Ledamöter och ersättare

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunledningsförvaltningen Ledamöter och ersättare KOMMUNFULLMÄKTIGE Tid måndag 24 april 2017 kl. 13:15 Plats Stadshusets sessionssal Information om trygghetsmätningar och kommunens samverkan med polisen Upprop Val av justerare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Punkt Rubrik Ärendenr Sida 1 Meddelanden till kommunfullmäktige / Motion om att kommunen upphör med användning av mikroplaster 2016/ Motion om skrotbilspremie 2016/ Motion om hållbarhetsmål m.m. för kommunens upphandling 2015/ Utvecklingsplaner för Porsön och skärgården 2017/ Medborgarforslag om utvecklingsplan för Porsön 2016/ Medborgarförslag gällande registrering i bostadskö 2016/ Medborgarförslag angående barns rättigheter 2016/ Fastställande av vattenskyddsområde för Råneå vattentäkt, Andträsket 2017/ Partistöd / Borgen till Luleå Renhållning AB 2017/ Motion om högre kvalitetskrav på beslutsunderlag 2017/ Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 1

2 LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunledningsförvaltningen 13 Medborgarförslag om ett skidspår på Mjölkuddsberget 2017/ Medborgarförslag om att göra Gråsjälören till ett sommar- och vinterresmål 15 Medborgarförslag om moderna webbkameror med utsikt över vackra Luleåvyer 16 Medborgarförslag om att starta upp det nationella programmet "Hälsa, vård och omsorg" inom gymnasiesärskolan 2017/ / / Medborgarförslag om utegym i Råneå 2017/ Medborgarförslag avseende arbetstidsförkortning 2017/ Medborgarförslag om att ge gatumusiken en chans 2017/ Medborgarförslag om miljövänlig gör-det-själv tvättomat utomhus 2017/ Medborgarförslag om att kommunfullmäktiges ledamöter ska besöka landsbygden för att få lokalkännedom 22 Medborgarförslag om en cykelväg mellan Rutvik och Kyrkbyn- Gammelstad 23 Medborgarförslag om att sätta ut mobila toaletter vid isvägen i Norra hamn, Mjölkudden och Södra hamn 24 Medborgarförslag om att sätta upp skyltar som uppmanar hundägare att ta upp hundbajset 2017/ / / / Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 2

3 LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING Kommunledningsförvaltningen Meddelanden till kommunfullmäktige Ärendenr Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga redovisade meddelanden till handlingarna. Beskrivning av ärendet Följande meddelanden redovisas: Avsändare Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Ämne Ärendenummer KLF 2017/ Medborgarförslag om isbanans sträckning till Karlsvik har avskrivits då liknande förslag behandlats i fritidsnämnden i juni 2016 Ärendenummer KLF 2017/ Medborgarförslag om isbanans sträckning till Karlsvik har avskrivits då liknande förslag behandlats i fritidsnämnden i juni 2016 Ärendenummer KLF 2017/ Medborgarförslag om att rensa sly på Mjölkudden har avskrivits då liknande förslag behandlats i kommunstyrelsen i maj 2015 Ärendenummer KLF 2017/ Medborgarförslag om draperi på Pontusbadet har bedömts som verkställighetsfråga och avskrivits. Förslaget har skickats till fritidsförvaltningen för ev. åtgärd 3

4 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Motion om att kommunen upphör med användning av mikroplaster Ärendenr 2016/ Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar bifalla motionens förslag om att Luleå kommun ska upphöra med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast. Med produkter avses i detta fall kemiska och kosmetiska produkter som riskerar att sköljas ut i avloppet då de används. 2. Den andra att-satsen i motionen avslås i avvaktan på resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag att utreda vilka källor som primärt bör åtgärdas för att minska utsläppen av mikroplaster. Sammanfattning av ärendet Vänsterpartiet har lämnat in en motion om att Luleå kommun ska upphöra med inköp, användning och spridning av mikroplaster och att kartlägga var mikroplaster förekommer inom kommunens verksamheter samt fasa ut dem och ersätta dem med miljövänligare produkter. Kommunfullmäktige har beslutat att motionen får ställas samt överlämnat den till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från miljö-och byggnadsnämnden. Miljö- och byggnadsnämnden har föreslagit fullmäktige bifalla motionens förslag om att Luleå kommun ska upphöra med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast. Med produkter avses i detta fall kemiska och kosmetiska produkter som riskerar att sköljas ut i avloppet då de används. Miljö- och byggnadsnämnden föreslår vidare fullmäktige att avslå den andra att-satsen i motionen i avvaktan på resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag att utreda vilka källor som primärt bör åtgärdas för att minska utsläppen av mikroplaster. Kommunstyrelsens arbetsutskott har föreslagit fullmäktige bifalla miljö- och byggnadsnämndens förslag. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 4

5 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdet Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Miljö- och byggnadsnämndens yttrande Miljö- och byggnadsnämnden har beslutat att föreslå kommunfullmäktige att tillstyrka att Luleå kommun upphöra med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast. Med produkter avses i detta fall kemiska och kosmetiska produkter som riskerar att sköljas ut i avloppet då de används. Miljö- och byggnadsnämnden har även föreslagit kommunfullmäktige besluta att avstyrka den andra att-satsen i motionen i avvaktan på resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag att utreda vilka källor som primärt bör åtgärdas för att minska utsläppen av mikroplaster. Samråd med inköpskontoret har skett under beredning av detta ärende. Även andra förvaltningar/kontor som bedöms vara berörda har fått möjlighet att lämna synpunkter. Frågan om mikroplaster är viktig och miljö och byggnadsförvaltningen håller med om att åtgärder behöver vidtas. Det finns också åtgärder som vi, efter samråd med inköpskontoret, bedömer är möjliga att vidta redan nu. Detta är att kontakta leverantörer av kemiska och kosmetiska produkter för att försöka ta reda på vilka av de produkter som finns i sortimentet som innehåller mikroplast, samt att därefter plocka bort dem från det sortiment som är möjligt att avropa. Det är också möjligt att ta med frågan om mikroplaster inför kommande upphandlingar där detta är relevant. Vad gäller övriga åtgärder så bedömer miljö och byggnadsförvaltningen att resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag bör inväntas innan beslut tas om vad som är nästa steg i Luleå. I den mån de åtgärder som föreslås i utredningen har kopplingar till tillsynen enligt miljöbalken så kommer de att beaktas i miljö och byggnadsnämndens verksamhetsplanering under hösten 2017 där tillsynsaktiviteter inför 2018 föreslås. Beslutsunderlag Motion från vänsterpartiet, KLF Hid Miljö- och byggnadsnämndens protokoll , KLF Hid Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 5

6 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande, KLF Hid Fritidsförvaltningens yttrande, KLF Hid Kommunfullmäktiges protokoll , KLF Hid Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , KLF Hid Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden Yttrande över motion om att kommunen upphör med användning av mikroplaster Ärendenr 2016-M-3119 Miljö- och byggnadsnämndens beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att 1. tillstyrka att Luleå kommun beslutar upphöra med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast. Med produkter avses i detta fall kemiska och kosmetiska produkter som riskerar att sköljas ut i avloppet då de används. 2. avstyrka den andra att-satsen i motionen i avvaktan på resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag att utreda vilka källor som primärt bör åtgärdas för att minska utsläppen av mikroplaster. Sammanfattning av ärendet Vänsterpartiet har lämnat in en motion om att Luleå kommun ska upphöra med inköp, användning och spridning av mikroplaster och att kartlägga var mikroplaster förekommer inom kommunens verksamheter samt fasa ut dem och ersätta dem med miljövänligare produkter. Miljö- och byggnadsförvaltningen håller med om att det är viktigt att vidta åtgärder mot mikroplaster och föreslår att miljö och byggnadsnämnden tillstyrker att kommunen beslutar upphöra med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast. Däremot bör resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag att identifiera vilka källor av mikroplast som primärt bör åtgärdas avvaktas innan nästa steg tas, varför den andra att-satsen föreslås avstyrkas. Samråd med Inköpskontoret har skett under beredning av detta ärende. Även andra förvaltningar/kontor som bedöms vara berörda har fått möjlighet att lämna synpunkter. Miljö- och byggnadsförvaltningen föreslår miljö- och byggnadsnämnden besluta dels att tillstyrka att Luleå kommun beslutar upphöra med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast. Med produkter avses i detta fall kemiska och kosmetiska produkter som riskerar att sköljas ut i avloppet då de används, dels att avstyrka den andra att-satsen i motionen i avvaktan på resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag att utreda Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 11

12 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden vilka källor som primärt bör åtgärdas för att minska utsläppen av mikroplaster. Arbetsutskottet har föreslagit miljö- och byggnadsnämnden besluta i enlighet med miljö- och byggnadsförvaltningens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att miljö- och byggnadsnämnden bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Under de senaste åren har det uppmärksammats att mikroplaster har spridits till alla våra vatten. Mikroplaster kan i sig vara giftiga men kan också binda till sig miljögifter och orsaka skada på djur som tar upp partiklarna. Vänsterpartiet har lämnat in en motion om att kommunen ska upphöra med inköp, användning och spridning av produkter med tillsats av mikroplast, att en kartläggning ska ske var mikroplaster förekommer inom kommunens verksamheter samt att dessa ska fasas ut och ersättas med miljövänligare produkter. Kommunfullmäktige har beslutat att motionen får ställas och att överlämna den till kommunstyrelsen för beredning. Motionen har översänts till miljö och byggnadsnämnden för yttrande i samråd med Ekonomikontoret. Miljö och byggnadsnämnden ska samordna yttrandet samt lämna svar till kansliet senast den 14 mars Vad är mikroplast? Det finns olika definitioner av mikroplast men en ofta använd definition är små plastpartiklar och fragment som är mindre än fem mm i diameter. Mikroplast delas in i två undergrupper: Primär mikroplast industriellt tillverkade mikropartiklar Sekundär mikroplast mikrofibrer från textilier, färgrester och fragment från nedbrytningen av större plastföremål. Primär mikroplast tillsätts bland annat avsiktligt i vissa tvätt- och rengöringsprodukter och i kosmetiska produkter. Pågående arbete mot mikroplaster på lokal, nationell och internationell nivå Det pågår ett arbete på nationell nivå där Naturvårdsverket fått i uppdrag att identifiera vilka källor som primärt bör åtgärdas för att minska utsläppen av mikroplaster. Som en del i detta arbete har Svenska Miljöinstitutet, IVL, kartlagt källor till och spridningsvägar av mikroplaster i havet. IVL s Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 12

13 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden kartläggning visar att den största källan utgörs av trafiken genom väg- och däckslitage. Därefter kommer granulat från konstgräsplaner. Andra källor är syntetfibrer från tvätt, slitage från båtskrov och industriell produktion och hantering av plast. I uppdraget till Naturvårdsverket ingår att som ett komplement till åtgärderna vid källan föreslå åtgärder i spridningsvägarena via vilka utsläppen sker. Naturvårdsverkets uppdrag ska redovisas till Miljö och energidepartementet senast den 15 juni Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en rapport Förslag till nationellt förbud mot mikrokorn av plast i kosmetiska produkter. Av rapporten framgår att Kemikalieinspektionen föreslår att regeringen förbjuder försäljning av kosmetiska produkter som sköljs av och som innehåller mikrokorn av plast. Förbudet ska gälla från och med 1 januari 2018, under förutsättning att ytterligare åtgärder mot större källor till mikroplaster i sjöar och hav utreds och genomförs Sverige fortsätter att verka för en gemensam EU-reglering. När en sådan eventuellt är på plats bör ett svenskt förbud anpassas till det EUgemensamma. Kosmetiska produkter som sköljs av får inte innehålla mikroplaster för att tilldelas EU:s miljömärkning (EU-blomman). I kriterierna definieras dock inte vad som avses med mikroplaster. Även det svenska miljömärkningssystemet Svanen förbjöd 2013 mikroplaster i sina kriterier för kosmetiska produkter. I USA finns sedan 28 december 2015 en lag som förbjuder tillverkning och försäljning av kosmetika som innehåller mikrokorn av plast. Förbudet gäller från den 1 juli 2017 för tillverkning och i huvudsak från 1 juli 2018 för försäljning. Även den kanadensiska regeringen aviserade under sommaren 2015 sin intention att införa ett liknande förbud. Inget EU-land har infört ett förbud. Göteborgs stad har under 2016 utrett möjliga åtgärder för att förhindra spridning av mikroplast i naturen samt sammanställt en rapport om detta: Mikroplast i Göteborg kunskapssammanställning och förslag till åtgärder för att minska spridning till miljön. Inledningsvis konstateras att ta fram åtgärder är viktigt, men en utmaning, då kunskapsunderlaget är ganska litet. I Göteborg har man med utgångspunkt från IVLs rapport försökt uppskatta utsläppen lokalt av mikroplast från däckslitage och konstgräsplaner. Man har också försökt uppskatta hur stor källa till mikroplast som nedskräpningen kan vara. Endast mycket grova uppskattningar har kunnat göras. Med utgångspunkt från detta har förslag tagits fram som utökning av strandstädning, plan för vinterhållning och skötsel av konstgräsplaner, vid nyetablering liksom vid utbyte av ytskikt på konstgräsplaner pröva att övergå Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 13

14 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden till alternativa och mer miljövänliga material m.m. Man föreslår även kunskapshöjande åtgärder som exempelvis analys av mikroplaster i dagvatten som kommer från trafikerade områden i syfte att hitta de effektivaste metoderna för att förhindra spridning av mikroplaster via dagvattnet. Vad gäller kosmetiska och kemiska produkter med tillsatser av mikroplaster har ett urval gjorts där de avtalsområden som i första hand bedömdes relevanta valts ut. En avgränsning gjordes att fokusera på ramavtalsområden vilka innehåller produkter som riskerar att sköljas ut i vatten då de används. Produkter med tillsatser av mikroplaster ska inte vara möjliga att avropa. Vad gäller tjänster ska produkter med tillsatser av mikroplaster inte godtas för användning vid tjänstens utförande inom ramen för avtalet. Det har visat sig under arbetets gång att det är svårt för leverantörerna att ta reda på vilka av deras produkter i sortimentet som innehåller tillsatser av mikroplast. För många av branscherna är det ett nytt område vilket gör att den information som efterfrågas inte finns tillgänglig sedan tidigare. Samråd med övriga förvaltningar/kontor Eftersom ett flertal av Luleå kommuns förvaltningar (Stadsbyggnadsförvaltningen, Socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen, Fritidsförvaltningen och Ekonomikontoret) är berörda av denna fråga har miljö- och byggnadsförvaltningen översänt motionen för kännedom och möjlighet att komma in med synpunkter. Barn och ungdomsförvaltningen och Fritidsförvaltningen har lämnat synpunkter (bilaga). Socialförvaltningen har meddelat man avstår från att yttra sig. Samråd med Inköpskontoret har skett den 2 februari Beslutsmotivering Frågan om mikroplaster är viktig och miljö och byggnadsförvaltningen håller med om att åtgärder behöver vidtas. Det finns också åtgärder som vi, efter samråd med Inköpskontoret, bedömer är möjliga att vidta redan nu. Detta är att kontakta leverantörer av kemiska och kosmetiska produkter för att försöka ta reda på vilka av de produkter som finns i sortimentet som innehåller mikroplast, samt att därefter plocka bort dem från det sortiment som är möjligt att avropa. Det är också möjligt att ta med frågan om mikroplaster inför kommande upphandlingar där detta är relevant. Vad gäller övriga åtgärder så bedömer miljö och byggnadsförvaltningen att resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag bör inväntas innan beslut tas om vad som är nästa steg i Luleå. I den mån de åtgärder som föreslås i utredningen har kopplingar till tillsynen enligt miljöbalken så kommer de att Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 14

15 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden beaktas i miljö och byggnadsnämndens verksamhetsplanering under hösten 2017 där tillsynsaktiviteter inför 2018 föreslås. Beslutsunderlag 1. Motion om att kommunen upphör med användning av mikroplaster (bilaga) 2. Förslag till nationellt förbud mot mikrokorn av plast i kosmetiska produkter 3. Mikroplast i Göteborg- kunskapssammanställning och förslag till åtgärder för att minska spridning till miljön 4. Synpunkter från barn- och utbildningsförvaltningen (bilaga) 5. Svar från Fritidsförvaltningen (bilaga) Beslutet skickas till Kommunkansliet Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 15

16 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Motion om att kommunen upphör med användning av mikroplaster Ärendenr Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att motionen får ställas och att överlämna den till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Bertil Bartholdson (V) har lämnat in en motion om att kommunen ska upphöra med användning av mikroplaster. Bartholdson anför att Naturvårdsverket fått i uppdrag att identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet och verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplast från dessa källor. Enligt det förslag som finns till åtgärdsprogram enligt Havsmiljödirektivet ska alla kommuner i sina avfallsplaner belysa hur avfallshanteringen kan bidra till att minska uppkomsten av marint skräp. Bartholdson föreslår att Luleå kommun beslutar att upphöra med inköp, användning och spridning av produkter med tillsatser av mikroplast att kartlägga var mikroplaster förekommer inom kommunens verksamheter samt fasa ut och ersätta dem med miljövänligare produkter. Beslutsunderlag Motion från Bertil Bartholdson, KLF Hid Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kanslikontoret Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 16

17 17

18 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Motion om skrotbilspremie Ärendenr 2016/ Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen om att Luleå kommun ska ta initiativ samt driva frågan om skrotningspremie på bilar. Sammanfattning av ärendet Landsbygdspartiet oberoende har lämnat in en motion om skrotningspremie på bilar. Motionen föreslår att Luleå kommun ska driva frågan om att införa en skrotningspremie på bilar i Sverige. Kommunfullmäktige har beslutat att motionen får ställas. Kommunledningsförvaltningen har begärt in yttrade från miljö- och byggnadsnämnden. Miljö- och byggnadsnämnden har föreslagit kommunfullmäktige besluta att avstyrka förslaget om att Luleå kommun ska ta initiativ samt driva frågan om skrotningspremie på bilar. Kommunstyrelsens arbetsutskott har föreslagit fullmäktige bifalla miljö- och byggnadsnämndens förslag. Sammanträdet Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Miljö- och byggnadsnämndens yttrande Landsbygdspartiet oberoende påpekar att det finns ett stort antal avställda och körodugliga bilar uppställda i Luleå kommun och i övriga Sverige, vilket talar för att man bör införa en skrotningspremie på bilar. Man anser att Luleå kommun ska ta initiativ till att driva frågan om att införa en skrotningspremie i kommunförbundet och nationellt. Bakgrund till den tidigare skrotbilspremien Att bilar lämnas i naturen har länge varit ett problem. År 1975 kom bilskrotningslagen (1975:343) och bilskrotningsförordningen (1975:348) samt Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 18

19 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen bilskrotningsfonden som skulle lösa problemen med skrotbilar. En första åtgärd var att införa ett auktorisationssystem för bilskrotare. Som en kompletterande åtgärd infördes en skrotningspremie. Skrotningspremien var till för att täcka bilskrotarnas mottagningsavgift, själva skrotningen av bilen samt för att ge bilägaren ett ekonomiskt intresse till att lämna bilen för skrotning. När kostnaderna associerande med skrotningen var betalda fick bilägaren det som fanns kvar av premien. Genom att bara auktoriserade bilskrotare skulle ha rätt att utfärda skrotningsintyg som berättigade till skrotningspremie skulle bilägaren styras till att välja dessa bilskrotare framför att lämna bilen i naturen eller till en illegal bilskrotare. Detta system har dock varit omdiskuterat och kantats av olika problem. Bakgrund till avskaffandet av skrotbilspremien Statskontoret fick i uppdrag av regeringen år 2003 att utreda framtidens finansiering av insamling och återvinning av bilar. I deras utredning redogjordes för vilka brister det dåvarande finansieringssystemet hade samt vilka möjliga alternativ som kunde ersätta det. Bland annat konstaterades att skrotningspremien för äldre bilar (över 16 år gamla) var för låg för att täcka de faktiska kostnaderna för skrotningen, mottagningsavgift och eventuella transporter för att det skulle bli en summa över till bilägaren. Därför fanns det i praktiken ingen skrotningspremie på äldre bilar. Det framkom också att de bilskrotare som varit mindre miljömedvetna kunde hålla lägre mottagningsavgift än de som följde gällande bestämmelser i miljöbalken. Bilägare har då kunnat behålla en större del av skrotningspremien om de valt en mindre noggrann bilskrotare, vilket medför en snedvriden konkurrens samt negativa konsekvenser på miljön. Systemet gav även utrymme till annat fusk som till exempel att bilskrotaren övertog äganderätten. Då slapp bilägaren betala mottagningsavgift och för bilskrotaren var detta ett praktiskt sätt att få ersättning för sina omhändertagandekostnader, rätt till skrotningspremien och de skatter som eventuellt skulle återbetalas på bilen. Insynen i transaktionerna blev därför begränsad. Att bilskroten övertog ägandet till bilen gav också utrymme för spekulation. När bilskrotningspremien höjdes i juli 2001 hade höjningen redan aviserats. Bilskrotarna hade alltså möjlighet att ta emot bilar, överta ägandet, skrota dem och sedan vänta med att skicka in skrotningsintyget tills premiehöjningen verkställdes. Detta resulterade i att bilskrotarna fick de pengar som bilägaren annars skulle ha fått efter höjningen eller pengar som skulle varit kvar i fonden för framtida finansieringar av skrotningar. Ett antal studier har undersökt sambandet mellan skrotningspremiens storlek och antalet skrotade bilar. Det finns en rad mät- och metodproblem som gör att studierna blir osäkra. Även om studierna tyder på ett visst positivt Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 19

20 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen samband mellan premiens storlek och antalet skrotade bilar så går det inte att dra slutsatsen att skrotningspremien är ett effektivt styrmedel för att undvika att bilar lämnas i naturen. Det är trots allt bara de bilar som upptäcks i naturen som underlaget bygger på och inte de som aldrig hittas eller rapporteras in. Nuvarande hantering av skrotbilar Statskontoret lämnade förslag på hur en framtida finansering av insamling och återvinning av bilar kunde genomföras. Av de alternativ som presenterades var producentansvarsalternativet det som förespråkades. Det innebär att producenterna själva ska bekosta omhändertagandet av bilar när de blir avfall, vilket resulterar i att bilägaren gratis kan lämna bilen för skrotning. Producentansvaret medför bland annat ett ekonomiskt intresse för biltillverkarna att redan vid tillverkning av bilen planera för en framtida skrotning. Detta system infördes 2007 då skrotbilspremien avskaffades. Synpunkter Miljö- och byggnadsförvaltningen konstaterar att det är ett problem med övergivna bilar i naturen. Förvaltningen är dock osäker på att detta problem åtgärdas endast med hjälp av att återinföra en skrotningspremie på bilar. Det finns också problem med ovårdade tomter som skulle kunna förvärras om en skrotbilspremie införs, eftersom det då finns ett ekonomiskt intresse att samla på sig bilar. Det insamlings- och återvinningssystem som finns i dag för bilar, innebär att bilägare kostnadsfritt, eller mot skälig kostnad om bilen saknar viktiga delar, kan lämna sin bil för skrotning hos något av mottagningsställena som producenterna tillhandahåller. I Norrbotten finns tre mottagningsställen för bilar. Eftersom detta system inte innebär att bilägaren får en peng, en uppmuntring, för att den lämnar in sin gamla bil för skrotning finns dock risken fortfarande att bilen överges i naturen. Vidare innebär systemet att bilägaren ska kunna transportera eller bekosta transporten av bilen till mottagningsstället, vilket också kan resultera i att man överger bilen i naturen. Miljö- och byggnadsförvaltningen anser trots detta att dagens system är bra. Producentansvaret inbjuder bland annat till att producenterna själva ska tillverka bilar som är enkla att demontera och återvinna. Då finns också ett ekonomiskt intresse till att inte använda miljöfarliga ämnen i bilar som vid skrotningen blir svåra att hantera och medför höga kostnader för producenterna. Målsättningen måste dock vara att bilägaren själv vill göra rätt för sig och lämna in bilen för skrotning. Att överge bilen i naturen betyder oftast att någon trots allt har lyckats transportera bilen till platsen och sedan lämnat den. Man har därför gjort ett aktivt val att inte transportera den till ett mottagningsställe. Detta tyder mer på ett beteende- och attitydproblem hos Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 20

21 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen allmänheten. Kanske är det okunskap eller brist på information som ligger till grund för problemet. Beslutsunderlag Motion om skrotningspremie på bilar, KLF Hid Kommunfullmäktiges protokoll , KLF Hid Miljö- och byggnadsnämndens protokoll , KLF Hid Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , KLF Hid Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 21

22 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden Yttrande med anledning av motion om skrotningspremie Ärendenr 2017-M-17 Miljö- och byggnadsnämndens beslut Miljö- och byggnadsnämnden avstyrker förslaget om att Luleå kommun ska ta initiativ samt driva frågan om skrotningspremie på bilar. Miljö- och byggnadsnämnden lämnar yttrande över motionen i enlighet med vad som sägs under rubriken miljö- och byggnadsförvaltningens synpunkter. Sammanfattning av ärendet Landsbygdspartiet oberoende har lämnat in en motion om skrotningspremie på bilar. Motionen föreslår att Luleå kommun ska driva frågan om att införa en skrotningspremie på bilar i Sverige. Miljö- och byggnadsförvaltningen anser att nämnden bör avstyrka förslaget. Dagens producentansvar för bilar bedöms fungera bra och har positiva effekter på miljön. Miljö- och byggnadsförvaltningen är inte säker på att en skrotningspremie på bilar ensamt kommer att lösa problemet med övergivna bilar i naturen. Miljö- och byggnadsförvaltningen föreslår miljö- och byggnadsnämnden att avstyrka förslaget om att Luleå kommun ska ta initiativ samt driva frågan om skrotningspremie på bilar. Miljö- och byggnadsnämnden lämnar yttrande över motionen i enlighet med vad som sägs under rubriken miljö- och byggnadsförvaltningens synpunkter. Arbetsutskottet har överlämnat till miljö- och byggnadsnämnden att ta beslut i ärendet. Sammanträdet Signar Hammargren (M) och Kerstin Olsson (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer miljö- och byggnadsförvaltningens förslag under proposition och finner att miljö- och byggnadsnämnden bifaller förslaget. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 22

23 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden Beskrivning av ärendet Landsbygdspartiet oberoendes motion om skrotningspremie Landsbygdspartiet oberoende har lämnat in en motion om skrotningspremie på bilar till kommunstyrelsen. Landsbygdspartiet oberoende påpekar att det finns ett stort antal avställda och körodugliga bilar uppställda i Luleå kommun och i övriga Sverige, vilket talar för att man bör införa en skrotningspremie på bilar. Man anser att Luleå kommun ska ta initiativ till att driva frågan om att införa en skrotningspremie i kommunförbundet och nationellt. Bakgrund till den tidigare skrotbilspremien Att bilar lämnas i naturen har länge varit ett problem. År 1975 kom bilskrotningslagen (1975:343) och bilskrotningsförordningen (1975:348) samt bilskrotningsfonden som skulle lösa problemen med skrotbilar. En första åtgärd var att införa ett auktorisationssystem för bilskrotare. Som en kompletterande åtgärd infördes en skrotningspremie. Skrotningspremien var till för att täcka bilskrotarnas mottagningsavgift, själva skrotningen av bilen samt för att ge bilägaren ett ekonomiskt intresse till att lämna bilen för skrotning. När kostnaderna associerande med skrotningen var betalda fick bilägaren det som fanns kvar av premien. Genom att bara auktoriserade bilskrotare skulle ha rätt att utfärda skrotningsintyg som berättigade till skrotningspremie skulle bilägaren styras till att välja dessa bilskrotare framför att lämna bilen i naturen eller till en illegal bilskrotare. Detta system har dock varit omdiskuterat och kantats av olika problem. Bakgrund till avskaffandet av skrotbilspremien Statskontoret fick i uppdrag av regeringen år 2003 att utreda framtidens finansiering av insamling och återvinning av bilar. I deras utredning redogjordes för vilka brister det dåvarande finanseringssystemet hade samt vilka möjliga alternativ som kunde ersätta det. Bland annat konstaterades att skrotningspremien för äldre bilar (över 16 år gamla) var för låg för att täcka de faktiska kostnaderna för skrotningen, mottagningsavgift och eventuella transporter för att det skulle bli en summa över till bilägaren. Därför fanns det i praktiken ingen skrotningspremie på äldre bilar. Det framkom också att de bilskrotare som varit mindre miljömedvetna kunde hålla lägre mottagningsavgift än de som följde gällande bestämmelser i miljöbalken. Bilägare har då kunnat behålla en större del av skrotningspremien om de valt en mindre noggrann bilskrotare, vilket medför en snedvriden konkurrens samt negativa konsekvenser på miljön. Systemet gav även utrymme till annat fusk som till exempel att bilskrotaren övertog äganderätten. Då slapp bilägaren betala mottagningsavgift och för bilskrotaren var detta ett praktiskt sätt att få ersättning för sina Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 23

24 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden omhändertagandekostnader, rätt till skrotningspremien och de skatter som eventuellt skulle återbetalas på bilen. Insynen i transaktionerna blev därför begränsad. Att bilskroten övertog ägandet till bilen gav också utrymme för spekulation. När bilskrotningspremien höjdes i juli 2001 hade höjningen redan aviserats. Bilskrotarna hade alltså möjlighet att ta emot bilar, överta ägandet, skrota dem och sedan vänta med att skicka in skrotningsintyget tills premiehöjningen verkställdes. Detta resulterade i att bilskrotarna fick de pengar som bilägaren annars skulle ha fått efter höjningen eller pengar som skulle varit kvar i fonden för framtida finansieringar av skrotningar. Ett antal studier har undersökt sambandet mellan skrotningspremiens storlek och antalet skrotade bilar. Det finns en rad mät- och metodproblem som gör att studierna blir osäkra. Även om studierna tyder på ett visst positivt samband mellan premiens storlek och antalet skrotade bilar så går det inte att dra slutsatsen att skrotningspremien är ett effektivt styrmedel för att undvika att bilar lämnas i naturen. Det är trots allt bara de bilar som upptäcks i naturen som underlaget bygger på och inte de som aldrig hittas eller rapporteras in. Nuvarande hantering av skrotbilar Statskontoret lämnade förslag på hur en framtida finansering av insamling och återvinning av bilar kunde genomföras. Av de alternativ som presenterades var producentansvarsalternativet det som förespråkades. Det innebär att producenterna själva ska bekosta omhändertagandet av bilar när de blir avfall, vilket resulterar i att bilägaren gratis kan lämna bilen för skrotning. Producentansvaret medför bland annat ett ekonomiskt intresse för biltillverkarna att redan vid tillverkning av bilen planera för en framtida skrotning. Detta system infördes 2007 då skrotbilspremien avskaffades. Miljö- och byggnadsförvaltningens synpunkter Miljö- och byggnadsförvaltningen konstaterar att det är ett problem med övergivna bilar i naturen. Förvaltningen är dock osäker på att detta problem åtgärdas endast med hjälp av att återinföra en skrotningspremie på bilar. Det finns också problem med ovårdade tomter som skulle kunna förvärras om en skrotbilspremie införs, eftersom det då finns ett ekonomiskt intresse att samla på sig bilar. Det insamlings- och återvinningssystem som finns i dag för bilar, innebär att bilägare kostnadsfritt, eller mot skälig kostnad om bilen saknar viktiga delar, kan lämna sin bil för skrotning hos något av mottagningsställena som producenterna tillhandahåller. I Norrbotten finns tre mottagningsställen för bilar. Eftersom detta system inte innebär att bilägaren får en peng, en uppmuntring, för att den lämnar in sin gamla bil för skrotning finns dock risken fortfarande att bilen överges i naturen. Vidare innebär systemet att Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 24

25 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och byggnadsnämnden bilägaren ska kunna transportera eller bekosta transporten av bilen till mottagningsstället, vilket också kan resultera i att man överger bilen i naturen. Miljö- och byggnadsförvaltningen anser trots detta att dagens system är bra. Producentansvaret inbjuder bland annat till att producenterna själva ska tillverka bilar som är enkla att demontera och återvinna. Då finns också ett ekonomiskt intresse till att inte använda miljöfarliga ämnen i bilar som vid skrotningen blir svåra att hantera och medför höga kostnader för producenterna. Målsättningen måste dock vara att bilägaren själv vill göra rätt för sig och lämna in bilen för skrotning. Att överge bilen i naturen betyder oftast att någon trots allt har lyckats transportera bilen till platsen och sedan lämnat den. Man har därför gjort ett aktivt val att inte transportera den till ett mottagningsställe. Detta tyder mer på ett beteende- och attitydproblem hos allmänheten. Kanske är det okunskap eller brist på information som ligger till grund för problemet. Med anledning av redogörelsen ovan anser miljö- och byggnadsförvaltningen att förslaget ska avstyrkas. Beslutsunderlag 1. Motion om skrotningspremie på bilar (bilaga) 2. Statskontoret (2004). Bilskrotningens framtida finansiering (2004:26) Beslutet skickas till Kommunledningsförvaltningen. Dnr. 2016/ Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 25

26 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Motion om skrotbilspremie Ärendenr 2016/ Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att motionen får ställas och att överlämna den till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Erland Nilsson (LPo) har inlämnat en motion om skrotpremie för bilar. Nilsson anför att ett stort antal avställda och körodugliga bilar står uppställda i vår kommun samt i landet i övrigt. Landsbygdspartiet begär att Luleå kommun tar initiativ i frågan i kommunförbundet och på nationell nivå. Beslutsunderlag Motion från Erland Nilsson (LPo), KLF Hid Beslutet skickas till Erland Nilsson (LPo) Kommunstyrelsen Kanslikontoret Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 26

27 27

28 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Motion om hållbarhetsmål m.m. för kommunens upphandling Ärendenr 2015/ Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionens intentioner med att ha hållbarhetsmål för kommunens inköp. Inköpskontoret avser att 2017/2018 bedriva ett projekt för att ta fram och implementera hållbarhetsmål för inköp i kommunens verksamheter. 2. Kommunfullmäktige beslutar att tillföra 980 tkr till kommunledningsförvaltningen från anslaget för strategiska utvecklingsinsatser för 2017 för genomförande av ett projekt på 12 månader. Sammanfattning av ärendet Miljöpartiet har lämnat in en motion om hållbarhetsmål m.m. för kommunens upphandling. Miljöpartiet föreslår att inköpskontoret ges i uppdrag att styra och följa upp kommunens arbete med inköp och att mål för kommunens inköp fastställs och införs i relevanta styrkort. Kommunfullmäktige beslutade att motionen får ställas och att överlämna den till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från dåvarande ekonomikontoret. Inköpskontoret föreslår fullmäktige besluta att bifalla motionens intentioner med att ha hållbarhetsmål för kommunens inköp. Inköpskontoret avser att 2017/2018 bedriva ett projekt för att ta fram och implementera hållbarhetsmål för inköp i kommunens verksamheter. Inköpskontoret föreslår vidare fullmäktige besluta att tillföra 980 tkr till kommunledningsförvaltningen från anslaget för strategiska utvecklingsinsatser för 2017 för genomförande av projektet på 12 månader. Kommunstyrelsens arbetsutskott har föreslagit fullmäktige bifalla inköpskontorets förslag. Sammanträdet Jan Nyberg (MP) föreslår bifalla arbetsutskottets förslag. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 28

29 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Uppföljningen av hållbara inköp 2016 visar att det finns anledning att se över hur kommunens verksamheter arbetar med hållbara inköp och att på ett tydligare sätt styra och kommunicera en ambition att öka andelen miljömärkta, ekologiska och rättvisemärkta produkter. Inköpskontoret har fört en dialog med kvalitet & samhällsutveckling (KSAM) om hur samarbetet inom hållbarhetsområdet kan utvecklas. KSAM har i sitt uppdrag att ge övergripande kunskapsstöd. Det finns dock inte resurser att driva arbetet med att utveckla de hållbara inköpen internt i kommunen. En omvärldsanalys av andra kommuner som jobbar aktivt med hållbara inköp är att de har utsedda personer placerade på inköpsfunktionen för att driva och utveckla hållbarhetsmål inom inköpsområdet. Sådana exempel är Örebro kommun, Helsingborgs stad och Göteborgs stad. Inköpskontoret föreslår med bakgrund till ovanstående att ett projekt med syfte att ta fram lämpliga hållbarhetsmål och implementera dem i kommunens verksamheter startas under 2017 och att det till projektet anslås medel till kommunledningsförvaltningen med 980 tkr från anslaget för strategiska utvecklingsinsatser. Projektet innefattar att ta fram mål, metoder och arbetssätt för hållbara inköp samt nyckeltal för att mäta effekterna av dessa kopplad till kommunens styrmodell. Dessutom krävs en utvecklingsinsats inom e-handel för att öka inköpen av miljövänliga och hållbara produkter. I projektet ingår att ta fram ett beslutsunderlag för en permanent lösning inför budgetarbetet Beslutsunderlag Motion från miljöpartiet, KLF Hid Kommunfullmäktiges protokoll , KLF Hid Inköpskontorets förslag, KLF Hid Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , KLF Hid Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 29

30 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Inköp / Ulrika Eriksson Inköpskontorets förslag till beslut, motion om hållbarhetsmål vid upphandlingar Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionens intentioner med att ha hållbarhetsmål för kommunens inköp. Inköpskontoret avser att 2017/2018 bedriva ett projekt för att ta fram och implementera hållbarhetsmål för inköp i kommunens verksamheter. 2. Kommunfullmäktige beslutar att tillföra 980 tkr till kommunledningsförvaltningen från anslaget för strategiska utvecklingsinsatser för 2017 för genomförande av ett projekt på 12 månader. Sammanfattning av ärendet Miljöpartiet har lämnat in en motion om hållbarhetsmål m.m. för kommunens upphandling. Miljöpartiet föreslår att inköpskontoret ges i uppdrag att styra och följa upp kommunens arbete med inköp och att mål för kommunens inköp fastställs och införs i relevanta styrkort. Uppföljningen av hållbara inköp 2016 visar att det finns anledning att se över hur kommunens verksamheter arbetar med hållbara inköp och att på ett tydligare sätt styra och kommunicera en ambition att öka andelen miljömärkta, ekologiska och rättvisemärkta produkter. Inköpskontoret har fört en dialog med kvalitet & samhällsutveckling (KSAM) om hur samarbetet inom hållbarhetsområdet kan utvecklas. KSAM har i sitt uppdrag att ge övergripande kunskapsstöd. Det finns dock inte resurser att driva arbetet med att utveckla de hållbara inköpen internt i kommunen. En omvärldsanalys av andra kommuner som jobbar aktivt med hållbara inköp är att de har utsedda personer placerade på inköpsfunktionen för att driva och utveckla hållbarhetsmål inom inköpsområdet. Sådana exempel är Örebro kommun, Helsingborgs stad och Göteborgs stad. Inköpskontoret föreslår med bakgrund till ovanstående att ett projekt med syfte att ta fram lämpliga hållbarhetsmål och implementera dem i kommunens verksamheter startas under 2017 och att det till projektet anslås medel till kommunledningsförvaltningen med 980 tkr från KS strategiska utvecklingsinsatser. Projektet innefattar att ta fram mål, metoder och arbetssätt för hållbara inköp samt nyckeltal för att mäta effekterna av dessa kopplad till kommunens styrmodell. Dessutom krävs en utvecklingsinsats 30

