Människans minnesfunktioner. Användbarhet. Minne, tänkande och handlande. Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet

Relevanta dokument
Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Korttidsminne-arbetsminne

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap

Vad är kognition? Kognition relation till förväntningar. Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en

Minnet - begrepp och principer

Minne. Clive Wearing. Traditionell minnesmodell (Atkinson & Shiffrin) Lagring Process. Modeller. Inkodning Framplockning

Att leva utan minne: Fallet Clive Wearing. Traditionell minnsmodell (Atkinson & Shiffrin) Forskningsfrågor utifrån modellen

MINNE. Av Jenny Wikström

När huvudet känns som en torktumlare

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

MINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Kognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

Kognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

SMD084 lp människa/datorinteraktion. Del II Programmeringens matematiska grunder. Del I - Lektionsplanering. Del II Lektionsplanering

Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion

MINNE. Introduktion till psykologi HT12. Efter dagen föreläsning ska ni kunna

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Kognition. 11 september 2002

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers

Minne, lärande och studieteknik

Användargränssnitt för mobiltelefoner

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Språk. Språkets natur. Kreativt

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering

Användarvänlighet i "15 steps Anatomy Review"

Abstrakt. Göteborgs Universitet Institutionen för Informatik

Patricija Jaksetic Erik Wistrand. Psykologi del 2 - kognition. Förra gången pratade vi om perception...

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

Kognitiv utveckling. Utveckling. Olika teoretiska grunder

Åldrandets psykologi Val och livsmönster, obalans i livet och vägen till det goda åldrandet

Långtidsminnekunskapsrepresentation

Hur tänker barn vid enkel subtraktion?

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

FELSIGNALSYSTEM. TEKNISK RIKTLINJE TR utg E 1/11. NK, Kontrollanläggning DATUM TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA E

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Om kompetens och lärande

Vetenskapsfestivalen 2008 Uppmärksamhet, minne och inlärning hur funkar hjärnan?

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

Utbildning av poliser som ska utreda barn som varit utsatta för brott

Kurslitteratur. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Vad är information?

Sex strategier för effektivt lärande

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

Misstag i webbdesign som gör att din hemsida ser klumpig ut

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Kursens målsättning. Introducera grundläggande kognitionspsykologi Hur psykologi kan stödja design Fokus på skrivande Laborationer Tips för studenter

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception

Är användbarheten i säkerhetskritiska system eftersatt?

Prototyping medium/high fidelity Användarupplevelse Interaktionsflöde och flow Användbarhetsutvärdering - Usability testing Tillgänglighet

Användarcentrerad systemdesign

Kognition crash course

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

Dålig hörsel kan leda till demens

Målsättning. Grunder Teorier Minnesförändringar Mycket lite Neuropsykologi

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Tentamens-/instuderingsfrågor

Grafiska gränssnitt - vad har användbarheten för betydelse?

Kognitiva processer Thomas Lundqvist Leg psykolog & Docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lunds universitetssjukhus

Chunkingens påverkan på korttidsminnet

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Informationsteknologi. Informationsteknologi

NALLELEK LäraMera / Swedish Media Art /

GUIDE FÖR POWERPOINT PRESENTATIONER MICROSOFT OFFICE, POWERPOINT 2007

Examensarbete för ämneslärarexamen

Datorn som utbildningsverktyg. (HS-IDA-EA )

Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22.


Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt.

Minnesförmåga hos personer med hörselnedsättning

Visa vägen genom bedömning

Period 3-4, VT2006 Distans, nät

Skapa mappar, spara och hämta dokument

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

testat materialet så att du vet hur man bygger legobilen samt hur Makerbeam

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Medan Aktiv inlärning

Transkript:

Människans minnesfunktioner Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet Användbarhet Datorsystemet måste vara förenligt med, och ge stöd för användarens sätt att fungera, t ex: Mängd information, uppdateringstakt Informationens egenskaper Hjälpresurser Utbildning, mm Minne, tänkande och handlande Minnet är nödvändigt för att lära, tänka och handla: Informationen måste tas in, den måste bearbetas och lagras för att sedan tas upp igen för att användas i tankeprocesser och handlande.

