leslie Baily (SD) föreslår bifalla medborgarförslaget. Yvonne Stålnacke (S), Lenita Ericson (S), Margareta Bladfors Eriksson (S), Mehmet Tekin (S), Eva Hedesand-Lundqvist (S) och Nina Berggård (V) föreslår bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag mot Anette Asplunds förslag och finner att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Beskrivning av ärendet Kvalitet & samhällsutvecklings yttrande Barns rättigheter ingår i kommunens översiktsplan, program A, Alla jämlika. I detta strategiska dokument framgår att kommunens verksamheter ska verka för jämlika förutsättningar för barn och unga, att barnperspektivet ska beaktas i allt beslutsfattande, samt att barns delaktighet ska stärkas. Kvalitet & samhällsutveckling som utgör en stab under kommundirektören har två samhällsstratger (för demokrati samt folkhälsa) som delar ansvaret för kommunens övergripande arbete med barnkonventionen. Samhällsstrategernas uppgift är att stödja, driva och följa upp kommunens arbete utifrån översiktsplanen. Kommundirektören har också utsett en särskild ledningsgrupp där förvaltningscheferna från barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, fritidsförvaltningen, kulturförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen samt biträdande kommundirektör ingår. Ledningsgruppens uppdrag innebär att identifiera behov samt samordna styrningen av strategiskt främjande och förebyggande insatser riktat till barn och unga också med utgångspunkt i översiktsplanen. Enligt program A, Alla jämlika ska kommunen utveckla en systematik för att följa barns och ungas utveckling. En första analys av sammanställd statistik angående barns och ungas socioekonomiska situation, hälsa, skola, familj, fritid, delaktighet och trygghet genomfördes under perioden 2015-2016. 25
Underlaget har lett till riktade insatser och resurser både på kommunövergripande, men även på stadsdelsnivå, i syfte att kompensera ojämlika förutsättningar för barn och unga. Luleå kommun har avsatt särskilda medel som verksamheter och externa aktörer kan söka för att utveckla insatser riktat till barn och unga i tidigt skede. Dessa medel riktas till nya projekt och arbetssätt som bedöms kunna skapa jämlika förutsättningar. Att omsätta barnkonventionens intentioner i det dagliga arbetet kräver goda kunskaper och hög medvetenhet om barns och ungas rättigheter. De förvaltningar som dagligen möter barn i sina verksamheter som förskola, skola och fritidsverksamhet arbetar systematiskt med medskapande, delaktighet och lika värde. Socialtjänstens utredningar och uppföljning av barn och unga följer socialstyrelsens modell BBIC (barns behov i centrum) som utgår från barnkonventionen. Kvalitet & samhällsutveckling bedömer dock att inom andra kommunala områden är barnperspektivet ett mer ovant förhållningssätt. Exempel är barns och ungas möjlighet att vara delaktiga i, eller påverka olika typer av kommunala eller politiska beslut. I LUPP 2014 (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) framkom att mer än hälften av de unga som tillfrågades ansåg att de hade små eller inga möjligheter att framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Ungas inflytande och delaktighet är prioriterat i Program A och ett område som kvalitet & samhällsutveckling arbetar för att utveckla och förstärka. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår att medborgarförslaget avslås med hänvisning till att barns rättigheter redan omhändertagits i kommunens översiktsplan och att ett strategiskt, kommunövergripande och samordnat arbete med barnkonventionen redan pågår. I enlighet med förslagsställaren anser dock kvalitet & samhällsutveckling att kunskapen och därmed möjligheten att omsätta barnkonventionen i det dagliga arbetet hos kommunens anställda och politiker behöver öka, och föreslår att utbildningsinsatser ska genomföras i samband med att Barnkonventionen förväntas inkorporeras i lag i januari 2018. Även om lagförändringen inte skulle komma till stånd bör utbildningsinsatser genomföras. 26