31 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Inköp / Ulrika Eriksson inom e-handel för att öka inköpen av miljövänliga och hållbara produkter. I projektet ingår att ta fram ett beslutsunderlag för en permanent lösning inför budgetarbetet Ulrika Eriksson Inköpssamordnare Beslutsunderlag Motion om hållbarhet vid upphandlingar, KLF Hid Kommunfullmäktiges protokoll 156, , KLF Hid Inköpskontorets yttrande, KLF dokumentid Beslutet skickas till KLF/Inköpskontoret Kvalitet & samhällsutveckling Stadsbyggnadsförvaltningen 31

32 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (5) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Inköpskontoret / Emma Breheim Inköpskontorets yttrande över motion om hållbarhetsmål i upphandlingar Ärendenr 2015/ Sammanfattning av ärendet Miljöpartiet har lämnat in en motion om hållbarhetsmål för kommunens upphandling. Miljöpartiet anför att de stora summor pengar som kommunen använder i sina upphandlingar kan göra nytta flera gånger om, om man också ställer relevanta krav på t.ex. miljöhänsyn, hänsyn till djurhälsa och hållbar social utveckling. Miljöpartiet föreslår att inköpskontoret ges i uppdrag att styra och följa upp kommunens arbete med inköp, och att följande mål för kommunens inköp fastställs och införs i relevanta styrkort: minst 30 procent av kommunens inköp av livsmedel ska vara ekologiska 2018 och 40 procent 2020, minst 95 procent av kommunens inköp av kaffe, te, choklad och bananer ska vara ekologiska och rättvist producerade, minst 75 procent av de produkter kommunen köper, där miljömärkning finns, är miljömärkta, minst 30 procent av kommunens totala inköp ska vara rättvist producerade, minst 5 procent av kommunens upphandlingar ska göras i samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen, 25 procent av kommunens inköp ska göras via e-handelssystemet, och att 75 procent av det som är möjligt att handla i e-handelssystemet ska göras där. Kommunkoncernens policy för inköp anger att inköpsprocessen ska hanteras på ett hållbart sätt ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv och att avtalade beställningsrutiner ska tillämpas. Kommunen har från och med 1 januari 2016 också riktlinjer för hållbara inköp. Målsättningen med riktlinjerna är att skapa förutsättningar för kommunen att verka för goda och hållbara affärer. Behovet av varor och tjänster ska tillgodoses till lägsta möjliga totalkostnad samtidigt som kommunens inköp ska bidra till att utveckla ett hållbart samhälle där hänsyn tas till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Uppföljningen av kommunens inköp 2016 visar att det finns anledning att se över hur kommunens verksamheter arbetar med hållbara inköp och på ett tydligare sätt kommunicera en ambition att öka andelen miljömärkta, 32

33 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (5) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Inköpskontoret / Emma Breheim ekologiska och rättvisemärkta produkter samt stimulera arbetet med att ställa sociala hänsyn och arbetsrättsliga krav i kommunens upphandlingar. Efterlevnad av koncernens policy och kommunens riktlinjer är en förutsättning för att öka andelen hållbara inköp. Genom ökad köptrohet till tecknade ramavtal, att inköp endast sker via behöriga beställare och att avtalade beställningsrutiner såsom e-handel nyttjas fullt ut, kan hållbara inköp uppnås och uppföljning kan ske av nämndernas mål. Nuläge(2016) Minst 30 procent av kommunens inköp av livsmedel ska vara ekologiska 2018 och 40 procent 2020 Kommunfullmäktige har beslutat att Luleå kommun ska uppnå det nationella målet om 25 procent inköpt ekologisk mat före 2018 och att därefter utvärdera måluppfyllelsen innan beslut tas om att höja målet till 50 procent var andelen ekologiska livsmedel 22 procent. I koncernens policy för hållbara livsmedelsinköp (KF beslut ) anges att andelen ekologiskt certifierade livsmedel ska successivt öka i kommunen. Under innevarande avtalsperiod fram till år 2019 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel uppgå till minst 25 procent. Minst 95 procent av kommunens inköp av kaffe, te, choklad och bananer ska vara ekologiska och rättvist producerade Enligt ett beslut i Kommunfullmäktige ska all kaffe och te som serveras inom Luleå kommun vara rättvisemärkt och ekologiskt producerat. 83 procent av det kaffe som köptes in 2016 var ekologiskt och rättvist producerat. 66 procent av det te som köptes in 2016 var ekologiskt och rättvist producerat. 31 procent av den kakao och drickchoklad som köptes in 2016 var ekologisk och rättvist producerat. 66 procent av de bananer som köptes in var ekologiska och rättvist producerade. Inköpskontoret bedömer att andelen ekologiskt och rättvist producerade produkter kommer att öka En framgångsfaktor för att öka konsumtionen är att inköp endast sker via behöriga beställare, från kommunens ramavtal och i e-handelssystemet. Detta är väsentligt eftersom utfallet för 2016 inte uppnått målsättningen 100 procent rättvisemärkt och ekologiskt producerat kaffe, te och kakao. Det finns också ett flertal verksamheter i kommunen som konsumerar 0 procent rättvisemärkt kaffe, te, kakao och drickchoklad. minst 75 procent av de produkter kommunen köper, där miljömärkning finns, är miljömärkta 33

34 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 3 (5) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Inköpskontoret / Emma Breheim Kommunen ställer miljökrav i samband med upphandlingar i enlighet med Upphandlingsmyndighetens vägledning och kriterier. Dessa krav ska sedan följas upp och detta kan endast ske om inköpen sker via kommunens e- handelssystem. E-handelssystemet tar emot information från leverantörerna om produkternas miljömärkning och visar denna med en grön boll i systemet var sådan information tillgänglig hos leverantörerna Lekolar AB (Lekmaterial och pedagogiska leksaker), Ocay Sverige AB (kontorsmaterial) och Procurator AB (städ- och engångsartiklar). 84 procent av inköpen hos dessa leverantörer gick genom e-handelssystemet och av dessa var 19 procent av de köpta artiklarna miljömärkta. minst 30 procent av kommunens totala inköp ska vara rättvist producerade 30 procent av kommunens totala inköp motsvarar 600 mkr. Merparten av dessa inköp är tjänster och entreprenader. I nuläget ställs krav på att bananer, te, kaffe, drickchoklad, kakao, rosor och socker ska vara rättvist producerade. Fler rättvisemärkta produkter upphandlas successivt i samband med arbetet för att öka kommunens interna konsumtion inom ramen för FairTrade City Luleå. minst 5 procent av kommunens upphandlingar ska göras i samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen I kommunens riktlinjer för hållbara inköp anges att kommunen vid upphandling, där det är möjligt, ska bidra till att främja sysselsättningsmöjligheter för prioriterade grupper och stimulera social integration genom att anpassa upphandlingens storlek och komplexitet samt ställa villkor och krav med sociala hänsyn. Inköpskontoret har tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen tagit fram en handlingsplan för sociala hänsyn i samband med upphandlingar. Av handlingsplanen framgår att målsättningen är att genomföra minst 5-10 upphandlingar med social hänsyn under 2017 och minst upphandlingar per år under , vilket främjar både kompetensförsörjning, social och ekonomisk hållbarhet för kommunens medborgare. 25 procent av kommunens inköp ska göras via e-handelssystemet, och att 75 procent av det som är möjligt att handla i e-handelssystemet ska göras där. En förutsättning för att verksamheterna ska öka sina inköp av miljömärkta och hållbara produkter är att inköp sker via e-handel. 14 procent i kr av kommunens inköp 2016 (drift) beställdes via e-handel (motsvarande 167 mkr) och 39 procent av antalet inköp/fakturor sker via e- handel. 34

35 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 4 (5) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Inköpskontoret / Emma Breheim 2015 var nyttjandegraden av e-handelssystemet 65 procent, d.v.s. 65 procent av inköpen hos de leverantörer som finns i e-handelssystemet skedde på rätt sätt. 35 procent av inköpen gick via andra kanaler, exempelvis hämtköp i butik eller telefonbeställningar. Projekt Inköpskontoret avser med start 2017 driva ett projekt för att intensifiera arbetet med hållbara inköp i kommunen. Projektet syftar till att formulera skarpa och tydliga uppföljningsbara mål för ekologisk och social hållbarhet innefattande: - Miljökrav i upphandlingar och miljömärkta produkter - Sociala hänsyn i tjänste- och entreprenadupphandlingar - Arbetsrättsliga krav och uppföljning - Fairtrademärkta produkter - Tillgänglighetskrav - Handlingsplan för jämställdhet (CEMR artikel 12) Projektet innefattar också att ta fram en metod för att ställa och följa upp hållbarhetskrav i kommunens upphandlingar/avtal och för att implementera hållbara inköp i verksamheterna. Ett ökat utbud och en ökad användning av e-handel är en förutsättning för att möjliggöra en ökning av miljövänliga och hållbara varor och tjänster i verksamheterna. Därför föreslås projektet även innefatta en utvecklingsinsats inom e-handel. Dessutom bidrar e-handel i hög grad till en effektivisering av verksamheternas administration vilket ger mer resurser till kärnuppdragen och ekonomisk hållbarhet. Inköpskontoret tillsammans med KSAM har identifierat följande inköpsområden som de mest avgörande för att nå framgång i projektet: Livsmedel Bränslen och fordon Bygg- och anläggningsentreprenader Asfalt och beläggningsarbeten Resor i tjänsten Transporttjänster Fairtradeproducerade varor Giftfri förskola Effektmål När projektet är slutfört ska det vara lätt för verksamheterna att köpa varor, tjänster och entreprenader som bidrar till att utveckla ett hållbart samhälle där hänsyn tas till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. 35

36 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 5 (5) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Inköpskontoret / Emma Breheim Resultatet av projektet ska vara skarpa, tydliga och uppföljningsbara mål för kommunens inköp samt en metod för att implementera hållbara inköp i kommunens verksamheter. Finansiering För att projektet ska kunna genomföras föreslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige beslutar att tillföra 980 tkr till kommunledningsförvaltningen från anslaget för strategiska utvecklingsinsatser för 2017 för genomförande av ett projekt på 12 månader. Emma Breheim Inköpschef 36

37 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Motion om hållbarhetsmål m.m. för kommunens upphandling Ärendenr 2015/ Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att motionen får ställas och att överlämna den till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Miljöpartiet har lämnat in en motion om hållbarhetsmål m.m. för kommunens upphandling. Miljöpartiet anför att de stora summor pengar som kommunen använder i sina upphandlingar kan göra nytta flera gånger om, om man också ställer relevanta krav på t.ex. miljöhänsyn, hänsyn till djurhälsa och hållbar social utveckling. I ett svar på ett medborgarförslag har ekonomikontorets inköpsavdelning angett att miljökrav ställs enligt Konkurrensverkets vägledning. Inköpsavdelningen instämmer i att kompetensen bör stärkas. Miljöpartiet delar denna uppfattning och anför att det, för att en sådan tjänst ska bli attraktiv och tilldra många kompetenta sökande, krävs att det finns effektiva verktyg att arbeta med. Miljöpartiet föreslår att inköpsavdelningen ges i uppdrag att styra och följa upp kommunens arbete med inköp, och att följande mål för kommunens inköp fastställs och införs i relevanta styrkort: - minst 30 procent av kommunens inköp av livsmedel ska vara ekologiska 2018 och 40 procent 2020, - minst 95 procent av kommunens inköp av kaffe, te, choklad och bananer ska vara ekologiska och rättvist producerade, - minst 75 procent av de produkter kommunen köper, där miljömärkning finns, är miljömärkta, - minst 30 procent av kommunens totala inköp ska vara rättvist producerade, - minst 5 procent av kommunens upphandlingar ska göras i samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen, - 25 procent av kommunens inköp ska göras via e-handelssystemet, och att - 75 procent av det som är möjligt att handla i e-handelssystemet ska göras där. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 37

38 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Beslutsunderlag Motion från miljöpartiet (bilaga) Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 38

39 39

40 40

41 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Utvecklingsplaner för Porsön och skärgården Ärendenr 2017/ Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att kvalitet & samhällsutveckling under 2017, i samverkan med övriga förvaltningar och bolag, ska påbörja arbetet med utvecklingsplaner för Porsön samt skärgården. 2. Riktlinjerna för medborgardialoger ska följas. 3. En styrgrupp tillsätts med kommunfullmäktiges ordförande Maritha Meethz (S) som ordförande. Sammanfattning av ärendet Under 2017 ska arbetet med utvecklingsplaner för Hertsön, Råneå och Luleå centrum färdigställas. I enlighet med kommunens översiktsplan ska sedan fler utvecklingsplaner tas fram. Till grund för vilka områden som ska prioriteras ligger bland annat välfärdsredovisningen, aktuella byggplaner och utpekade områden i översiktsplanen. Arbetet med de tre utvecklingsplaner som gjorts har utvärderats och detta visar att på det sätt som arbetet bedrivits har det varit mycket arbetskrävande och att det varit svårt att få ett fokuserat deltagande från alla förvaltningar. Slutsatsen blir att kommande utvecklingsplaner måste få ett mer begränsat arbetssätt. Nya sätt att organisera arbetet och att förkorta framtagningsprocessen av planerna kommer därför att prövas i det följande utvecklingsplanearbetet. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår kommunfullmäktige besluta att de närmast kommande utvecklingsplanerna ska bli för Porsön samt för skärgården. Kommunstyrelsens arbetsutskott har föreslagit kommunfullmäktige besluta att kvalitet & samhällsutveckling under 2017, i samverkan med övriga förvaltningar och bolag, ska påbörja arbetet med utvecklingsplaner för Porsön samt skärgården, att riktlinjerna för medborgardialoger ska följas och att en styrgrupp tillsätts med kommunfullmäktiges ordförande Maritha Meethz (S) som ordförande. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 41

42 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdet Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Porsön Porsön står inför stora utmaningar med ett stort bebyggelsetryck, speciellt för studentbostäder, och stora behov av upprustning av befintliga boendemiljöer inklusive Porsö centrum. Luleå Science Park och andra arbetsplatsområden utvecklas och förändras. Önskemål och idéer finns om att på ett bättre sätt sammanfoga LTU med Luleå Science Park. Resultatet i den senaste välfärdsredovisningen och den sociala utvecklingen under senare tid utgör också argument för att prioritera Porsön. Den geografiska omfattningen av utvecklingsplanen för Porsön får avgöras i samband med den inledande studien. Skärgården Luleå skärgård har stor betydelse för bilden av Luleå och varumärket. I översiktsplanen pekas skärgården ut som ett område där det finns behov av fördjupade ställningstaganden om hur den ska utvecklas. De uppföljningar som gjorts av översiktsplanen, de sex programmen, har visat att den ambitionsnivå som sattes upp för skärgården inte uppnåtts i tillräcklig utsträckning vilket innebär att särskilt fokus krävs och att en utvecklingsplan tas fram. Skärgården har helt andra förutsättningar än stadsdelar och byar på fastlandet vilket innebär att utvecklingsplanen avgränsas till enbart omfatta områden utanför fastlandet. Arbetet med Utvecklingsplan Skärgård har olika målgrupper som delvis har olika behov vilket måste beaktas; fast boende, sommarboende, service och näringsliv, besökare med egen båt samt besökare utan egen båt. Exempel på viktiga frågor som bör behandlas: Turbåtar och isvägar Hamnar och farleder Fastboende och fritidsboende Fritidsliv och båtliv Natur- och kulturvärden Besöksnäring och näringsliv Kommunens engagemang i anläggningar etc. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 42

43 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Arbetet med utvecklingsplanerna styrs av kommundirektörens ledningsgrupp och avrapporteras löpande till kommunstyrelsen. En mindre arbetsgrupp leder arbetet. Beslutsunderlag Kvalitet & samhällsutvecklings förslag, KLF Hid Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 95, , KLF Hid Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 43

44 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling /316 Anders Bylund Utvecklingsplaner för Porsön och skärgården Ärendenr 2017/316 Kvalitet & samhällsutvecklings förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att Kvalitet & samhällsutveckling under 2017, i samverkan med övriga förvaltningar och bolag, ska påbörja arbetet med utvecklingsplaner för Porsön samt skärgården. Sammanfattning av ärendet Under 2017 ska arbetet med utvecklingsplaner för Hertsön, Råneå och Luleå centrum färdigställas. I enlighet med kommunens översiktsplan ska sedan fler utvecklingsplaner tas fram. Till grund för vilka områden som ska prioriteras ligger bland annat välfärdsredovisningen, aktuella byggplaner och utpekade områden i översiktsplanen. Arbetet med de tre utvecklingsplaner som gjorts har utvärderats och detta visar att på det sätt som arbetet bedrivits har det varit mycket arbetskrävande och att det varit svårt att få ett fokuserat deltagande från alla förvaltningar. Slutsatsen blir att kommande utvecklingsplaner måste få ett mer begränsat arbetssätt. Nya sätt att organisera arbetet och att förkorta framtagningsprocessen av planerna kommer därför att prövas i det följande utvecklingsplanearbetet. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att de närmast kommande utvecklingsplanerna ska bli för Porsön samt för skärgården. Porsön Porsön står inför stora utmaningar med ett stort bebyggelsetryck, speciellt för studentbostäder, och stora behov av upprustning av befintliga boendemiljöer inklusive Porsö centrum. Luleå Science Park och andra arbetsplatsområden utvecklas och förändras. Önskemål och idéer finns om att på ett bättre sätt sammanfoga LTU med Luleå Science Park. Resultatet i den senaste välfärdsredovisningen och den sociala utvecklingen under senare tid utgör också argument för att prioritera Porsön. Den geografiska omfattningen av utvecklingsplanen för Porsön får avgöras i samband med den inledande studien. 44

45 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling /316 Anders Bylund Skärgården Luleå skärgård har stor betydelse för bilden av Luleå och varumärket. I översiktsplanen pekas skärgården ut som ett område där det finns behov av fördjupade ställningstaganden om hur den ska utvecklas. De uppföljningar som gjorts av översiktsplanen, de sex programmen, har visat att den ambitionsnivå som sattes upp för skärgården inte uppnåtts i tillräcklig utsträckning vilket innebär att särskilt fokus krävs och att en utvecklingsplan tas fram. Skärgården har helt andra förutsättningar än stadsdelar och byar på fastlandet vilket innebär att utvecklingsplanen avgränsas till enbart omfatta områden utanför fastlandet. Arbetet med Utvecklingsplan Skärgård har olika målgrupper som delvis har olika behov vilket måste beaktas; fast boende, sommarboende, service och näringsliv, besökare med egen båt samt besökare utan egen båt. Exempel på viktiga frågor som bör behandlas: - Turbåtar och isvägar - Hamnar och farleder - Fastboende och fritidsboende - Fritidsliv och båtliv - Natur- och kulturvärden - Besöksnäring och näringsliv - Kommunens engagemang i anläggningar etc. Arbetet med utvecklingsplanerna styrs av kommundirektörens ledningsgrupp och avrapporteras löpande till KS. En mindre arbetsgrupp leder arbetet. Anna Lindh Wikblad Chef Kvalitet & samhällsutveckling Beslutet skickas till Samtliga förvaltningar och bolag 45

46 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Medborgarforslag om utvecklingsplan för Porsön Ärendenr 2016/ Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Förslagställaren föreslår att en plan tas fram för hur kommunen ska utveckla Porsön och Porsö centrum, i samråd med aktörer som Lulebo AB och Luleå tekniska universitet. Förslagställaren anför att utvecklingen av Porsön och speciellt Porsö centrum är under all kritik och att ingen utveckling sker. Vid felrapporter och anmälningar pekar kommunens olika delar på varandra. Kommunfullmäktige har beslutat att medborgarförslaget får ställas och att överlämna det till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från kvalitet & samhällsutveckling. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår kommunfullmäktige bifalla medbogarförslaget. Utvecklingsplanen föreslås påbörjas under Kommunstyrelsens arbetsutskott har föreslagit fullmäktige bifalla kvalitet & samhällsutvecklings förslag. Sammanträdet Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Under 2017 ska arbetet med utvecklingsplaner för Hertsön, Råneå och Luleå centrum färdigställas. I enlighet med kommunens översiktsplan ska sedan fler utvecklingsplaner tas fram. Porsön står inför stora utmaningar med. Ett stort bebyggelsetryck, speciellt för studentbostäder, och stora behov av upprustning av befintliga boendemiljöer inklusive Porsö centrum. Luleå Science Park och andra arbetsplatsområden utvecklas och förändras. Önskemål och idéer finns om att på ett bättre sätt sammanfoga LTU med Luleå Science Park. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 46

47 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Medborgarförslag, KLF Hid Kommunfullmäktiges protokoll , KLF Hid Kvalitet & samhällsutvecklings förslag, KLF Hid Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , KLF Hid Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 47

48 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kvalitet & samhällsutveckling / Emma Aludden Yttrande över medborgarförslag om utvecklingsplan för Porsön Ärendenr 2016/ Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Förslagställaren föreslår att en plan tas fram för hur kommunen ska utveckla Porsön och Porsö centrum, i samråd med aktörer som Lulebo AB och Luleå tekniska universitet. Förslagställaren anför att utvecklingen av Porsön och speciellt Porsö centrum är under all kritik och att ingen utveckling sker. Vid felrapporter och anmälningar pekar kommunens olika delar på varandra. Under 2017 ska arbetet med utvecklingsplaner för Hertsön, Råneå och Luleå centrum färdigställas. I enlighet med kommunens översiktsplan ska sedan fler utvecklingsplaner tas fram. Porsön står inför stora utmaningar med. Ett stort bebyggelsetryck, speciellt för studentbostäder, och stora behov av upprustning av befintliga boendemiljöer inklusive Porsö centrum. Luleå Science Park och andra arbetsplatsområden utvecklas och förändras. Önskemål och idéer finns om att på ett bättre sätt sammanfoga LTU med Luleå Science Park. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår att kommunfullmäktige bifaller medbogarförslaget. Utvecklingsplanen föreslås påbörjas under Beslutsunderlag Medborgarförslag, KLF Hid Kommunfullmäktiges protokoll 257, , KLF Hid Emma Aludden Samhällsstrateg stadsutveckling Beslutet skickas till Förslagsställaren Kvalitet & samhällsutveckling 48

49 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Medborgarforslag om utvecklingsplan för Porsön Ärendenr 2016/ Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget får ställas och överlämna det till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Förslagställaren föreslår att en plan tas fram för hur kommunen ska utveckla Porsön och Porsö centrum, i samråd med aktörer som Lulebo AB och Luleå tekniska universitet. Förslagställaren anför att utvecklingen av Porsön och speciellt Porsö centrum är under all kritik och att ingen utveckling sker. Vid felrapporter och anmälningar pekar kommunens olika delar på varandra. Beslutsunderlag Medborgarförslag, KLF Hid Beslutet skickas till Förslagställaren Kommunstyrelsen Kanslikontoret Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 49

50 50

51 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Medborgarförslag gällande registrering i bostadskö Ärendenr 2016/ Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå medborgarförslaget då inkomstkravet är borttaget. Reservation Nina Berggård (V) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Förslagställaren föreslår att reglerna för registrering i bostadskön ses över. För att ställa sig i bostadskön måste hen betala en avgift på 250 kr per år och ange inkomstuppgifter, uppgifter om eventuell borgenär m m. Förslagsställaren menar att detta kan få till följd att hen registrerar sig i bostadskön och betalar avgiften, men senare kan bli nekad till en lägenhet på grund av att hen inte uppfyller inkomstkravet. Kommunfullmäktige har beslutat att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har begärt yttrande från stadsbyggnadsnämnden. Stadsbyggnadsnämnden har föreslagit fullmäktige avslå medborgarförslaget med anledning av att inkomstkravet är borttaget. Kommunstyrelsens arbetsutskott har föreslagit fullmäktige bifalla stadsbyggnadsnämndens förslag. Sammanträdet Nina Berggård (V) föreslår bifalla medborgarförslaget. Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag mot Nina Berggårds förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag. Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadsnämndens yttrande Bostad Luleå jobbar för att fler hyresvärdar ska ansluta sig till den kommunala bostadsförmedlingen. För att förmedlingen av lägenheter ska ske på ett så transparent och professionellt sätt som möjligt till gagn för både den Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 51

52 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen bostadssökande och hyresvärden är det viktigt att hyresvärdens kriterier kommuniceras och kontrolleras i ett så tidigt skede som möjligt i förmedlingsprocessen. Det är därför som den bostadssökande behöver fylla i vissa uppgifter i sin profil. Det är ingen bra lösning att spärra personer från att ställa sig i bostadskön på grund av att hen har för låg inkomst. Detta på grund av att det finns hyresvärdar som inte har ett inkomstkrav. Lulebo har i december tagit bort inkomstkravet. Beslutsunderlag Medborgarförslag, KLF Hid Kommunfullmäktiges protokoll , KLF Hid Stadsbyggnadsnämndens protokoll , KLF Hid Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , KLF Hid Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 52

53 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Medborgarförslag angående registrering i bostadskö Ärendenr 2016/ Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget får ställas och överlämna det till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Förslagställaren föreslår att reglerna för registrering i bostadskön ses över. För att ställa sig i bostadskön måste man betala en avgift på 250 kr per år och ange inkomstuppgifter, uppgifter om eventuell borgenär mm. Detta kan få till följd att man registrerar sig i bostadskön och betalar avgiften, men senare kan bli nekad en plats i kön. Förslaget är att reglerna ses över så att spärren om den sökande har för låg inkomst finns redan vid registreringen för att få hyra en lägenhet. Beslutsunderlag Medborgarförslag, KLF Hid Beslutet skickas till Förslagställaren Kommunstyrelsen Kanslikontoret Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 53

54 54

55 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Medborgarförslag angående barns rättigheter Ärendenr 2016/ Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå medborgarförslaget. 2. Kvalitet & samhällsutveckling får i uppdrag att bedöma till vilka målgrupper en utbildningsinsats för att öka kunskapen om barns rätt ska riktas, samt i vilken omfattning. Reservation Anette Asplund (KD) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Ett medborgarförslag som föreslår att barns rättigheter ska genomsyra allt arbete i kommunen har lämnats in. Medborgarförslaget vill att: En strategi/handlingsplan för barns rättigheter tas fram En barnrättsstrateg anställs med övergripande ansvar för uppföljning Barns möjligheter att komma till tals i frågor som rör dem skall tas upp i strategin/handlingsplanen Barns rättigheter skall inkluderas i kommunens budgetarbete Kommunens barnrättsarbete följs årligen upp i ett barnbokslut Alla anställda skall ha utbildning i barnkonventionen Alla som tar beslut som rör barn ska ha kunskap om barns rättigheter och hur de omsätts i praktiken. Kommunfullmäktige har beslutat att medborgarförslaget får ställas samt överlämnat det till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningen har begärt in yttrande från kvalitet & samhällsutveckling. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget och att kvalitet & samhällsutveckling får i uppdrag att bedöma till vilka målgrupper en utbildningsinsats för att öka kunskapen om barns rätt ska riktas, samt i vilken omfattning. Kommunstyrelsens arbetsutskott har föreslagit fullmäktige bifalla kvalitet & samhällsutvecklings förslag. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 55

56 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdet Anette Asplund (KD) föreslår bifalla medborgarförslaget. Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag mot Anette Asplunds förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag. Beskrivning av ärendet Kvalitet & samhällsutvecklings yttrande Barns rättigheter ingår i kommunens översiktsplan, program A, Alla jämlika. I detta strategiska dokument framgår att kommunens verksamheter ska verka för jämlika förutsättningar för barn och unga, att barnperspektivet ska beaktas i allt beslutsfattande, samt att barns delaktighet ska stärkas. Kvalitet & samhällsutveckling som utgör en stab under kommundirektören har två samhällsstratger (för demokrati samt folkhälsa) som delar ansvaret för kommunens övergripande arbete med barnkonventionen. Samhällsstrategernas uppgift är att stödja, driva och följa upp kommunens arbete utifrån översiktsplanen. Kommundirektören har också utsett en särskild ledningsgrupp där förvaltningscheferna från barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, fritidsförvaltningen, kulturförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen samt biträdande kommundirektör ingår. Ledningsgruppens uppdrag innebär att identifiera behov samt samordna styrningen av strategiskt främjande och förebyggande insatser riktat till barn och unga också med utgångspunkt i översiktsplanen. Enligt program A, Alla jämlika ska kommunen utveckla en systematik för att följa barns och ungas utveckling. En första analys av sammanställd statistik angående barns och ungas socioekonomiska situation, hälsa, skola, familj, fritid, delaktighet och trygghet genomfördes under perioden Underlaget har lett till riktade insatser och resurser både på kommunövergripande, men även på stadsdelsnivå, i syfte att kompensera ojämlika förutsättningar för barn och unga. Luleå kommun har avsatt särskilda medel som verksamheter och externa aktörer kan söka för att utveckla insatser riktat till barn och unga i tidigt skede. Dessa medel riktas till nya projekt och arbetssätt som bedöms kunna skapa jämlika förutsättningar. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 56

57 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Att omsätta barnkonventionens intentioner i det dagliga arbetet kräver goda kunskaper och hög medvetenhet om barns och ungas rättigheter. De förvaltningar som dagligen möter barn i sina verksamheter som förskola, skola och fritidsverksamhet arbetar systematiskt med medskapande, delaktighet och lika värde. Socialtjänstens utredningar och uppföljning av barn och unga följer socialstyrelsens modell BBIC (barns behov i centrum) som utgår från barnkonventionen. Kvalitet & samhällsutveckling bedömer dock att inom andra kommunala områden är barnperspektivet ett mer ovant förhållningssätt. Exempel är barns och ungas möjlighet att vara delaktiga i, eller påverka olika typer av kommunala eller politiska beslut. I LUPP 2014 (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) framkom att mer än hälften av de unga som tillfrågades ansåg att de hade små eller inga möjligheter att framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Ungas inflytande och delaktighet är prioriterat i Program A och ett område som kvalitet & samhällsutveckling arbetar för att utveckla och förstärka. Kvalitet & samhällsutveckling föreslår att medborgarförslaget avslås med hänvisning till att barns rättigheter redan omhändertagits i kommunens översiktsplan och att ett strategiskt, kommunövergripande och samordnat arbete med barnkonventionen redan pågår. I enlighet med förslagsställaren anser dock kvalitet & samhällsutveckling att kunskapen och därmed möjligheten att omsätta barnkonventionen i det dagliga arbetet hos kommunens anställda och politiker behöver öka, och föreslår att utbildningsinsatser ska genomföras i samband med att Barnkonventionen förväntas inkorporeras i lag i januari Även om lagförändringen inte skulle komma till stånd bör utbildningsinsatser genomföras. Beslutsunderlag Medborgarförslag, KLF Hid Kommunfullmäktiges protokoll , KLF Hid Kvalitet & samhällsutvecklings förslag, KLF Hid Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 79, , KLF Hid 1578 Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 57

58 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Medborgarförslag angående barns rättigheter Ärendenr 2016/ Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget får ställas och att överlämna det till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Solveig Eriksson och Ursula Pettersson, för Rädda barnens lokalförening, föreslår ett antal åtgärder för att barns rättigheter ska genomsyra allt arbete i kommunen, bland annat att en strategi/handlingsplan för barns rättigheter tas fram, att en barnrättsstrateg anställs, att barns rättigheter ska inkluderas i kommunens budgetarbete och att alla anställda ska ha utbildning i barnkonventionen. Beslutsunderlag Medborgarförslag från Solveig Eriksson och Ursula Pettersson, Hid Beslutet skickas till Solveig Eriksson och Ursula Pettersson Kommunstyrelsen Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 58

59 'fi. '='fö,:/ij LULEÅ KOMMUN FRÅN MEDBORGARFÖRSLAG LuteA.. Kornmwistyre/se INI< Arendenr...,,, l-41n,,,,,,,.,,"" u Medborgarförslag "Barns rättigheter" Motivering I november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Sverige anslöt sig som en av de första länderna. Även om Sverige är ett av världens bästa länder att växa upp i kränks även barns rättigheter här. Därför har Rädda Barnen länge arbetat för att konventionen ska bli lag här. Vi tycker att det bör göras genom så kallad inkorporering där hela konventionen skrivs in i landets befintliga lagstiftning. Sedan Norge inkorporerade Barnkonventionen 2003 har medvetenheten om barns rättigheter blivit större där. Barnkonventionen har också fått större genomslag på både yrkesutbildningar och i domstolsavgöranden. Regeringen har nu gett besked att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Förslag För att barns rättigheter ska genomsyra allt arbete i kommunen föreslår vi följande: -En strategi/handlingsplan för barns rättigheter tas fram -En barnrättsstrateg anställs med övergripande ansvar för uppföljning -Barns möjligheter att komma till tals i frågor som rör dem skall tas upp i strategin/handlingsplanen -Barns rättigheter skall inkluderas i kommunens budgetarbete -Kommunens barnrättsarbete följs årligen upp i ett barnbokslut -Alla anställda skall ha utbildning i barnkonventionen -Alla som tar beslut som rör barn ska ha kunskap om barns rättigheter och hur de omsätts i praktiken 59

60 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Fastställande av vattenskyddsområde för Råneå vattentäkt, Andträsket Ärendenr 2017/ Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Råneå vattentäkt, Andträsket. Sammanfattning av ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen, VA-avdelningen har med hjälp av konsult tagit fram förslag till vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter för Råneå tätorts ytvattentäkt Andträsket. Syftet med skyddet är att motverka risken för förorening av Råneås vattentäkt, Andträsket, med tillhörande tillrinningsområde. Vikten av att kommunala vattentäkter ska skyddas med skyddsområden och skyddsföreskrifter betonas i åtgärdsplaner framtagna av Vattenmyndigheten och länsstyrelsen. Som utgångspunkt för föreslagna skyddsföreskrifter har valts miljöbalkens allmänna hänsynsregler (1998:808, 2 kap), Naturvårdsverkets allmänna råd angående skydd av vattentäkter (2003:16), Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde (2003:6 samt 2010:5) samt EGs ramdirektiv för vatten 2000/60/EG. Stadsbyggnadsnämnden har föreslagit fullmäktige besluta att anta förslaget till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Råneå vattentäkt, Andträsket. Kommunstyrelsens arbetsutskott har föreslagit fullmäktige bifalla stadsbyggnadsnämndens förslag. Sammanträdet Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 60

61 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen har genomfört följande samråd: Datum Intressenter Allmänheten och berörda fastighetsägare Informationsmöte med dåvarande miljökontoret 2015 Länsstyrelsen informationssamråd jan-16 Länsstyrelsen Norrbotten Skogsvårdstyrelsen Hav och vattenmyndigheten Stig Larsson Byaålersman Böle SGU Luleåkommun: Tillsynsavdelningen miljö och byggförvaltningen Bygglov och prövning miljö och byggförvaltningen Rennäring vid Andträsket Utifrån inkomna synpunkter har ansökan uppdaterats och ändrats. En av synpunkterna som kom fram var att ett förtydligande av föreskrifternas konsekvenser för ett antal verksamheter behöver göras. En konsekvensanalys av hur skyddsområdet påverkar dessa verksamheter har därför upprättats, se bilaga 9. En dialog med Böle samfällighet har förts syftet var att diskutera de anspråk byn ställde på kommunen utifrån ett förslag rörande båtplatser/badplats som diskuterats i samband med att ett förslag på vattenskydd som togs fram under 1970-talet. Skydd av vattentäkter regleras av miljöbalken, SFS 1998:808. Enligt 7 kap 21 får ett mark- eller vattenområde av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. 7 kap 22 säger att länsstyrelsen eller kommunen skall meddela sådana inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Skyddsföreskrifterna i föreliggande ansökan baseras på miljöbalkens allmänna hänsynsregler (kap 2) finns redovisat i bilaga 6. Beslutsunderlag Stadsbyggnadsnämndens protokoll 36 KLF Hid Ansökan med bilagor, KLF Hid , , Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , KLF Hid Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 61

62 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden Fastställande av vattenskyddsområde för Råneå vattentäkt, Andträsket Ärendenr 2015/ Stadsbyggnadsnämndens beslut Stadsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslaget till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Råneå vattentäkt, Andträsket. Sammanfattning av ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår stadsbyggnadsnämnden besluta att anta förslaget till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Råneå vattentäkt, Andträsket. Arbetsutskottet föreslår bifall till förvaltningens förslag. Stadsbyggnadsförvaltningen, VA-avdelningen har med hjälp av konsult tagit fram förslag till vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter för Råneå tätorts ytvattentäkt Andträsket. Syftet med skyddet är att motverka risken för förorening av Råneås vattentäkt, Andträsket, med tillhörande tillrinningsområde. Vikten av att kommunala vattentäkter ska skyddas med skyddsområden och skyddsföreskrifter betonas i åtgärdsplaner framtagna av Vattenmyndigheten och länsstyrelsen. Som utgångspunkt för föreslagna skyddsföreskrifter har valts miljöbalkens allmänna hänsynsregler (1998:808, 2 kap), Naturvårdsverkets allmänna råd angående skydd av vattentäkter (2003:16), Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde (2003:6 samt 2010:5) samt EGs ramdirektiv för vatten 2000/60/EG. Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen, VA-avdelningen har med hjälp av konsult tagit fram förslag till vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter för Råneå tätorts ytvattentäkt Andträsket. Syftet med skyddet är att motverka risken för förorening av Råneås vattentäkt, Andträsket, med tillhörande tillrinningsområde. Vatten är ett livsmedel och en av de viktigaste komponenterna för att uppnå en god livskvalitet. Det är därför viktigt att skydda vattnet mot föroreningar och annan negativ påverkan, både för dagens och för framtidens förbrukning. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 62

