Dagens ämnen. Potensserier

Relevanta dokument
ÖVN 6 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll. a n (x x 0 ) n.

TATA42: Föreläsning 6 Potensserier

Serier. egentligen är ett gränsvärde, inte en summa: s n, där s n =

Lösningsförslag till TATA42-tentan

12. Numeriska serier NUMERISKA SERIER

Repetitionsfrågor i Flervariabelanalys, Ht 2009

Generaliserade integraler. Definitionen. J amf orelsesatser. Vad skall vi j amf ora med? Absolutkonvergens Dagens amnen 1 / 10

Funktionsserier och potensserier. som gränsvärdet av partialsummorna s n (x) =

Instuderingsfrågor i Funktionsteori

Generaliserade integraler. Definitionen. J amf orelsesatser. Vad skall vi j amf ora med? Absolutkonvergens Dagens amnen 1 / 12

Lektioner Datum Lokal Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Avsnitt

BEGREPPSMÄSSIGA PROBLEM

Läsanvisningar till kapitel 4

Läsanvisningar till kapitel

Meningslöst nonsens. November 19, 2014

Lösningsförslag envariabelanalys

TNA004 Analys II. för ED, KTS, MT. Litteraturkommentarer till föreläsningarna

TATA42: Föreläsning 5 Serier ( generaliserade summor )

Om konvergens av serier

1 Föreläsning 12, Taylors formel, och att approximera en funktion med ett polynom

Numeriska serier Definition av konvergens J amf orelsesatser Vad skall vi j amf ora med? Absolutkonvergens Leibniz kriterium Dagens amnen 1 / 19

Lösningsmetodik för FMAF01: Funktionsteori

gränsvärde existerar, vilket förefaller vara en naturlig definition (jämför med de generaliserade integralerna). I exemplet ovan ser vi att 3 = 3 n n

Besökstider: ca och 17.00

Repetitionsuppgifter

10.1 Linjära första ordningens differentialekvationer

SF1625 Envariabelanalys

TATA42: Föreläsning 10 Serier ( generaliserade summor )

Kap. P. Detta kapitel utgör Inledande kurs i matematik. I kapitlet beskrivs vilka bakgrundskunskaper som förutsätts.

Lösningar till MVE016 Matematisk analys i en variabel för I yy 1 + y 2 = x.

f (a) sin

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson, Sebastian Pöder

Lösningsförslag envariabelanalys

Meningslöst nonsens. December 14, 2014

Föreläsning 1. X kallas för funktionens definitionsmängd, mängden av funktionens alla värden kallas funktionens värdemängd.

Lösningsförslag till tentan i 5B1115 Matematik 1 för B, BIO, E, IT, K, M, ME, Media och T,

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

LYCKA TILL! //Mattehjälpen. Hej! Här kommer ett dokument till dig som pluggar inför envarre1.

1 Tal, mängder och funktioner

Tentamen i Envariabelanalys 2

Läsanvisningar till kapitel 6 i Naturlig matematik. Avsnitt 6.6 ingår inte.

Lösningar till Matematisk analys 4,

Euler-Mac Laurins summationsformel och Bernoulliska polynom

Kontinuitet och gränsvärden

TATA42: Föreläsning 3 Restterm på Lagranges form

TNA004 Analys II, 6 hp för ED, KTS och MT Kursinformation VT Sixten Nilsson,

Planering Matematik II Period 3 VT Räkna själv! Gör detta före räkneövningen P1. 7, 17, 21, 37 P3. 29, 35, 39 P4. 1, 3, 7 P5.

5B1147. Envariabelanalys. MATLAB Laboration. Laboration 1. Gränsvärden och Summor

Moment 10.1,10.2 Viktiga exempel Övningsuppgifter T10.1,T10.2,T10.3a,b,c,e,Ö10.1a-f,Ö10.3b-e

Kursstart. Kursen startar tisdagen den 10 oktober kl i sal MA236 i MIT-huset. Schemat kan erhållas från matematiska institutionens hemsida.

Matematik för ingenjörer fortsättningskurs

Lösningsförslag, tentamen, Differentialekvationer och transformer II, del 1, för CTFYS2 och CMEDT3, SF1629, den 19 oktober 2011, kl. 8:00 13:00.

kvoten mellan två på varandra följande tal i en talföljd är konstant alltid lika stor.

Lösningar till tentamen i kursen Envariabelanalys

Lösningar till MVE017 Matematisk analys i en variabel för I x 3x y = x. 3x2 + 4.