Beslutsunderlag Medborgarförslag, KLF Hid 2016.1694 Kommunfullmäktiges protokoll 106 2016-04-25, KLF Hid 2016.3258 Kvalitet & samhällsutvecklings förslag, KLF Hid 2017.1426 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 79, 2017-03-13, KLF Hid 1578 Kommunstyrelsens protokoll 100 2017-04-10, KLF Hid 2017.2381 Beslutet skickas till Förslagställaren Kvalitet & samhällsutveckling Kanslikontoret 27
79 Fastställande av vattenskyddsområde för Råneå vattentäkt, Andträsket Ärendenr 2017/356-3.4.2.1 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Råneå vattentäkt, Andträsket. Sammanfattning av ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen, VA-avdelningen har med hjälp av konsult tagit fram förslag till vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter för Råneå tätorts ytvattentäkt Andträsket. Syftet med skyddet är att motverka risken för förorening av Råneås vattentäkt, Andträsket, med tillhörande tillrinningsområde. Vikten av att kommunala vattentäkter ska skyddas med skyddsområden och skyddsföreskrifter betonas i åtgärdsplaner framtagna av Vattenmyndigheten och länsstyrelsen. Som utgångspunkt för föreslagna skyddsföreskrifter har valts miljöbalkens allmänna hänsynsregler (1998:808, 2 kap), Naturvårdsverkets allmänna råd angående skydd av vattentäkter (2003:16), Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde (2003:6 samt 2010:5) samt EGs ramdirektiv för vatten 2000/60/EG. Stadsbyggnadsnämnden har 2017-02-23 36 föreslagit fullmäktige besluta att anta förslaget till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Råneå vattentäkt, Andträsket. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2017-03-27 92 föreslagit fullmäktige bifalla stadsbyggnadsnämndens förslag. Kommunstyrelsen har 2017-04-10 103 föreslagit fullmäktige bifalla arbetsutskottets förslag. Sammanträdet Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att fullmäktige bifaller förslaget. 28
Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen har genomfört följande samråd: Datum Intressenter 2011-11-28 Allmänheten och berörda fastighetsägare Informationsmöte med dåvarande 2011-12-15 miljökontoret 2015 Länsstyrelsen informationssamråd jan-16 Länsstyrelsen Norrbotten Skogsvårdstyrelsen Hav och vattenmyndigheten Stig Larsson Byaålersman Böle SGU Luleåkommun: Tillsynsavdelningen miljö och byggförvaltningen Bygglov och prövning miljö och byggförvaltningen 2016-07-21 Rennäring vid Andträsket Utifrån inkomna synpunkter har ansökan uppdaterats och ändrats. En av synpunkterna som kom fram var att ett förtydligande av föreskrifternas konsekvenser för ett antal verksamheter behöver göras. En konsekvensanalys av hur skyddsområdet påverkar dessa verksamheter har därför upprättats, se bilaga 9. En dialog med Böle samfällighet har förts syftet var att diskutera de anspråk byn ställde på kommunen utifrån ett förslag rörande båtplatser/badplats som diskuterats i samband med att ett förslag på vattenskydd som togs fram under 1970-talet. Skydd av vattentäkter regleras av miljöbalken, SFS 1998:808. Enligt 7 kap 21 får ett mark- eller vattenområde av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. 7 kap 22 säger att länsstyrelsen eller kommunen skall meddela sådana inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Skyddsföreskrifterna i föreliggande ansökan baseras på miljöbalkens allmänna hänsynsregler (kap 2) finns redovisat i bilaga 6. Beslutsunderlag Stadsbyggnadsnämndens protokoll 36 KLF Hid 2017.1306 Ansökan med bilagor, KLF Hid 2017.1316-1317, 1322-1323, 1325-1331 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 92 2017-03-27, KLF Hid 2017.1911 Kommunstyrelsens protokoll 103 2017-04-10, KLF Hid 2017.2384 29
Beslutet skickas till Stadsbyggnadsnämnden 30