63 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden Vikten av att kommunala vattentäkter ska skyddas med skyddsområden och skyddsföreskrifter betonas i åtgärdsplaner framtagna av Vattenmyndigheten och länsstyrelsen. Som utgångspunkt för föreslagna skyddsföreskrifter har miljöbalkens allmänna hänsynsregler (1998:808, 2 kap), Naturvårdsverkets allmänna råd angående skydd av vattentäkter (2003:16), Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde (2003:6 samt 2010:5) samt EGs ramdirektiv för vatten 2000/60/EG. Följande samråd är genomförda: Datum Intressenter Allmänheten och berörda fastighetsägare Informationsmöte med dåvarande miljökontoret 2015 Länsstyrelsen informationssamråd jan-16 Länsstyrelsen Norrbotten Skogsvårdstyrelsen Hav och vattenmyndigheten Stig Larsson Byaålersman Böle SGU Luleåkommun: Tillsynsavdelningen miljö och byggförvaltningen Bygglov och prövning miljö och byggförvaltningen Rennäring vid Andträsket Utifrån inkomna synpunkter har ansökan uppdaterats och ändrats. En av synpunkterna som kom fram var att ett förtydligande av föreskrifternas konsekvenser för ett antal verksamheter behöver göras. En konsekvensanalys av hur skyddsområdet påverkar dessa verksamheter har därför upprättats, se bilaga 9. En dialog med Böle samfällighet har förts syftet var att diskutera de anspråk byn ställde på kommunen utifrån ett förslag rörande båtplatser/badplats som diskuterats i samband med att ett förslag på vattenskydd som togs fram under 1970-talet. Skydd av vattentäkter regleras av miljöbalken, SFS 1998:808. Enligt 7 kap 21 får ett mark- eller vattenområde av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. 7 kap 22 säger att länsstyrelsen eller kommunen skall meddela sådana inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Skyddsföreskrifterna i föreliggande ansökan baseras på miljöbalkens allmänna hänsynsregler (kap 2) finns redovisat i bilaga 6. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 63

64 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden Sammanträdet Ordförande frågar om nämndens ställningstagande till förvaltningens förslag och finner att nämnden beslutar bifalla förslaget. Beslutsunderlag Beslutsförslag , hid Ansökan med bilagor (bilaga), hid Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 64

65 Råvatten, Råneå vattentäkt (Andträsket) Bilaga 1a Temp. vid provtagning Aluminium, Al Odlingsbara mikroorg. 22 C 3d Pres. Clostridium perfringens Turb. E coli Färgtal Kemisk syreförb. COD- Mn Koliforma bakterier 35 C Järn, Fe Mangan, Mn Provdatum ph C mg/l cfu/ml cfu/100ml FNU cfu/100ml mg/l Pt mg/l cfu/100ml mg/l mg/l ,3 0,11 0, ,9 0,45 0, ,3 17 <1 <1 < ,4 0,11 0, ,46 0, , , < ,3 0,095 0, ,44 0, , < , < ,3 0,093 0, ,47 0, ,7 0,098 0, ,52 0, ,7 82 <1 < ,09 0, ,9 0,35 < , ,9 0,1 0, ,9 0,32 < , <1 < ,8 0,1 0, ,9 0,42 < , <1 < ,1 0, ,9 0,37 < <1 <1 < , < ,8 0,11 0, ,8 0,39 < ,8 0,08 0, ,9 0,29 < ,8 15 <1 < ,6 0,14 0, ,7 0,36 < , <1 < * 10,3 0,097 0, ,52 0, ,3 110 <1 < ,12 0, ,4 6,9 0,71 0, <1 < ,4 0,11 0, ,8 0,83 0, ,4 100 <1 <1 6 *Vid detta provtagningstillfälle har ytterligare kemiska parametrar analyserats, se bilaga 1b 65

66 Råvatten, Råneå vattentäkt (Andträsket) Bilaga 1a Temp. vid provtagning Aluminium, Al Odlingsbara mikroorg. 22 C 3d Pres. Clostridium perfringens Turb. E coli Färgtal Kemisk syreförb. COD- Mn Koliforma bakterier 35 C Järn, Fe Mangan, Mn Provdatum ph ,5 0,17 0, ,6 0,62 0, , <1 < ,7 0,081 0,4 70 8,4 6,8 0,46 0, < ,7 0,043 0, ,9 6,9 0,43 0, ,7 <10 <1 < ,4 0,05 0, ,4 6,9 0,52 0, ,4 260 <1 <1 < ,5 0,049 0, ,7 6,9 0,41 0, ,5 190 <1 < ,6 0,053 0, ,4 7 0,5 0, ,6 27 <1 < ,7 0,058 0, ,5 7 0,6 0, ,7 5 <1 < ,8 0,053 0,3 60 7,8 7 0,5 0, ,8 7 <1 < ,045 0, ,3 7 0,37 0, <10 <1 < <1 < ,051 0, ,6 7 0,5 0, ,1 0,047 0, ,1 7 0,47 0, , <1 < ,6 0,046 0, ,5 7,2 0,56 0, ,6 150 <1 < ,067 0,6 60 7,4 7,1 0,56 0, < ,1 0,045 0, ,4 7,2 0,52 0, , <1 < ,6 35 <1 <1 < ,6 0,061 0, ,1 7,1 0,72 0, ,3 0,058 0,8 60 8,8 7,1 0,56 0, , ,9 0,054 0, ,7 7 0,52 0,015 *Vid detta provtagningstillfälle har ytterligare kemiska parametrar analyserats, se bilaga 1b 66

67 Råvatten, Råneå vattentäkt (Andträsket) Bilaga 1a Temp. vid provtagning Aluminium, Al Odlingsbara mikroorg. 22 C 3d Pres. Clostridium perfringens Turb. E coli Färgtal Kemisk syreförb. COD- Mn Koliforma bakterier 35 C Järn, Fe Mangan, Mn Provdatum ph , <1 < ,7 0,058 0, ,1 7,1 0,48 0, , <1 < ,4 0,062 0, ,9 6,7 0,5 0, ,4 100 < ,1 0,11 0, ,1 6,7 0,33 0, , <1 < ,058 0, ,8 0,35 0, <1 <1 < ,4 0,063 0, ,6 0,39 0, ,4 96 <1 <1 < * 12 0,079 0, ,52 0, <1 <1 < ,4 0,085 0, ,56 0, ,4 160 <1 <1 < ,6 0,11 0, ,62 0, ,6 52 <1 < ,4 0,11 0, ,54 0, ,4 74 <1 < ,4 0,081 0, ,42 0, ,4 19 <1 < ,4 0,077 0, ,58 0, ,4 1 <1 <1 < ,079 0, ,64 0, <10 <1 < ,4 16 <1 <1 < ,4 0,083 0, ,67 0, ,2 0,065 0, ,43 0, ,2 <10 <1 <1 < ,3 0,062 0, ,38 0, ,3 <10 <1 <1 < ,4 0,064 0, ,7 0,47 0, ,4 <10 <1 <1 <1 *Vid detta provtagningstillfälle har ytterligare kemiska parametrar analyserats, se bilaga 1b 67

68 Råvatten, Råneå vattentäkt (Andträsket) Bilaga 1a Temp. vid provtagning Aluminium, Al Odlingsbara mikroorg. 22 C 3d Pres. Clostridium perfringens Turb. E coli Färgtal Kemisk syreförb. COD- Mn Koliforma bakterier 35 C Järn, Fe Mangan, Mn Provdatum ph ,4 0,065 0, ,44 0, ,4 <10 <1 <1 < ,6 0,059 0, ,44 0, ,6 13 <1 < ,064 0, ,41 0, <1 <1 < ,068 0, ,45 0, < ,9 0,069 0,6 70 9,9 0,53 0, , <1 < ,7 0,063 0, ,46 0, , <1 < ,4 44 <1 <1 < ,4 0,067 0, ,64 0, ,083 1, ,65 0, , ,7 0,069 0, ,7 0,46 0, ,5 0,071 0, ,42 0, ,3 0,076 0, ,36 0, , <1 < ,4 0,073 0, ,3 0, , < , <1 < ,9 0,1 1, ,41 0, ,9 180 <1 <1 < * 13,2 0, ,9 0,41 0, , <1 < , <1 < ,6 0,1 0, ,45 0, ,6 390 <1 < ,6 0,13 0, ,43 0, ,1 0,15 0, ,43 0,004 *Vid detta provtagningstillfälle har ytterligare kemiska parametrar analyserats, se bilaga 1b 68

69 Råvatten, Råneå vattentäkt (Andträsket) Bilaga 1a Temp. vid provtagning Aluminium, Al Odlingsbara mikroorg. 22 C 3d Pres. Clostridium perfringens Turb. E coli Färgtal Kemisk syreförb. COD- Mn Koliforma bakterier 35 C Järn, Fe Mangan, Mn Provdatum ph ,1 440 <1 < ,3 0,11 0, ,35 0, , < , <1 < ,4 0,1 0, ,33 0, ,5 0,095 0, ,35 0, ,5 14 <1 <1 < ,4 0,11 0, ,35 0, ,4 7 <1 < ,4 0,12 0, ,43 0, ,4 23 <1 < ,5 0,12 0, ,4 0, , <1 < ,4 0,21 0, ,44 0, ,4 5 <1 <1 < ,4 0,2 0, ,47 0, ,4 13 <1 <1 < ,6 32 <1 <1 < ,6 0,11 0, ,38 0,005 *Vid detta provtagningstillfälle har ytterligare kemiska parametrar analyserats, se bilaga 1b 69

70 Råvatten, Råneå vattentäkt (Andträsket) Bilaga 1b Provdatum Temp. vid provtagning C 10, ,2 Temperatur vid ankomst C Enligt uppgift - klor, total mg/l Aluminium, Al mg/l 0,097 0,079 0,092 Turbiditet FNU 0,71 0,55 1 Lukt Ingen Ingen Ingen Lukt, art Färgtal mg/l Pt Kemisk syre-förbrukning COD-Mn mg/l Fluorid, F mg/l <0.10 <0.10 <0.10 Nitratkväve, NO 3 -N mg/l <0.50 <0.50 <0.50 Nitrat, NO 3 mg/l <2.2 <2.2 <2.2 Klorid, Cl mg/l <1.0 <1.0 <1.0 Sulfat, SO 4 mg/l 2,8 2,6 2,7 ph 7 7 6,9 Kond. 25 C ms/m 3,1 3,2 3,1 Alkalinitet, HCO 3 mg/l 9,8 11 9,5 Ammonium-kväve, NH 4 -N mg/l 0,006 <0.003 <0.003 Ammonium, NH 4 mg/l 0,008 <0.004 <0.004 Nitritkväve, NO 2 -N mg/l 0,002 0,002 0,002 Nitrit, NO 2 mg/l 0,007 0,006 0,008 Hårdhet tyska grader dh 0,66 0,68 0,64 Järn, Fe mg/l 0,52 0,52 0,41 Kalcium, Ca mg/l 3,2 3,3 3,1 Kalium, K mg/l 0,61 0,58 0,63 Koppar, Cu mg/l <0.010 <0.010 <0.010 Magnesium, Mg mg/l 0,9 0,92 0,88 Mangan, Mn mg/l 0,013 0,014 0,069 Natrium, Na mg/l 1,4 1,5 1,4 70

71 Tillrinningsområde och uppehållstider, Andträsket Bilaga 2 Tjäderlekheden Långtjärnängena tjärnen tjärnen Sand- Rånkilen ± Lilltjärnen kölen Tväråkölen Trolltjärnen Hultena Svartkölen Hulttjärnen Sandhalsen Hästskoberget Kölen Renstigheden Hembergslandet Stor-Blåsberget Orrvinsnäset Sågåsen Myrvikudden 3 h Brattlandet Lill-Blåsberget Rånbodarna Brändlandet Lassagrandberget Fällberget 0 Strömsundsudden 2 h Tomasudden Fäbodvallen Andträsket Lillträsket Bränseln Fällan Fällviken Brännan Uppigården 1 h Svedjeudden Norra Prästholm Forsnäset Grubban Näsrumpan Kläppen Smånäset LomtjärnenNybruket Åtibyn Rörmyran Tolvman Holmen Nabbgärdan Stordalen KärretBergsheden Vargbäcken Teckenförklaring Primär Prästholmen skyddszon Bredänget Illmyrronningen Såg Aspheden Sekundär skyddszon Brändheden Prästholmen Gammelgårdsheden Tertiär skyddszon Haraholmen Laduholmen Böle Tillrinningsområde Vattnets transportriktning KällarbackenFramibyn Transporttid till vattenintag (vind Börstholmen NV 10 m per s) Dammgärdet Lillronningen Båthusviken Träskliden Mörkheden Träskbrännan Brändberget Bölsberget Lillberget Lillbrännan Vitberget Vargrå Brännan Björnstenheden Per-Andersaronningen Meter 71

72 Förslag till skyddsområde Råneå, Andträsket Bilaga ± Punkt id X Y Teckenförklaring Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Meter 72

73 Potentiella föroreningskällor och riskanalys Bilaga 4a ARBETSMATERIAL Råneås vattentäkt - Andträsket Luleå kommun Uppdragsnr

74 Potentiella föroreningskällor och riskanalys R Å N E Å S V A T T E N T Ä K T - A N D T R Ä S K E T L U L E Å K O M M U N KONTAKTPERSON BESTÄLLARE Luleå kommun Tekniska kontoret Petra Viklund Telefon: X:\10\Uppdrag\10045 Vattenskydd Råneå\Arbetsmaterial\Dok\Bilaga 4 Riskinventering\Bilaga 4a Inventering Råneå.doc KONSULT Vatten & Miljöbyrån AB Bergvikskurvan 11C Luleå Organisationsnummer: Telefon: E-post: förnamn@vmbyran.se Fax: Uppdragsledare: Anna Mäki Handläggare: Alexandra Sjöstrand Granskare: Anna Mäki Sida 2 (14) 74

75 Innehåll 1 ALLMÄNT INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR ALLMÄNT OM FÖRORENING AV VATTENTÄKTER Förorenande ämnen Petroleumprodukter Bekämpningsmedel Förlopp/processer... 7 X:\10\Uppdrag\10045 Vattenskydd Råneå\Arbetsmaterial\Dok\Bilaga 4 Riskinventering\Bilaga 4a Inventering Råneå.doc 4 POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR Lantbruk Skogsbruk Cisterner Industri/yrkesverksamhet Fordon/infrastruktur Väg Båttrafik Övrigt Avlopp Vattentäkter Energianläggningar Transformatorstationer Täkter/gruvor Förorenad mark Enskild bebyggelse Sabotage Översvämning/klimatförändring RISKANALYS Metod Riskanalys för vattentäkten Tillhörande dokument angående potentiella föroreningskällor Bilaga 4b: Karta över potentiella föroreningskällor Bilaga 4c: Tabell över potentiella föroreningskällor Bilaga 4d: Riskanalys för vattentäkten Sida 3 (14) 75

76 1 ALLMÄNT Vattenförsörjningen för Råneå tätort baseras på uttag av ytvatten från sjön Andträsket, vilken är belägen ca 5 km norr om centrala Råneå. De verksamheter som bedrivs i vattentäktens närområde medför att risk för förorening av vattnet uppkommer. Frågan om hur vattentäkten kan skyddas har därför lyfts. När skydd för en vattentäkt ska upprättas är ett viktigt steg i arbetet att undersöka vilka potentiella föroreningskällor som finns för vattnet som tas ut vid vattentäkten. Föroreningsrisker kan uppkomma både p.g.a. diffust läckage vid kontinuerlig drift och genom olyckor. Inventeringen av potentiella föroreningskällor ska vara ett underlag för upprättandet av lämpliga skyddsföreskrifter samt ge en indikation på om extra barriärer eller åtgärder behövs vid vattentäkten. Även när parametrar i egenkontrollprogram och förvarningssystem ska väljas är det viktigt att ha kännedom om vilka potentiella föroreningskällor som finns. Efter att de potentiella föroreningarna har inventerats genomförs en riskanalys för vattentäkten. Riskanalysen kan fungera som ett verktyg för att besluta om vilka åtgärder som krävs för att på lång och kort sikt säkra dricksvattenförsörjningen. X:\10\Uppdrag\10045 Vattenskydd Råneå\Arbetsmaterial\Dok\Bilaga 4 Riskinventering\Bilaga 4a Inventering Råneå.doc 2 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR En översiktlig inventering av potentiella föroreningskällor har utförts under Till de potentiella föroreningskällorna räknas verksamheter och objekt som vid ogynnsamma förhållanden kan påverka vattenkvaliteten negativt. Inventeringen utfördes inom vattentäktens tillrinningsområde, eftersom vattnet från området så småningom eventuellt kan påverka ytvattenkvaliteten. Inventeringen utfördes genom insamling av information angående tillstånds-/anmälningspliktig verksamhet från miljökontoret, kartstudier samt fältbesök i delar av tillrinningsområdet. De potentiella föroreningskällorna som har identifierats är markerade med ID-nummer på karta i bilaga 4b. Uppgifter om objekten, kopplat till respektive ID-nr, anges i tabell i Bilaga 4c. I kapitel 4 följer en närmare beskrivning av de potentiella föroreningskällorna Sida 4 (14) 76

77 3 ALLMÄNT OM FÖRORENING AV VATTENTÄKTER Föroreningskällor och verksamheter belägna inom tillrinningsområdet till en vattentäkt kan utgöra en potentiell risk för vattentäkten. I föreliggande kapitel beskrivs ett antal kategorier av riskobjekt som på olika sätt kan påverka en vattentäkt. Kategorierna har delats in i under förorenande ämnen och förlopp/processer. 3.1 Förorenande ämnen X:\10\Uppdrag\10045 Vattenskydd Råneå\Arbetsmaterial\Dok\Bilaga 4 Riskinventering\Bilaga 4a Inventering Råneå.doc Petroleumprodukter Lösligheten i vatten varierar stort mellan olika petroleumprodukter. Vanligtvis är lösligheten låg, men den är ofta tillräcklig för att ge lukt och smak åt vattnet. Lukt- och smakpåverkan kan uppkomma redan vid så låga halter som detektionsgränsen för vissa analysmetoder. Petroleum reduceras i låg omfattning i konventionella vattenbehandlingsanläggningar och kräver ofta ett extra behandlingssteg, exempelvis aktivt kol. Petroleumprodukter bryts ned i marken av bakterier, men det förutsätter att tillgången på syre är god. Nedbrytningshastigheten varierar stort mellan olika typer av petroleumföreningar och vilken typ av mark det är samt syretillgången. Spill och läckage av petroleumprodukter är en vanlig orsak till förorening av vattentäkter på grund av att de hanteras i många olika sammanhang och ofta i stora mängder samt att det endast behövs låga koncentrationer för att ge en märkbar påverkan. Effekten av ett utsläpp av petroleum i mark kan även bli väldigt långvarig. I ytvatten är koncentrationen generellt högre, men snabbare övergående, även om urlakning från exempelvis sediment kan pågå under relativt lång tid Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel används i Sverige bland annat inom jordbruket, skogsbruket, vid trädgårdsskötsel samt som träskyddsmedel. Historiskt sett har bekämpningsmedel även använts under asfaltytor. Bekämpningsmedel förekommer i olika kemiska former, varav flertalet idag använda bekämpningsmedel har en begränsad rörlighet i marken. Detta i kombination med en relativt snabb nedbrytning på markytan gör att medlen vid normal användning i allmänhet inte når grundvattnet. Nedbrytningen av bekämpningsmedel är generellt väldigt långsam efter att de nått ner till grundvattnet. Detta innebär att ämnena kan finnas kvar i marken under en lång tid och långsamt läcka ut. Det förekommer att vattentäkter förorenas av bekämpningsmedel som använts för tiotals år sedan. Bekämpningsmedel kan vara skadliga i relativt låga halter och kräver ofta ett extra behandlingssteg för att reduceras i vattenverket, exempelvis aktivt kol Växtnäringsämnen Med växtnäringsämnen avses främst kväve-,fosfor- och kaliumföreningar. Dessa ämnen tillförs marken via handelsgödsel i skogs- och jordbruket och via stallgödsel. Andra kväveoch fosforkällor är infiltrationsanläggningar för avloppsvatten, läckande avloppsledningar, gödselstäder samt felaktig hantering av stallgödsel. Kväve förekommer i marken som nitrat och är mycket lättrörligt. Kväveförlusterna från jordbruksmark är stora jämfört med förlusterna från skogsbruk. Vid skogsgödsling och avverkning kan dock förlusterna öka väsentligt. Fosfor förekommer i första hand som fosfat Sida 5 (14) 77

78 som har en stark benägenhet att fastläggas i marken. Fosforförlusterna från jordbruksmark uppstår främst genom erosion och ytavrinning, och i liten utsträckning via grundvattnet. Stora förluster/utläckage av växtnäringsämnen kan uppkomma vid felaktig hantering, exempelvis gödsling på tjälad eller vattenmättad mark samt nära vattendrag. Ett ökat tillskottet av näringsämnen till en sjö/vattendrag kan leda till eutrofiering, dvs övergödning. Övergödning bidrar bland annat till algblomning och syrebrist i bottenvattnet Avfall Avfallsdeponier och avfallshantering inom tillrinningsområdet kan medföra föroreningsrisker för vattentäkten. Lakvatten från deponier kan exempelvis medföra att föroreningar sprids direkt till mark och vatten, dels till dagvattensystemet. Avfallshantering kan även medföra läckage/spill av föroreningar i samband med olämplig hantering eller olyckor, exempelvis vid transporter till och från verksamheterna. X:\10\Uppdrag\10045 Vattenskydd Råneå\Arbetsmaterial\Dok\Bilaga 4 Riskinventering\Bilaga 4a Inventering Råneå.doc I synnerhet bör riskerna i samband med hantering av farligt avfall beaktas. Farligt avfall är sådant avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063). Farligt avfall som hanteras inom vattentäktens tillrinningsområde utgör en risk för vattentäkten. Påverkan kan både vara långsam och akut (vid olyckor följda av utsläpp) Övriga kemikalier Lösligheten i vatten varierar stort mellan olika sorters kemikalier. Vissa är olösliga, medan andra löser sig fullständigt. Både lösligheten, och därigenom risken för spridning, samt giftigheten styr hur skadliga olika ämnen kan vara för en vattentäkt. Vissa kemikalier kan brytas ner när de kommit ut i miljön, medan andra inte förändras. Är en kemikalie svårnedbrytbar kan konsekvensen av ett utsläpp bli betydligt mer långvarig för vattentäkten. Då det är svårt att bedöma hur farliga olika kemikalier är gäller generellt att man ska undvika att kemikalier sprids i mark eller vatten inom vattentäktens tillrinningsområde, dvs det område varifrån vidare spridning till vattentäkten kan ske. Exempel på kemikalier som kan skada grundvattnet är lösningsmedel, tvättmedel, köldbärarvätskor och fenoler. Köldbärarvätskor används bland annat i jord- och bergvärmeanläggningar och är lättlösliga i vatten. Vissa ämnen är miljöanpassade och lätt nedbrytbara, medan andra är sämre med avseende på påverkan på omgivningen. En mycket svårnedbrytbar grupp kemikalier är PCB är som är kroniskt giftigt för människor och djur. PCB kan finnas i oljan i transformatorstationer, med risk för läckage. Även ett ofarligt ämne som salt kan innebära problem i vattentäkter. Förhöjda salthalter i är ofta svåra att komma ifrån när påverkan väl syns och halterna stigit. Spridning av salt förekommer exempelvis från halkbekämpning och dammbindning på vägar Tungmetaller Tungmetaller kan spridas till yt- och grundvatten genom exempelvis avrinning från vägar, utlakning från skjutbanor och kyrkogårdar Sida 6 (14) 78

79 3.1.7 Mikroorganismer Sjukdomsalstrande mikroorganismer kan tillföras mark och grundvatten från bland annat spillvatten (tex. läckande avloppsledningar och infiltrationsanläggningar), betande djur, dagvatteninfiltration, avfallsdeponier samt stallgödsel. Parasiterna avskiljs snabbt i marken på grund av sin storlek och utgör därför en lägre föroreningsrisk för grundvattentäkter. Bakterier och virus kan transporteras med mark- och grundvatten. En mängd olika faktorer påverkar mikroorganismernas överlevnad i mark och grundvatten, t ex jordmaterialets sammansättning och temperatur. I ytvattentäkter är uppehållstiden och avdödningen av mikroorganismer mellan föroreningskälla och vattenintag oftast mindre, varför risken för kontaminering är betydligt högre än vid en grundvattentäkt. 3.2 Förlopp/processer Erosion X:\10\Uppdrag\10045 Vattenskydd Råneå\Arbetsmaterial\Dok\Bilaga 4 Riskinventering\Bilaga 4a Inventering Råneå.doc Översvämningar kan uppkomma naturligt vid exempelvis extrem nederbörd eller genom olyckor t.ex. dammbrott. På översvämmade markområden kan erosion av ytliga markskikt ske. Erosionen kan leda till ökad transport av humus till ytvattendrag, vilket ökar vattnets lukt och färg. Erosionen kan även medföra en minskad omättad zon, vilket innebär en snabbare transport ner till grundvattnet, och därmed ökad föroreningsrisk. Risken för erosion ökar vid förändrade mark-/vegetationsförhållanden, exempelvis på kalhyggen Markarbeten/-förhållanden Markarbeten i form av schaktning, borrning, täktverksamhet mm leder till en snabbare transport ner till grundvattnet. I markens översta skikt förekommer normalt organiskt material som adsorberar och därigenom fördröjer transport av eventuella föroreningar. I och med att ytskiktet tas bort ökar sårbarheten för grundvattnet, liksom risken för erosion. Ändrade markförhållanden i form av bland annat diken, borrningar och ledningsgravar innebär en snabbare föroreningstransport till yt- och grundvatten Brand Vid en eventuell brand där släckning sker med vatten produceras det stora kvantiteter släckvatten som kan vara starkt förorenat av bland annat kemikalier och petroleumprodukter. Föroreningar i form av t.ex. dioxiner kan uppkomma vid bränder, oavsett om farliga ämnen funnits på platsen innan branden eller inte. Även nedfall efter en brand kan förorena vattentäkten. Det är viktigt att infiltration/avrinning av släckvatten förhindras inom vattentäktens tillrinningsområde Sabotage Sabotage, medvetet eller omedvetet, kan leda till förorening av vattnet eller problem med vattendistribution. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer som kan motverkas genom fysiskt skydd Sida 7 (14) 79

80 3.2.5 Klimatpåverkan Klimatsimuleringar indikerar att vi går mot ett blötare och mildare klimat för stora delar av Sverige. Mer vatten i omlopp i naturen ökar risken för översvämningar och gör att föroreningar lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Det kan t.ex. vara överbelastade dag- och spillvattensystem, olika typer av föroreningskällor (cisterner mm) som blir översvämmade, markbundna föroreningar som kan frigöras i samband med översvämningar, höga grundvattennivåer i grustäkter, ökad ytvatteninfiltration till grundvattensystemet, kraftig avrinning på markytan vid intensiv nederbörd. 4 POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR Nedan beskrivs potentiella föroreningskällor som identifierats inom tillrinningsområdet (primär, sekundär och tertiär skyddszon) till Andträsket. X:\10\Uppdrag\10045 Vattenskydd Råneå\Arbetsmaterial\Dok\Bilaga 4 Riskinventering\Bilaga 4a Inventering Råneå.doc 4.1 Lantbruk Lantbruksverksamhet kan som tidigare nämnts leda till förhöjda nitrathalter i grund- och ytvatten, vilket kan medföra att vattenkvaliteten vid vattentäkten påverkas negativt. Vid lantbruk med djurhållning eller användning av stallgödsel finns även risk för att vattnet kontamineras av bakterier. I samband med markbearbetning finns risk för förhöjda halter humusämnen, färg och turbiditet i vattentäkten. Vattenskyddsområdet ligger inom delavrinningsområdet Utloppet av Andträsket (SE ). Inom detta delavrinningsområde klassas endast en mycket liten andel (<1%) av markytan som jordbruksmark (källa VISS, 2011). Inom skyddszonerna förekommer totalt 3 aktiva jordbruk. Inget jordbruk har sitt brukningscenter, dvs läge för gården, djuren samt ev. gödselhantering och gödsellagring, inom skyddszonerna. Det är okänt om eller i vilken omfattning växtnäringsämnen eller bekämpningsmedel har använts inom området. Inom skyddszonerna odlades främst vall under 2011, som sällan eller aldrig besprutas med bekämpningsmedel. På grund av detta och den ringa andelen jordbruksmark bedöms föroreningsrisken med avseende på bekämpningsmedel som försumbar. 4.2 Skogsbruk Avverkning av skog kan leda till diffus påverkan av vattenkvaliteten på grund av förhöjda halter av humusämnen, vilket leder till förhöjt färgtal och grumlighet i avrinnande vatten. Även kväveförlusterna från skogsmark ökar vid avverkning. Spill vid tankning och eventuella olyckor med arbetsfordon eller transporter kan leda till utsläpp av petroleumprodukter, vilket i sin tur kan medföra större konsekvenser för vattentäkten. Inom delavrinningsområdet är 80 % av markanvändningen klassad som skogsmark (källa VISS, 2011) där skogsbruk periodvis förekommer. Risken för diffus påverkan på vattenkvaliteten i vattentäkten från en avverkning bedöms vara låg framförallt p.g.a. att utspädningen i sjön är stor. Denna bedömning gäller så länge inte stora arealer avverkas samtidigt och en skyddszon som inte avverkas och markbereds lämnas ner mot sjön Sida 8 (14) 80

81 4.3 Cisterner Cisterner placerade utomhus (farmartankar) utgör en risk, då eventuellt läckage kan innebära att petroleumprodukter når mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp. Även transport och påfyllning av cisterner utgör en risk. Utifrån inventeringen förekommer inga cisterner inom vattenskyddsområdet. 4.4 Industri/yrkesverksamhet Utsläpp och läckage av föroreningar från industrier/yrkesverksamheter kan spridas till omgivande mark/vatten och kan leda till att vattentäkten förorenas. Inom vattenskyddsområdet förekommer inga industrier eller övrig yrkesverksamhet. 4.5 Fordon/infrastruktur X:\10\Uppdrag\10045 Vattenskydd Råneå\Arbetsmaterial\Dok\Bilaga 4 Riskinventering\Bilaga 4a Inventering Råneå.doc Väg Vägar ger upphov till risker både på grund av diffusa utsläpp orsakade av trafik och väghållning samt akuta utsläpp orsakade av olyckor. Trafik och väghållning i sig är en diffus föroreningskälla som kan leda till förorening av yt-, dag- och grundvatten. Vägar kan ge upphov till diffusa utsläpp i form av till exempel tungmetaller, gummirester samt vägsalter och dammbindningsmedel. Järnvägar kan ge upphov till diffusa utsläpp p g a trafiken på järnvägen och underhållet av banvallen (t ex bekämpningsmedel). Slipers längs banan kan även vara behandlade med kemikalier som läcker till omgivningen. Olyckor, framförallt med transport av farligt gods, kan ge upphov till stora utsläpp av petroleumprodukter och andra kemikalier från fordonen. Om en olycka inträffar kan farligt gods så som petroleumprodukter, gift, frätande ämnen och andra kemikalier som finns i transporter eller i fordonens tankar förorena vattentäkten. En olycka, speciellt i vattentäktens närområde, kan få stora negativa konsekvenser för vattentäkten. Ett antal vägar passerar i anslutning till vattentäkten, vilket innebär att förorening kan uppkomma vid en eventuell olycka. Den diffusa påverkan från biltrafik och vägmaterial bedöms vara försumbar, då trafikgenomflödet inte är omfattande. Det är okänt i vilken omfattning användning av salt för dammbekämpning på grusvägar förekommer inom skyddsområdet, men p.g.a. den stora utspädningen i sjön bedöms risken vara försumbar. Inom vattenskyddsområdet finns inga rekommenderade vägar för transport av farligt gods Båttrafik Spill och läckage av petroleumprodukter från båtmotorer kan påverka vattenkvaliteten vid vattentäkten negativt. Vid båttvätt finns risk att olämpliga rengöringskemikalier används som sprids till vattentäkten. Fritidsbåtar förekommer på sjön för bland annat fiske, och påverkan från dessa kan således inte uteslutas Sida 9 (14) 81

82 4.5.3 Övrigt Snöupplag där snön som läggs på upplaget är förorenad, t.ex. med petroleumprodukter eller kemikalier, kan medföra att grund- och ytvattnet förorenas i samband med snösmältning. Upplag av snö från trafikerade ytor bör därför inte läggas upp inom vattentäktens närområde. Ingen information om snöupplag från trafikerade ytor har erhållits. På grund av det begränsade trafikflödet bedöms dock föroreningsrisken som mycket liten. Parkeringsfickor/-ytor ökar uppehållstiden för fordon inom området och ökar därigenom även risken för att petroleumprodukter ska släppas ut. Inga officiella parkeringsfickor/-ytor förekommer inom skyddsområdet. Dock förekommer parkering vid exempelvis badplats. Skotertrafik i vattentäktens närområde kan leda till diffusa utsläpp genom spill och läckage, liksom akuta utsläpp av petroleumprodukter vid eventuella olyckor. Ingen information finns om större skoterleder inom skyddsområdet. X:\10\Uppdrag\10045 Vattenskydd Råneå\Arbetsmaterial\Dok\Bilaga 4 Riskinventering\Bilaga 4a Inventering Råneå.doc 4.6 Avlopp Avloppsinfiltration kan leda till förhöjda halter av närsalter (kväve och fosfor) samt bakteriepåverkan. Bakterier avdödas efter en tid i mark eller vatten. Vid vattenskyddsområden anges vanligtvis att fullständig bakterieavdödning skett efter 100 dygns uppehållstid i marken. Detta medför att risken med avseende på bakterier är försumbar om avloppsanläggningen ligger på stora avstånd från vattentäkten. Inom vattenskyddsområdet finns totalt tre enskilda avlopp. Samtliga avlopp ligger på den södra sidan av Andträsket, se karta i bilaga 4b samt tabell 4c. Avståndet mellan avloppen och sjön är meter. Ingen information om avloppens status har erhållits. 4.7 Vattentäkter Allmänna och enskilda grundvattentäkter kan medföra en snabbare föroreningstransport ner till grundvattnet. Enskilda vattentäkter med uttag av grundvatten bedöms inte utgöra någon risk för försämrad vattenkvalitet i ytvattentäkten. 4.8 Energianläggningar Enskilda energianläggningar, exempelvis jord- och bergvärmeanläggningar, medför en snabbare föroreningstransport ner till grundvattnet. I dessa anläggningar används ofta köldbärarvätskor som, vid läckage, kan förorena grundvattnet. Inga energianläggningar förekommer inom skyddsområdet Sida 10 (14) 82

83 4.9 Transformatorstationer I transformatorstationer finns olja som kan innehålla PCB. Detta innebär en risk för läckage. I den tertiära skyddszonen finns en transformatorstation. Ingen information om stationens status har erhållits eller om den innehåller olja med PCB. När oljan i transformatorstationer byts ut ersätts den med en nedbrytbar olja (källa Luleå Energi, 2012). Risken för förorening av ytvattentäkten bedöms vara mycket lite pga läge, utspädning och fastläggning i mark Täkter/gruvor I och med att ytskiktet i en täkt/gruva är borttaget ökar sårbarheten för grundvattnet. I markens översta skikt förekommer normalt organiskt material som adsorberar och därigenom fördröjer transport av eventuella föroreningar. De största riskerna vid täkter utgörs av petroleumprodukter som finns i arbetsfordon. Även eventuella dammbindningsmedel som används kan utgöra en risk. Inga täkter/gruvor förekommer inom skyddsområdet. X:\10\Uppdrag\10045 Vattenskydd Råneå\Arbetsmaterial\Dok\Bilaga 4 Riskinventering\Bilaga 4a Inventering Råneå.doc 4.11 Förorenad mark Markföroreningar från tidigare verksamheter kan utgöra en risk, om det sker läckage till omgivande mark och grundvatten. Ett potentiellt förorenat område identifierat inom den tertiära skyddszonen (Länsstyrelsen, 2010). Området är inte inventerat varför en riskklassning inte har kunnat genomföras Enskild bebyggelse Inom bostadsområden kan diverse aktiviteter förknippade med föroreningsrisker för vattnet bedrivas, t ex i form av biltvätt eller ogräsbekämpning. Det kan finnas bostadsfastigheter med villatankar för oljeuppvärmning. Föroreningsrisker pga cisterner med petroleumprodukter tas upp i separat kapitel. Inom skyddsområdet förekommer mycket begränsad bebyggelse och inga kända cisterner för petroleumprodukter Sabotage Sabotage av vattentäkten kan ske i form av fysiskt sabotage (intagspumpstationen/ ytvattenintaget) samt genom sabotage på vattentäkten. På grund av att vattentäkten ligger avskilt finns risk att ett eventuellt sabotage inte upptäcks i tid, utan att en förorening kan komma att pumpas vidare till vattenverket/-ledningsnätet Översvämning/klimatförändring En ökad nederbörd och ökad avrinning till följd av klimatförändringarna kan bland annat leda till en högre halt organiskt material och ökat färgtal i Andträsket. Detta kan medföra att vattenbehandlingen behöver utökas. Det kan även medföra en högre råvattentemperatur, vilket i sin tur bl.a. kan medföra högre bakterietal Sida 11 (14) 83

84 5 RISKANALYS 5.1 Metod Inventeringen av potentiella föroreningskällor samt beskrivningen av rådande förhållanden ligger till grund för den riskanalys som gjorts. Vid analysen sammanvägs sannolikheten för att en händelse som påverkar vattenkvaliteten på råvattnet inträffar med konsekvensen händelsen skulle kunna ge upphov till för vattentäkten. Konsekvensen bedöms både m.a.p. påverkan på vattenkvalitet och på möjlighet att leverera vatten. En klassificering av risker som uppkommer på grund av potentiella föroreningskällor har utförts. Bedömningen baseras på en färgskala, där grön är låg risk och svart är den högsta föroreningsrisken för vattentäkten. Med risk avses i detta sammanhang en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Sannolikhet och konsekvens för varje identifierad risk för vattentäkten bedöms. En sammanvägning görs, vilket leder till indelning i en riskklass. Riskklasserna anges mer utförligt nedan. Metodiken beskrivs ytterligare i Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. X:\10\Uppdrag\10045 Vattenskydd Råneå\Arbetsmaterial\Dok\Bilaga 4 Riskinventering\Bilaga 4a Inventering Råneå.doc Nivåer för sannolikhet SANNOLIKHET KRITERIER S1: Liten sannolikhet a) Händelsen är okänd i branschen b) Enligt en fackmässig bedömning kan händelsen inte uteslutas c) Enligt säkerhetsanalysen 1 har händelsen liten sannolikhet S2: Medelstor sannolikhet a) Branschen känner till att händelsen inträffat de senaste fem åren b) En fackmässig bedömning visar att händelsen kan inträffa de närmaste åren c) Enligt säkerhetsanalysen har händelsen medelstor sannolikhet S3: Stor sannolikhet a) Det är känt i branschen att händelsen inträffar årligen b) Händelsen har inträffat eller varit nära att inträffa i den egna anläggningen c) En fackmässig bedömning visar att händelsen kan inträffa de närmaste 1 10 åren d) Enligt säkerhetsanalysen har händelsen stor sannolikhet S4: Mycket stor sannolikhet a) Händelsen förekommer nu och då i den egna anläggningen b) Enligt säkerhetsanalysen har händelsen mycket stor sannolikhet Det räcker att ett av kriterierna (a-d) ska vara uppfyllt för att en viss grad av sannolikhet ska väljas. 1 Enligt säkerhetsskyddsförordningen, SFS 1996:633, är bl.a. kommuner skyldiga att undersöka vilka uppgifter som ska hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet och vilka anläggningar som kräver säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism. En sådan dokumentation kallas säkerhetsanalys Sida 12 (14) 84