Minnessystem Flera relativt oberoende system i fråga om varaktighet och form: Sensoriskt minne Korttidsminne Långtidsminne Sensoriskt minne S F N V T B F Z N Visas 50 ms (Sperling, 1960) Återgivning Full rapport direkt: 50% En rad direkt: 100% efter 0,3 s: 60% efter 1 s: 50% Tidig- och senasteffekten 20 ord Ett ord/s Direkt fri återgivning (Murdock, 1962) Procent återgivning 100 80 60 40 20 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 Serieposition

Tidigeffekten och LTM Presentation Långsam: 2s/ord Snabb: 1s/ord Direkt fri återgivning (Murdock, 1962) Procent återgivning 100 80 60 40 20 0 Långsam Snabb 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 Serieposition Senasteffekten och KTM Återgivning Direkt: 0 s fördröjning Fördröjd: 30 s fördröjning (Glanzer & Cunitz, 1966) Procent återgivning 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Direkt Fördröjd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Serieposition Minnets struktur och processer SM <0,3 s ikoniskt, <2 s ekoiskt KTM <15 s 7±2 enh medvetet, aktivt LTM episodiskt, semantiskt, proceduralt

Motargument Kategoriserings- och tolkningsprocessen i SM är beroende av informationsaktivering i LTM och KTM KTM arbetar med LTM-innehåll åtminstone i fråga om semantiska minnen Informationen i SM Ej meningsfull information, råmaterial Hastigheten i kategoriserings- och tolkningsprocessen är begränsad Ny information kan störa hämtning av redan befintlig information i sensoriskt minne Sensoriskt minne och design För mycket information på kort tid på bildskärmen gör att människan inte hinner kategorisera och tolka innehållet innan det försvinner från det ikoniska minnet, d.v.s hon hinner inte överföra informationen till korttidsminnet för att kunna använda och spara den innan den raderas ut och ersätts av ny information.

Informationen i KTM Förnimmelse och varseblivning Medveten upplevelse av den tolkade och kategoriserade informationen Informationen hålls aktiv och bearbetas Sökningen är mycket snabb Informationen försvinner snabbt och är omöjlig att återge Chunking i KTM Mellan 5 och 9 enheter kan hållas aktiverade samtidigt För att gå förbi denna flaskhals integrerar man enheterna till större enheter Antalet enheter minskar så att allt innehåll kan vara aktiverat i minnet De ursprungliga enheterna finns tillgängliga i minnet KTM och design Chunking underlättas om de olika delarna i ett program är relaterade till varandra Viktig information måste presenteras igen för att inte trängas undan av ny information Nödvändig information måste visas på den aktuella skärmbilden för att hålla den aktiverad

Långtidsminnet T&S-effekten visar att man kan skilja mellan två olika minnessystem: KTM och LTM. Det som finns i KTM försvinner snabbt och ersätts av ny information. Det som har gått in in LTM finns tillgängligt långt efter man har slutat arbeta med det, antagligen hela livet Innehållet i LTM Deklarativt minne Episodiskt: Konkreta informationer, personliga erfarenheter Semantiskt: Nätverk och associationer av fakta, begrepp, färdigheter Proceduralt minne Färdigheter: Konkreta exekverbara program (procedurer) lagrade i minnet och länkade ihop till större program genom chunking Semantiska nätverk Andas Djur Hud Fjädrar Fågel Fisk Simmar Kanariefågel Rödhake Haj Lax Gul Äter Mask Farlig Ljusröd Rh äter mask: 1310 ms, Rh har hud: 1470 ms (Collins & Quillian, 1969)

LTM och design En stark koppling mellan semantiska och episodiska kunskaper är nödvändig för effektiv inlärning och optimal användning Färdigheter måste dokumenteras och sparas, t ex i systemet, så att de kan aktiveras när de behövs Sökning i LTM Återgivning Leta efter, hitta och aktivera informationen själv med ett minimum av ledtrådar Igenkänning Bedöma om den presenterade informationen är den eftersökta, ett maximum av ledtrådar Sökning i LTM och design Ledtrådarna är mest effektiva om inlärningsmiljön är densamma eller liknar användarmiljön Återgivning är svårare och bör undvikas, t ex kommando istället för menyer Igenkänning blir lättare om olika alternativ tydligt skiljer sig från varandra