80 Partistöd 2017 Ärendenr 2017/269-1.1.2.1 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att betala ut partistöd om 4 175 360 kronor och ungdomsstöd om maximalt 339 360 kronor som framgår nedan. 2. Nuvarande modell för hantering av partistödet bibehålls med tillägg om att partierna kompletterar sitt underlag med en granskningsrapport/ett intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet använts. Reservation Jonas Brännberg (RS) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Nya regler för kommunalt partistöd trädde i kraft 1 februari 2014. Det lokala partistödet ska syfta till att stärka partierna i den kommunala demokratin. Kommunen bestämmer om partistöd ska utbetalas och hur stort det ska vara. Partistödet får bestå av ett grundstöd och/eller ett mandatbundet stöd. Det måste finnas en registrerad lokal partiförening som kan ta emot stödet. Fullmäktige måste fatta beslut om att de partier som får stöd ska redovisa att stödet använts för sitt ändamål. Redovisning ska ske per kalenderår och vara kommunen tillhanda senast 30 juni året efter. Redovisning ska dessutom granskas. Partierna utser själva sin granskare. Granskaren ska årligen lämna en granskningsrapport med ett intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet använts. Fullmäktige måste årligen fatta beslut om utbetalning av partistödet. Fullmäktige får i de i förväg antagna reglerna för partistöd besluta om att stödet inte ska utbetalas till ett parti som inte i tid lämnar in en redovisning respektive en granskningsrapport. Luleå kommuns modell Luleå kommuns partistöd är kopplat till prisbasbeloppets utveckling. Ett parti i kommunfullmäktige får ett grundstöd som uppgår till 2 prisbasbelopp (för 2017 = 89 600 kr/parti). Utöver grundstödet får partier i 31
kommunfullmäktige ett mandatstöd som uppgår till 1 prisbasbelopp/mandat (för 2017= 44 800 kr/mandat). De partier som har ungdomsförbund ges möjlighet att söka stöd även till denna verksamhet. Principen är densamma som för moderpartiernas stöd men här gäller följande nivåer. Grundbelopp/parti = 0,3 prisbasbelopp/parti i kommunfullmäktige (för 2017 = 13 440 kr/parti). Mandatstöd = 0,075 prisbasbelopp/mandat i kommunfullmäktige (för 2017 = 3 360kr/mandat). Om samtliga partier söker stöd för ungdomsverksamhet innebär det en kostnad om 339 360 kronor. Sammantaget innebär detta att partistöd enligt nedanstående tabell och stöd för ungdomsverksamhet för samtliga partier i fullmäktige uppgår till 4 514 720 kronor. Utbetalning av partistödet sker 2 gånger per år, i januari och i juni. Utbetalning i juni månad förutsätter att partiet inkommit med underlag i form av årsredovisning, verksamhets- och revisionsberättelse. Med bibehållet regelverk för utbetalning av partistöd fördelas det enligt nedan; Mandat Parti Mandatstöd Grundstöd 6mån Totalt/år 9 Moderaterna 483 840 89 600 286 720 573 440 2 Centerpartiet 107 520 89 600 98 560 197 120 3 Liberalerna 161 280 89 600 125 440 250 880 2 Kristdemokraterna 107 520 89 600 98 560 197 120 31 Socialdemokraterna 1 666 560 89 600 878 080 1 756 160 4 Vänsterpartiet 215 040 89 600 152 320 304 640 4 Miljöpartiet 215 040 89 600 152 320 304 640 2 Rättvisepartiet 107 520 89 600 98 560 197 120 1 LBPO 53 760 89 600 71 680 143 360 3 Sverigedemokraterna 161 280 89 600 125 440 250 880 61 Summa 3 242 760 896 000 2 087 680 4 175 360 Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige besluta att betala ut partistöd som framgår av tabell ovan samt att nuvarande modell för hantering av partistödet bibehålls med tillägg om att partierna kompletterar sitt underlag med en granskningsrapport/ett intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet använts. Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2017-03-27 110 föreslagit fullmäktige bifalla kommunledningsförvaltningens förslag. 32