85 Nivåer för konsekvens KONSEKVENS KRITERIER K1: Liten konsekvens a) Kvalitet: Obetydlig påverkan på vattenkvaliteten. Inga anmärkningar enligt dricksvattenföreskrifterna b) Leverans: Normal leverans till användarna kan upprätthållas K2: Medelstor konsekvens a) Kvalitet: Tillfälliga anmärkningar som berör många användare eller otjänligt vatten som berör enstaka användare b) Leverans: Kortvarigt leveransavbrott (några timmar) till ett begränsat område. Inga sårbara abonnenter drabbas. K3: Stor konsekvens a) Kvalitet: Otjänligt vatten som berör många användare b) Leverans: Långvarigt avbrott (dagar) i leveransen till ett begränsat område. Även sårbara abonnenter drabbas. K4: Mycket stor konsekvens a) Kvalitet: Otjänligt vatten med fara för liv och hälsa. b) Leverans: Långvarigt leveransavbrott som drabbar ett stort antal användare. Sårbara abonnenter drabbas. X:\10\Uppdrag\10045 Vattenskydd Råneå\Arbetsmaterial\Dok\Bilaga 4 Riskinventering\Bilaga 4a Inventering Råneå.doc Riskmatris När sannolikhet och konsekvens för en händelse har bedömts placeras den i riskmatrisen nedan. Risknivåerna ges av färgerna i matrisen och har följande innebörd: Svart: Akut risk förebyggande och/eller förberedande åtgärder måste genomföras omedelbart Röd: Risken måste reduceras förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga Gul: Aktiv riskhantering förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas Grön: Förenklad riskhantering förebyggande åtgärder (till exempel egenkontroll och avvikelsehantering) ska upprätthållas Sida 13 (14) 85

86 5.2 Riskanalys för vattentäkten Bedömd sannolikhet och konsekvens för förorening på grund av olika verksamheter inom vattentäkten redovisas i tabellform i bilaga 4d. Riskanalysen visar att det finns en svart risk för vattentäkten, där risken är akut och förebyggande och/eller förberedande åtgärder måste genomföras omedelbart. Detta gäller för risken utsläpp av näringsämnen och mikroorganismer från avlopp. Anledningen till att denna riskbedömning är att det redan i dagsläget periodvis förekommer E-coli i råvattnet, vilka förutsätts komma från enskilda avlopp i området. Kontroll av enskilda avlopp i området bör genomföras. Avloppspåverkan kan även leda till parasiter i vattentäkten, vilket har bedömts som en röd risk. Det bör noteras att bedömningen utgår från förorening i vattentäkten. Risken för abonnenterna sänks i vattenverket, genom de mikrobiologiska barriärer som finns där. Andra röda risker, dvs där förebyggande och/eller förberedande åtgärder måste genomföras är olycka i samband med fordonstrafik på isväg samt sabotage av intagspumpstation. X:\10\Uppdrag\10045 Vattenskydd Råneå\Arbetsmaterial\Dok\Bilaga 4 Riskinventering\Bilaga 4a Inventering Råneå.doc De gula risker som uppkommer är framförallt olyckor i samband med fordonstrafik, båttrafik och skotertrafik samt olyckor i samband med transport av farligt gods och arbetsfordon (skogsbruk). Även risken för sabotage av ytvattentäkt/ytvattenintag har klassificerats som en gul risk. För dessa risker bör förebyggande och/eller förberedande åtgärder övervägas. Övriga risker bedöms vara gröna. Slutsatser från riskanalysen och inventeringen är att vissa risker finns och vattentäkten är sårbar. Ett antal åtgärder för att minska föroreningsriskerna är möjliga och bör genomföras, t. ex. kontroll av enskilda avlopp och genomgång av skalskydd, men alla risker kan inte byggas bort. En del av riskerna reduceras även kraftigt när skyddsföreskrifterna fastställs, exempelvis risken för förorening vid olycka på isväg Sida 14 (14) 86

87 Potentiella föroreningskällor Råneå, Andträsket Bilaga 4b ± Teckenförklaring Enskilda avlopp Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Meter 87

88 88

89 89

90 90

91 Bilaga 6 Skydd av ytvattentäkt Skyddsföreskrifter Råneås vattentäkt - Andträsket Luleå kommun Status: Slutversion Uppdragsnr:

92 Bilaga 6 Skydd av ytvattentäkt Skyddsföreskrifter R Å N E Å S V A T T E N T Ä K T - A N D T R Ä S K E T L U L E Å K O M M U N BESTÄLLARE Luleå kommun Stadsbyggnadsförvaltningen Anneli Bengtsson Lee Telefon: KONSULT Vatten & Miljöbyrån AB Bergvikskurvan 11 C Luleå Organisationsnummer: Telefon: E-post: förnamn@vmbyran.se Fax: Uppdragsledare: Anna Mäki Granskare: Alexandra Sjöstrand Sida 2 (16) 92

93 Innehåll 1 VATTENSKYDDSOMRÅDE Syfte med skyddet Avgränsning av skyddszoner Hänsynsregler SKYDDSFÖRESKRIFTER Allmänt Övergångsregler Definitioner Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Beredskap Anmälan om olyckshändelse Ersättning Påföljd vid överträdelse av skyddsföreskrift Tillsyn Övrig lagstiftning Ny lagstiftning Uppsättning av skyltar, stängsel Information Hantering av avfall Spridning av kemiska bekämpningsmedel Hantering av brandfarliga vätskor och övriga kemikalier Transport av farligt gods Avloppsanläggningar Vattenverksamhet Energianläggningar Skogsbruk Sida 3 (16) 93

94 1 VATTENSKYDDSOMRÅDE 1.1 Syfte med skyddet Syftet med skyddet är att motverka risken för förorening av Råneås vattentäkt, Andträsket, med tillhörande tillrinningsområde. Dricksvatten är ett livsmedel och en av de viktigaste komponenterna för att uppnå en god livskvalitet. Det är därför viktigt att skydda vattnet mot föroreningar och annan negativ påverkan, både för dagens och för framtidens förbrukning. 1.2 Avgränsning av skyddszoner Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon, primär -, sekundär - respektive tertiär skyddszon. Skyddszonernas gränser har dragits utifrån de hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden som råder inom vattentäktens tillrinningsområde. Skyddsföreskrifterna är en del av arbetet för att förhindra att vattnet som når vattentäkten förorenas. Skyddszonernas gränser redovisas på bifogad karta i bilaga 3. Vattentäktszonen består av råvattenintaget och råvattenpumpstationen. Primär skyddszon innefattar hela Andträsket samt tillrinnande vattendrag som mynnar i sjön, förutom vattendrag uppströms Lillträsket. Orsaken är att rinntiden från detta område bedöms vara mindre än 12 timmar vid högvattenföring. I zonen ingår också en 50 meter bred landremsa längs stranden. Sekundär skyddszon omfattar ytterligare en del av strandzonen, närmare bestämt 50 meter räknat från gräns för primär skyddszon. I tertiär skyddszon ingår resterande delar av Andträskets tillrinningsområde. 1.3 Hänsynsregler I miljöbalkens (SFS 1998:808) 2 kap 3 finns allmänna hänsynsregler som innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta innebär att om en yt- eller grundvattentillgång utnyttjas eller kan komma att utnyttjas för vattentäkt, är alla som vill bedriva sådan verksamhet eller vidta sådana åtgärder i vatten eller på land som kan skada vattentillgången skyldiga att vidta de skyddsåtgärder, tåla de begränsningar av verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa skadan. Skyddsföreskrifterna kan ses som en upplysning om hur de allmänna hänsynsreglerna ska tolkas inom skyddsområdet Sida 4 (16) 94

95 2 SKYDDSFÖRESKRIFTER 2.1 Allmänt Syftet med skyddet är att motverka risken för förorening av Råneås vattentäkt, Andträsket, med tillhörande tillrinningsområde. Dricksvatten är ett livsmedel och en av de viktigaste komponenterna för att uppnå en god livskvalitet. Det är därför viktigt att skydda vattnet mot föroreningar och annan negativ påverkan, både för dagens och för framtidens förbrukning. Den kommunala nämnden för miljöfrågor får, om särskilda skäl föreligger, ge dispens från skyddsföreskrifterna under förutsättning att verksamheten/åtgärden inte strider mot bestämmelser i miljöbalken och under förutsättning att detta inte motverkar syftet med vattenskyddet. Tillstånd för verksamheter/åtgärder får endast beviljas om syftet med vattenskyddet inte motverkas. Innan dispens eller tillstånd medges skall samråd mellan tillståndsgivande myndighet och vattentäktens huvudman ske, om det inte är uppenbart onödigt. Skyddsföreskrifterna gäller inom det skyddsområde som markeras på bifogad karta i bilaga 3. Utöver dessa skyddsföreskrifter gäller övrig lagstiftning. Delar av denna beskrivs i kapitlet Övriga upplysningar. 2.2 Övergångsregler Befintliga verksamheter som är tillståndspliktiga enligt dessa föreskrifter ska senast 2 år efter det att skyddsföreskrifterna vunnit laga kraft ha lämnat in ansökan om tillstånd till den kommunala nämnden för miljöfrågor Nya tillståndspliktiga verksamheter skall ha erhållit tillstånd innan verksamheten påbörjas. I de fall det krävs fysiska åtgärder på befintliga anläggningar, maskiner eller dylikt inom befintlig verksamhet för att uppfylla skyddsföreskrifterna, men inte tillstånd krävs, ska åtgärderna ha genomförts senast 2 år efter att skyddsföreskrifterna trätt i kraft Sida 5 (16) 95

96 2.3 Definitioner Arbetsfordon är fordon som är avsedda att användas vid verksamhetsutövning, undantaget fordon som är avsedda enbart för personbefordran och är försedda med 9 sittplatser eller färre. Arbetsfordon kan vara traktorer, lastbilar, transportbilar, grävmaskin, vält mm. Även arbetsfordon uppställda för reparation ingår. Arbetsmaskin är alla andra maskiner som inte är ett fordon och som drivs med flytande bränsle eller innehåller oljor. Det kan vara stationära förbränningsmotorer, transformatorer, elverk etc. Med avloppsvatten avses: 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet, 2. vatten som använts som kylning 3. dagvatten, eller 4. vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats Begreppet bostadsfastighet inkluderar villatomter samt liknande ytor runt bostadshus på jordbruksfastighet. Med båt avses varje farkost som används till transport på vatten. Dagvatten definieras som vatten som rinner av från gator, vägar, tak och andra hårdgjorda ytor vid regn eller snösmältning och som inte tränger ner i marken. Deponering avser bortskaffande av avfall genom att lägga det på en upplagsplats för avfall (deponi). Bortskaffning innebär att göra sig av med avfall utan att det återvinns eller lämnas till någon som samlar in eller transporterar bort det I begreppet djurhållning inkluderas 1. nötkreatur, häst, get, får eller svin, 2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur I föreliggande föreskrifter definieras hantering som en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse, omlastning och därmed jämförliga förfaranden. Farligt avfall är det avfall vilket definieras i 3 avfallsförordningen 2011:927. Farligt gods är sådant gods som avses i Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) (MSBFS 2009:2). Som farligt gods räknas inte gods som är avsett för personligt bruk eller hushållsbruk eller för sport och fritid, under förutsättning att åtgärder vidtas som förhindrar att innehållet kommer ut under normala transportförhållanden. Med fordon menas en anordning på hjul, band, medar eller liknande som är inrättad huvudsakligen för färd på marken och inte löper på skenor Sida 6 (16) 96

97 Kemikalier definieras som en kemisk förening/ämne eller en blandning av flera kemiska föreningar/ämnen. De kan vara fasta, flytande eller i gasform. Kemiska bekämpningsmedel definieras som en kemisk produkt som är avsedd för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Det omfattar växtskyddsmedel som används i huvudsak för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. Begreppet inkluderar således även träskyddsmedel. Med den Kommunala nämnden för miljöfrågor avses den nämnd som ska svara för den prövning och tillsyn på miljö- och hälsoskyddsområdet som ankommer på kommunen enligt miljöbalken. Markavvattning innefattar åtgärder som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. Skyddsdikning i syfte att hindra att grundvatten stiger i samband med avverkning räknas inte som markavvattning. Med mellanlagring av avfall avses sådan lagring som inte är deponi och där lagring sker på annan plats än där avfallet uppkommit, i väntan på att återvinnas, behandlas eller bortskaffas. Motordrivet fordon är ett fordon som för framdrivande är försett med motor, dock inte en sådan eldriven rullstol eller sådant eldrivet fordon med en tramp- eller vevanordning som är att anse som cykel. Med mängder som normalt förekommer inom ett hushåll avses hantering av den mängd som motsvaras av enstaka förpackningar av de storlekarna som man som enskild konsument kan köpa i detaljhandeln. Tillfällig förvaring i samband med målning av enskilt bostadshus ingår också i begreppet. Med permanenta upplag av bark, ved, timmer eller liknande avses upplag av dessa produkter med en varaktighet på längre än 1 år. Kortare upplagstid är således tillfälliga upplag. Petroleumprodukter är en benämning på de produkter som framställs med petroleum (råolja och naturgas). Spillolja kan ofta innehålla petroleumprodukter. Sekundärt skydd är en anordning som säkerställer att vätskan kan uppfångas vid läckage från förvaringskärl, fordon etc. Skyddsdikning är dikning i syfte att hindra att grundvatten stiger i samband med/efter avverkning. Vid skyddsdikning anläggs tillfälliga diken, som inte ska underhållas. Skyddsdikningen sänker inte grundvattennivån under nivån innan avverkningen. Slagg uppstår vid olika typer av metallurgiska reaktioner. Slagg består huvudsakligen av oxider i form av oönskade ämnen och metaller, och metall med alltför hög föroreningshalt, och avskiljs till exempel som masugnsslagg. Slagg kan även uppstå vid oxidation av metall vid smält- och värmningsprocesser. Slagg kallas även de sintrade klumpar av obrännbart material och aska vilka bildas vid förbränning av fasta bränslen (ex. kol och koks) Sida 7 (16) 97

98 Tillstånd är ett beslut om att hinder inte föreligger mot att bedriva den verksamhet eller vidta de åtgärder som avses att göras. Tillståndet kan förenas med villkor. Ansökningshandlingar och ytterligare information om att ansöka om tillstånd kan erhållas från tillståndsgivande myndighet. Underlaget för tillståndsprövningen lämnas in av den sökande, varefter ett skriftligt tillstånd lämnas alternativt avslås ansökan. Vattendrag innefattar rinnande vattendrag i storlek från bäck och uppåt. Vattendrag innehåller inte vatten enbart vid regn eller snösmältning. Växtnäringsämnen omfattar naturgödsel, handelsgödsel, avloppsslam och liknande där syftet är att höja växtproduktionen 2.4 Vattentäktszon 1 VATTENTÄKTSZON Inom vattentäktszonen får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. 2.5 Primär skyddszon 2 HANTERING AV PETROLEUMPRODUKTER OCH ANDRA BRANDFARLIGA VÄTSKOR Hantering av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor i större volym än 50 liter (samtidig hantering) är förbjuden. Transport av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor genom skyddszonen samt drivmedel i fordon är undantaget förbudet. Hantering av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor som krävs för vattentäktens drift är undantaget förbudet, under förutsättning att skyddsåtgärder i form av sekundärt skydd finns. Förvaringstankar, stationära förbränningsmotorer och liknande stationära anordningar innehållande petroleumprodukter eller andra brandfarliga vätskor är förbjudna. 3 HANTERING AV KEMIKALIER OCH KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjudet. Hantering av bekämpningsmedel klass 3 i samband med punktsanering av ohyra eller skadedjur i anslutning till byggnader är undantaget från förbudet. Vid hantering av större mängder kemikalier än vad som normalt förekommer inom ett hushåll ska tillstånd sökas hos den kommunala nämnden för miljöfrågor. Förvaring av kemikalier som kan påverka vatten negativt är förbjuden om det inte sker på tät yta, där eventuellt läckage kan samlas upp Sida 8 (16) 98

99 4 HANTERING AV VÄXTNÄRINGSÄMNEN Lagring och spridning av växtnäringsämnen kräver tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. Trädgårdsskötsel med mängder som normalt förekommer inom ett hushåll får dock förekomma. Tillstånd till lagring av växtnäringsämnen får endast ges om lagringsplatsen utformas så att läckage till yt- och grundvatten undviks. Spridning av växtnäringsämnen på tjälad-, vattenmättad- eller översvämmad mark eller spridning utanför växtsäsongen är förbjuden. 5 SKOGSBRUK OCH MARKAVVATTNING Annan avverkning än röjning och gallring kräver tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. Permanenta upplag av bark, ved, timmer eller liknande är förbjudna. För tillfälliga upplag av bark, ved, timmer eller liknande ska tillstånd sökas hos den kommunala nämnden för miljöfrågor. Lagring av brännved för husbehov är undantagen förbud och tillståndsplikt. Återplantering med kemiskt behandlat plantmaterial är förbjuden. Anläggande av nya diken för ytvatten, täckdiken eller skyddsdiken kräver tillstånd från länsstyrelsen. Övrig markavvattning är förbjuden. Tillstånd krävs för rensning av befintliga diken om risk för förorening av mark och vatten föreligger. 6 AVLEDNING AV AVLOPPSVATTEN SAMT KOMPOSTERING AV LATRIN OCH AVLOPPSSLAM Inrättande av nya enskilda avloppsanläggningar för WC och/eller BDT-vatten, med undantag för slutna system är förbjudet. För slutna avloppssystem krävs tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. Väsentlig ändring i befintlig avloppsanläggning kräver tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. Orenat avloppsvatten, med undantag av dagvatten, får inte släppas ut i vattendrag eller sjöar. Kompostering av latrin och avloppsslam är förbjuden. 7 HANTERING AV AVFALL Deponering eller mellanlagring av avfall är förbjudet. Lagring av avfall från egen verksamhet är förbjuden om det inte sker på tät yta, där eventuellt läckage/lakvatten kan samlas upp eller i kärl avsedda för kommunal sophämtning av den fraktion som lagras i dem. För lagring av flytande farligt avfall från egen verksamhet gäller dessutom att sekundärt skydd ska finnas och att större volym än 50 liter (samtidig hantering) inte får lagras. Hantering av trädgårdsavfall och jordmassor som är fria från föroreningar är undantaget från förbudet Sida 9 (16) 99

100 8 VÄGHÅLLNING Upplag eller tillverkning av asfalt, oljegrus eller vägsalt är förbjudet. Mellanlagring eller upplag av snö härrörande från trafikerade ytor utanför skyddszonen är förbjudet. Gator och vägar som passerar gränsen till skyddsområdet ska vara skyltade på lämpligt sätt. 9 TÄKTVERKSAMHET Kommersiell sand- och grustäkt, annan kommersiell täktverksamhet eller husbehovstäkt är förbjudna. 10 UPPSTÄLLNING OCH SKÖTSEL AV FORDON OCH MASKINER Uppställning med varaktighet längre än 8 timmar eller tankning av motordrivna arbetsfordon och arbetsmaskiner är förbjuden om åtgärder inte vidtas för att hindra eventuellt läckage av olja eller andra kemikalier att tränga ner i underliggande mark eller vatten. Sådana åtgärder är till exempel att placera täta dukar med invallningar under uppställda maskiner. Tvätt av motordrivna fordon är förbjuden, om den inte utförs på plats där förbrukat vatten avleds till sluten tank för avlopp. 11 ENERGIANLÄGGNINGAR Anläggningar för lagring och/eller utvinning av kyla eller värmeenergi i eller ur berg och mark får inte anläggas utan tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. Sådana anläggningar i vattendrag eller sjöar är förbjudna. 12 SCHAKTNINGS-, MUDDRINGS- OCH MARKARBETEN Schaktningsarbeten, till exempel i samband med vägbyggen, muddrings- eller markarbeten kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Tillstånd krävs dock inte för mindre schaktningsarbeten inom den egna bostadsfastigheten, ledningsarbete samt mindre underhållsarbeten för väg-, VA-, fjärrvärme eller motsvarande. Slagg, avfall eller produkter som helt eller delvis är tillverkade av återvunnet avfall får inte användas vid mark- och anläggningsarbeten utan tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. 13 BÅTTRAFIK Lastning, lossning och tankning av båt är förbjuden om inte åtgärder vidtas för att minimera risken för att ytvatten ska förorenas genom t.ex. spill. Båttrafik vid hastigheter över 15 knop är förbjuden. Tävlingar med motordriven båt, undantaget fisketävlingar, är förbjudet. 14 VATTENBRUK Fisk- eller skaldjursodling får inte etableras i vattendrag eller sjöar Sida 10 (16) 100

101 15 TRANSPORT AV FARLIGT GODS Transport av farligt gods är förbjuden undantaget transport till/från fastigheter belägna inom skyddszonen eller till fastigheter med tillfartsväg enbart genom skyddszonen. Transport av farligt gods på vattendrag och sjöar är förbjuden. Förbudet gäller både på isfria och isbelagda vattendrag/sjöar. 16 DJURHÅLLNING Verksamhet med djurhållning kräver tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. 17 FRILUFTSAKTIVITETER Tävling med motordrivet fordon på is är förbjudet. Skoterkörning vid hastigheter över 30 km/h är förbjuden. 18 BILTRAFIK Biltrafik, inkluderande trafik med arbetsfordon, på vattendrag och sjöar är förbjuden. 2.6 Sekundär skyddszon 19 HANTERING AV PETROLEUMPRODUKTER OCH ANDRA BRANDFARLIGA VÄTSKOR Förvaring av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor är förbjuden om den inte sker på ett sådant sätt att den lagrade volymen kan insamlas och omhändertas vid läckage. Hantering av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor i större volym än 250 liter (samtidig hantering) kräver tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. Tillstånd krävs dock inte för transport av petroleumprodukter genom skyddszonen eller för drivmedel i fordon. 20 HANTERING AV VÄXTNÄRINGSÄMNEN Lagring och spridning av växtnäringsämnen kräver tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. Trädgårdsskötsel med mängder som normalt förekommer inom ett hushåll får dock förekomma. Tillstånd till lagring av växtnäringsämnen får endast ges om lagringsplatsen utformas så att läckage till yt- och grundvatten undviks. Spridning av växtnäringsämnen på tjälad-, vattenmättad- eller översvämmad mark eller spridning utanför växtsäsongen är förbjuden. 21 SKOGSBRUK OCH MARKAVVATTNING Permanenta upplag av bark, ved, timmer eller liknande eller annan avverkning än röjning och gallring kräver tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. Lagring av brännved för husbehov är undantagen tillståndsplikt. Skyddsdikning kräver tillstånd från länsstyrelsen Sida 11 (16) 101

102 22 AVLEDNING AV AVLOPPSVATTEN SAMT KOMPOSTERING AV LATRIN OCH AVLOPPSSLAM Inrättande av nya enskilda avloppsanläggningar för WC och/eller BDT-vatten, samt väsentlig ändring i befintlig avloppsanläggning, kräver tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. Kompostering av latrin och avloppsslam kräver tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. 23 HANTERING AV AVFALL Mellanlagring av farligt avfall är förbjudet. För lagring av flytande farligt avfall från egen verksamhet gäller att sekundärt skydd ska finnas. 24 VÄGHÅLLNING Upplag eller tillverkning av asfalt, oljegrus eller vägsalt kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Mellanlagring eller upplag av snö från trafikerade ytor utanför skyddszonen är förbjuden. Gator och vägar som passerar över gränsen till skyddsområdet ska vara skyltade på lämpligt sätt. 25 TÄKTVERKSAMHET Kommersiell sand- och grustäkt, annan kommersiell täktverksamhet eller husbehovstäkt kräver tillstånd från länsstyrelsen. 2.7 Tertiär skyddszon 26 TERTIÄR SKYDDSZON Etablering av ny verksamhet, inklusive hantering, som kan påverka vattenkvaliteten i vattentäkten kräver tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor Sida 12 (16) 102

103 3 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR 3.1 Beredskap Uppgifter angående vattenskyddsområdet samt en plan för sanering vid akut föroreningsrisk skall finnas hos Räddningstjänsten. Räddningstjänsten ska även ha uppgifter om kontaktpersoner inom kommunen. 3.2 Anmälan om olyckshändelse Olyckshändelser, spill eller läckage, som utgör risk för vattenförorening, skall omedelbart anmälas av den som orsakat tillbudet eller fått kännedom om tillbudet. Anmälan skall göras till den kommunala räddningstjänsten tel 112, miljö- och byggnadsförvaltningen samt vattentäktens huvudman (Stadsbyggnadsförvaltningen, Luleå kommun). 3.3 Ersättning Eventuell ersättning för intrång i pågående markanvändning med mera regleras i 31 kap 4 miljöbalken. Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastighet kan ha rätt till ersättning om föreskrift för vattenskyddsområde innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastighet. Detsamma gäller om mark tas i anspråk. Ersättning utgår dock inte för den förlust som beror på att förväntningar om ändring i markens användningssätt inte kan infrias på grund av skyddsföreskrift. 3.4 Påföljd vid överträdelse av skyddsföreskrift Överträdelse av skyddsbestämmelserna kan medföra ansvar enligt 29 kap 2 samt 29 kap 2 a miljöbalken (1998:808). 3.5 Tillsyn Den kommunala nämnden för miljöfrågor i kommunen är tillsynsmyndighet för vattenskyddsområdet, eftersom skyddet i föreliggande fall är fastställt av kommunen. 3.6 Övrig lagstiftning Tillstånd och dispens enligt föreskrifterna i detta beslut fritar inte från prövning enligt annan lagstiftning. Utöver ovanstående föreskrifter gäller bland annat vad som sägs i gällande författningar och Naturvårdsverkets föreskrifter. 3.7 Ny lagstiftning Ny lagstiftning eller bestämmelser enligt förordningar, som fastställs efter beslutsdatum och som utökar skyldigheterna inom här aktuellt vattenskyddsområde, gäller utöver här meddelade föreskrifter. 3.8 Uppsättning av skyltar, stängsel Om skyltar eller stängsel behöver sättas upp enligt dessa föreskrifter får annans mark tas i anspråk för detta. Om frivillig överenskommelse inte kan träffas kan Länsstyrelsen ålägga markägare att upplåta mark för ovan nämnda ändamål Sida 13 (16) 103

104 3.9 Information Det är lämpligt att huvudmannen regelbundet informerar samtliga fastighetsägare och brukare inom skyddsområdet om här meddelade föreskrifter Hantering av avfall För hantering av avfall gäller bestämmelser enligt avfallsförordningen SFS 2011:927. Anläggning för återvinning, sortering, behandling eller mellanlagring av avfall eller farligt avfall samt viss uppläggning av massor prövas av länsstyrelsen för tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet och den kommunala nämnden för miljöfrågor för anmälningspliktig verksamhet. Gränser för anmälningsplikt regleras i miljöprövningsförordningen (2013:251). Vid prövningen skall skyddet av vattentäkten speciellt beaktas och lokaliseringen inom skyddsområdet får endast godkännas om tillräckliga skyddsåtgärder vidtas för att säkerställa att inte mark eller grundvatten förorenas. Alternativa lokaliseringar utanför skyddsområdet skall dock alltid förordas Spridning av kemiska bekämpningsmedel Användningen av bekämpningsmedel regleras i Förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel (bekämpningsmedelsförordningen). Bestämmelser om den närmare tillämpningen finns i Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av växtskyddsmedel (NFS 2015:2) och Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter (NFS 2015:3). Kommentarer samt anvisningar hur föreskrifterna skall användas finns i tillhörande vägledningar. Naturvårdsverket kommer, tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, att ta fram en separat vägledning som ersätter de allmänna råden för tillståndsprövning av användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde (NFS 2000:7). Bestämmelsen innebär att den som yrkesmässigt använder bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde måste ha tillstånd för detta från den kommunala nämnden för miljöfrågor, ifall denna reglering inte finns i skyddsföreskriften. Nämnden skall sedan utifrån erforderligt beslutsunderlag avgöra om tillståndet kan medges eller inte, och om tillstånd ges, också meddela under vilka förutsättningar detta gäller. Syftet med bestämmelsen är att skydda vattenförsörjningen såväl genom att förebygga föroreningar av vattentäkter som att vidta åtgärder vid förorenade täkter Hantering av brandfarliga vätskor och övriga kemikalier Vattentäkter måste skyddas mot vätskor som kan fördärva dricksvattnet. Brandfarliga vätskor (t ex petroleumprodukter) är mycket besvärliga föroreningar i detta sammanhang. Det räcker t ex med en liter dieselolja för att göra en miljon liter vatten odrickbart. Det medför dock ingen hälsorisk att dricka vattnet vid låga halter, även om det luktar och smakar illa. Oljeföroreningar kan bli kvar under mycket lång tid (flera år) i mark och grundvatten Sida 14 (16) 104

105 Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24) gäller förvaring av dieselbrännolja eller eldningsolja med en flampunkt högre än 55 o C eller spilloljor i öppna cisterner i mark som rymmer mer än 1 m 3 vätska, samt tillhörande rörledningar och slangledningar. Föreskrifterna gäller också markförlagda rörledningar och slangledningar som är anslutna till öppna cisterner ovan mark och avsedda för förvaring av brandfarliga vätskor enligt ovan samt spilloljor. Föreskrifterna angående krav på information till tillsynsmyndigheten och återkommande kontroll gäller även vid förvaring av dieselbrännolja eller eldningsolja i öppen cistern ovan mark, om cisternen rymmer mer än 1 m 3 men högst 10 m 3. Föreskrifterna innehåller också ytterligare krav om mer än 250 liter brandfarlig vätska hanteras inom vattenskyddsområde. I Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24) ställs krav på att den som avser att installera en anordning som omfattas av föreskrifterna samt den som avser att hantera mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde skall informera tillsynsmyndigheten om detta. Informationen skall göras i god tid innan installationen påbörjas eller hanteringen inleds. Det föreskrivs även att cisterner ska vara lätt åtkomliga för tillsyn. Det anges vilka krav som gäller för installations-, revisions- och återkommande kontroll av olika typer av cisterner. I föreskrifternas 10 kapitel anges särskilda krav som gäller inom vattenskyddsområden. Det innebär bl a att ytor, på vilka brandfarliga vätskor hanteras, ska utformas på ett sådant sätt att spill och läckage kan insamlas och omhändertas. Ett annat krav som ställs är att det vid påfyllningsrör till tank inom vattenskyddsområde ska vara uppsatt en informationsskylt om vattenskyddsområde. Informationsskylten ska vara väl synlig, vara av varaktig beskaffenhet eller ha annan varaktig märkning. Ett förslag på utformning av skylt finns även i allmänna råden NFS 2000:4. Cistern eller lösa behållare för en sammanlagd volym som är större än 250 liter skall ha sekundärt skydd. Krav som ställs på det sekundära skyddet anges i föreskrifterna. Krav på sekundärt skydd gäller dock inte cistern som är belägen i pannrum eller motsvarande i bostadshus och som är under regelbunden uppsikt. Kraven gäller inte heller befintliga anläggningar installerade på en plats som vid tidpunkten för installation inte utgjorde vattenskyddsområde. För hantering av kemikalier och/eller petroleumprodukter skall i övrigt iakttagas vad som gäller enligt miljöbalken (1998:808) 14 kap angående kemiska produkter, lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011), lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (1999:381) samt förordningen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (2015:236) Transport av farligt gods Länsstyrelsen har i särskilt beslut rekommenderat vissa vägar för transport av farligt gods i länet. Om transporter av farligt gods sker skall det fordon som används uppfylla MSBs krav enligt ADR/ADR-S Sida 15 (16) 105

106 3.14 Avloppsanläggningar En avloppsanläggning är enligt miljölagstiftningen en miljöfarlig verksamhet. Ägaren av en avloppsanläggning är en verksamhetsutövare i lagens mening. I miljöbalkens andra kapitel finns de allmänna hänsynsregler som varje verksamhetsutövare är skyldig att iaktta. Reglerna ställer krav på att man ska känna till de risker för miljön och människors hälsa som verksamheten kan tänkas orsaka, att man utför de skyddsanordningar och försiktighetsmått som inte är orimliga för att undvika olägenhet för människors hälsa eller miljön och att man väljer den lämpligaste platsen för verksamheten. Naturvårdsverket har arbetat fram allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten upp till 25 personekvivalenter (pe), NFS 2006:7, samt en tillhörande handbok 2008:3. Där framgår vilka krav som bör ställas enligt de allmänna hänsynsreglerna i kapitel 2 MB vid prövning och tillsyn av enskilda avlopp. Inom vattenskyddsområden gäller en s.k. hög skyddsnivå, varför särskilda krav på anläggningen kan ställas av tillsynsmyndigheten Vattenverksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) 11 kapitel krävs tillstånd för vattenverksamhet, med vissa undantag. Med vattenverksamhet avses uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning i vattenområden, bortledande av vatten från eller grävning, sprängning och rensning i vattenområden samt andra åtgärder i vattenområden om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup eller läge. Markavvattning får inte heller utföras utan tillstånd. Tillstånd söks hos miljödomstolen. För vissa mindre vattenverksamheter ersätts kravet på tillstånd med att en anmälan till länsstyrelsen ska göras. Verksamheten eller åtgärden får påbörjas tidigast 8 veckor efter att länsstyrelsen har bedömt att anmälan är komplett. Länsstyrelsen kan svara på frågor angående vilka verksamheter som ska anmälas Energianläggningar Energianläggningar, t ex i form av värmepumpar är en anmälnings-/ eller tillståndspliktig verksamhet. Anmälan/ansökan lämnas till den kommunala nämnden för miljöfrågor Skogsbruk Enligt Skogsvårdslagen (SFS 1979:429) och dess följdförfattning SKSFS 1993:2 gäller att ägare till skogsmark är skyldig att anmäla föryngringsavverkning som omfattar minst 0,5 ha till skogsstyrelsen. Anmälan ska göras minst sex veckor innan. I Skogsvårdslagen anges även vilken omfattning en avverkning maximalt får ha för att definieras som röjning/gallring samt vilka övriga bestämmelser som gäller för skogsmark. Vid annan avverkning än röjning och gallring kan den kommunala nämnden för miljöfrågor i samband med ett eventuellt tillstånd bl a ställa krav på en skyddsremsa som ska lämnas ned mot vattendrag för att undvika erosion Sida 16 (16) 106

107 PM angående förändringar i föreslaget skydd efter inkomna synpunkter Bilaga 1: Minnesanteckningar informationsmöte vattenskyddsområde Andträsket (Råneå) Bakgrund Ett förslag på vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter har tagits fram för den kommunala vattentäkten i Andträsket, som försörjer bl.a. Råneå med dricksvatten. Informationsmöte har hållits med allmänhet och berörda fastighetsägare Även skriftliga synpunkter har kunnat inlämnas. Nedan redovisas tekniska förvaltningen, VA-avdelningens genomförda justeringar i föreslaget skydd utifrån inkomna synpunkter. Frågor vid möte Under informationsmötet framkom funderingar dels kring förbudet mot hantering av mer än 40 l petroleumprodukter i primär skyddszon samt kring förbudet mot biltrafik på is på Andträsket. Av diskussionerna framgick att vissa förtydligande ev. kan behövas. Vissa ändringar i formuleringar, som dock inte förändrar föreslaget innehåll sker. Inga skriftliga yttranden har inkommit. Luleå Stefan Marklund VA-chef Petra Viklund Kvalitetsingenjör VA Anna Mäki Vatten & Miljöbyrån AB Alexandra Sjöstrand Vatten & Miljöbyrån AB Vatten & Miljöbyrån AB Bergvikskurvan 11C, Luleå Tel: , Fax:

108 LULEÅ KOMMUN MINNESANTECKNINGAR Dnr 1 (2) Tekniska förvaltningen VA-avdelningen Informationsmöte Andträsket vattenskyddsområde Tid och plats Närvarande Sammankallande Måndag 28 november 2011 Böle byagård, Böle Se bifogad närvarolista Petra Viklund Informationsmöte för allmänheten beträffande föreslaget skyddsområde för Råneå vattentäkt (Andträsket) Mötet inleddes med en information om föreslaget vattenskydd för vattentäkten i Råneå enligt följande dagordning: Inledning Stefan Marklund Information om vattentäkten Petra Viklund Varför upprättas vattenskyddsområden? Anna Mäki Föreslagen utbredning av vattenskyddsområdet Anna Mäki Föreslagna skyddsföreskrifter för området Anna Mäki Inkomna synpunkter/frågor från allmänheten i samband med informationsmötet samt svar från Tekniska förvaltningen: 1. I början av 70-talet gjordes utredningar för att instifta skyddsområde för Andträsket och mark togs i anspråk och byaföreningen i Böle förhandlade med Luleå kommun. I förhandlingen lovades det att kommunen skulle iordningställa båtplatser och badplats (protokoll från byggnadsnämnden 1971). Gäller inte dessa? Svar: Skyddsområdet fastställdes aldrig vilket innebär att de utlovade båtplatserna och upprustningen av badplatsen inte heller blev av. I de nya föreskrifterna finns inga inskränkningar vad gäller båtplaster etc som påverkar hur angöring och uppställningsplatser av båtar sker idag. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON PLUSGIRO E-POSTADRESS Luleå kommun Aurorum petra.viklund@tekn.lulea.se Tekniska förvaltningen VA-avdelningen DIREKT TELEFAX BANKGIRO LULEÅ