KORT INTRODUKTION TILL ANALYTISKA FUNKTIONER OCH POTENSSERIER

Tavelpresentation. Gustav Hallberg Jesper Strömberg Anthon Odengard Nils Tornberg Fredrik Blomgren Alexander Engblom. Januari 2018

7 november 2014 Sida 1 / 21

Lösningsförslag till Tentamen, SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 1) 24 oktober 2014 kl 8:00-13:00.

Repetition, Envariabelanalys del

Approximation av funktioner

Sammanfattning TATA42

Matematik för ingenjörer. Version fortsättningskurs, 3mi32a. Föreläsningar, VT Mikael Forsberg

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Milo Viviani MVE500, TKSAM-2

Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud

Kända och okända funktioner

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Några viktiga satser om deriverbara funktioner.

k=0 kzk? (0.2) 2. Bestäm alla holomorfa funktioner f(z) = f(x + iy) = u(x, y) + iv(x, y) sådana att u(x, y) = x 2 2xy y 2. 1 t, 0 t 1, f(t) =


Lösningsförslag till Tentamen: Matematiska metoder för ekonomer

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e x2 /4 2) = 2) =

Potensserier och potensserieutvecklingar av funktioner

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic

Matematik 4 Kap 3 Derivator och integraler

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

TNA003 Analys I för ED, MT, KTS

Fixpunktsiteration. Kapitel Fixpunktsekvation. 1. f(x) = x = g(x).

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

Förberedelser inför lektion 1 (första övningen läsvecka 1) Lektion 1 (första övningen läsvecka 1)

Lösningar av uppgifter hörande till övning nr 5.

ANDREAS REJBRAND Matematik Numeriska serier. Andreas Rejbrand, april /29

Läsanvisningar till kapitel

1. Låt u 0 och v 0 vara tvåvektorer i ett linjärt rum med skalärprodukt. Antag att följande relation gäller mellan längder av vektorer: u = 2 v = 2 3

e x x + lnx 5x 3 4e x (0.4) x 0 e 2x 1 a) lim (0.3) b) lim ( 1 ) k. (0.3) c) lim 2. a) Lös ekvationen e x = 0.

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

Existens och entydighet för ordinära differentialekvationer

ALA-a Innehåll RÄKNEÖVNING VECKA 7. 1 Lite teori Kapitel Kapitel Kapitel Kapitel 14...

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING XV. Föreläsning XV. Mikael P. Sundqvist

Matrisexponentialfunktionen

Dagens ämnen. Entydighet hos Taylor- och Maclaurinpolynom

Tavelpresentation - Flervariabelanalys. 1E January 2017

MVE500, TKSAM Avgör om talserierna är konvergenta eller divergenta (fullständig motivering krävs). (6p) 2 n. n n (a) n 2.

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e 50k = k = ln 1 2. k = ln = ln 2

Patologiska funktioner. (Funktioner som på något vis inte beter sig väl)

DUBBELINTEGRALER. Rektangulära (xy) koordinater

Exponentialmatrisen. Definition med potensserie. Egenskaper. Den sista likheten utgör definitionen av e At. Man kan nämligen visa att matrisföljden

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Transkript:

Dagens ämnen 1 / 6

Dagens ämnen Potensserier 1 / 6

Dagens ämnen Potensserier Definition 1 / 6

Dagens ämnen Potensserier Definition Var konvergerar potensserien? 1 / 6

Dagens ämnen Potensserier Definition Var konvergerar potensserien? Räkning med potensserier 1 / 6

Dagens ämnen Potensserier Definition Var konvergerar potensserien? Räkning med potensserier Derivering 1 / 6

Dagens ämnen Potensserier Definition Var konvergerar potensserien? Räkning med potensserier Derivering Intergrering 1 / 6

Dagens ämnen Potensserier Definition Var konvergerar potensserien? Räkning med potensserier Derivering Intergrering Inledning om Maclaurinserier (om vi hinner) 1 / 6

Potensserier 2 / 6

Potensserier En oändlig summa av formen c n x n 2 / 6

Potensserier En oändlig summa av formen c n x n kallas en potensserie. 2 / 6

Potensserier En oändlig summa av formen c n x n kallas en potensserie. För vilka x är detta meningsfullt? 2 / 6

Potensserier En oändlig summa av formen c n x n kallas en potensserie. För vilka x är detta meningsfullt? För de x R som serien konvergerar 2 / 6

Potensserier En oändlig summa av formen c n x n kallas en potensserie. För vilka x är detta meningsfullt? För de x R som serien konvergerar, vad har funktionen f(x) = c n x n för egenskaper? 2 / 6