Kommunstyrelsen har 2017-04-10 110 föreslagit fullmäktige bifalla arbetsutskottets förslag. Sammanträdet Jonas Brännberg (RS) föreslår en ändring om att betala ut partistöd för kostnaderna för ett partikansli för varje parti representerat i kommunfullmäktige, dock max två prisbasbelopp, och i övrigt bifalla kommunstyrelsens förslag. Yvonne Stålnacke (S) föreslår bifalla kommunstyrelsens förslag i sin helhet. Beslutsgång Ordföranden ställer Jonas Brännbergs ändring under proposition och finner att fullmäktige avslår förslaget. Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att fullmäktige bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet I 2 kap. 9 första stycket kommunallagen finns den grundläggande befogenheten för kommuner och landsting att använda kommunala medel för att ge stöd till partiernas arbete. I den nya utformningen av reglerna definieras begreppet partistöd samtidigt som partistödets ändamål lyfts fram som en del av definitionen. Partistöd är ett sådant ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier som syftar till att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Lokalt partistöd är enligt lagstiftarens mening avsett för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna. Bestämmelsen är central eftersom det är i förhållande till detta ändamål som redovisning och granskning senare ska göras. En annan konsekvens av ändamålsbestämmelsen är att medel som är avsedda för att finansiera politiska sekreterare inte ska räknas in i partistödet eftersom det utgör stöd till det inre politiska arbetet. I den mån finansieringen av politiska sekreterare tidigare år hanterats som en del av partistödet ska detta upphöra fr.o.m. 15 oktober 2014. Beslut om politiska sekreterare får istället hanteras och redovisas som ett eget ärende vid sidan av partistödet. Representationskravet I 2 kap. 9 andra stycket kommunallagen knyts rätten för en kommun eller ett landsting att lämna partistöd till att partiet är representerat i fullmäktige med minst en vald ledamot. Bestämmelsen har funnits tidigare men genom den 33
ändrade lydelsen för-tydligas begreppet att vara representerad i fullmäktige. Med lagtextens ord är ett parti representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). Har ett parti en tom stol har också partiets representation minskat i motsvarande mån. En frivillig regel om att begränsa partistödet för tomma stolar Om fullmäktige vill utnyttja utrymmet att begränsa partistödet i förhållande till ett parti som under mandatperioden får en tom stol i fullmäktige måste kommunen respektive landstinget anta en egen bestämmelse om att tillämpa möjligheten som finns i 2 kap. 10 andra stycket KL. Där står att fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelningen av partistödet. I lagens mening är en stol alltså tom först när länsstyrelsen inte har något namn att tillgå när det behöver göras en ny sammanräkning efter en avsägelse från en ledamot i fullmäktige. En frivillig regel om avtrappning Bestämmelsen i 2 kap. 10 andra stycket ska läsas så att det finns utrymme att begränsa det mandatbundna stödet proportionellt i förhållande till antalet tomma stolar. Utnyttjas denna bestämmelse är det viktigt att hålla i minnet att kommunen eller landstinget samtidigt i sina regler för partistöd måste ta ställning till om stödet ska upphöra i samma stund som representationen upphör eller om det ska utgå helt eller delvis under det efterföljande året. Grunden för detta finns i 2 kap. 9 tredje stycket där det framgår sedan tidigare att partistöd får ges som längst i ett år efter det att ett parti upphört att vara representerat. Transparens De nya reglerna är också avsedda att göra beslutsfattandet, utbetalningarna och uppföljningen av det lokala partistödet mer transparent. Lagstiftningen innehåller relativt detaljerade krav på redovisning och granskning av hur partistödets används men avsikten är inte att handläggningen av det årliga beslutet om utbetalning ska innefatta en materiell prövning av hur ett enskilt parti faktiskt brukat sitt partistöd. Genom den årliga hanteringen får partierna ett ansvar för att själva redovisa användningen av stödet i former partiet väljer. De nya reglerna bidrar till att synliggöra partiernas överväganden så att de blir tillgängliga för medborgarna inom ramen för den offentlighet som är naturligt förknippad med att ett ärende läggs på fullmäktiges bord. 34