109 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (2) Tekniska förvaltningen VA-avdelningen 2. Finns det möjlighet att på nytt kräva iordningsställande av båtplatser/badplats vid prövning av vattenskyddsområdet? Svar: Ja, Tekniska förvaltningen är beredd att diskutera frågan med Böle byasamfällighet. 3. Finns det möjlighet till dispens från förbudet om förbränningsmotorer exempelvis om det föreligger medicinska skäl till varför ett elaggregat måste nyttjas i primär skyddszon. Svar: Ja. Dispensärenden prövas av tillsynsmyndigheten som i detta fall är Miljökontoret/Miljönämnden. 4. Innebär förbudet med bekämpningsmedel att det är förbjudet att använda bekämpningsmedel vid sanering kring byggnad? Svar: Förbudet undantar sanering kring byggnad. 5. Blir det förbjudet att köra vattenskoter på Andträsket? Svar: Nej, men hastigheten är begränsad till 15 knop. 6. Idag körs timmerbil/traktor på isen vid avverkning. Kommer detta att förbjudas/inskränkas? Svar: Ja, det blir förbjudet att köra biltrafik på Andträsket. Tekniska förvaltningen tar med sig frågan vid diskussioner med resterande förvaltningar samt i samråd med Länsstyrelsen. 7. Är det möjligt för Böle bysamfällighet att kräva ersättning för vattenuttaget? Svar: Ersättning för vattenuttag kan inte tas upp i processen kring fastställande av vattenskyddsområde. Krav på sådan ersättning ställs vid prövning av tillstånd för vattenverksamhet(s.k. vattendom). Kommunen har erhållit ett beslut på vattendom från 1964 där rätten att avleda vatten från Andträsket för försörjning av Råneå samhälle är fastslagen. /Projektledare Petra Viklund 109

110 110

111 PM Bilaga 8 Förändringar i föreslaget skydd efter inkomna remissvar Uppdragsnr: Bakgrund Ett förslag på vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter har tagits fram för den kommunala vattentäkten i Råneå (Andträsket). Remissversioner av ansökan inklusive skyddsföreskrifter har skickats till utvalda remissinstanser den 11 och 12 januari 2016 via . Svarstiden sattes till 1 februari, men förlängdes sedan efter önskemål till 29 februari. Sändlistan bifogas i bilaga I. Inkomna yttranden bifogas i bilaga II. Nedan redovisas kortfattat inkomna yttranden samt svar med genomförda justeringar utifrån dessa alternativt svar med motivering till varför justeringar inte anses relevanta. Länsstyrelsen Länsstyrelsen ställer sig frågande till hur avgränsningen för primär respektive sekundär zon (50 meter resp. 100 meter från strandkanten) skall kunna förmedlas med tydlighet till markägare/verksamhetsutövare samt vid tillsyn. Svar: Avgränsningen utgår från Naturvårdsverkets rekommendation för primär respektive sekundär zon för en ytvattentäkt. Ibland kan det finnas fördelar följa naturliga gränser (fastighetslinjer, vägar, vattendrag mm) om dessa inte avviker för mycket från Naturvårdsverkets rekommenderade avstånd. Kring Andträsket anses det inte möjligt då naturliga gränser saknas, vilket gör Naturvårdsverkets rekommendation på 50 respektive 100 meter bedöms vara relevant. Att gränsen går vid ett visst avstånd från strandkanten bedöms kunna förmedlas på ett bra sätt till berörda. Länsstyrelsen anser att det i ansökan kan tilläggas att kommunen avser att ta fram en utvecklingsplan/fördjupad översiktsplan för Råneå med omland (i vilket Andträsket ingår). Svar: Ett stycke med texten kommunen avser att ta fram en utvecklingsplan/fördjupad översiktsplan för Råneå med omland (i vilket Andträsket ingår) läggs till. Länsstyrelsen poängterar vikten i att föreskrifterna är tydliga och har en konsekvent struktur. De rekommenderar att föreskrifterna inleds med vad som är förbjudet, följt av vad som kräver tillstånd/anmälan och därefter vad som är undantaget förbud eller tillståndsplikt. Svar: Detta har tagits i beaktande i samband med utformningen av skyddsföreskrifterna. Formuleringar som får inte ske kan uppfattas som lite vagt och länsstyrelsen anser att det är bättre att skriva ut att det är förbjudet. Svar: Formuleringen får inte förekomma byts ut mot förbudsformulering Sida 1 (5) 111

112 Kommunens miljö- och byggnämnd bör bytas ut till den kommunala nämnden för miljöfrågor. Svar: Föreslagen justering genomförs. Restriktionsnivån skall utformas efter reella eller potentiella risker. Föreskrifter vilka rör båttrafik med sanitetstankar och ballastvatten, transport av farligt gods på vattendrag samt biltrafik på vattendrag. Svar: Föreskrifter vilka rör båttrafik med sanitetstankar och ballastvatten tas bort då dessa inte anses relevanta. Föreskrifter rörande transport av farligt gods på vattendrag samt biltrafik på vattendrag behålls då det förekommit uppgifter om biltrafik på Andträsket vintertid. Även uppgifter om yrkesmässiga transporter över Andträsket förekommer varför transport av farligt gods inte kan uteslutas. Upplysning angående ett vandringshinder för fisk (vägtrumma) 40 meter nedströms Andträskets utlopp. Andträskets ekologiska status sänkt till måttlig enlig nya förslaget pga vandringshindret. Länsstyrelsen vill säkerställa att trumman går att byta även efter att vattenskyddsområdet har beslutats. Svar: Vägtrumman ligger inom primär skyddszon. Enligt 12 i föreskrifterna står följande Schaktningsarbeten, till exempel i samband med vägbyggen, muddrings- eller markarbeten kräver tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Tillstånd krävs dock inte för mindre schaktningsarbeten inom den egna bostadsfastigheten, ledningsarbete samt mindre underhållsarbeten för väg-, VA-, fjärrvärme eller motsvarande Detta innebär att det finns möjlighet att byta vägtrumman även efter att vattenskyddsområdet inrättats, dock att det kan kräva tillstånd. Miljö- och byggnadsförvaltningen, Luleå kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen föreslår att miljö- och byggnadsnämnden beslutar att ta miljö- och byggnadsförvaltningens synpunkter enligt nedan som sitt yttrande. Förslaget har bifallits av miljö- och byggnadsnämnden. Yttrande: Miljö och byggnämnd bör korrekt heta miljö- och byggnadsnämnden. Svar: Kommunens miljö- och byggnämnd byts ut till den kommunala nämnden för miljöfrågor, då nämnden med tiden kan byta namn. Definitionen Deponering är ett bortskaffningsförfarande som innebär att avfall läggs på en deponi bör ändras till Deponering avser bortskaffande av avfall genom att lägga det på en upplagsplats för avfall (deponi). Bortskaffning innebär att göra sig av med avfall utan att det återvinns eller lämnas till någon som samlar in eller transporterar bort det Svar: Definitionen ändras enligt föreslagen formulering. Definitionen Med mellanlagring av avfall avses sådan lagring som inte är deponi och som utgör yrkesmässig insamling av lagring av avfall på plats där avfallet inte har uppkommit och där avfallet inte heller ska bortskaffas eller återvinnas bör förtydligas till exempelvis Med mellanlagring av avfall avses sådan lagring som inte är deponi och där lagring sker på annan plats än där avfallet uppkommit, i väntan på att återvinnas, behandlas eller bortskaffas. Svar: Definitionen ändras enligt föreslagen formulering Sida 2 (5) 112

113 Definitionen petroleumprodukt inkluderar petroleumprodukter samt spillolja bör ändras till petroleumprodukter är en benämning på de produkter som framställs med petroleum (råolja och naturgas). Spillolja kan ofta innehålla petroleumprodukter. Svar: Definitionen ändras enligt föreslagen formulering. Definitionen växtnäringsämnen omfattar stallgödsel, handelsgödsel och avloppsslam bör ändras till exempelvis växtnäringsämnen omfattar naturgödsel, handelsgödsel, avloppsslam och liknande där syftet är att höja växtproduktionen. Svar: Definitionen ändras enligt föreslagen formulering. 2 Petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor I paragrafen undantas petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor som används för vattenverkets drift från förbudet. Det bör förtydligas vad som gäller för användningen, skyddsåtgärder som måste vidtas mm. Det framgår inte heller om förvaring är tillåtet samt hur det ska ske. Det bör även förtydligas vad som inte får förekomma utöver förvaringstankar, stationära förbränningsmotorer etc Svar: Begreppet användning byts ut mot hantering för att även omfatta lagring och krav på sekundärt skydd läggs till för produkter som hanteras för vattenverkets drift. De två sista styckena i paragrafen ändras enligt följande. Transport av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor genom skyddszonen samt drivmedel i fordon är undantaget förbudet. Hantering av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor som krävs för vattentäktens drift är undantaget förbudet, under förutsättning att skyddsåtgärder i form av sekundärt skydd finns. Förvaringstankar, stationära förbränningsmotorer och liknande stationära anordningar innehållande petroleumprodukter eller andra brandfarliga vätskor är förbjudna. 6 Avledning av avloppsvatten samt kompostering av latrin och avloppsslam De två första styckena anses otydliga och förslås ändras till Inrättande av nya enskilda avloppsanläggningar för WC och/eller BDT-vatten, samt väsentlig ändring av befintlig avloppsanläggning får inte genomföras utan tillstånd från miljö- och byggnadsnämnden Svar: Förbud mot inrättade av nya avloppsanläggningar som inte är slutna system bör kvarstå, då dessa kan utgöra en stor risk för mikrobiologisk förorening av vattentäkten. De två första styckena i paragrafen ändras till följande. Inrättande av nya enskilda avloppsanläggningar för WC och/eller BDT-vatten, med undantag för slutna system är förbjudet. För slutna avloppssystem krävs tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. Väsentlig ändring i befintlig avloppsanläggning får kräver tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor. 7Hantering av avfall Första meningen bör förtydligas t.ex. deponering eller mellanlagring av avfall är förbjudet. I sista meningen bör uttrycket rena jordmassor bytas ut mot jordmassor som är fria från föroreningar. Svar: Paragrafen ändras enligt föreslagen formulering. 19 Hantering av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor Sida 3 (5) 113

114 I paragrafen anges inte hur förvaring ska ske. Exempelvis bör det stå att förvaring skall ske på tät invallad yta och på ett sådant sätt att hela den lagrade volymen kan insamlas och omhändertas vid läckage. Svar: Följande stycke läggs till Förvaring av petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor är förbjuden om den inte sker på ett sådant sätt att den lagrade volymen kan insamlas och omhändertas vid läckage. 22 Avledning av avloppsvatten samt kompostering av latrin och avloppsslam. De två första styckena föreslås ändras till Inrättande av nya enskilda avloppsanläggningar samt väsentlig ändring av befintlig avloppsanläggning får inte genomföras utan tillstånd från miljö- och byggnadsnämnden Svar: Paragrafen ändras enligt föreslagen formulering med förtydligandet WC och/eller BDT-vatten enligt följande Inrättande av nya enskilda avloppsanläggningar för WC och/eller BDT-vatten, samt..) Skogsstyrelsen Inga synpunkter på skyddsföreskrifterna. Skogsstyrelsen kommenterar vikten av att skyddsföreskrifterna för de olika skyddszonerna synliggörs tillsammans med en karta över området. De kommenterar även att det krävs att informationen finns tillgänglig digitalt om speciellt hänsyn till vattenskyddsområde skall kunna tas. I övrigt lämnades information att det på det föreslagna vattenskyddsområdet finns ett område som utgör Länsstyrelsens planerade naturreservat. Området utgör även uppsamlingsplats för Gällivare sameby. Svar: Alla skyddsområden som är antagna finns digitalt via karttjänst på Luleå kommuns hemsida under rubriken boende och miljö- vattenskyddsområden. Adress till kommunens karttjänst: kartor.lulea.se/kommunkarta/ SGU SGU avstår från att yttra sig i ärendet med anledning av att vattentäkten är en ytvattentäkt. Havs och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten har inga synpunkter i ärendet. Böle Samfällighetsförening Via Arhofs advokatbyrå har Böle Samfällighetsförening framställt ersättningsanspråk. Kommunen avser att ha ett möte med Böle Samfällighetsförening angående vattenskyddsområdet och framställt ersättningsanspråk Sida 4 (5) 114

115 1 SÄNDLISTA Remissversioner av ansökan och skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde Andträsket skickades via samt till nedanstående adresser. Remissinstans Miljö- och byggnadsförvaltningen, Luleå kommun E-postadress Skogsstyrelsen Havs- och vattenmyndigheten SGU Länsstyrelsen Byaålderman Stig Larsson Böle RÅNEÅ Sida 5 (5) 115

116 Bilaga 9 Konsekvenser av regleringar inom Andträsket vattenskyddsområde Råneås vattentäkt-andträsket Luleå kommun Uppdragsnr: Status: Slutversion 116

117 Bilaga 9 Konsekvenser av regleringar inom Andträsket vattenskyddsområde Råneås vattentäkt-andträsket Luleå kommun Beställare Luleå kommun Stagsbyggnadsförvaltningen Anneli Bengtsson Lee Konsult Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB Bergvikskurvan 11C Luleå Organisationsnummer: Telefon: E-post: fornamn.efternamn@vmbyran.se Hemsida: Uppdragsledare: Anna Mäki Handläggare: Alexandra Sjöstrand Granskare: Anna Mäki Sida 2 (15) 117

118 Innehåll 1 Bakgrund och syfte Befintlig verksamhet inom skyddsområdet Lantbruk/djurhållning Skogsbruk Bebyggelse, friluftsliv och fiske Gällande krav för lantbruk och skogsbruk Föreslagna skyddsföreskrifters krav Hantering av tillstånd enligt skyddsföreskrifter Konsekvenser av föreslagna skyddsföreskrifter Referenser Sida 3 (15) 118

119 1 BAKGRUND OCH SYFTE Råneå tätort baserar sin vattenförsörjning på uttag av ytvatten från sjön Andträsket, vilken är belägen ca 5 km norr om centrala Råneå. Vattnet behandlas i ett vattenverk i Råneå före distribution. För att motverka risken för förorening av vattnet i Andträsket vattentäkt har Stadsbyggnadsförvaltningen (tidigare Tekniska förvaltningen) tagit fram ett förslag på skyddsområde och skyddsföreskrifter. Vatten är ett livsmedel och en av de viktigaste komponenterna för att uppnå en god livskvalitet. Det är därför viktigt att skydda vattnet mot föroreningar och annan negativ påverkan, både för dagens förbrukning och för framtiden. Skyddsföreskrifterna som föreslagits baseras på miljöbalkens allmänna hänsynsregler, som innebär att verksamhetsutövare och enskilda inte får skada miljön och människors hälsa. Genom föreskrifterna ges dock stöd för hur de allmänna hänsynsreglerna ska tolkas inom skyddsområdet. I föreslagna skyddsföreskrifter krävs tillstånd för vissa verksamheter, vilket berör verksamhetsutövare, i form av t.ex. lantbrukare, skogsbrukare samt boende. För vissa verksamheter föreslås förbud införas. Syftet med föreliggande utredning är att ge en bild av vilka förändringar vattenskyddsområdet medför för fastighetsägare eller övriga verksamhetsutövare. Detta tydliggörs genom att redovisa vilka krav som huvudsakligen gäller för lantbruk, rennäring, skogsbruk och boende idag och vilka förändringar som de föreslagna skyddsföreskrifterna bedöms medföra för verksamheterna. Även ett förtydligande om hur tillstånden inom skyddsområdet kommer att hanteras i framtiden redovisas Sida 4 (15) 119

120 2 BEFINTLIG VERKSAMHET INOM SKYDDSOMRÅDET Inom det föreslagna skyddsområdet varierar markanvändningen från bostads- /fritidshusområden till lant- och skogsbruksområden. En beskrivning av lantbruks- och skogsbruksområden görs nedan. Ingen övrig yrkesverksamhet inom skyddsområdet förekommer. 2.1 Lantbruk/djurhållning Lantbruk i sig är inte tillstånds- eller anmälningspliktigt, varför exakta siffror rörande vilka ytor som berörs inte har kunnat tas fram. Endast verksamheter med mer än 100 djurenheter (s.k. C-verksamheter) är anmälningspliktiga enligt miljöbalken och finns i register hos Miljö- och byggförvaltningen. Inga verksamheter av denna storlek förekommer inom skyddsområdet. Vattenskyddsområdet ligger inom delavrinningsområdet Utloppet av Andträsket (SE ), med en area på totalt 24,4 km 2. Inom detta delavrinningsområde klassas endast en mycket liten andel (0,065km 2 ) av markytan som jordbruksmark (källa VISS, 2016). Ett sätt att uppskatta arealen jordbruksmark är att inventera jordbruksblock utifrån en GIStjänst som Jordbruksverket tillhandahåller. Jordbruksblock är jordbruksmark som är maximalt stödberättigande enligt EU:s definitioner. Jordbruksblocken används av Jordbruksverket för att administrera stöd till lantbrukare, till exempel för att kontrollera arealuppgifterna i lantbrukarnas ansökningar och för att informera lantbrukarna om gällande uppgifter. Datamängden innehåller inte all jordbruksmark i Sverige, utan bara de delar som en lantbrukare har sökt stöd för någon gång. Jordbruksblock i och kring Andträsket markeras i figur Sida 5 (15) 120

121 Figur 1. Satellitbild över Andräsket med skyddszoner markerade (primär röd heldragen, sekundär gul streckad och tertiär röd streckad) samt jordbruksblock (ljusgröna områden) (Jordbruksverkets hemsida, 2015) Från figuren kan konstateras att lantbruksverksamhet förekommer, men i mycket begränsat antal områden och ytor. Dessa områden överensstämmer väl med uppskattade lantbruksområden utifrån satellitbilder över området. Inom skyddszonerna förekom 2011 totalt 3 fastigheter med aktiva jordbruk. Inget av dessa jordbruk har sitt brukningscenter, dvs läge för gården, djuren samt ev. gödselhantering och gödsellagring, inom skyddszonerna. Får har dock observerats i sjöns närhet. Det är okänt om eller i vilken omfattning växtnäringsämnen eller bekämpningsmedel har använts inom området. Utifrån uppgifter från Länsstyrelsen odlades under 2015 främst vall på jordbruksmarkerna inom skyddsområdet. För vallodlingar gäller att de sällan eller aldrig besprutas med Sida 6 (15) 121

122 bekämpningsmedel. På grund av detta och den ringa andelen jordbruksmark bedöms föroreningsrisken med avseende på bekämpningsmedel som försumbar. Rennäring ingår i begreppet djurhållning och är därmed tillståndspliktig inom primär skyddszon. Etablering av rengärde, kalvmärknings- och slaktplatser eller dylikt anses därmed tillståndspliktigt. Frigående renar/flytt längst leder bedöms däremot inte utgöra någon risk och omfattas inte av tillståndskravet. Området utgör uppsamlingsplats för Gällivare sameby, se figur 2. Figur 2. Uppsamlingsområde samt leder för rennäringen, Gällivare sameby Sida 7 (15) 122

123 2.2 Skogsbruk Inom Andträskets delavrinningsområde klassas 18,4 km 2 av markytan som skogsmark och 2,2 km 2 som hygge (källa VISS, 2016). I figur 3 redovisas bedömd volym skog kring Andträsket, hämtat från Skogsstyrelsens hemsida. Figur 3. Volym skog kring Andträsket ( Ett sätt att mäta skogsbruksverksamhetens omfattning inom skyddsområdet är att sammanställa mängden avverkningar inom tillrinningsområdet. Data har hämtats från register på Skogsstyrelsens hemsida och redovisas i figur 4. Avverkningsanmälan i kartan innebär områden som har anmälts eller ansökts till Skogsstyrelsen för i första hand föryngringsavverkning. I figuren redovisas samtliga giltiga anmälningar 2016, dock max 5 år gamla. Faktiskt avverkat innebär områden som avverkats enligt skillnadsanalys i satellitbilder. I figuren redovisas avverkningar mellan åren 2000 och Sida 8 (15) 123

124 Från figuren kan konstateras att det har förekommit en del avverkningar kring Andträsket sedan år Av dessa ligger endast ca 10 områden inom den primära och sekundära skyddszonen, vilket innebär mindre än ett område per år i snitt. Anmälda och ej avverkade områden som till stora delar ligger inom primär och sekundär skyddszon är totalt 4 st. Ytterligare ett antal avverkningsområden ligger med mindre områden inom de 2 skyddszonerna alternativt precis i utkanten av dessa. Figur 4. Utförda avverkningar och anmälda avverkningar kring Andträsket ( Sida 9 (15) 124

125 2.3 Bebyggelse, friluftsliv och fiske I området förekommer mycket begränsad bebyggelse, varav merparten i den södra delen om Andräsket. Bebyggelsen bedöms huvudsakligen bestå av fritidshus. Endast tre hus har enskilda avloppsanläggningar och resterande antas ha utedass eller mulltoa. På sjön förekommer en del fritidsbåtar och det finns en båtplats på den södra sidan av sjön. Fiske antas förekomma på sjön både under vinter- och sommartid. I figur 5 visas skoterleder kring Andträsket. Enligt kartan går en förbindelse mellan två skoterleder över Andträsket. Figur 5. Skoterleder kring Andträsket (hemsidan skoterleder.org). Blått hus = vindskydd på Blåsberget Sida 10 (15) 125

126 3 GÄLLANDE KRAV FÖR LANTBRUK OCH SKOGSBRUK Lantbruket och skogsbruket regleras med avseende på miljöfrågor framförallt av miljöbalken och skogsvårdslagen. Även följdförfattningar som exempelvis miljö- och hälsoskyddsförordningen, där det bl.a. anges vilka verksamheter som är tillståndspliktiga, samt förordning om miljöhänsyn i jordbruket och förordningen om bekämpningsmedel är tillämpliga. Föreskrifter från Naturvårdsverket rörande bl.a. hantering av brandfarliga ämnen (bränsle) samt kemikalier (bekämpningsmedel) bör nämnas i sammanhanget, liksom Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. En del i den svenska miljölagstiftningen är god jordbrukarsed. De delar av god jordbrukarsed som berör verksamheter i Norrbotten är: Lagring och hantering av gödsel Jordbruksföretag med fler än 10 djurenheter ska ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under 6 månader. Vid lagring av stallgödsel ska lagringsutrymmena vara utformade så att avrinning eller läckage inte sker. Begränsning av antalet djur i ett jordbruk För företag med mer än 10 djurenheter finns regler om begränsningar av antalet djur i ett jordbruk. Företagen måste ha tillgång till areal för spridning av stallgödsel. Spridning av gödsel För hela landet gäller att stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under tiden 1 december-28 februari ska brukas ned samma dag. Kunskapskrav för kemiska bekämpningsmedel För att få sprida kemiska bekämpningsmedel av klass 1L krävs tillstånd. Ett kunskapsbevis krävs både för klass 1L och 2L. Försiktighetsåtgärder vid spridning av kemiska bekämpningsmedel Spridning av kemiska bekämpningsmedel måste ske enligt principen för god växtskyddssed. Det innebär bland annat att spridning ska göras med visst skyddsavstånd. Dessutom ska spridningen göras utan risk för grundvattenförorening. Generellt gäller att mjölkbönder har krav på sig från länsstyrelse, mejeri och slakteri. Länsstyrelsen har hand om djurregistrering och kontrollerar bidrag. Köttbönder har mindre kontakter med myndigheter. Potatis- och spannmålsodlare behöver sällan vara i kontakt med myndigheter, med undantag för med Miljö- och byggnadsförvaltningen vid användning av bekämpningsmedel. Lagar, förordningar och föreskrifter som berör lantbruket är sammanställda i Miljöhusesyn, som innehåller både en faktadel och en checklista Sida 11 (15) 126

127 4 FÖRESLAGNA SKYDDSFÖRESKRIFTERS KRAV I tabell 1 sammanfattas de skyddsföreskrifter som huvudsakligen bedöms beröra jord- och skogsbruk. Kompletta föreskrifter finns i dokumentet med föreslagna skyddsföreskrifter. Tabell 1. Sammanfattning av skyddsföreskrifter som kan beröra jord- och skogsbruk. Föreskrift Primär zon Sekundär zon Petroleum Förbud om >50 liter, undantaget drivmedel i fordon och transporter genom skyddszonen Tillstånd om >250 liter, undantaget drivmedel i fordon Kemikalier Bekämpn. medel Jordbruk, trädgård Skogsbruk Markavvattning Tillstånd utöver normalhushåll Förbjudna, förutom punktsanering vid byggnad Tillstånd för lagring och spridning av gödningsmedel (utöver hushåll) Tillstånd för avverkning Upplag av bark och dyl: permanenta förbud, tillstånd för tillfälliga, undantaget lagring av brännvedför hushållbehov Kemiskt behandlade plantor förbjudna Tillstånd för diken, täckdiken och skyddsdikning samt rensning av bef. diken om föroreningsrisk förekommer Övrig markavvattning förbjuden Täkter Förbud Tillstånd Motordrivna arbetsfordon och maskiner Schaktning och underjordsarbeten Djurhållning Åtgärder mot läckage krävs vid uppställning (>8h) och tankning Tvätt av motordrivna fordon förbjuden om inte förbrukat vattnet avleds till sluten tank Tillstånd, förutom mindre arbeten inom den egna bostadsfastighet, ledningsarbete samt mindre underhållsarbeten för väg-, VA-, fjärrvärme eller motsvarande. Kräver tillstånd Tillstånd för lagring och spridning av gödningsmedel (utöver hushåll) Tillstånd för permanenta upplag av bark och dyl., undantaget lagring av brännvedför hushållbehov Tillstånd för skyddsdikning Sida 12 (15) 127

128 I tabell 2 sammanfattas de skyddsföreskrifter som huvudsakligen bedöms beröra boende och fritidssysselsättningar. Tabellen är en sammanfattning utgående från de kompletta skyddsföreskrifterna. Tabell 2 Sammanfattning av skyddsföreskrifter som kan beröra boende (hushåll) Föreskrift Primär zon Sekundär zon Petroleum Förbud om >50 liter, undantaget drivmedel i fordon Tillstånd om >250 liter, undantaget drivmedel i fordon Avledning av avloppsvatten Energianläggningar Båttrafik Friluftsaktiviteter Biltrafik Förbud mot etablering av avloppsanläggningar undantaget slutna system som kräver tillstånd Tillstånd krävs för ändringar i befintliga anläggningar Kompostering av latrin och avloppsslam är förbjudet Tillstånd för anläggningar i berg och mark. Förbud för anläggningar i vattendrag och sjöar Lastning, lossning och tankning får inte ske såvida åtgärder inte vidtas för att minimera risk för ytvattnet förorenas Båttrafik >15 knop samt tävlingar förbjudet, undantaget fisketävlingar Tävling med motordrivet fordon på is förbjudet Skoterkörning >30 km/h förbjuden Biltrafik, inkl trafik med arbetsfordon på vattendrag och sjöar är förbjuden. Etablering av nya kräver tillstånd Tillstånd krävs för ändringar i befintliga anläggningar Kompostering av latrin och avloppsslam kräver tillstånd I tertiär skyddszon får ny verksamhet och hantering som kan påverka vattenkvaliteten i vattentäkten inte etableras utan tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor Sida 13 (15) 128

129 5 HANTERING AV TILLSTÅND ENLIGT SKYDDSFÖRESKRIFTER Tillstånd enligt skyddsföreskrifterna föreslås prövas av den kommunala nämnden för miljöfrågor (Miljö- och byggnadsnämnden), förutom täkter som föreslås prövas av länsstyrelsen. Riktlinjer för vad som ska finnas med i en tillståndsansökan kommer att tas fram av Miljö- och byggnadsförvaltningen. Beslut om tillstånds giltighetstid kommer antagligen att tas i Miljö- och byggnadsnämnden. Handlar tillståndet om en installation så blir giltighetstiden obegränsad. Rör tillstånden en verksamhet som sker löpande, t.ex. gödsling, blir tillstånden tidsbegränsade, dock bedöms att de kommer att gälla längre än 1 år. På detta sätt minskar administrationen, men möjligheter till justeringar ges vid jämna intervall. Tillstånden kommer troligen att vara bundna till en viss person, så att nytt tillstånd måste sökas exempelvis om verksamheten säljs. Kostnaden för tillståndsprövningen bekostas av verksamhetsutövaren. Den totala kostnaden beror på hur omfattande prövningen är. Den taxa som gäller för närvarande är 872 kr/h (ex. enskilda avlopp) och en vanlig tidsåtgång för att handlägga ett normalt tillstånd är ca 1-3 timmar. För skogsavverkningar ska idag en anmälan lämnas in till Skogsstyrelsen. Möjligheten att samordna handläggningen av anmälan på Skogsstyrelsen med handläggningen av tillståndsprövning för avverkning på Miljö- och byggnadsnämnden har undersökts. Ett sätt kunde vara att den del av skyddsområdet där tillstånd krävs läggs in i Skogsstyrelsens databas. När en anmälan på en avverkning inom området skickas in går handlingarna vidare till Miljöoch byggnadsförvaltningen, där tillståndsprövning kan ske. På så sätt behöver verksamhetsutövaren enbart lämna in en handling. Både kommunen och Skogsstyrelsen ser i dagsläget positivt på en sådan samverkan, men den juridiska möjligheten att genomföra detta måste utredas ytterligare efter att skyddet har fastställts. Tillståndsprövningen medför inte enbart arbete och kostnader för verksamhetsutövaren. Att tillstånd för en verksamhet erhålls kan även ses som en trygghet, då det medför att verksamhetsutövaren har en laglig rättighet att genomföra åtgärden eller bedriva verksamheten. 6 KONSEKVENSER AV FÖRESLAGNA SKYDDSFÖRESKRIFTER Om skyddsföreskrifterna införs kommer både verksamheter inom jord- och skogsbruksnäringarna samt boende inom skyddsområdet att beröras av ett antal föreskrifter. För jord- och skogsbruksnäringarna bedöms den största förändringen generellt vara att tillstånd behövs för ett antal verksamheter där sådana krav inte finns idag, t.ex. spridning av gödsel. Det som bör påpekas är att tillståndsplikt föreslagits för sådana verksamheter som generellt kan genomföras, det innebär alltså generellt inte ett förbud mot verksamheten. Inom primär och sekundär skyddszon är omfattningen av lantbruksverksamhet mycket begränsad och även skogsbruket är relativt begränsat, vilket medför att antalet tillståndsansökningar inte bedöms bli omfattande. De lant- och skogsbrukare som har sin Sida 14 (15) 129

130 verksamhet inom dessa områden kommer dock att uppleva en viss ökad administration. Detta bedöms vara en nödvändig åtgärd för att säkerställa vattenkvaliteten och -tillgången på lång sikt. I vissa fall, t.ex. avseende spridning av bekämpningsmedel i primär skyddszon, har förbud föreslagits. För flertalet av de förbjudna verksamheterna/åtgärderna kan alternativa lösningar användas. Ett antal av de föreslagna förbuden kan dock medföra att vissa verksamheter över huvud taget inte kan etableras inom området. På så sätt styrs de verksamheter som inte är förenliga med vattentäkten bort från de områden som måste skyddas, exempelvis omfattande petroleumhantering. För boende i området samt fritidshusägare bedöms den största förändringen vara att förbud och tillståndskrav gäller för vissa nyetableringar snarare än inskränkningar i befintliga verksamheter/aktiviteter. Detta gäller exempelvis anläggande av energianläggningar och enskilda avlopp. Med avseende på fritidsaktiviteter är det endast aktiviteter på Andträsket som regleras. De restriktioner som införs är hastighetsbegränsningar för båttrafik och skoterkörning på sjön, då höga hastigheter innebär en ökad risk för olyckor. Biltrafik på isen förbjuds helt, då denna verksamhet bedöms utgöra en stor risk och inte anses nödvändig då det finns alternativa vägar runt sjön. Sammantaget kan sägas att skyddsföreskrifterna kommer att medföra vissa förändringar för både yrkesverksamheter och boende kring Andträsket. De bedöms dock inte medföra sådana konsekvenser att möjligheten att bedriva varken jordbruks- eller skogsbruksverksamhet eller annan yrkesverksamhet allvarligt försvåras. Föreskrifterna beskriver huvudsakligen åtgärder som är förtydliganden av de allmänna hänsynsreglerna som gäller generellt idag. 7 REFERENSER Jordbruksverket (hemsida) Länsstyrelsen (muntlig information) VISS (hemsida) Miljöhusesyn (hemsida) Miljö- och byggnadsförvaltningen Luleå (hemsida) Skogsstyrelsen (hemsida) Skoterleder.org (hemsida) Sida 15 (15) 130

131 131

132 132

133 133

134 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Partistöd 2017 Ärendenr 2017/ Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att betala ut partistöd om kronor och ungdomsstöd om maximalt kronor som framgår nedan. 2. Nuvarande modell för hantering av partistödet bibehålls med tillägg om att partierna kompletterar sitt underlag med en granskningsrapport/ett intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet använts. Sammanfattning av ärendet Nya regler för kommunalt partistöd trädde i kraft 1 februari Det lokala partistödet ska syfta till att stärka partierna i den kommunala demokratin. Kommunen bestämmer om partistöd ska utbetalas och hur stort det ska vara. Partistödet får bestå av ett grundstöd och/eller ett mandatbundet stöd. Det måste finnas en registrerad lokal partiförening som kan ta emot stödet. Fullmäktige måste fatta beslut om att de partier som får stöd ska redovisa att stödet använts för sitt ändamål. Redovisning ska ske per kalenderår och vara kommunen tillhanda senast 30 juni året efter. Redovisning ska dessutom granskas. Partierna utser själva sin granskare. Granskaren ska årligen lämna en granskningsrapport med ett intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet använts. Fullmäktige måste årligen fatta beslut om utbetalning av partistödet. Fullmäktige får i de i förväg antagna reglerna för partistöd besluta om att stödet inte ska utbetalas till ett parti som inte i tid lämnar in en redovisning respektive en granskningsrapport. Luleå kommuns modell Luleå kommuns partistöd är kopplat till prisbasbeloppets utveckling. Ett parti i kommunfullmäktige får ett grundstöd som uppgår till 2 prisbasbelopp (för 2017 = kr/parti). Utöver grundstödet får partier i kommunfullmäktige ett mandatstöd som uppgår till 1 prisbasbelopp/mandat (för 2017= kr/mandat). Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 134

135 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen De partier som har ungdomsförbund ges möjlighet att söka stöd även till denna verksamhet. Principen är densamma som för moderpartiernas stöd men här gäller följande nivåer. Grundbelopp/parti = 0,3 prisbasbelopp/parti i kommunfullmäktige (för 2017 = kr/parti). Mandatstöd = 0,075 prisbasbelopp/mandat i kommunfullmäktige (för 2017 = 3 360kr/mandat). Om samtliga partier söker stöd för ungdomsverksamhet innebär det en kostnad om kronor. Sammantaget innebär detta att partistöd enligt nedanstående tabell och stöd för ungdomsverksamhet för samtliga partier i fullmäktige uppgår till kronor. Utbetalning av partistödet sker 2 gånger per år, i januari och i juni. Utbetalning i juni månad förutsätter att partiet inkommit med underlag i form av årsredovisning, verksamhets- och revisionsberättelse. Med bibehållet regelverk för utbetalning av partistöd fördelas det enligt nedan; Mandat Parti Mandatstöd Grundstöd 6mån Totalt/år 9 Moderaterna Centerpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet Rättvisepartiet LBPO Sverigedemokraterna Summa Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige besluta att betala ut partistöd som framgår av tabell ovan samt att nuvarande modell för hantering av partistödet bibehålls med tillägg om att partierna kompletterar sitt underlag med en granskningsrapport/ett intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet använts. Kommunstyrelsens arbetsutskott har föreslagit fullmäktige bifalla kommunledningsförvaltningens förslag. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 135

136 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdet Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet I 2 kap. 9 första stycket kommunallagen finns den grundläggande befogenheten för kommuner och landsting att använda kommunala medel för att ge stöd till partiernas arbete. I den nya utformningen av reglerna definieras begreppet partistöd samtidigt som partistödets ändamål lyfts fram som en del av definitionen. Partistöd är ett sådant ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier som syftar till att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Lokalt partistöd är enligt lagstiftarens mening avsett för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna. Bestämmelsen är central eftersom det är i förhållande till detta ändamål som redovisning och granskning senare ska göras. En annan konsekvens av ändamålsbestämmelsen är att medel som är avsedda för att finansiera politiska sekreterare inte ska räknas in i partistödet eftersom det utgör stöd till det inre politiska arbetet. I den mån finansieringen av politiska sekreterare tidigare år hanterats som en del av partistödet ska detta upphöra fr.o.m. 15 oktober Beslut om politiska sekreterare får istället hanteras och redovisas som ett eget ärende vid sidan av partistödet. Representationskravet I 2 kap. 9 andra stycket kommunallagen knyts rätten för en kommun eller ett landsting att lämna partistöd till att partiet är representerat i fullmäktige med minst en vald ledamot. Bestämmelsen har funnits tidigare men genom den ändrade lydelsen för-tydligas begreppet att vara representerad i fullmäktige. Med lagtextens ord är ett parti representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). Har ett parti en tom stol har också partiets representation minskat i motsvarande mån. En frivillig regel om att begränsa partistödet för tomma stolar Om fullmäktige vill utnyttja utrymmet att begränsa partistödet i förhållande till ett parti som under mandatperioden får en tom stol i fullmäktige måste kommunen respektive landstinget anta en egen bestämmelse om att tillämpa möjligheten som finns i 2 kap. 10 andra stycket KL. Där står att fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelningen av partistödet. I lagens mening är en stol alltså tom först när länsstyrelsen inte har något namn att Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 136

137 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen tillgå när det behöver göras en ny sammanräkning efter en avsägelse från en ledamot i fullmäktige. En frivillig regel om avtrappning Bestämmelsen i 2 kap. 10 andra stycket ska läsas så att det finns utrymme att begränsa det mandatbundna stödet proportionellt i förhållande till antalet tomma stolar. Utnyttjas denna bestämmelse är det viktigt att hålla i minnet att kommunen eller landstinget samtidigt i sina regler för partistöd måste ta ställning till om stödet ska upphöra i samma stund som representationen upphör eller om det ska utgå helt eller delvis under det efterföljande året. Grunden för detta finns i 2 kap. 9 tredje stycket där det framgår sedan tidigare att partistöd får ges som längst i ett år efter det att ett parti upphört att vara representerat. Transparens De nya reglerna är också avsedda att göra beslutsfattandet, utbetalningarna och uppföljningen av det lokala partistödet mer transparent. Lagstiftningen innehåller relativt detaljerade krav på redovisning och granskning av hur partistödets används men avsikten är inte att handläggningen av det årliga beslutet om utbetalning ska innefatta en materiell prövning av hur ett enskilt parti faktiskt brukat sitt partistöd. Genom den årliga hanteringen får partierna ett ansvar för att själva redovisa användningen av stödet i former partiet väljer. De nya reglerna bidrar till att synliggöra partiernas överväganden så att de blir tillgängliga för medborgarna inom ramen för den offentlighet som är naturligt förknippad med att ett ärende läggs på fullmäktiges bord. Beslutsunderlag Cirkulär 14:12 Nya regler i kommunallagen om lokalt partistöd, KLF Hid Kommunledningsförvaltningens förslag, KLF Hid Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , KLF Hid Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 137