Sats 10.15, sid 464 För en potensserie c n x n gäller exakt ett av följande alternativ: 3 / 6

Sats 10.15, sid 464 För en potensserie c n x n gäller exakt ett av följande alternativ: (a) R > 0 : c n x n är absolutkonvergent för x < R och divergent om x > R. 3 / 6

Sats 10.15, sid 464 För en potensserie c n x n gäller exakt ett av följande alternativ: (a) R > 0 : c n x n är absolutkonvergent för x < R och divergent om x > R. (b) c n x n är absolutkonvergent x R 3 / 6

Sats 10.15, sid 464 För en potensserie c n x n gäller exakt ett av följande alternativ: (a) R > 0 : c n x n är absolutkonvergent för x < R och divergent om x > R. (b) c n x n är absolutkonvergent x R (c) c n x n är divergent för alla x 0. 3 / 6

Sats 10.15, sid 464 Talet R i (a) kallas potensseriens konvergensradie 4 / 6

Sats 10.15, sid 464 Talet R i (a) kallas potensseriens konvergensradie I fall (b) säger vi att konvergensradien är 4 / 6

Sats 10.15, sid 464 Talet R i (a) kallas potensseriens konvergensradie I fall (b) säger vi att konvergensradien är I (c) fall säger vi att konvergensradien är 0 4 / 6

Sats 10.16, sid 465 Låt f(x) = c n x n och antag att konvergensradien är R > 0 (R = är tillåtet). 5 / 6

Sats 10.16, sid 465 Låt f(x) = c n x n och antag att konvergensradien är R > 0 (R = är tillåtet). För x < R gäller att (a) f(x) är en kontinuerlig funktion av x. 5 / 6

Sats 10.16, sid 465 Låt f(x) = c n x n och antag att konvergensradien är R > 0 (R = är tillåtet). För x < R gäller att (a) f(x) är en kontinuerlig funktion av x. (b) f(x) är deriverbar 5 / 6

Sats 10.16, sid 465 Låt f(x) = c n x n och antag att konvergensradien är R > 0 (R = är tillåtet). För x < R gäller att (a) f(x) är en kontinuerlig funktion av x. (b) f(x) är deriverbar och f (x) = nc n x n 1. n=1 5 / 6

Sats 10.16, sid 465 Låt f(x) = c n x n och antag att konvergensradien är R > 0 (R = är tillåtet). För x < R gäller att (a) f(x) är en kontinuerlig funktion av x. (b) f(x) är deriverbar och f (x) = nc n x n 1. (c) f(x) har en primitiv funktion n=1 5 / 6

Låt f(x) = Sats 10.16, sid 465 c n x n och antag att konvergensradien är R > 0 (R = är tillåtet). För x < R gäller att (a) f(x) är en kontinuerlig funktion av x. (b) f(x) är deriverbar och f (x) = nc n x n 1. n=1 (c) f(x) har en primitiv funktion och c n F (x) = C + n + 1 xn+1, C =konstant. n=1 5 / 6

Låt f(x) = Sats 10.16, sid 465 c n x n och antag att konvergensradien är R > 0 (R = är tillåtet). För x < R gäller att (a) f(x) är en kontinuerlig funktion av x. (b) f(x) är deriverbar och f (x) = nc n x n 1. n=1 (c) f(x) har en primitiv funktion och c n F (x) = C + n + 1 xn+1, C =konstant. n=1 Serierna i (b) och (c) har också konvergensradien R. 5 / 6

Sats 10.16, sid 465 Satsen gör att vi kan beräkna de potensserier som efter derivering eller integrering blir en känd serie. 6 / 6

Sats 10.16, sid 465 Satsen gör att vi kan beräkna de potensserier som efter derivering eller integrering blir en känd serie. Kända serier är den geometriska serien och Maclaurinserierna för de elementära funktionerna (mer om dessa nästa Fö). 6 / 6

Sats 10.16, sid 465 Satsen gör att vi kan beräkna de potensserier som efter derivering eller integrering blir en känd serie. Kända serier är den geometriska serien och Maclaurinserierna för de elementära funktionerna (mer om dessa nästa Fö). Kom ihåg!! 6 / 6

Sats 10.16, sid 465 Satsen gör att vi kan beräkna de potensserier som efter derivering eller integrering blir en känd serie. Kända serier är den geometriska serien och Maclaurinserierna för de elementära funktionerna (mer om dessa nästa Fö). Kom ihåg!! Serierna i (b) och (c) har också konvergensradien R. 6 / 6