138 LULEÅ KOMMUN BESLUTSUNDERLAG 1 (4) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Gunilla Lundin Partistöd 2017 Ärendenr 2017/ Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att betala ut partistöd om kronor och ungdomsstöd om maximalt kronor som framgår nedan. 2. Nuvarande modell för hantering av partistödet bibehålls med tillägg om att partierna kompletterar sitt underlag med en granskningsrapport/ett intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet använts. Sammanfattning av ärendet Nya regler för kommunalt partistöd trädde i kraft 1 februari Det lokala partistödet ska syfta till att stärka partierna i den kommunala demokratin. Kommunen bestämmer om partistöd ska utbetalas och hur stort det ska vara. Partistödet får bestå av ett grundstöd och/eller ett mandatbundet stöd. Det måste finnas en registrerad lokal partiförening som kan ta emot stödet. Fullmäktige måste fatta beslut om att de partier som får stöd ska redovisa att stödet använts för sitt ändamål. Redovisning ska ske per kalenderår och vara kommunen tillhanda senast 30 juni året efter. Redovisning ska dessutom granskas. Partierna utser själva sin granskare. Granskaren ska årligen lämna en granskningsrapport med ett intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet använts. Fullmäktige måste årligen fatta beslut om utbetalning av partistödet. Fullmäktige får i de i förväg antagna reglerna för partistöd besluta om att stödet inte ska utbetalas till ett parti som inte i tid lämnar in en redovisning respektive en granskningsrapport. Luleå kommuns modell Luleå kommuns partistöd är kopplat till prisbasbeloppets utveckling. Ett parti i kommunfullmäktige får ett grundstöd som uppgår till 2 prisbasbelopp (för 2017 = kr/parti). Utöver grundstödet får partier i kommunfullmäktige ett mandatstöd som uppgår till 1 prisbasbelopp/mandat (för 2017= kr/mandat). De partier som har ungdomsförbund ges möjlighet att söka stöd även till denna verksamhet. Principen är densamma som för moderpartiernas stöd men här gäller följande nivåer. Grundbelopp/parti = 0,3 prisbasbelopp/parti i 138

139 LULEÅ KOMMUN BESLUTSUNDERLAG 2 (4) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Gunilla Lundin kommunfullmäktige (för 2017 = kr/parti). Mandatstöd = 0,075 prisbasbelopp/mandat i kommunfullmäktige (för 2017 = 3 360kr/mandat). Om samtliga partier söker stöd för ungdomsverksamhet innebär det en kostnad om kronor. Sammantaget innebär detta att partistöd enligt nedanstående tabell och stöd för ungdomsverksamhet för samtliga partier i fullmäktige uppgår till kronor. Utbetalning av partistödet sker 2 gånger per år, i januari och i juni. Utbetalning i juni månad förutsätter att partiet inkommit med underlag i form av årsredovisning, verksamhets- och revisionsberättelse. Med bibehållet regelverk för utbetalning av partistöd fördelas det enligt nedan; Mandat Parti Mandatstöd Grundstöd 6mån Totalt/år 9 Moderaterna Centerpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet Rättvisepartiet LBPO Sverigedemokraterna Summa Beskrivning av ärendet I 2 kap. 9 första stycket kommunallagen finns den grundläggande befogenheten för kommuner och landsting att använda kommunala medel för att ge stöd till partiernas arbete. I den nya utformningen av reglerna definieras begreppet partistöd samtidigt som partistödets ändamål lyfts fram som en del av definitionen. Partistöd är ett sådant ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier som syftar till att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Lokalt partistöd är enligt lagstiftarens mening avsett för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna. Bestämmelsen är central eftersom det är i förhållande till detta ändamål som redovisning och granskning senare ska göras. En annan konsekvens av 139

140 LULEÅ KOMMUN BESLUTSUNDERLAG 3 (4) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Gunilla Lundin ändamålsbestämmelsen är att medel som är avsedda för att finansiera politiska sekreterare inte ska räknas in i partistödet eftersom det utgör stöd till det inre politiska arbetet. I den mån finansieringen av politiska sekreterare tidigare år hanterats som en del av partistödet ska detta upphöra fr.o.m. 15 oktober Beslut om politiska sekreterare får istället hanteras och redovisas som ett eget ärende vid sidan av partistödet. Representationskravet I 2 kap. 9 andra stycket kommunallagen knyts rätten för en kommun eller ett landsting att lämna partistöd till att partiet är representerat i fullmäktige med minst en vald ledamot. Bestämmelsen har funnits tidigare men genom den ändrade lydelsen för-tydligas begreppet att vara representerad i fullmäktige. Med lagtextens ord är ett parti representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). Har ett parti en tom stol har också partiets representation minskat i motsvarande mån. En frivillig regel om att begränsa partistödet för tomma stolar Om fullmäktige vill utnyttja utrymmet att begränsa partistödet i förhållande till ett parti som under mandatperioden får en tom stol i fullmäktige måste kommunen respektive landstinget anta en egen bestämmelse om att tillämpa möjligheten som finns i 2 kap. 10 andra stycket KL. Där står att fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelningen av partistödet. I lagens mening är en stol alltså tom först när länsstyrelsen inte har något namn att tillgå när det behöver göras en ny sammanräkning efter en avsägelse från en ledamot i fullmäktige. En frivillig regel om avtrappning Bestämmelsen i 2 kap. 10 andra stycket ska läsas så att det finns utrymme att begränsa det mandatbundna stödet proportionellt i förhållande till antalet tomma stolar. Utnyttjas denna bestämmelse är det viktigt att hålla i minnet att kommunen eller landstinget samtidigt i sina regler för partistöd måste ta ställning till om stödet ska upphöra i samma stund som representationen upphör eller om det ska utgå helt eller delvis under det efterföljande året. Grunden för detta finns i 2 kap. 9 tredje stycket där det framgår sedan tidigare att partistöd får ges som längst i ett år efter det att ett parti upphört att vara representerat. Transparens De nya reglerna är också avsedda att göra beslutsfattandet, utbetalningarna och uppföljningen av det lokala partistödet mer transparent. Lagstiftningen innehåller relativt detaljerade krav på redovisning och granskning av hur partistödets används men avsikten är inte att handläggningen av det årliga beslutet om utbetalning ska innefatta en materiell prövning av hur ett enskilt 140

141 LULEÅ KOMMUN BESLUTSUNDERLAG 4 (4) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Gunilla Lundin parti faktiskt brukat sitt partistöd. Genom den årliga hanteringen får partierna ett ansvar för att själva redovisa användningen av stödet i former partiet väljer. De nya reglerna bidrar till att synliggöra partiernas överväganden så att de blir tillgängliga för medborgarna inom ramen för den offentlighet som är naturligt förknippad med att ett ärende läggs på fullmäktiges bord. Beslutsunderlag Cirkulär 14:12 Nya regler i kommunallagen om lokalt partistöd, KLF Hid Gunilla Lundin kanslichef Beslutet skickas till Gruppledare i kommunfullmäktige 141

142 142

143 143

144 144

145 145

146 146

147 147

148 148

149 149

150 150

151 151

152 152

153 153

154 154

155 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Borgen till Luleå Renhållning AB Ärendenr 2017/ Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld gå i borgen för Luleå Renhållning AB med kr. Borgensåtagandet gäller tillsvidare. Sammanfattning av ärendet Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Norrbottens län har med stöd av 9 kap. miljöbalken lämnat tillstånd till Luleå Renhållning AB, organisationsnummer , för fortsatt och utökad verksamhet med hantering och deponering av avfall på Sunderby avfallsanläggning, fastighet Sunderbyn 58:8, Luleå kommun. Länsstyrelsen Norrbottens beslut Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Sunderby avfallsanläggning, Luleå kommun, är daterat med diarienummer För att säkerställa att skyldigheterna enligt detta tillstånd fullföljs, vad gäller erforderliga efterbehandlingsåtgärder, skall verksamhetsutövaren hos Länsstyrelsen i Norrbottens län ställa säkerhet för kostnader om kronor. Ekonomikontoret föreslår kommunfullmäktige med anledning av ovanstående besluta att som säkerhet ställa ut en borgen till Luleå Renhållning AB på kr för att säkerställa att ekonomiska förutsättningar finns för att fortsätta och utöka Luleå Renhållning AB:s verksamhet vid Sunderby avfallsanläggning, Sunderbyn 58:8, Luleå kommun. Borgensavgift utgår enligt Luleå kommuns finansiella policy. Kommunstyrelsens arbetsutskott har föreslagit fullmäktige bifalla ekonomikontorets förslag. Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 155

156 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdet Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag under proposition och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beslutsunderlag Länsstyrelsens beslut, KLF Hid Ekonomikontorets förslag, KLF Hid Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , KLF Hid Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 156

157 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret / Camilla Helamb Borgen till Luleå Renhållning AB Ärendenr 2017/ Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld gå i borgen för Luleå Renhållning AB med kr. Borgensåtagandet gäller tillsvidare. Sammanfattning av ärendet Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Norrbottens län har med stöd av 9 kap. miljöbalken lämnat tillstånd till Luleå Renhållning AB, organisationsnummer , för fortsatt och utökad verksamhet med hantering och deponering av avfall på Sunderby avfallsanläggning, fastighet Sunderbyn 58:8, Luleå kommun. Länsstyrelsen Norrbottens beslut Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Sunderby avfallsanläggning, Luleå kommun, är daterat med diarienummer För att säkerställa att skyldigheterna enligt detta tillstånd fullföljs, vad gäller erforderliga efterbehandlingsåtgärder, skall verksamhetsutövaren hos Länsstyrelsen i Norrbottens län ställa säkerhet för kostnader om kronor. Ekonomikontoret föreslår kommunfullmäktige med anledning av ovanstående besluta att som säkerhet ställa ut en borgen till Luleå Renhållning AB på kr för att säkerställa att ekonomiska förutsättningar finns för att fortsätta och utöka Luleå Renhållning AB:s verksamhet vid Sunderby avfallsanläggning, Sunderbyn 58:8, Luleå kommun. Borgensavgift utgår enligt Luleå kommuns finansiella policy. Beslutsunderlag Länsstyrelsens beslut, KLF Hid Camilla Helamb Ekonom/Controller Beslutet skickas till Luleå Renhållning AB Ekonomikontoret 157

158 BESLUT 1 (38) Datum Diarienummer Miljöprövningsdelegationen Luleå Renhållning AB Murbruksvägen Luleå Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Sunderby avfallsanläggning, Luleå kommun Kod i miljöprövningsförordningen (i dess lydelse före den 1 januari 2017): 90.45, 90.30, 90.70, , , , , , (29 kap. 1, 3, 6, 9, 17, 36, 43, 56 ) Koordinater enligt SWEREF 99: N , E: Beslut Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Norrbottens län lämnar med stöd av 9 kap. miljöbalken (MB), Luleå Renhållning AB, nedan bolaget, med organisationsnummer , tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet med hantering och deponering av avfall på fastigheten Sunderbyn 58:8, Luleå kommun. Tillståndet avser följande verksamheter: A. Deponering av högst ton icke farligt avfall i ny celldeponi för icke farligt avfall inom etapp 1 B. Deponins höjd får efter sluttäckning uppgå till högst + 27 meter, angivet i RH B. Deponering av totalt högst ton icke farligt avfall i form av sulfidjordar och sulfatjordar i ny celldeponi inom etapp 2 A. Deponins höjd får efter sluttäckning uppgå till högst + 27 meter, angivet i RH C. Återvinning av farligt avfall som består av uppgrävda massor genom andra metoder än termisk avdrivning, högst ton per år. D. Sortering av icke farligt avfall, högst ton per år. E. Mekanisk bearbetning av icke farligt avfall för återvinning, högst ton per år. F. Mellanlagring av icke farligt avfall, högst ton vid något tillfälle varav högst ton vid något tillfälle får utgöras av uppgrävda massor. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se 158

159 BESLUT 2 (38) Datum Diarienummer Miljöprövningsdelegationen G. Mellanlagring av farligt avfall bestående av el-avfall, tryckimpregnerat trä samt kyl- och frysmöbler, högst ton sammanlagt vid något tillfälle. H. Mellanlagring av övrigt farligt avfall, högst 500 ton vid något tillfälle. I. Biologisk behandling av icke farligt park- och trädgårdsavfall, högst ton per år. J. Avvattning och behandling av flytande, icke farligt avfall, högst ton per år. Bolaget beviljas även tillstånd till att utföra de byggnads- och anläggningsåtgärder som är nödvändiga för den planerade verksamheten. Miljöprövningsdelegationen godkänner med stöd av 6 kap. 9 MB den i ärendet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen. Tillståndet till verksamhet enligt punkt A, B och C gäller till och med den 30 juni Tillståndet till verksamhet enligt punkt D-J gäller tills vidare. Ansökan om avvattning och behandling av annat farligt avfall än uppgrävda massor avslås. Behandling av uppgrävda massor genom termisk avdrivning tillåts ej. Undantag enligt förordningen om deponering av avfall Miljöprövningsdelegationen beviljar, enligt 22 förordningen (2001:512) om deponering av avfall (deponiförordningen), bolaget undantag från kravet på att dräneringsskiktet ska ha en mäktighet på 0,5 m i den nya deponin för icke farligt avfall inom etapp 1 B. Miljöprövningsdelegationen beviljar, enligt 24 deponiförordningen, bolaget undantag från kravet på bottentätning, översvämningsskydd och dränering av den planerade deponin för sulfid- och sulfathaltiga jordar i etapp 2 A. Ekonomisk säkerhet Tillståndets giltighet är beroende av att bolaget ställer en säkerhet som uppgår till 6,0 miljoner kronor (6,0 Mkr). I fråga om slag av säkerhet gäller 2 kap. 25 utsökningsbalken. Säkerheten ska godkännas av miljöprövningsdelegationen, ställas till och förvaras av länsstyrelsen. Tillståndet får inte tas i anspråk innan säkerheten har godkänts. 159

160 BESLUT 3 (38) Datum Diarienummer Miljöprövningsdelegationen Villkor Allmänt 1. Om inte annat framgår av övriga villkor skall verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Bolaget ska journalföra allt avfall som tas emot vid anläggningen avseende mängd, avfallsslag och ursprung samt dokumentera hur avfallet har behandlats och slutligen omhändertagits. 3. Bolaget ska i alla delar av verksamheten vidta åtgärder för att förebygga, hindra och motverka olägenheter som kan uppstå genom spridning av luktande ämnen, damning, nedskräpning, fåglar, råttor, insekter och bränder. Om störningar trots detta uppstår skall bolaget omedelbart utreda orsaken till störningen och vidta effektiva motåtgärder. 4. Städning i omedelbar närhet av avfallsanläggningen ska ske regelbundet, dock minst två gånger per år. Städning av ytor utanför fastigheten samt efter transportvägar till anläggningen ska ske regelbundet, dock minst en gång per år. 5. Kemiska produkter ska förvaras på ett tätt motståndskraftigt underlag så att spridning till omgivningen inte kan ske vid spill, läckage eller annan olycka. 6. Den ekvivalenta ljudnivån från verksamheten får inte överstiga följande begränsningsvärden utomhus vid bostäder: 50 db(a) vardagar utom lördagar kl. 06:00-18:00 45 db(a) lördagar, söndagar och helgdagar kl. 06:00-18:00 45 db(a) kvällstid kl. 18:00-22:00 40 db(a) nattetid kl. 22:00-06:00 Ifall ljudet innehåller hörbara tonkomponenter ska begränsningsvärden som är 5 db(a)-enheter lägre än ovanstående värden tillämpas. Momentana ljud från verksamheten får nattetid inte överstiga ljudnivån 55 db(a) utomhus vid bostäder. Villkoret ska kontrolleras genom immissionsmätningar eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalenta ljudnivåer ska beräknas för de ovan angivna tidsintervallen. Ifall en störande verksamhet endast pågår under en del av tiden ska den ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid den störande verksamheten pågår. Mätningar och beräkningar ska utföras enligt generella anvisningar från Naturvårdsverket. Kontroll ska utföras minst en gång vart tredje år eller så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra att föreskrivna bullernivåer kan komma att överskridas. 7. Utgående vatten från lakvattenreningen ska släppas ut i det kommunala spillvattennätet. 160

161 BESLUT 4 (38) Datum Diarienummer Miljöprövningsdelegationen Mellanlagring 8. Farligt avfall och icke farligt avfall med olika egenskaper ska lagras och behandlas åtskilda från varandra om återvinning eller slutligt omhändertagande kan försvåras. 9. Flytande farligt avfall ska lagras i täta behållare på täta, motståndskraftiga ytor på ett sådant sätt att avfallet inte riskerar att spridas till omgivningen vid spill, läckage eller annan olycka. Dagvatten från dessa ytor ska ledas till anläggningens lakvattenreningssystem. 10. Övrigt farligt avfall som omfattas av punkt G-H i tillståndet ska förvaras på hårdgjorda, täta ytor. Dagvatten och lakvatten från dessa ytor ska ledas till anläggningens lakvattenreningssystem. 11. Icke farligt avfall ska lagras, bearbetas och i övrigt hanteras på hårdgjorda ytor. Dagvatten och lakvatten från dessa ytor ska ledas till anläggningens lakvattenreningssystem. 12. Förorenade massor ska lagras, behandlas och i övrigt hanteras på hårdgjorda och täta ytor. Förorenade massor med okända lakningsegenskaper ska dessutom skyddas från nederbörd. Förorenade massor ska hållas väl åtskilda från färdigbehandlade massor. Lakvatten och dagvatten från ytor där förorenade massor lagras, behandlas eller hanteras ska ledas till anläggningens lakvattenreningssystem. 13. Innan behandling av förorenade massor påbörjas ska varje behandlingskampanj anmälas till tillsynsmyndigheten senast sex veckor innan den påbörjas. Bolaget ska i anmälan föreslå lämpliga försiktighetsåtgärder för att förebygga, förhindra och motverka att behandlingsverksamheten orsakar olägenheter för människors hälsa eller skadar miljön. Utöver vad som anges i 25 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska följande uppgifter finnas med i en sådan anmälan: a) hur stora volymer förorenade massor som avses behandlas; b) massornas ursprung; c) vilken typ av förorening som är dimensionerande; d) Hur färdigbehandlande massor kommer att hanteras. Biologisk behandling och avvattning 14. Biologisk behandling av park- och trädgårdsavfall ska ske på hårdgjord yta så att förorenat dagvatten och lakvatten samlas upp och återförs till behandlingsprocessen eller leds till anläggningens lakvattenreningssystem. 15. Avvattning och behandling av flytande, icke farligt avfall ska ske inomhus i invallade utrymmen där allt vatten kan samlas upp, kontrolleras och behandlas före avledning till anläggningens lakvattenreningssystem. 161

162 BESLUT 5 (38) Datum Diarienummer Miljöprövningsdelegationen Deponins utförande och deponering av icke-farligt avfall, etapp 1 B 16. Den nya deponin för icke farligt avfall inom etapp 1B ska förses med bottentätning och dränering enligt bolagets åtaganden i ansökningshandlingarna om inte annat framgår av andra delar av detta beslut. 17. Deponin ska konstrueras så att lakvatten kan uppsamlas och kontrolleras separat före avledning till anläggningens lakvattenreningssystem. 18. Kompaktering av avfall som inte är självkompakterande ska ske regelbundet. 19. Vid deponering av asbest ska avfallet täckas vid varje deponeringstillfälle. 20. Mellantäckning av avfall får även ske med annat för ändamålet lämpligt avfall. 21. Avfall som används för konstruktionsändamål ska a) Under sluttäckningens tätskikt uppfylla gällande kriterier för deponering på den aktuella deponin (för närvarande enligt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10); b) Ovanför sluttäckningens tätskikt antingen uppfylla gällande kriterier för inert avfall, uppfylla gällande kriterier för mindre än ringa risk avseende användning av avfall för anläggningsändamål eller uppfylla kriterier som bestäms av tillsynsmyndigheten i varje enskilt fall. 22. En deponeringsplan ska inges till tillsynsmyndigheten senast en månad innan deponering av avfall i den nya deponin påbörjas. 23. När deponering upphört ska deponin förses med en sluttäckning som uppfyller kraven i deponiförordningen. Deponins utförande och deponering av sulfid- och sulfatjordar, etapp 2 A 24. Endast sulfid- eller sulfathaltiga massor får deponeras i denna deponi. 25. Massor som ska deponeras ska registreras med avseende på mängd och försurningspotential. 26. Invallade deponiceller ska anläggas med en permeabilitet på högst 10-7 m/s i cellväggarna. 27. Deponicellerna ska utformas för att bibehålla full vattenmättnad i de deponerade sulfidhaltiga massorna. 28. Sulfidhaltiga massor som inte är vattentäckta ska, senast inom en vecka efter deponeringstillfället, mellantäckas med rena massor med en permeabilitet på högst 10-7 m/s. 29. Sulfathaltiga jordar får deponeras torrt efter stabilisering. 162

163 BESLUT 6 (38) Datum Diarienummer Miljöprövningsdelegationen 30. En deponeringsplan ska inges till tillsynsmyndigheten senast två månader innan deponering påbörjas i den nya deponin inom etapp 2 A. 31. Överskottsvatten från deponin ska samlas upp och kontrolleras innan utsläpp till recipient. Utgående vatten till recipient ska ha ett ph-värde mellan 5,5 7, När deponering upphört ska deponin förses med en sluttäckning enligt bolagets åtaganden i ansökningshandlingarna. Dessutom ska ett vegetationsetableringsskikt påföras som den översta delen av sluttäckningen. Kontroll 33. Bolaget ska genom regelbunden provtagning kontrollera om vattenkvalitén i Storbäcken påverkas negativt av utsläpp från verksamheten vid anläggningen, inklusive den avslutade deponin i etapp 1 A. 34. Bolaget ska genom regelbunden provtagning kontrollera att ingen negativ påverkan sker på dricksvattnets kvalité i enskilda vattentäkter nedströms anläggningen. Kontrollen ska utföras enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning. Om kontrollen visar att dricksvattnet inte är tjänligt enligt Livsmedelsverkets kvalitetsrekommendationer, ska bolaget vidta åtgärder för att säkerställa att nyttjarna av vattentäkterna erhåller tjänligt dricksvatten. Delegationer Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap st. MB åt tillsynsmyndigheten att vid behov besluta om ytterligare villkor avseende: 1) Användning av avfall för anläggningsändamål inom anläggningen; 2) Utsläpp till luft, mark och vatten från behandling av förorenade massor och avvattning av flytande avfall; 3) Hantering av kemiska produkter och avfall vid behandling av förorenade massor och avvattning av flytande avfall. Uppskjutna frågor Miljöprövningsdelegationen skjuter upp avgörandet av slutliga villkor med stöd av 22 kap st. MB för utsläpp av renat lakvatten till det kommunala spillvattennätet. Bolaget ska under en prövotid utreda innehållet av följande föroreningar i utgående vatten från lakvattenreningsanläggningen: arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink, alifatiska och aromatiska kolväten, PCB och PAH:er, oxy- PAH:er samt perfluorerade ämnen (PFAS). Bolaget ska samråda med tillsynsmyndigheten innan utredningen påbörjas. Resultatet av utredningen med förslag på slutliga villkor ska redovisas till miljöprövningsdelegationen senast tre år efter det att lagring av förorenade massor påbörjats. 163

164 BESLUT 7 (38) Datum Diarienummer Miljöprövningsdelegationen Provisoriska föreskrifter P1 För utsläpp från lakvattendammen ska under prövotiden och fram till dess miljöprövningsdelegationen beslutar annat följande gälla som riktvärden och årsmedelvärden: ph 6,5-11,0 Arsenik 30 µg/l Bly 50 µg/l Kadmium 0,5 µg/l Krom, totalt 30 µg/l Koppar 200 µg/l Kvicksilver 0,5 µg/l Nickel 100 µg/l Zink 200 µg/l Alifater >C5-C36 10 mg/l Aromater >C8-C35 1 mg/l PAH 16 0,5 mg/l PCB 7 0,1 µg/l Igångsättningstid Den med tillståndet avsedda utökade verksamheten med anläggande av ny deponi inom etapp 1 B, anläggande av ny deponi för sulfidjordar inom etapp 2 A samt återvinning av förorenade massor enligt punkterna A-C i tillståndet, ska ha satts igång senast två år efter att detta beslut vunnit laga kraft. I annat fall förfaller tillståndet i dessa delar. Tillsynsmyndigheten och länsstyrelsen ska meddelas när verksamheten sätts igång. Verkställighet Miljöprövningsdelegationen bifaller bolagets yrkande om verkställighetsförordnande. Tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte har vunnit laga kraft men först när en säkerhet har godkänts av miljöprövningsdelegationen. Återkallelse av tidigare beslut Miljöprövningsdelegationen återkallar med stöd av 24 kap. 3 1 st. 6 p. MB följande tidigare beslut: Tillståndsbeslut från miljöprövningsdelegationen den 13 december 2004 (dnr ), delvis ändrat genom miljödomstolens dom den 10 november 2006 (mål nr M ); Ändringsbeslut från miljöprövningsdelegationen den 11 mars 2008, dnr ; Ändringsbeslut från miljöprövningsdelegationen den 8 april 2008, dnr Återkallelsen gäller från och med att beslutet har vunnit laga kraft och tillståndet har tagits i anspråk. 164

165 BESLUT 8 (38) Datum Diarienummer Miljöprövningsdelegationen Kungörelsedelgivning Kungörelse om detta beslut införs inom tio dagar från datum för beslutet i Post- och inrikes tidningar samt i ortstidningarna Norrbottens-Kuriren och Norrländska socialdemokraten (NSD). Redogörelse för ärendet Bakgrund Ansökan föranleds huvudsakligen av att bolaget vill anlägga en ny deponi för sulfidhaltiga jordmassor inom avfallsanläggningens område. Bolaget vill även anlägga en ny deponi för icke-farligt avfall (IFA) ovanpå den tidigare avslutade IFA-deponin i etapp 1 B. I ansökan ingår även andra verksamheter med hantering av farligt avfall och icke-farligt avfall. Tidigare tillståndsbeslut Bolaget har sedan tidigare tillstånd för den verksamhet som hittills bedrivits på anläggningen. Den del av tillståndet som medger deponering av avfall i befintlig deponi i etapp 1 A och 1 B har upphört att gälla. Samråd Bolaget har haft samråd med länsstyrelsen och med de enskilda som har antagits bli särskilt berörda av verksamheten. Verksamheten ska alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bolaget har därför även haft samråd med allmänheten samt organisationer och övriga berörda statliga myndigheter. Ärendets handläggning Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning kom in till miljöprövningsdelegationen den 11 februari Efter kompletteringar kungjordes ansökan i ortstidningarna Norrbottens-Kuriren och NSD den 8 september 2016 och har remitterats till miljö- och byggnadsnämnden i Luleå kommun. Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig. Ett yttrande har kommit in från miljö- och byggnadsnämnden. Bolaget har fått tillfälle att bemöta yttrandet. Ansökan med yrkanden, åtaganden och förslag till villkor Yrkanden Bolaget ansöker, så som man slutligen utformat sitt yrkande, om tillstånd till nedanstående verksamheter. Deponering 1. Deponering av högst ton icke-farligt avfall per år i ny deponi för icke farligt avfall samt i monodeponi för sulfidjordar; Hantering 2. Sortering av högst ton avfall per år; 3. Bearbetning av högst ton avfall per år för återvinning; 4. Behandling av högst ton förorenade massor per år; 165

166 BESLUT 9 (38) Datum Diarienummer Miljöprövningsdelegationen Mellanlagring och uppläggning 5. Mellanlagring av högst ton avfall, varav maximalt ton förorenade massor, vid något tillfälle inför behandling, användning som konstruktionsmaterial eller bortskaffande; 6. Mellanlagring av högst ton farligt avfall av typen el-avfall, tryckimpregnerat trä, samt kyl- och frysmöbler och därtill 500 ton övrigt farligt avfall vid något tillfälle; Biologisk behandling, avvattning och annan behandling 7. Biologisk behandling av högst ton/år park- och trädgårdsavfall; 8. Avvattning och behandling av högst ton flytande avfall per år varav maximalt ton utgörs av farligt avfall. Bolaget yrkar vidare: - att få utföra de byggnads- och anläggningsåtgärder som den planerade verksamheten förutsätter; - att villkor och andra föreskrifter meddelas i enlighet med de förslag som redovisas i kapitel 4; - att miljöprövningsdelegationen godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen. Bolaget yrkar även: - att länsstyrelsen medger undantag enligt 24 förordningen (2001:512) om deponering av avfall (deponiförordningen) från förordningens krav på översvämningsskydd och bottentätning i monodeponi för sulfidmassor (21-23 deponiförordningen); - att länsstyrelsen medger undantag från dräneringsskiktets mäktighet om minst 0,5 m vid deponi för icke-farligt avfall (22 deponiförordningen); - att total mängd icke farligt avfall som får deponeras i ny deponicell inom etapp 1B får uppgå till ton; - att total mängd sulfid-/sulfatjordar som får deponeras i monodeponin får uppgå till ton fördelat på ton sulfidjordar till våta deponiceller och ton sulfatjord till behandling/kalkning och torrdeponering; - att deponering i den nya monodeponin för sulfid- och sulfatjordar får ske till höjden + 27 meter; Förslag till villkor Bolaget föreslår att följande villkor skall gälla för verksamheten: 1. Om inte annat framgår av övriga villkor skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Refererande till avfallsförordningen 2011:927 tillåts avfall från följande branscher och processer eller liknande mottas, behandlas och deponeras inom anläggningen: 01 Avfall från prospektering, ovan- och underjordsbrytning samt fysikalisk och kemisk behandling av mineral. 02 Avfall från jordbruk, trädgårdsnäring, vattenbruk, skogsbruk, jakt och fiske samt från bearbetning och beredning av livsmedel 03 Avfall från träförädling och tillverkning av plattor och möbler, pappersmassa, papper och papp. 04 Avfall från läder-, päls- och textilindustri. 166

167 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen 05 Avfall från oljeraffinering, naturgasrening och kolpyrolys. 06 Avfall från oorganisk-kemiska processer. 07 Avfall från organisk-kemiska processer. 08 Avfall från tillverkning, formulering, distribution och användning av ytbeläggningar (färg, lack och porslinsemalj), lim, fogmassa och tryckfärg. 09 Avfall från fotografisk industri. 10 Avfall från termiska processer. 11 Avfall från kemiskytbehandling och ytbehandling av metaller och andra material; hydrometallurgiska processer exklusive järnmetaller. 12 Avfall från formning samt fysikalisk och mekanisk ytbehandling av metaller och plaster. 13 Oljeavfall och avfall från flytande bränslen (utom ätliga oljor och oljor i kapitel 05,12 och 19). 14 Avfall bestående av organiska lösningsmedel, köldmedier och drivmedel (utom 07 och 08). 15 Förpackningsavfall; absorbermedel, torkdukar, filtermaterial och skyddskläder som inte anges på annan plats. 16 Avfall som inte anges på annan plats i förteckningen. 17 Bygg- och rivningsavfall (även uppgrävda massor från förorenade områden). 18 Avfall från sjukvård och veterinärverksamhet eller därmed förknippad forskning (utom köks- och restaurangavfall utan direkt anknytning till patientbehandling). 19 Avfall från avfallshanteringsanläggningar, externa avloppsreningsverk och framställning av dricksvatten eller vatten för industriändamål. 20 Hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall (även separat insamlade fraktioner). 3. Bolaget ska journalföra allt avfall som tas emot vid anläggningen avseende mängd och avfallsslag samt dokumentera hur avfallet har behandlats och slutligen omhändertagits. 4. Bolaget skall i alla delar av verksamheten vidta de åtgärder som skäligen kan fodras för att förebygga, hindra eller motverka de olägenheter som kan uppstå genom spridning av luktande ämnen, damning, material som transporteras med vinden, fåglar, råttor och insekter samt bränder. Om störningar från verksamheten trots detta uppstår skall bolaget omedelbart utreda orsaken till störningen och i samråd med tillsynsmyndigheten vida effektiva motåtgärder. Deponins utförande och deponering av icke-farligt avfall 5. Deponering av avfall får ske till högst + 27 meter enligt RH-00 inklusive sluttäckning. 6. Ovanpå den befintliga deponin ska läggas ett tätskikt av syntetiskt geomembran samt en dränmatta (geokomposit). 7. Deponin ska konstrueras så att lakvatten kan uppsamlas och provtas separat och därefter avledas till lakvattenbehandlingen. 8. Kompaktering av avfall som inte är självkompakterande ska ske dagligen, mellantäckning av avfall får även ske med lämpliga avfalls- och restprodukter. 9. Deponeringsplan ska inges till tillsynsmyndigheten senast en månad innan den nya deponeringsytan tas i anspråk. 10. De restprodukter som efter bearbetning och lagring används för konstruktionsändamål ska; 167

168 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen - under tätskikt uppfylla gällande kriterier för deponering inom den aktuella deponin, Naturvårdsverkets föreskrift, NFS 2004:10. - ovan tätskikt utgöras av material som uppfyller gällande kriterier för inert avfall eller Naturvårdsverkets handbok för avfall i anläggningsändamål. Deponins utförande och deponering av sulfidjord 11. Endast sulfidhaltiga jordmassor får deponeras i denna deponi 12. Sulfidjordar registreras med mängd och försurningspotential 13. Invallade celler anläggs med en permeabilitet på maximalt 10-7 m/s i cellväggarna. 14. Cellerna utformas för att bibehålla full vattenmättnad i deponerade massor. 15. Om inte sulfidjordarna är vattentäckta mellantäcks dessa inom en vecka med moränjord med en permeabilitet på maximalt 10-7 m/s. 16. Deponeringsplan ska inges till tillsynsmyndigheten senast två månader innan den nya deponeringsytan tas i anspråk. 17. Då deponering av sulfidmassor upphör utförs en kvalificerad sluttäckning bestående av minst 0,7 m moränjord, med en permeabilitet på maximalt 10-7 m/s, som skyddsskikt. Slutligen påförs ett minst 0,3 m tjockt vegetationsskikt med högt organiskt innehåll. Sortering och bearbetning av avfall 18. Ytor för sortering och bearbetning av avfall ska hårdgöras och förorenat vatten från ytorna ska samlas upp och ledas till lakvattenbehandlingsanläggningen. Sortering och bearbetning får ske på deponin för icke-farligt avfall. Biologisk behandling, avvattning och annan behandling 19. Biologisk behandling av park- och trädgårdsavfall ska ske på hårdgjord yta så att förorenat ytvatten och eventuellt lakvatten kan samlas upp och återföras eller ledas till lakvattenbehandlingen. 20. Avvattning och behandling av slam samt förorenat vatten skall ske inomhus i invallade utrymmen där allt vatten kan samlas upp, behandlas och provtas före det avleds till anläggningens lakvattenreningssystem. 21. Vid behandling av förorenade massor skall anmälan ske till tillsynsmyndigheten senast sex veckor innan den påbörjas. Bolaget skall i anmälan föreslå lämpliga försiktighetsmått för att begränsa störningarna till omgivningen från behandlingsverksamheten. 22. Lakvatten från kampanjvis behandling av förorenade massor ska samlas upp, behandlas och provtas före det avleds till anläggningens lakvattenreningssystem. Mellanlagring 23. All hantering och mellanlagring av icke-farligt avfall ska ske på hårdgjorda ytor så att förorenat ytvatten och eventuellt lakvatten kan uppsamlas och omhändertas för behandling. Mellanlagring av utsorterat brännbart avfall från hushållen ska ske i täckt lager i separat byggnad. 24. Mellanlagring av farligt avfall samt förorenade massor ska ske på hårdgjorda ytor så att lakvatten kan samlas upp och omhändertas för behandling. Förorenade massor, som utgör farligt avfall, som mellanlagras för behandling eller bortforsling ska täckas med tät duk eller liknande för att minska lakvattenmängden. Lakvatten 25. Bolaget ska tillse att lakvatten från IFA deponin, sorteringen, bearbetningen och mellanlagringen av avfall omhändertas för behandling i anläggningens 168

169 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen lakvattenreningssystem. Utsläppsvillkor till kommunens VA-nät regleras i avtal med huvudmannen för VA-verksamheten. Städning 26. Städning ska ske i omedelbar närhet till avfallsanläggningen en gång per år. Om det är av behov påkallat så ska en noggrann städning ske av avfall från verksamheten som ligger utanför fastigheten och efter transportvägar till anläggningen. Buller 27. Den ekvivalenta ljudnivån från verksamheten får som riktvärde utomhus vid bostadshus inte överstiga 50 db(a) vardagar utom lördagar id db(a) lördagar, söndagar och helgdagar kl db(a)kvällstid kl db(a) nattetid kl Momentana ljud nattetid får som riktvärde vid bostadshus inte överstiga 55 db(a). Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids mer än tillfälligt, ska föranleda att verksamhetsutövaren vidtar åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Säkerhet För att säkerställa att skyldigheterna enligt detta tillstånd fullföljs, vad gäller erforderliga efterbehandlingsåtgärder, skall verksamhetsutövaren hos Länsstyrelsen i Norrbottens län ställa säkerhet för kostnader om 4,5 miljoner kr. I fråga om slag av säkerhet gäller 2 kap. 25 utsökningsbalken. Tillståndet får inte tas i anspråk innan säkerhet har ställts. Bolagets beskrivning av verksamheten Avfallsanläggningen i Södra Sunderbyn ligger på fastigheten Sunderbyn 58:8 ca 15 km nordväst om Luleå centrum och ca 1,5 km nordost om Sunderbyns centrum. Närmaste bebyggelse finns söder och väster om avfallsanläggningen. I söder finns tre bostadshus i Marieberg, ca m från fastighetens sydgräns. I väster ligger bostadsbebyggelsen ca 300 m från fastighetsgränsen. Länssjukhuset i Södra Sunderbyn är beläget ca 2 km väster om anläggningen. Strax nordost om avfallsanläggningen ligger Sunderby Jaktvårdsförenings skjutbana, Skanskas morän- och bergtäkt, Norrlandsjord & Miljö AB:s kompost- och jordbehandlingsanläggning och Ragnsells Däckåtervinning. Tillfartsvägen till avfallsanläggningen ansluter till väg 97 mellan Luleå och Boden och till Mariebergsvägen mot kyrkbyn i Gammelstad. Infarten är förlagd söder om anläggningen. Trafiken i området utgörs i huvudsak av persontrafik till återvinningscentralen samt av tung trafik till bergtäkten, Norrlandsjords avfallsanläggning och bolagets avfallsanläggning. Verksamhetens lokalisering utreddes utförligt i samband med den senaste tillståndsprövningen Av utredningen gjordes bedömningen att nuvarande lokalisering är den mest lämpliga. Förutsättningarna för anläggningen och planerade verksamheter har inte förändrats på något avgörande sätt sedan Tidigare genomförd lokaliseringsutredning bedöms vara aktuell även för planerade verksamheter varför någon ny lokaliseringsutredning inte gjorts inför denna tillståndsansökan. Befintlig anläggning i Sunderbyn bedöms som lämplig bland annat på grund av nära förbindelse till väg 97 samt E4. Det förekommer inte några skyddade områden eller i övrigt intressanta natur- eller kulturområden i områdets närhet. Befintlig infrastruktur 169

170 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen för avfallsverksamhet kan nyttjas och ingen ny mark behöver tas i anspråk. Dessutom är hela verksamhetsområdet sedan tidigare avsatt för avfallsverksamhet. Av markanvändningsplanen framgår översiktligt hur verksamheten är planerade. Bolaget vill ha möjlighet att över tid anpassa verksamheten inom anläggningen genom att kunna omdisponera verksamheten inom verksamhetsområdet. Detta under förutsättning att aktuella ytor uppfyller motsvarande krav med avseende på lakvattenuppsamling etc. Användande av markytor Av markanvändningsplanen (se bilaga 1) framgår översiktligt hur verksamheten är planerad. Bolaget vill ha möjlighet att över tid anpassa verksamheten inom anläggningen genom att kunna omdisponera verksamheten inom verksamhetsområdet. Detta under förutsättning att aktuella ytor uppfyller motsvarande krav med avseende på lakvattenuppsamling etc. Miljökonsekvensbeskrivning Nollalternativ Nollalternativet innebär att verksamheten fortsätter bedrivas enligt gällande tillstånd där Sunderby avfallsanläggning fortsätter att fungera i huvudsak som mellanlagrings- och omlastningsplats för många avfallsfraktioner som sedan måste transporteras till andra anläggningar för vidare omhändertagande. Möjligheten att vid Sunderby avfallsanläggning i högre grad omhänderta och hantera avfall som uppkommer i Luleåregionen ger upphov till en minskad miljöpåverkan och orsakar färre miljöpåverkande och kostsamma transporter. Det finns ett stort behov av mottagningsanläggningar för sulfidmassor i Norrbottens kustregion, eftersom den närmaste mottagningsanläggningen idag utgörs av Dåva deponi i Umeå. Nollalternativet innebär transporter av sulfidjord över långa sträckor vilket medför onödiga avgasemissioner, onödiga kostnader i entreprenadprojekt och en onödigt omfattande hantering av sulfidjorden som därmed hinner exponeras för syre så att den försurande oxidationsprocessen inleds. Ett alternativ till transporter av sulfidjord till extern anläggning vid nollalternativet är att sulfidhaltiga massor som uppkommer i regionen omhändertas/deponeras på någon annan plats än den tänkta vid Sunderby avfallsanläggning. Tänkbara alternativa lokaliseringar för deponering av sulfidjord skulle kunna vara våtmarker eller myrmark i Norrbottens kustregion, vilka ofta har höga naturvärden. I området för planerad sulfidjordsdeponi vid Sunderby avfallsanläggning förekommer inte några höga naturvärden. Området utgör en del i avfallsanläggningens befintliga verksamhetsområde och bedöms därmed inte vara särskilt skyddsvärt utan bedöms snarare vara en lämplig plats jämfört med nollalternativet. Konsekvenserna för miljön med nollalternativet blir fler och längre transporter, eftersom avfall för behandling/bearbetning/sortering, deponirest samt sulfidhaltiga massor måste transporteras till extern anläggning utanför kommunen. Alternativt medför nollalternativet att annat område inom kommunen tas i bruk för omhändertagande och deponering av avfall vilket lämnar outnyttjad kapacitet på Sunderby avfallsanläggning. 170

171 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen Nollalternativet främjar inte resurshushållning samtidigt som påverkan på närområdet kvarstår då Sunderby avfallsanläggning fortfarande fungerar som sorterings- och omlastningsstation för avfall. Sammanfattningsvis innebär nollalternativet att ett område som är planlagt för avfallshantering/anläggning, har låga naturvärden, naturligt goda förutsättningar för deponering av sulfidjord samt en befintlig och utbyggd infrastruktur för hantering av avfall inte kan nyttjas till full kapacitet. Nollalternativet innebär också att nya områden måste tas i anspråk för avfallshantering samt att långväga transporter av avfall måste fortsätta utföras. Lokaliseringsutredning I samband med tidigare prövningar av verksamheterna inom Sunderbyns avfallsanläggning gjordes en utredning avseende bästa möjliga lokalisering. Då förhållandena och förutsättningarna i Luleå kommun till stor del är desamma idag som vid utredningens genomförande görs bedömningen att utredningens slutsatser är relevanta och kan tillämpas för att jämföra alternativa lokaliseringar av kommunens planerade verksamheter vid anläggningen. Utredningen gör gällande att en lokalisering av verksamheterna till Sunderby avfallsanläggning är det sammantaget lämpligaste alternativet. Befintlig lokalisering av Sunderby avfallsanläggning bedöms som lämplig bland annat på grund av nära förbindelse till väg 97 samt väg E4. Anläggningen har en redan utbyggd infrastruktur i form av vägar, byggnader (kontor, lagringshallar m.m.), områdesinhägnad, vågstation, system för insamling och behandling av förorenat dagvatten och lakvatten, provtagningspunkter för kontroll av omgivningspåverkan i ytvatten och grundvatten etc. Befintliga tekniska installationer och befintlig infrastruktur är en viktig resurs som bör nyttjas. Det föreligger inga motstående intressen beträffande markanvändningen i området. Hela den planerade verksamheten inryms inom det befintliga verksamhetsområdet för Sunderby avfallsanläggning, som sedan tidigare är avsatt för avfallsverksamhet. Det har inte heller påträffats några skyddsvärda arter eller i övrigt intressanta natur- eller kulturområden inom påverkansområdet. Att använda redan avsatt mark som inte innehar några särskilda skyddsvärden är något som ligger i linje med miljöbalkens målsättning om god hushållning med mark- och vattenresurser. Genomförda hydrogeologiska utredningar visar att markförhållandena i området är väl lämpade för denna typ av verksamhet bl.a. med avseende på transporttid för grundvatten till närmaste recipient (Storbäcken). Lokalisering av sulfidjordsdeponin ingick inte i utredningen från Eftersom det i området redan idag förekommer täta leror med sulfidjordsinnehåll har den föreslagna platsen för sulfidjordsdeponin bedömts som lämplig för ändamålet, detta då deponering av tillkommande material kan utföras ovanpå befintliga täta sulfidhaltiga leror. Området är till viss del vattensjukt, vilket är till fördel i och med att sulfidhaltiga massor därmed kommer att kunna deponeras vattenmättat. Förutsättningarna i området innebär att deponering av sulfidjord kan utföras enligt bästa möjliga teknik samtidigt som deponeringsplatsen ligger i anslutning till befintlig avfallsanläggning inom redan avsatt mark för ändamålet. Detta innebär att lokalisering av sulfidjordsdeponi på den tänkta platsen medför ett minimalt intrång i miljön samtidigt som maximal samordning med befintlig verksamhet och infrastruktur kan uppnås. 171

172 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen Utsläpp till vatten Ytvatten och opåverkat dagvatten Tillrinning av ytvatten från omgivningen begränsas genom avskärande diken vilka samlar upp ovidkommande ytvatten och avleder det från området. Nederbörd och snösmältning inom verksam hetsområdet ger upphov till en viss mängd dagvatten som behöver hanteras. Avledning av opåverkat dagvatten från avslutade delar av deponiområdet och ytor där inget avfall hanteras utförs så att det inte belastar anläggningens behandlingsanläggning för lakvatten. Vatten avleds från avslutade delar av deponiområdet genom ytvattenavrinning längs sluttäckningens sidor och vidare via avskärande diken. Dagvatten följer markytans lutning och avleds från området via avskärande diken. En viss del av vattnet infiltrerar marken för att så småningom nå grundvattnet medan en viss del följer den naturliga ytvattenavrinningen. Då dessa vattenflöden är att betrakta som opåverkade bedöms de inte medföra någon särskild negativ påverkan på recipient nedströms anläggningen. Lakvatten och påverkat dagvatten Vid mellanlagring, bearbetning och upparbetning av avfall kan regn- eller smältvatten som rinner genom det aktuella avfallet innebära en viss urlakning av föroreningar vilka förs vidare med vattnet. Utlakningen ökar generellt med avfallets minskande storlek. Utlakning sker därmed i högre utsträckning från avfall som mellanlagras i mindre fraktioner t.ex. uppgrävda massor, askor, krossat avfall eller avfall där de mindre fraktionerna har utsorterats. Förutom avfallsfraktionens storlek och kornstorleksfördelning påverkas utlakningen av en rad andra faktorer som t.ex. kontakttid, ph etc. Lakvatten från de tidigare deponietapperna samlas in via ett slutet uppsamlingssystem vilket leder lakvattnet mot en utjämningsdamm lakvattnet leds sedan vidare till en luftnings- och sedimenteringsdamm. Uppsamlingen sker genom dräneringsledningar kringfyllda med grus eller grovt avfall vilka anlagts successivt efter att nya deponiytor tagits i anspråk, dräneringsledningarna leds in i ett slutet ledningsnät innan lakvattnet lämnar deponin. Uppsamling av lakvatten från den planerade IFA-deponin kommer att utföras genom motsvarande uppsamlingssystem som ansluts till det befintliga lakvattenuppsamlingssystemet. Provtagningsmöjligheter kommer att finnas i anslutningspunkterna vilket medför möjlighet att analysera lakvatten från IFA-deponin separat. Inget vatten från sulfidjordsdeponin kommer att anslutas till reningsanläggningen för lakvatten. Den totala insamlade lakvattenmängden från verksamhetsområdet uppgår normalt till % av årsnederbörden och uppgår i medeltal för den senaste tioårsperioden till m 3 /år. Avrinningen är ojämnt fördelad över året och i Luleå är det snösmältningen som är dimensionerande för storleken av utjämningsmagasinet för lakvattnet. Tillkommande deponi har en yta av 3 ha och beräknas ge en lakvattenmängd av m 3 per år under drifttiden. Beräkningarna baseras på antagandet att ca 50 % av årsmedelnederbörden bildar lakvatten. Sluttäckningen av den gamla deponin inom etapp 1A innebär att ytan som idag genererar lakvatten kommer att minskas med ca 9 ha. Sammantaget innebär det en framtida potentiell minskning av lakvattenflödet med mellan m 3 per år 172

173 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen även om en ny deponiyta om 3 ha anläggs ovan på befintlig deponi. En ytterligare reduktion av lakvattenmängden på mellan m 3 bedöms som möjlig om ovidkommande vatten i form av inläckage kan avledas på ett sådant sätt att det inte belastar anläggningens lakvattensystem. Som tidigare angivits har anläggningen ett system för behandling av lakvatten bestående av en utjämningsdamm och en luftningsdamm med efterföljande sedimentering genom vilka lakvatten från planerad IFA-deponi samt lakvatten från hårdgjorda ytor där avfall hanteras passerar innan det pumpas vidare till det kommunala reningsverket vid Uddebo. Därmed avbördas inget behandlat lakvatten till ytvattenrecipienten Storbäcken. Det inkommande och utgående lakvattnet provtas regelbundet (fyra ggr/år) för kontroll av vattnets sammansättning och kvalitet. Lakvattnets konduktivitet mäts månadsvis. Provtagning har utförts sedan 2003 som en del av verksamhetens egenkontroll. Under 2015 genomfördes provtagning och utökad analys av lakvattnets föroreningsinnehåll. De miljöfarliga organiska ämnen som vid den utökade analysen kunde detekteras i inkommande lakvatten inkluderade: fenoler (0,2-3 pg/l, kan ha sitt ursprung i kreosotbaserade impregneringsmedel samt plaster och är lätt vattenlösliga) korta och långa alifater och korta aromater (10-60 pg/l, kan ha sitt ursprung i oljeprodukter, har olika löslighet och är generellt giftiga) vissa polycykliska kolväten (2-19 pg/l, kan ha sitt ursprung från däck, bitumen och olja) xylener (2-9 pg/l, oftast en tillsatts i bensin). Utöver dessa förekom perfluorerade ämnen (PFOS/PFAS) i halter (0,113 pg/l) som överskred SGIs senaste föreslagna riktvärden för grundvatten ca 2,5 gånger. Perfluorerade ämnen kan komma från släckskum, impregneringsmedel, hydrauloljor och ytbehandling av metall (t.ex. teflon). Övriga ämnen som analyserades i inkommande lakvattnet förekom i låga halter eller halter under detektionsgränsen. Kontrollerna av utgående behandlat lakvatten visar att innehållet i utgående lakvatten uppfyller Luleå kommuns mottagningskriterier för avloppsvatten med undantag av ammonium som generellt överskrider riktvärdet. Vad gäller de organiska ämnen som detekterats i lakvattnet förekommer dessa i mycket låga halter som oftast underskrider eller marginellt överskrider analysmetodens detektionsgräns. Dessa ämnen härrör i huvudsak från den historiska verksamheten vid anläggningen när olika typer av avfall deponerades förhållandevis okontrollerat. Som tidigare angivits kommer sluttäckningen av den gamla deponin inom etapp 1A innebära en framtida potentiell minskning av lakvattenflödet från deponin med mellan m 3 per år. I takt med att den tidigare deponin sluttäcks och lakvattenproduktionen från den gamla deponin minskar kommer även mängden organiska ämnen som förekommer i lakvattnet att reduceras ytterligare. Planerade verksamheter kommer inte att inkludera deponering av avfall innehållande giftiga organiska ämnen. Även för övriga planerade verksamheter kommer hantering av avfall innehållande giftiga organiska ämnen att vara begränsad jämfört med den historiska hanteringen. Förekomsten av dessa ämnen i lakvattnet från anläggningen bedöms därför i framtiden komma att minska. Då dessa ämnen redan idag förekommer i låga halter och att förekomsten/mängden i lakvattnet i framtiden bedöms minska samt 173

174 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen med den utspädningseffekt som blir av att lakvattenflödet från Sunderbyns avfallsanläggning endast utgör 0,7 % av det totala flödet till den kommunala avloppsanläggningen görs bedömningen att en fortsatt avledning av lakvatten till den kommunala avloppsanläggningen inte kommer medföra några märkbara negativa konsekvenser för avloppsanläggningens drift eller funktion. Halter i utgående vatten från anläggningens reningssystem är relativt konstanta. De toppar som gäller för halter av vissa ämnen i inkommande vatten och som mätts upp vid specifika händelser såsom bränder etc. förekommer inte i utgående vatten vilket visar att nuvarande behandling genom luftning och sedimentering är ett robust system med en god avskiljande funktion för det aktuella lakvattnet. Halterna i utgående vatten har varit stabila under den senaste tioårsperioden trots att det genom åren förekommit händelser (t.ex. bränder) som har gjort att inkommande halter av vissa ämnen under kortare perioder varit förhöjda. Som tidigare angivits kommer lakvattenmängderna från deponering att minska i takt med att avslutad deponi inom etapp la sluttäcks. Reningsanläggningens dimensionering bedöms därmed vara fullt tillräcklig för de förväntade volymerna lakvatten som kommer att samlas upp och behandlas. Den nuvarande reningsprocessen bedöms vara robust och utformad på ett ändamålsenligt sätt för behandling av sådant lakvatten som förväntas uppkomma av planerade verksamheter. Deponering av IFA kommer att utföras i en ny iordningställd deponi med dränerad bottentätning och i enlighet med övriga gällande bestämmelser för deponering såsom krav på mottagningskontroll och karakterisering av det avfall som deponeras. Det avfall som kommer att deponeras vid IFA-deponin kommer således att vara känt till sammansättning och ursprung. Kunskapen om de avfall som tas emot och deponeras ger en möjlighet att både förutsäga lakvattnets karaktär och att styra verksamheten på ett sådant sätt att planerade verksamheter inte medverkar till någon försämrad lakvattensammansättning. Utgående lakvatten bör således även fortsättningsvis vara av sådan kvalitet att Luleå kommuns mottagningskriterier, med undantag för ammonium, uppfylls. Förhöjda halter av ammonium i avloppsanläggningen utgör främst en risk för negativ påverkan på ledningsnätet t.ex. ökad korrosion på betongledningar. Förhöjda ammoniumhalter kan även ge förhöjda halter av ämnen som kan adsorberas på ammonium t.ex. ammonium thiosulfat, cyanid, spårmetaller (Cr, Co, Zn, Ni etc.). Då ammoniumhalterna endast marginellt överskrider mottagningskriterierna samt med den utspädning som blir i den kommunala avloppsanläggningen görs bedömningen att den något förhöjda ammoniumhalten i utgående lakvatten inte medför någon påvisbar negativ konsekvens för den kommunala avloppsanläggningen t.ex. i form av påverkan/störning på reningsprocessen eller ackumulering av giftiga ämnen i avloppsslam etc. Trots detta bör lämpliga åtgärder för att sänka ammoniumhalten i utgående lakvatten utredas. Åtgärder som kan vara effektiva och som bör ingå i sådan utredning inkluderar utökad/effektiviserad luftning och/eller ph-justering. Sammanfattningsvis görs bedömningen att uppsamlat och behandlat lakvattnet även fortsättningsvis kan avledas till den kommunala avloppsanläggningen för vidare omhändertagande under förutsättning att möjligheten att minska ammoniumhalten i utgående vatten utreds. 174

175 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen Processvatten Processvatten bildas i begränsade mängder vid anläggningen och härrör uteslutande från förorenat tvättvatten som uppkommer vid behandling av förorenade massor genom tvättning eller termisk avdrivning samt från avvattning av farligt och icke farligt avfall. Behandling av förorenade massor kommer inte att utföras regelbundet utan utförs som kampanjer under en begränsad tidsperiod. Följaktligen kommer även processvatten från behandlingsverksamheten att uppkomma i begränsad mängd under en avgränsad kortare tidsperiod. Jordtvättanläggningar och termiska anläggningar är försedda med effektiva inbyggda vattenreningsanläggningar, i princip kemiska vattenreningsverk. Tvättvattnet recirkuleras och återanvänds i den pågående reningsprocessen. Det behandlade tvättvattnet är mindre förorenat än mycket av lakvattnet från övriga behandlingsytor och kan därför efter avslutad behandling normalt ledas till det lokala uppsamlingssystemet för lakvatten utan att detta riskerar att medföra någon påverkan t.ex. i form av förhöjda halter i utgående lakvatten. Behandlat tvättvatten från tillfälliga kampanjer kommer dessutom att motsvara en mycket liten del av det totala flödet som tillförs behandlingsanläggningen för lakvatten vilket ytterligare minimerar risken för påverkan på halter i utgående vatten. Koncentrat och slam med avskilda föroreningar som uppkommer i behandlingsprocessen omhändertas som farligt avfall vid den egna planerade avvattningsanläggningen eller vid extern anläggning. Avvattning och behandling av flytande farligt avfall kommer att ske gravimetriskt där en klarvattenfas alltid erhålls. Denna klarvattenfas kommer att lagras i en lagringstank innan det renas genom ett ultrafilter samt en oljeavskiljare klass 1. Det finns även möjlighet att vid behov koppla in ett selektivt jonbytarsteg. Vattenreningsanläggningen dimensioneras ör ett flöde om ca m 3 /dygn. Genom att vattnet från vattenreningsanläggningen provtas innan det pumpas till lakvattenbehandlingen säkerställs att det inte medför en belastning av föroreningar som riskerar att påverka halterna i behandlat utgående lakvatten. Lakvatten som ej uppsamlats under driftstiden t.ex. vid ett läckage genom deponins bottentätning, skall enligt deponeringsförordningen passera en geologisk barriär. Utifrån tidigare beräkningar bedöms den nuvarande geologiska barriären uppfylla kraven för deponering av icke-farligt avfall och inert avfall. Deponering av sulfidjord kan innebära en potentiell föroreningsrisk. Sulfidjordar utgör inte ett problem så länge de ligger under vatten där ingen oxidering kan ske. När sulfidjord utsätts för syre oxiderar sulfid till sulfat vilket innebär att ph sänks. En sänkning av ph kan frigöra metaller och svavel från jorden vilka kan påverka vattenkvaliteten negativt och vara skadligt för vattenlevande organismer. Deponering av sulfidjord genomförs genom att vattenfyllda deponiceller skapas där massorna tippas vilket medför att de omgående placeras under vattenytan och på så sätt inte utsätts för luftens syre. Överskottsvatten från deponicellen leds med självfall till en sedimentationsdamm för kontroll av ph innan överledning till Storbäcken. Vid behov kan överskottsvattnet ph-justeras innan avbördning till Storbäcken. Deponerad sulfidjord kommer så snart som möjligt täckas över vilket fungerar som en extra barriär som tillsammans med vattenmättnaden förhindrar oxidering och försurning av 175

176 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen massorna. Varje deponeringsomgång kommer dessutom att sluttäckas på ett sådant sätt att fortsatt oxidering/försurning av de deponerade massorna inte tillåts. I och med att jorden deponeras under vattenmättade förhållanden samt att cellerna på sulfidjordsdeponin sluttäcks succesivt kommer jordarna inte exponeras för syre. Sedimenten i området har förhållandevis låg hydraulisk konduktivitet, , vilket medför mycket begränsade grundvattenströmningar i dessa jordar. Påverkan på grundvatten och ytvatten från en sluttäckt sulfidjordsdeponi bedöms därmed bli mycket liten. Planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått Deponering, IFA Geologisk barriär under deponiceller och hanteringsytor begränsar föroreningsspridning i grundvattnet. Deponin förses med en dränerad bottentätning som möjliggör uppsamling och behandling av lakvatten som bildas i deponin. Exponerade deponiytor täcks successivt. Omgivande yt- och grundvatten avleds och dräneras via diken för att inte belasta lakvattensystemet med ovidkommande vatten. Sulfidhaltiga massor deponeras under vattenyta och övertäcks succesivt. Överskottsvatten från sulfidjordsdeponin samlas upp i en sedimentationsdamm där ph kontrolleras och vid behov justeras innan det avbördas till Storbäcken. Mellanlagring och behandling av förorenade massor Varje behandlingskampanj för förorenade massor anmäls till tillsynsmyndigheten. I anmälan ingår en beskrivning av planerad behandlingsverksamhet vad gäller metod och utförande samt vilka försiktighetsmått som kommer att vidtas för att minimera omgivningspåverkan t.ex. avseende behandling och hantering av processvatten. Endast massor med föroreningar som kan hanteras/behandlas i befintlig reningsanläggning för lakvatten kommer hanteras inom verksamhetsområdet. Vid mellanlagring av förorenade massor där lakningsegenskaperna inte är kända kommer dessa att täckas eller lagras under tak i avvaktan på utredning. Processvatten från behandling av förorenade massor renas internt innan avledning till lakvattenbehandlingen för vidare omhändertagande. Mellanlagring av farligt avfall Mellanlagring av farligt avfall sker på täta, hårdgjorda ytor under tak eller på annan för ändamålet avsedd plats/anordning i specialemballage. Avvattning och behandling av flytande farligt avfall Flytande farligt avfall förvaras inomhus i avloppslösa utrymmen med möjlighet att samla upp eventuella spill eller läckage. All lastning av flytande farligt avfall sker under överinseende av behörig personal. Processvatten från avvattning och/eller behandling av flytande farligt avfall renas internt innan avledning till lakvattenbehandlingen för vidare omhändertagande. Mellanlagring, sortering, bearbetning och kompostering Lakvatten och förorenat dagvatten samlas upp och behandlas i den lokala reningsanläggningen för lakvatten för att sedan pumpas till Uddebo avloppsreningsverk. 176

177 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen Vid händelse av spill eller läckage av olja eller flytande kemiska produkter finns absorbentmaterial tillgängligt för uppsamling. Kompostering utförs på hårdgjord yta. Utsläpp till mark Deponi Vid all form av avfallsdeponering finns risk för negativa miljöeffekter främst genom spridning av föroreningar till mark och grundvatten i anslutning till deponin. Dessa effekter minimeras eller undviks med en effektiv lakvattenuppsamling genom dränerad bottentätning samt en tillräcklig geologisk barriär under deponiceller och hanteringsytor. Planerad IFA-deponi kommer anläggas ovanpå en redan befintlig deponi. Den nya deponin utformas med en dränerad bottentätning vilket till stor del förhindrar föroreningsspridning till omkringliggande mark och möjliggör en uppsamling och behandling av lakvatten som bildas i deponin. Det markområde som berörs är redan ianspråktaget och avsatt för deponerings- och avfallsverksamhet och det finns inga framtida planer på att nyttja området för andra ändamål. Föroreningsspridning genom grundvatten till omkringliggande markområden nedströms strömningsriktningen begränsas av befintlig geologisk barriär som fördröjer grundvattenströmningen och fastlägger föroreningar. Som tidigare angivits beräknas den geologiska barriären uppfylla kraven för deponering av icke farligt avfall. Området för deponering av sulfidhaltiga massor är idag inte ianspråktaget. Området utgörs till övervägande del av skogsmark som ställvis är något försumpad. Marken består av täta leror med sulfidjordsinnehåll som, vid tidigare genomförd geoteknisk utredning, visat ha förhållandevis låg hydraulisk konduktivitet. Områdets beskaffenhet avseende de rådande geohydrologiska förhållandena samt den naturliga förekomsten av sulfidjord på platsen gör att det bedöms vara lämpat för deponering av sulfidhaltiga massor Att deponera sulfidjord i ett område med högt stående grundvatten och en tillrinning av ytvatten på ett sådant sätt att sulfidjorden kan hållas vattenmättad är det säkraste sättet att förhindra oxidering/försurning av massorna, eftersom vattennivån utgör en barriär som hindrar fritt syre att nå de deponerade sulfidjordsmassorna. I och med att sulfidhaltiga massor kommer att deponeras vattenmättat inom ett område med naturligt förekommande sulfidjord, samt sluttäckas på ett sådant sätt att fortsatt oxidering inte tillåts, bedöms deponeringen inte medföra någon negativ påverkan på marken i området. Etappindelning och sluttäckning av sulfidjordsdeponin kommer att detaljplaneras och fastställas i en särskild plan i samband med driftagandet av deponin. Övrig hantering Av de övriga planerade verksamheterna är det framförallt mellanlagring av farligt avfall vid ÅVC samt mellanlagring och behandling av förorenade massor som innebär en risk för spridning av föroreningar till omkringliggande markområden. Spridning av föroreningar till mark kan ske genom urlakning av föroreningar från det aktuella avfallet. Genom att utföra mellanlagring av farligt avfall vid ÅVC nederbördsskyddat och på tät yta, samt mellanlagra och behandla förorenade massor på hårdgjorda och täta ytor med uppsamling av det lakvatten som bildas, minimeras risken för spridning av 177

178 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen föroreningar till mark. Utsläpp till mark kan även orsakas av olyckor eller haverier t.ex. läckage från en mobil anläggning för behandling av förorenade massor, olycka med hantering av flytande farligt avfall i samband med avvattning/behandling alternativt slangbrott eller läckage från någon arbetsmaskin eller lastbil. De utsläppta mängderna vid dessa scenarier uppskattas bli små och följderna av ett eventuellt utsläpp bedöms bli begränsade. Rutin för agerande vid olyckor och spill samt tillgång till utrustning och materiel för invallning och upptagning av spill/läckage medför att konsekvenserna från dessa begränsas ytterligare. Planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått Deponering IFA Geologisk barriär under deponiceller och hanteringsytor begränsar föroreningsspridning till nedströmsliggande markområden. Dränerad bottentätning anläggs under IFA-deponi. Sulfidhaltiga massor deponeras ovan täta leror med ett naturligt sulfidjordsinnehåll. Sulfidhaltiga massor deponeras under vattenytan och övertäcks succesivt för att undvika oxidering. Mellanlagring och behandling av förorenade massor Varje behandlingskampanj anmäls till tillsynsmyndigheten. I anmälan ingår en beskrivning av planerad behandlingsverksamhet vad gäller metod och utförande samt vilka försiktighetsmått som kommer att vidtas för att minimera omgivningspåverkan. Endast jordar med föroreningar som kan hanteras /behandlas i befintlig reningsanläggning för lakvatten kommer hanteras inom verksamhetsområdet. Mellanlagring av farligt avfall Mellanlagring av farligt avfall sker på täta, hårdgjorda ytor under tak eller på annan för ändamålet avsedd plats i specialemballage. Skötselanvisningar samt instruktion över vilka åtgärder som ska vidtas i händelse av läckage och spill finns tillgängligt på anläggningen. Rutiner finns för händelse av spill eller läckage av olja eller flytande kemiska produkter. Absorbentmaterial finns tillgängligt för uppsamling. Avvattning och behandling av flytande farligt avfall Flytande farligt avfall förvaras inomhus eller nederbördsskyddat i avloppslösa utrymmen med möjlighet att samla upp eventuella spill eller läckage. All lastning av flytande farligt avfall sker under överinseende av behörig personal. Mellanlagring, sortering, bearbetning och kompostering Lakvatten och förorenat dagvatten samlas upp och behandlas i den lokala reningsanläggningen för lakvatten för att sedan pumpas till Uddebo avloppsreningsverk. Vid händelse av spill eller läckage av olja eller flytande kemiska produkter finns absorbentmaterial tillgängligt för uppsamling. 178

179 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen Utsläpp till luft Källor till luftutsläpp från planerade verksamheter utgörs huvudsakligen av insamlad deponigas, avgasemissioner från transporter och maskiner och utrustning inom anläggningens område samt behandling av förorenade massor genom termiska processer. Deponigas gamla deponidelen Anläggningen har ett befintligt system för uppsamling och omhändertagande av deponigas (metangasblandning) från de etapper där organiskt nedbrytbart avfall hardeponerats. För närvarande samlas gas upp från tre områden inom deponin. All uppsamlad gas facklas vid en förbränningstemperatur på ca 800 C. Metan är en växthusgas som har en klimatpåverkan som är ca 34 gånger högre än koldioxid och anses vara en viktig bidragande orsak till en förstärkt växthuseffekt. Genom förbränning av den metangas som samlas in kan den insamlade deponigasens klimatpåverkan begränsas. Emissioner från transporter Emissioner från transporter består främst av koldioxid, kvävedioxid och partiklar. Koldioxid är en växthusgas vilket innebär att den bidrar till klimatförändringar, kvävedioxid och partiklar är förknippade med negativa hälsoeffekter vid höga lokala halter. Det teoretiska maximala antalet transporter från planerade verksamheter uppnås i det fall samtliga verksamheter under ett år bedrivs på ett sådant sätt att den maximala tillståndsgivna mängden uppnås. Intransporter av brännbart hushållsavfall för mellanlagring har de senaste åren uppgått till ton. Totalt generas ca transporter per år vid maximalt nyttjande av tillståndsgiven mängd, förutsatt att mängden hushållsavfall är konstant. Totalt antal fordonsrörelser på väg 97 blir ca vid antagandet att varje intransport går tom i motsatt riktning. Det maximala antalet fordonsrörelser motsvarar ca 120 årsdygnstransporter. Ovanstående beräkningar bedöms emellertid vara en grov överskattning av det verkliga antalet transporter till och från anläggningen som årligen uppkommer av planerade verksamheter. Detta eftersom beräkningarna inte tar hänsyn till att en stor del av det avfall som tas emot vid anläggningen, t.ex. för sortering också mellanlagras, behandlas och/eller deponeras. Dessutom kommer inte samtliga inkommande transporter gå tomma i motsatt riktning. Slutligen är det också en osannolik teoretisk utgångspunkt för beräkningarna att de årliga tillståndsgivna mängderna uppnås för samtliga verksamheter. I verkligheten kommer verksamheterna vid anläggningen att bedrivas med varierande tyngdpunkt där vissa verksamheter bedrivs i större omfattning ett år medan andra verksamheter bedrivs i större omfattning ett annat år. Trafikverkets beräknade årsmedeldygnstrafik längs väg 97 uppgår till ca fordonsrörelser per dygn. Om maximalt tillståndsgivna mängder tas i anspråk medför det att verksamheterna vid Sunderby avfallsanläggning kommer att stå för ca 1 % av de totala fordonsrörelserna på väg 97 jämfört med ca 0,5 % (ca 60 st) i dagsläget. De planerade verksamheterna vid anläggningen bedöms därmed endast marginellt förändra de totala årsdygnstransporterna längs väg 97. Transportökningen bedöms främst bli lokal i området närmast Sunderbyn. Ökade emissioner av kvävedioxid och partiklar från transportökningen bedöms inte medföra någon märkbar effekt på människors hälsa i 179

180 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen närområdet och halter av dessa ämnen bedöms inte medföra att någon MKN överskrids eller riskerar att överskridas. Genom en ökad hantering/omhändertagande vid Sunderby avfallsanläggning med färre långväga avfallstransporter bedöms avgasemissioner från avfallsrelaterade transporter minska totalt i regionen vilket innebär en minskad påverkan på klimatet avseende koldioxidutsläpp. Behandling av förorenade massor Av de behandlingsmetoder av förorenade massor som kan komma att användas vid anläggningen är det främst termisk avdrivning som ger upphov till emissioner till luft Mobila anläggningar för termisk avdrivning är därför försedda med en intern reningsanläggning för de gaser som bildas. Gasmängden varierar beroende på fukthalt och vilken typ av jord som behandlas, samt ingående föroreningshalter. Bland de vanligaste reningsmetoder för utgående luft som nyttjas vid termisk avdrivning kan nämnas partikelfiltrering, kondensering, förbränning eller kolfilter. Val av metod beror bl.a. på föroreningshalter i gasen som ska renas, mängden partiklar och typ av förorening. Behandling genom partikelfiltrering inbegriper ofta partikelfilter av olika modeller och/eller cykloner. Filtrerade partiklar kan i vissa fall återföras till det termiska systemets inlopp. Vid höga föroreningshalter i avgaserna är det vanligt med kondensering. Om avgaserna är sammansatta av flera olika typer av föroreningar med varierande flyktighet sker kondensationen i flera, på varandra följande, steg. Kolväten (oljerester) kan förbrännas direkt i en efterbrännkammare. För att få tillräcklig förbränningsvärme destrueras gasformiga kolväten tillsammans med en delmängd av de kondenserade kolvätena. Förbränningstemperaturen uppgår då till ca 1000 C vilket är tillräckligt varmt för att undvika dioxinbildning. Behandling genom jordtvättning kan medföra att flyktiga ämnen avgår vid tvättprocessen. Sådana ämnen avskiljs normalt från utgående luft med hjälp av adsorptionsfilter. Biologisk behandling av massor förorenade med petroleumprodukter genom strängkompostering medför en viss avgång av lättflyktiga organiska ämnen (VOC) till atmosfären. Emissionernas omfattning beror på flyktigheten hos de organiska föreningar som massorna innehåller. Massor förorenade av bensin, diesel eller lätt eldningsolja har en högre andel lätta kolväten som således har en större flyktighet. Emissionerna bedömsinte vara av sådan omfattning att de kan utgöra någon form av hälso- eller miljöfara. Eventuella olägenheter från komposteringen av petroleumförorenade massor utgörs istället huvudsakligen av luktemissioner. I det fall det bedöms som nödvändigt kan kompostering i ett inledande skede utföras under täckning vilket minskar avgången av flyktiga ämnen och medger möjlighet till filtrering av emitterande ämnen. Planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått Genom att nyttja returtransporter vid de tillfällen detta är möjligt minimeras antalet fordonskilometrar och transportrelaterade emissioner. Varje behandlingskampanj anmäls till tillsynsmyndigheten. I anmälan ingår en beskrivning av planerad behandlingsverksamhet vad gäller metod och utförande samt vilka försiktighetsmått som kommer att vidtas för att minimera omgivningspåverkan t.ex. i form av utsläpp till luft. 180

181 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen Anläggningar för behandling av förorenade massor där behandlingsmetoden genererar emissioner till luft kommer att vara utrustade med reningsanläggning för att reducera utsläpp till luft av de gaser som bildas. Kompostering av petroleumförorenade massor kan utföras under täckning om behov uppstår. Bullerkällor Buller uppstår främst från transporter men kan även förekomma vid lastning och lossning av material samt från utrustning för sortering, bearbetning eller behandling av avfall inom anläggningen. Buller från verksamhetsområdet Verksamhetsområdet är i den kommunala översiktsplanen avsatt för störande verksamhet i form av avfallshantering. Detta gör att ett visst mått av ljudemissioner inom verksamhetsområdet bör kunna tillåtas. Områdets topografi avskärmar ljudemissioner mot närliggande bostäder i stor utsträckning och det finns inga kända klagomål gällande buller från befintliga verksamheter inom verksamhetsområdet. Däremot har närboende, inom ramen för genomförda samråd, lyft fram bullerfrågan som viktig att redogöra för i ansökningshandlingarna. Av tillkommande verksamheter är det främst verksamheter med krossning eller annan bearbetning av avfall som är förenade med ljudemissioner. Krossning kommer att utföras med mobila krossverk som uppfyller moderna krav vad gäller ljudemissioner. Dessa typer av krossverk kan normalt användas inom tätbebyggda områden utan att gränsvärden för buller vid bostadshus överskrids. Inom Sunderby avfallsanläggning finns dessutom höjdskillnader inom området som gör det möjligt att placera tillfälliga bulleralstrande verksamheter på sådant sätt att bullerspridning kan avskärmas mot bebyggelse i stor utsträckning. Området är dessutom omgivet av skogsridåer som fungerar som bullerdämpande avskärmningar. Avståndet mellan de ytor där mekanisk bearbetning kan komma att utföras och närmsta bostadshus överskrider 500 m. Med anledning av ovanstående görs bedömningen att buller från verksamhetsområdet inte kommer att förändras på något avgörande sätt vid närmsta bostäder jämfört med nuvarande förhållanden. Buller från transporter Vad gäller anläggningens lokalisering bedöms denna vara optimal med avseende på minimering av buller från transporter till och från anläggningen. Anläggningens placering innebär en närmast direkt anslutning till väg 97 vid trafikplats Södra Sunderbyn. Buller från transporter påverkar uteslutande boende utmed väg 590 längs en begränsad sträcka av m mellan avfarten från väg 97 och infarten till anläggningen. Bostadshusen längs vägsträckan är redan idag utsatta för flera bullerkällor, dels trafiken som går längs väg 590 men även trafiken från väg 97 och den intilliggande järnvägen. Hastigheten på den tunga trafik som passerar har vid Trafikverkets mätningar inte överskridit 50 km/h längs sträckan. Fordonen verkar därmed inte accelerera på sträckan förbi bostadshusen. Dock kan det vid tågpassage på järnvägen bli stillastående fordon som måste accelerera efter att tåg har passerat. Vid dessa tillfällen antas bullernivåerna bli som högst. Det har inte förekommit några kända klagomål från närboende vad gäller trafikbuller till och från avfallsanläggningen. 181

182 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen Transporter till och från anläggningen utgör dessutom en mindre del i den totala trafikbullersituationen för detta område och den förväntade transportökningen som kommer av planerade verksamheter bedöms utgöra en begränsad del av den totala trafikbullersituationen i området. Tunga transporter till och från anläggningen kommer huvudsakligen att utföras dagtid vilket minimerar risken att närboende upplever ljudet från trafiken som störande. Planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått Varje behandlingskampanj anmäls till tillsynsmyndigheten. 1 anmälan ingår en beskrivning av planerad behandlingsverksamhet vad gäller metod och utförande samt vilka försiktighetsmått som kommer att vidtas för att minimera omgivningspåverkan, t.ex. buller. Genom planering och styrning av t.ex. uppställningsplatser för bulleralstrande anläggningar eller aktiviteter kan befintliga topografiska och geografiska avskärmningar mot omgivningen nyttjas för att begränsa bullerspridning. Befintliga omgivande skogsridåer runt området bibehålls och nyttjas som bullerdämpande avskärmning. Transporter till och från anläggningen såväl som bullrande verksamheter inom anläggningen utförs i huvudsak dagtid. Lukt Då det varken bedrivs eller planeras för någon hantering av organiskt hushållsliknande avfall vid anläggningen, t.ex. matavfall eller avloppsslam, görs bedömningen att planerade verksamheter inte kommer att medföra någon särskild omgivningspåverkan i form av störande lukt. Kompostering av park- och trädgårdsavfall ger inte upphov till någon särskild luktolägenhet. Stabilisering och solidifiering av förorenade massor genom bindning av material med sulfit kan ge upphov till viss lukt varför utgående luft från denna process kan komma att behöva behandlas innan utsläpp. Brännbart avfall sorteras och mellanlagras i avvaktan på borttransport. Under vissa årstider, särskilt sommar, kan vissa luktproblem uppstå från denna hantering. Genom att denna verksamhet utförs helt och hållet inomhus bedöms luktproblematiken vara begränsad till lagerbyggnadens omedelbara närhet. Planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått Varje behandlingskampanj anmäls till tillsynsmyndigheten. I anmälan ingår en beskrivning av planerad behandlingsverksamhet vad gäller metod och utförande samt vilka försiktighetsmått som kommer att vidtas för att minimera omgivningspåverkan t.ex. i form av luktemissioner. Mellanlagring av brännbart avfall sker inomhus vilket minimerar luktspridning. Smittspridning och skadedjur I dagsläget utgör inte råttor och insekter något särskilt problem vid och omkring Sunderby avfallsanläggning. Skadedjursförekomst med risk för smittspridning är främst förknippat med hantering av organiskt avfall i form av hushålls- eller slaktavfall. Vid anläggningen varken förekommer eller planeras någon hantering av organiskt hushållseller slaktavfall. Hanteringen av brännbart hushållsavfall planeras inte öka i omfattning jämfört med nuvarande förhållanden annat än den ökning som följer av att Luleå 182

183 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen kommuns invånarantal växer. Planerade verksamheter med hantering av olika typer av icke organiska avfallsfraktioner bedöms därmed inte förändra förutsättningarna för eller gynna förekomsten av t.ex. råttor vid anläggningen. Planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått Skadedjursbekämpare anlitas för att kontrollera bestånd av skadedjur. Damning och nedskräpning Damning kan uppstå vid anläggningsarbeten, lastning och lossning av material samt vid transporter. Nedskräpning kan uppstå vid transport och hantering av avfall samt från deponering av avfall. Nedskräpning och damning från transporter minskas genom användandet av täckta containrar/fordon vid transporter. Nedskräpning från upplagsytor och mellanlagringsytor på anläggningsområdet kan uppstå, framför allt vid sorteringsytan. Spridning av skräp sker främst via vind och i viss utsträckning via fåglar. Anläggningen är utformad så att förekommande löst skräp och eventuell damning som uppstår inte sprids utanför området vid normala förhållanden. Planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått Varje behandlingskampanj anmäls till tillsynsmyndigheten. I anmälan ingår en beskrivning av planerad behandlingsverksamhet vad gäller metod och utförande samt vilka försiktighetsmått som kommer att vidtas för att minimera omgivningspåverkan t.ex. i form av damning. Nedskräpning undviks genom att brännbart hushållsavfall mellanlagras inomhus. Inhägnad sorteringsyta fångar in större delen av det skräp som sprids med vinden. Avstädning av verksamhetsområdet utförs regelbundet, ca 2 ggr per år. Deponerat avfall täcks succesivt för att minska risken för damning. Täckta containrar/fordon vid transporter samt regelbunden avsyning. Avfall De verksamheter som planeras ger upphov till små mängder avfall. Personalutrymmen och kontor genererar mindre mängder hushållsliknande avfall samt kontorstypiskt avfall såsom exempelvis pappers- och förpackningsavfall, batterier, ljuskällor etc. Vid behandling av förorenade massor uppkommer olika typer av farligt avfall. För jordtvättning utgörs dessa avfall av den fina fraktionen till vilken föroreningarna har koncentrerats samt av filtermassor och slam som uppkommer vid rening av processvatten och i vissa fall utgående luft. Vid behandling genom termisk avdrivning uppkommer farligt avfall i form av filtermassor i adsorptionsfilter. Sådana filtermassor och slam omhändertas som farligt avfall vid för ändamålet godkänd anläggning. Den renade jorden utgör inte ett avfall utan kan i de flesta fall återanvändas i olika applikationer inom avfallsanläggningen eller materialåtervinnas i samhället, allt beroende på uppnådd kvalitet. Övriga verksamheter genererar normalt inte något särskilt farligt avfall. I de fall absorbentmaterial används för upptagning av eventuellt spill kan mindre mängder farligt avfall uppkomma. Farligt avfall skickas till extern anläggning med tillstånd för vidare omhändertagande av det aktuella avfallet. Samtliga transporter av avfall görs av entreprenör med tillstånd att transportera den aktuella fraktionen. Det avfall som uppkommer i verksamheten journalförs och/eller kontrolleras via de vågsedlar och 183

184 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen fraktsedlar/fakturor som erhålls från transportföretag och mottagare. Av journal/fraktsedel/faktura skall framgå typ av avfall, mängd, speditör och mottagare. En sammanställning för året utförs i samband med upprättandet av miljörapporten. Planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått Avfallsslag, mängder och vidare hantering journalförs. Transportdokument upprättas i enlighet med gällande bestämmelser för transport av avfall och farligt avfall. Farligt avfall hanteras skiljt från annat avfall och skickas till extern anläggning med tillstånd för vidare omhändertagande Olyckor, haveri och brand Det är särskilt viktigt att se över säkerhet och vidta förebyggande åtgärder vid de verksamheter där olyckor kan komma att påverka omgivningen. En översiktlig riskbedömning har gjorts uppdelat på respektive verksamhet. Deponering För deponeringen utgör deponigasen en källa för brand och hanteringen av gasen utgör en brandrisk. För att minska riskerna för yt- och djupbränder i deponin finns rutiner för hur deponeringen skall utföras samt hur maskiner och olika avfallsslag skall handhas. Risken för bränder har bedömts som mindre sannolik med hänvisning till anläggningens utformning och skötsel. Deponering av brännbart avfall sker ej. Separation och sortering av avfallsslag medför låg brandrisk. I driftrutinerna finns brandbekämpningsplaner för eventuella incidenter. Transporter Risken för trafikolyckor längs väg 590 och Rv 97 bedöms endast öka marginellt med anledning av de transporter som planerade verksamheter medför. Lakvattenhantering Sannolikheten för drifthaveri i lakvattensystemet eller annat försörjningssystem bedöms som låg med hänvisning till vald teknik, se teknisk beskrivning. Behandlingsanläggningen för lakvatten är ansluten till kommunens avloppsledningsnät, vilket kan medföra en ökad belastning av kommunens reningsanläggning vid eventuella driftsproblem. Lakvattendammarna är inhägnade för att förhindra att människor och större djur beträder området. Avfallshantering Olyckor från avfallshanteringen inom området bedöms främst vara kopplad till verksamheten med mottagning, sortering och mellanlagring av hushållens farliga avfall. Denna verksamhet sker enligt gällande bestämmelser och av personal med utbildning inom området. Brand kan uppstå i mellanlagerför farligt avfall genom felaktigt handhavande av brandfarliga eller reaktiva ämnen, eller genom att någon anlägger branden. Effekten av en brand i det farliga avfallet är beroende av vad som brinner. Brand kan även uppstå i mellanlager för brännbart avfall på grund av bland annat felsorterat hushållsavfall. Olägenheter i form av rökutveckling och förorenat släckvatten kan drabba närboende och miljön. 184

185 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen Sättningar, skred och ras. Deponeringen sker inom invallade områden där avfallet tippas och kompakteras. Invallningen och kompakteringen, liksom anläggandet av slänter, minskar riskerna för ras. De dräneringsledningar som anlagts för att dränera deponin och motverka ansamling av vatten gör deponin stabilare samt ger deponin en väl fungerande dränerande bottentätning. Spill och läckage Vid hantering av flytande farligt avfall finns risk för spill och läckage. Risk för läckage av drivmedel från maskiner på området och från genompasserande samt vid tankning av fordon från anläggningens dieselcistern förekommer. De dagvattenbrunnar som finns på områdets hårdgjorda ytor är anslutna till lakvattenbehandlingen, med undantag för dagvattenbrunnarna inom ÅVC. Planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått Brännbart verksamhetsavfall lagras skilt från brännbart hushållsavfall med mellanliggande brandgata. Temperaturen på brännbart avfall kontrolleras regelbundet med värmekamera. Kompaktering av deponerat avfall tillsammans med lämpliga släntlutningar minimerar risken för sättningar, skred och ras. Mellanlagrat brännbart avfall kompakteras för att eliminera luftfickor. Farligt avfall hanteras på täta ytor med möjlighet till uppsamling av eventuellt spill/läckage. Flytande farligt avfall förvaras inomhus i avloppslösa utrymmen med möjlighet att samla upp eventuella spill eller läckage. All lastning av flytande farligt avfall sker under överinseende av behörig personal. Släckvatten kan generellt samlas upp och hanteras inom den befintliga reningsanläggningen för lakvatten. Transporter utförs längs vägar rekommenderade för transport av farligt gods. Transporter kommer att utföras av åkerier med tillstånd att transportera avfall och/eller farligt avfall. Drivmedelshantering sker på hårdgjord yta med möjlighet till uppsamling av eventuellt spill/läckage. Flora och fauna Planerade verksamheter kommer bedrivas inom befintligt verksamhetsområde, huvudsakligen inom ytor som redan är iordningställda och ianspråktagna. Vissa av de idag icke ianspråktagna ytorna kommer att iordningställas genom bland annat fällning av skog. Inom avfallsanläggningen samt angränsande områden finns inga identifierade områden med skyddsvärd natur. Därmed bedöms planerade verksamheter inte medföra några särskilda negativa konsekvenser för flora eller fauna i området. Kulturmiljö Det finns inga kända kulturmiljöintressen i anläggningens närområde. Området är sedan lång tid tillbaka avsatt för avfallsverksamhet. Verksamheterna bedöms därmed inte påverka några kulturmiljövärden. 185

186 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen Rekreation och friluftsliv I anslutning till deponin finns en skjutbana. I övrigt finns inga kända intressen gällande rekreation eller friluftsliv i området. Området är sedan lång tid tillbaka avsatt för avfallsverksamhet. Verksamheterna bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för rekreation eller friluftsliv. Yttranden Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden i Luleå kommun, nedan nämnden, har lämnat ett yttrande, daterat den 20 september I yttrandet tillstyrker nämnden bolagets ansökan. Nämnden lämnar även följande synpunkter på den planerade verksamheten. Nämnden anser att det är oklart hur hög grundvattennivån är i området för sulfidjordsdeponin då bolaget inte har utrett det. För att höja nivån kommer bolaget att fylla igen lokala dikessystem för att höja och stabilisera grundvattennivån. Det är oklart om dessa åtgärder är tillräckliga för att möjliggöra den typ av deponeringsmetod som bolaget beskrivit. Bolaget har inte redovisat någon principskiss för hur deponin kommer att byggas där grundvattennivån förhåller sig till det deponerade avfallet. Av det kompletterande materialet får man uppfattningen att deponin byggs delvis under marknivån och delvis ovanpå marken. Detta reser frågan om massorna kan hållas fuktig även ovanför grundvattenytan. Man får också uppfattningen att bolaget inte med säkerhet vet hur de tänker utforma deponin. Om utformningen inte helt är färdigställd är det svårt att ta ställning till åtgärden och kunna bedöma riskerna med den. Nämnden anser att bolaget bör utreda grundvattennivån i området efter att man fyllt igen de lokala dikena som bolaget beskriver i det kompletterade materialet. Vidare bör bolaget kunna redovisa principskiss för uppbyggnaden av sulfidjordsdeponin, där grundvattennivån och marknivån finns markerade i förhållande till avfallet. Vidare anser nämnden att den flexibilitet i villkoren som bolaget efterfrågar kan innebära ett framtida problem. Främst på grund av att villkoren kan blir svåra att tolka. Då verksamheten ska uppfylla villkoren som meddelas i tillståndet bör dessa preciseras så tydlig som möjligt. Nämnden anser att inom följande områden bör villkor särskilt utformas för verksamheten: Hantering och behandling av förorenade massor Villkor bör utformas så att det tydligt framgår hur hanteringen av förorenade massor ska ske, till exempel genom att olika massor med olika föroreningar och ursprung inte får blandas. Vidare bör villkor utformas så att behandlingen av de förorenade massorna syftar till att sänka föroreningsinnehållet på annat sätt än utspädning. Villkor bör utformas så att maskiner inte sprider föroreningar inom anläggningen. Villkor bör utformas så att förorenade massor hanteras på ytor där föroreningen inte tillåts tränga ned i marken samt att dag- och lakvatten inte sprider föroreningar till omgivningen. Anmälan om kampanjvis behandling av förorenade massor Villkor bör utformas så att anmälan till tillsynsmyndigheten lämnas in minst sex veckor innan behandlingskampanj av förorenade massor påbörjas. Anmälan ska innehålla de 186

187 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma behandlingskampanjens omfattning och miljöeffekter, samt innehålla lämpliga försiktighetsmått för att begränsa olägenhet för människors hälsa och miljön. Vidare ska anmälan innehålla en motivering till vald behandlingsmetod där det ska framgå varför vald metod anses ekonomiskt och miljömässigt mest lämpligt med hänsyn till massornas föroreningsinnehåll. Biologisk behandling, avvattning och annan behandling av avfall Villkor bör utformas som reglerar utsläpp av ämnen till vatten från avvattning och behandling av slam samt förorenat vatten. Villkor bör också utformas så det reglerar hur hanteringen får ske, till exempel krav på spillskydd eller invallning. Anmälan om att använda avfall för anläggningsändamål Villkor bör utformas så att anmälan till tillsynsmyndigheten lämnas in minst sex veckor innan den planerade användningen av avfallet för anläggningsändamål sker. Anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma den miljöfarliga verksamhetens omfattning och miljöeffekter samt innehålla lämpliga försiktighetsmått för att begränsa olägenhet för människors hälsa och miljön. Möjlighet till att utnyttja deponigas Villkor bör utformas som medför krav på utredning om möjligheten finns att nyttiggöra deponigasen. Lak- och dagvattenhantering Villkor bör utformas som reglerar utsläpp av ämnen till vatten, detta kan även formuleras som ett utredningsvillkor på grund av de nya verksamheterna som kommer att bedrivas. Vidare bör villkor utformas som medför krav på utredning av de höga ammoniumhalterna i lakvattnet och vilka åtgärder som kan genomföras för att reducera halten. Buller Villkor bör utformas så att buller från verksamheten begränsas med ett begränsningsvärde. Det bör också framgå hur buller från verksamheten ska kontrolleras. Bolaget har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de yttranden som inkommit. Bolagets bemötande av miljönämndens yttrande Bolaget inkom med ett bemötande den 13 oktober I bemötandet uppger bolaget följande. Bolaget har inget att erinra om miljö- och byggnadsnämndens förslag till villkor för nedanstående verksamheter: Hantering och behandling av förorenade massor Anmälan om kampanjvis behandling av förorenade massor Anmälan om att använda avfall för anläggningsändamål Vad gäller nämndens synpunkter på övriga delar av verksamheten anför bolaget följande. 187

188 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen Biologisk behandling, avvattning och annan behandling av avfall Bolaget vidhåller eget förslag på villkor för lakvatten, se villkorsförslag nr 25 i ansökan, där utsläppsvillkoren regleras i avtal med huvudmannen för VA-verksamheten. Gällande reglering av hur hanteringen får ske har bolaget inget att erinra. Möjlighet att nyttja deponigas Den planerade verksamheten på Sunderby avfallsanläggning kommer inte att ge upphov till ökade deponigasmängder kom förbudet mot att deponera brännbart avfall och 2005 förbudet mot att deponera organiskt avfall. Generella gasutvinningskurvor visar att stor del av gasen troligtvis redan avgått. Dock har en renovering av gasbrunnar skett under 2016 och sluttäckning pågår av deponin vilket kan komma att påverka gasmängderna. Bolaget mäter kontinuerligt gasmängderna. I dagsläget facklas ca 300 MWh/år. Bolaget följer utvecklingen och om man ser en potential framöver kan det finnas anledning att undersöka möjligheten att nyttja gasen. Dock anser bolaget att detta inte ska vara ett villkor för fortsatt och utökad verksamhet. Lak- och dagvattenhantering Bolaget följer kontinuerligt lakvattnets karaktär genom provtagning och vidhåller sitt eget förslag på villkor för lakvatten där utsläppsvillkoren regleras i avtal med huvudmannen för VA-verksamheten. Buller Bolaget vidhåller eget förslag på villkor för buller. Tilläggas kan att vid verksamhetsförändringar kommer en bedömning av tillkommande buller att ske. Dessutom kommer störande verksamhet så långt det är möjligt att lokaliseras på så sätt att minsta möjliga störning för närboende uppstår. Sulfidjordsdeponins utformning och grundvattnets nivå Sedan ansökan lämnades in har bolaget fått en större uppfattning om marknaden och dess behov att bli av med svavelhaltiga massor. Det har visat sig att stor andel svavelhaltiga massor kan behandlas eller deponeras på annat sätt än genom undervattensdeponering. Beroende på massornas karaktär kommer bolaget att behandla massor på följande sätt: Återvinning genom stabilisering så att massorna kan användas som konstruktionsmaterial. Torrdeponering av svavelhaltiga massor. Våtdeponering av anaeroba sulfidmassor med hög försurningspotential. Då vi ser att behovet på marknaden varierar ser vi det som nödvändigt att kunna anpassa oss och nyttja delar av det planerade området för sulfidceller även för torrdeponi om behov uppstår. Grundvattennivån är undersökt i området av AB Jacobsson & Widmark och delar av resultatet redovisats Teknisk beskrivning daterad Av denna utredning framgår att grundvattennivån varierar inom området och påverkas av naturliga cykler av torka respektive nederbörd. Inga märkbara förändringar i området har utförts sedan 1995 varpå den utförda undersökningen fortfarande bedöms som aktuell. Efter att ansökan lämnats in har en förprojektering utförts baserat på progropsgrävning och inskannade höjder av markområdet tillsammans med tidigare insamlade data. I denna projektering har även val av material till vägar och ytor 188

189 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen utvärderats baserat på kvalitetskrav gällande bärighet tillsammans med cellernas disponering. Utifrån förprojekteringens slutsatser, tillsammans med tidigare data gällande grundvatten har de första planerade sulfidjordcellerna omplacerats till det område påvisats vara ett utströmningsområde för grundvatten och som enligt markskanningsdata även är områdets lågpunkt. I och med att grundvattennivån uppvisar en säsongsbetonad variation saknas motivering till att precisera var grundvattennivån kommer att ligga i förhållande till avfallet. Utifrån antagande baserat på AB Jacobsson & Widmark kan däremot antas att grundvattennivån vid startcellerna ligger i nivå med nuvarande marknivån och för kommande celler norr om sektion 0/300 bör grundvattennivån kontrolleras innan dessa påbörjas. Utifrån detta antagande tillsammans med bifogade principskisser är därmed cellernas utformning i förhållande till ungefärlig grundvattennivå och deponerat avfall illustrerade. Illustrationen kan ses i dokumentet Skiss sektioner där dagens marknivå är utritad med grön linje och cellernas planerade djup utritad med gul linje och avfallet deponeras under cellvallarnas övre kant. Då sulfidjord generellt består av silt-lera kommer kapillärkrafterna, vilka tidigare diskuteras, främja att cellerna behåller sin fuktighet trots en viss variation i grundvattennivån och tillsammans med det täta sluttäckningsskiktet förhindra omfattande avdunstning. I förekommande fall kan sulfidmassorna vattnas i väntan på sluttäckning om tillräckligt hög vattenmättnad ej nås. I samband med anläggning av den första cellen utformas även ett kontrollprogram av bolaget för att övervaka fuktnivån i respektive cell. Innan bolaget anlägger deponiceller norr om sektion 0/300 utreds den nya grundvattennivån upp till sektion 0/500 för att fastställa att villkor gällande en ytlig grundvattennivå med enbart mindre variationer uppfylls innan byggstart. Konstruktionen av cellerna kommer att vara densamma, där praktiska erfarenheter från första cellen kommer nyttjas för att om vid behov kunna underlätta bland annat stabilitet, fyll- och täckningsrutiner för kommande celler. Konstruktionen har beskrivits med avseende på material och principskisser i ansökningshandlingarna. Avfallet kommer deponeras inom respektive cell och som högst upp till cellväggarnas kanter. Miljöprövningsdelegationens bedömning Miljökonsekvensbeskrivning Miljöprövningsdelegationen konstaterar att bolaget har genomfört samråd och upprättat en miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i 6 kap. MB och förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Miljöprövningsdelegationen finner att inlämnad miljökonsekvensbeskrivning efter gjorda kompletteringar uppfyller kraven och kan godkännas enligt 6 kap. 9 MB. 189

190 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen Tillåtlighet Val av plats Enligt 2 kap. 6 MB ska för verksamheten väljas en plats som är lämplig bland annat med hänsyn till miljöbalkens mål och så att ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Bolaget har bifogat en lokaliseringsutredning som gjordes år 2004 inför den förra ansökan om tillstånd till verksamheten vid anläggningen. Denna utredning anser bolaget fortfarande vara aktuell varför man valt att inte göra någon ny utredning inför den nu aktuella ansökan. Enligt den genomförda utredningen anses en lokalisering till den befintliga avfallsanläggningen i Sunderbyn vara att föredra jämfört med en lokalisering till en ny plats utanför Luleå centralort. På så sätt kan befintlig infrastruktur nyttjas och personal med kompetens och erfarenhet av att sköta den befintliga anläggningen kan även sköta de tillkommande verksamheterna. Området bedöms även vara väl lämpat för lokalisering av en ny monodeponi för sulfidjordar. Den plats där deponin avses lokaliseras är lågt belägen i terrängen med en naturligt hög grundvattennivå. Marken består dessutom till stor del av täta sulfidhaltiga jordar som utgör en naturlig geologisk barriär för deponin. Verksamheten strider inte mot gällande detaljplan. Det markområde som berörs av verksamheten omfattas inte av något riksintresse. Vad gäller behandling av farligt avfall som utgörs av förorenade massor så anser miljöprövningsdelegationen att den verksamheten kan lokaliseras till Sunderby avfallsanläggning i den omfattning som bolaget angett i sitt slutliga yrkande. Bolaget har i MKB:n pekat på att det kan förekomma en risk för emissioner av illaluktande ämnen i samband med behandling av vissa typer av förorenade massor. För att undvika att dessa emissioner orsakar olägenheter i omgivningen så har bolaget åtagit sig att vid behov täcka över de aktuella massorna om vissa typer av behandlingsåtgärder ska vidtas som medför en ökad risk för luktemissioner. Miljöprövningsdelegationen tillåter dock inte behandling genom termisk avdrivning då denna typ av behandling typiskt sett torde utgöra en ökad risk för emissioner av illaluktande ämnen som skulle kunna orsaka olägenheter för människor som bor eller vistas i omgivningen. Miljöprövningsdelegationen avslår bolagets ansökan om avvattning av farligt avfall t.ex. oljehaltigt avfall. Bolaget har inte framfört argument som styrker att platsen skulle vara den bästa för denna tillkommande verksamhet. Inte heller uppnås några samordningsvinster eftersom den infrastruktur i form av cisterner, reningsutrustning m.m. som krävs inte finns på anläggningen idag utan behöver byggas upp från grunden. Då verksamheten inte tidigare bedrivits i bolagets regi kan inte heller befintlig kompetens nyttjas för att bedriva verksamheten på den aktuella platsen. Behandling av oljehaltigt avfall utgör också, typiskt sett, en ökad risk för emissioner av illaluktande ämnen som skulle kunna orsaka olägenheter för människor i omgivningen. Enligt vad miljöprövningsdelegationen erfar kan emissioner av illaluktande ämnen orsaka betydande olägenheter även på relativt långa avstånd från källan. Enligt miljöprövningsdelegationens bedömning är den aktuella platsen därför inte lämplig för denna typ av verksamhet varför bolagets ansökan ska avslås i denna del. 190

191 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen Miljöprövningsdelegationen anser att den föreslagna lokaliseringen i övriga delar i godtagbar omfattning tillgodoser de mål som anges i 1 kap. 1 MB med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Miljöprövningsdelegationen anser därför att verksamheten uppfyller de krav som ställs i miljöbalken för en lämplig lokalisering av de verksamheter som anges i punkt A-J i tillståndet. Försiktighetsprincipen och bästa möjliga teknik Miljöprövningsdelegationen bedömer att bolaget på ett godtagbart sätt redovisat hur man i den planerade verksamheten avser att tillämpa försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 MB. Bolaget har även på ett godtagbart sätt redovisat hur man avser att uppfylla kravet i samma paragraf att använda bästa möjliga teknik i den verksamhet som tillåts genom detta beslut. Kunskapskravet Miljöprövningsdelegationen anser att bolaget på ett tillfredsställande sätt har visat på att man uppfyller kunskapskravet i 2 kap. 2 MB i förhållande till den verksamhet som bolaget bedriver och avser att bedriva. Bolaget har lång erfarenhet av att bedriva avfallsverksamhet och bedöms även ha eller kunna skaffa tillräcklig kunskap för att även kunna driva den utökade verksamheten på ett adekvat sätt. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Verksamheten syftar till att ta emot avfall som sen sorteras och i vissa fall behandlas på plats för att skickas vidare till slutgiltiga mottagare eller för att deponeras på anläggningen. Miljöprövningsdelegationen anser att bolaget genom den verksamhet som bedrivs på anläggningen bidrar till att uppfylla hushållnings- och kretsloppsprinciperna i 2 kap. 5 miljöbalken. Produktvalsprincipen De kemiska produkter som bolaget redovisat i ansökan är sådana som används för drift och underhåll av fordon och utrustning vid anläggningen. Produkterna bedöms vara sådana som vanligen används för detta syfte och bedöms inte innehålla några särskilt farliga kemiska ämnen. Bolaget har emellertid inte redovisat några uppgifter om eventuella kemiska produkter som kommer att användas i den utökade verksamheten, främst vid behandling av förorenade massor. Denna behandling kommer emellertid ske i kampanjer och kan komma att utföras med olika metoder beroende på föroreningarnas karaktär. Det är därför inte görligt att i förväg ange vilka kemiska produkter som kommer att användas vid dessa kampanjer. Varje behandlingskampanj ska anmälas till tillsynsmyndigheten innan den påbörjas och i en sådan anmälan måste bolaget redovisa vilka kemiska produkter man avser att använda. Tillsynsmyndigheten har då möjlighet att granska dess produkter och göra en bedömning om man anser att de uppfyller kraven i produktvalsprincipen i 2 kap. 4 miljöbalken. Övriga hänsynsregler Miljöprövningsdelegationen anser att bolaget genom sin ansökan och miljökonsekvensbeskrivning visat att även övriga hänsynsregler i 2 kap. MB uppfylls i godtagbar utsträckning. 191

192 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen Natura 2000 Närmaste Natura 2000-område är Gammelstadsviken som är beläget ca 3 km öster om anläggningen. Lakvatten och dagvatten från avfallsanläggningen avleds via Storbäcken till Luleälven söder om anläggningen. Bolagets verksamheten vid anläggning bedöms därför inte kunna påverka Gammelstadsviken. Miljökvalitetsnormer Luleå kommun har haft problem med att klara miljökvalitetsnormen för kväveoxid i Luleå centrum. Då bolagets anläggning är belägen ca 15 km utanför centrum bedöms inte verksamheten, med de transporter den genererar, påverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för luft negativt. Vad gäller miljökvalitetsnormer för vatten så har recipienten Storbäcken idag otillfredsställande ekologisk status och god kemisk status (exklusive kvicksilver). Miljökvalitetsnormen är god ekologisk och kemisk status vilket innebär att den ekologiska statusen måste förbättras och att den kemiska statusen inte får försämras. Orsaken till den otillfredsställande ekologiska statusen beror huvudsakligen på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Dessa faktorer påverkas inte av verksamheten vid anläggningen vilket innebär att verksamheten inte kommer att motverka att god ekologisk status kan uppnås. När det gäller kemisk ytvattenstatus kan verksamheten vid anläggningen ha en viss påverkan på vattenkvalitén i recipienten. Påverkan bedöms huvudsakligen komma från diffust läckage av föroreningar från den gamla deponidelen (del 1 a) som genom grundvatten transporteras till recipienten. Den befintliga geologiska barriären gör att en fastläggning av föroreningar sker när grundvattnet transporteras genom marken i riktning mot recipienten. För de tillkommande verksamheterna kommer bolaget vidta åtgärder för att förhindra att förorenat vatten når recipienten. Prover som tagits i Storbäcken uppströms respektive nedströms anläggningen visar att de verksamheter som bedrivs och har bedrivits vid anläggningen i mycket begränsad omfattning påverkar vattenkvalitén i Storbäcken. Den påverkan som kan uppmätas i bäcken skulle även delvis kunna komma från andra källor så som utdikad åkermark i de svavelhaltiga jordar som omger anläggningen. Sammantaget bedömer miljöprövningsdelegationen att bolagets verksamhet inte bedöms medföra att någon miljökvalitetsnorm överskrids. Miljömål Verksamheten vid anläggningen omfattar sortering, bearbetning, behandling och deponering av avfall. I och med det bedöms verksamheten bidra till uppfyllandet av miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Giftfri miljö. Samtidigt kan miljökvalitetsmålet Frisk luft komma att påverkas på grund av transporterna till och från anläggningen. Denna påverkan bedöms dock bli marginell jämfört med den som orsakas av övriga verksamheter i samhället. Villkor För att förebygga att verksamheten föranleder skador eller olägenheter för människors hälsa eller miljön anser miljöprövningsdelegationen att det är nödvändigt att med stöd av 16 kap. 2 MB föreskriva att tillståndet ska vara förenat med vissa villkor. 192

193 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen I nedanstående avsnitt kommer miljöprövningsdelegationen inte att kommentera de villkor som har föreskrivits i detta beslut om: - motiv framgår i annan del av detta beslut; - det inte råder någon oenighet om villkoret i fråga; - villkoret i fråga i normalfallet brukar föreskrivas för den typ av verksamhet som ansökan avser. De villkor som föreskrivs i detta beslut utgår till största delen från de villkor som bolaget föreslagit för verksamheten. I de fall där villkoret inte helt överensstämmer med bolagets förslag bedöms ändringarna inte vara till nackdel för bolaget. Övriga villkor bedöms följa praxis för den typ av verksamhet som bolaget avser att bedriva på anläggningen. Miljöprövningsdelegationen ställer även krav på utredning av föroreningar i det vatten som ska släppas ut till det kommunala spillvattennätet. Tidigare har inte halter av föroreningar i utgående lakvatten från den befintliga deponin varit reglerat i tillståndet. Då bolaget nu ges tillstånd till en betydande utökning av verksamheten med bl.a. behandling av förorenade uppgrävda massor anser miljöprövningsdelegationen att det finns skäl att utreda vilka typer och halter av föroreningar som förekommer i utgående vatten från anläggningen. De parametrar som ska ingå i denna utredning bedöms vara sådana som med viss sannolikhet kan förekomma i förorenade massor eller som kan bildas vid lagring och behandling av massorna. Ekonomisk säkerhet När verksamheten avslutats kan det vara nödvändigt att efterbehandla eller vidta andra återställningsåtgärder av området. Miljöprövningsdelegationen anser därför med stöd av 16 kap. 3 MB att bolaget måste ställa säkerhet om 6,0 Mkr för att tillståndet ska vara giltigt. Igångsättningstid För att undvika att det för miljöfarlig verksamhet finns tillstånd som inte används av verksamhetsutövaren ska miljöprövningsdelegationen enligt 22 kap st. MB besluta vilken igångsättningstid av verksamheten som ska gälla. Miljöprövningsdelegationen anser därför att den verksamhet som detta beslut avser måste påbörjas inom 2 år från det att detta beslut vunnit laga kraft. I annat fall upphör beslutet att gälla. Tidpunkt när beslutet börjar gälla Miljöprövningsdelegationen bedömer att den verksamhet som beslutet avser inte medför några påtagliga störningar för miljön eller närboende. Miljöprövningsdelegationen anser därför att de skäl bolaget anfört till stöd för sin begäran är sådana att bolaget, enligt 22 kap. 28 MB, får ta tillståndet i anspråk även om det inte vunnit laga kraft. Sammanfattande bedömning De verksamheter som prövas i detta ärende kan förorsaka skador och olägenheter för människors hälsa och miljön i huvudsak genom utsläpp till luft, mark och vatten samt generering av avfall och emissioner av buller. Miljöprövningsdelegationen anser att 193

194 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen bolagets egna åtaganden tillsammans med de villkor som föreskrivs i detta beslut, utgör tillräckliga försiktighetsmått för att förebygga att verksamheten medför sådana skador eller olägenheter. Villkoren kan heller inte anses orimliga att uppfylla. Mot denna bakgrund anser miljöprövningsdelegationen sammanfattningsvis att verksamheten går att förena med de allmänna hänsynsreglerna och målen i miljöbalken samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna. Miljöprövningsdelegationen anser därför att det finns förutsättningar för att ge tillstånd till verksamheter enligt punkt A-J ovan. Information Tidpunkt när beslutet börjar gälla Tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte har vunnit laga kraft men först efter att säkerhet ställts och godkänts av miljöprövningsdelegationen. Avgift Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska bolaget betala en årlig avgift som länsstyrelsen senare kommer att besluta om. Avgiften kommer att årligen debiteras bolaget med början året efter detta beslut meddelats. Därutöver kan även kommunens nämnd för miljöskyddsfrågor påföra bolaget en tillsynsavgift om kommunen tar över tillsynen av anläggningen. Tillsyn Den myndighet som har tillsyn enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) om tillsyn enligt miljöbalken kommer att kontrollera att bolaget följer detta beslut. För närvarande är miljö- och byggnadsnämnden i Luleå kommun tillsynsmyndighet. Egenkontroll Miljöprövningsdelegationen erinrar om att bolaget enligt 26 kap. 19 MB samt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll är skyldigt att fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön samt i övrigt iaktta vad som sägs i bestämmelserna för egenkontrollen. Bolaget ska lämna förslag till kontrollprogram om tillsynsmyndigheten begär detta. Miljörapport Varje år före utgången av mars månad ska bolaget lämna en miljörapport avseende föregående kalenderår till tillsynsmyndigheten enligt 26 kap. 20 MB. Övrigt Detta tillstånd befriar inte bolaget från skyldigheten att iaktta vad som gäller enligt andra bestämmelser för den anläggning eller verksamhet som tillståndet avser. Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas hos Umeå tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, se bilaga 2. Skrivelsen ska ha kommit in till miljöprövningsdelegationen senast den 2 maj

195 BESLUT Datum Diarienummer (38) Miljöprövningsdelegationen Detta beslut har fattats av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Norrbottens län. I beslutet har deltagit Karin Hansson, ordförande och Kenneth Fors, miljösakkunnig. Ärendet har beretts av Roger Larsson, miljöskyddshandläggare. Bilagor 1. Karta över verksamhetsområdet 2. Hur man överklagar till Umeå tingsrätt, Mark- och miljödomstolen. Sändlista Luleå kommun, Miljö- och byggnadsnämnden, Luleå Naturvårdsverket, Stockholm Havs- och Vattenmyndigheten, Box 11930, Göteborg Aktförvararen: Luleå kommun, Miljö- och byggnadsförvaltningen, Luleå Första sidan till KFo 195

196 196

197 197

198 198

199 199

200 200

201 201

202 202

203 203

204 204

205 205

206 MEDBORGARFÖRSLAG E-post: FÖRSLAG OCH MOTIVERING Miljövänlig tvättomat för cykel, moped, motorcykel, personbil, husvagn, husbil, släp, transportvagn för häst etc. En gör-det-själv tvätt utomhus som är öppen dygnet runt och året runt. Placeras på ett lämpligt område, där det finns plats för 4-6 st tvättplatser som är var för sig inrymda i "bås". Ett av båsen kan ha högre takhöjd för ex husbil, husvagn etc. Under marken finns ett miljövänligt avrinningssystem som tar hand om det smutsiga vattnet. Kund kan genom att köpa polletter använda dem till det man behöver, ex. avfettning, schamponering, spolning, dammsugning och fylla på spolarvätska. Enkelt, billigt (ex ca 50kr/biltvätt) och med tydliga instruktioner samt få redskap. Och en tvätt av bil tar max ca 15 minuter. Lämpligt område var en tvättomat kan upprättas är ex. Kronanområdet eftersom det är avstånd till en mack med tvätthall. Jag godkänner an Luleå kommun lagrar och behandlar de personuppg i lier jag lämnar, i enlighet med Person uppgifts! agen ( 1998: 204 ). Jag är också medveten 0111 all det lorslagjag lämnar in kommer all publiceras på Luleå kommuns webbplats, 1illsa111111a11s med milt 11<111111, i samband med att protokoll och kallelser görs tillgängliga via Luleå den 2 april 2017 Underskrift 206

207 207

208 208

209 209

210 Medborgarförslag om att sätta upp skyltar som uppmanar hundägare att ta upp hundbajset Förslag: Sätt upp skyltar som uppmanar hundägare att ta upp hundbajset. Sätt dem på stolpar med hundbajskorgar och gärna på fler stolpar. Se bifogat exempel på skylt. Motiv: Hundägare kan bli bättre på detta och det blir lättare att säga till från övriga när man ser syndarna. Jag är själv hundägare. 210