Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016

Relevanta dokument
Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016

Resursfördelning i Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun

Förändring av resursfördelningssystemet

Utvärdering av resursfördelningssystemet

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Bidrag till fristående verksamhet 2016 Lundens

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Finns förstelärarna där de bäst behövs?

Bidrag till fristående verksamhet 2015 Västra skolan

Bidrag till fristående verksamhet 2015 Skattkammarens

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola år 2017

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Bidrag till fristående verksamhet 2017 Stiftelsen Kalmar Waldorfskola

1. Principer för resursfördelningsmodell

Kommunalt grundskoleindex 2006

Bidrag till fristående verksamhet Regnbågen

Kommunalt grundskoleindex 2010

Bidrag till fristående verksamhet Stiftelsen Kalmar Waldorfskola

Ekonomiskt utfall och prognos efter februari 2017

Utbildningspolitiskt program 2017

Dnr BUN18/19. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Umeå kommun Granskning av för- och grundskolenämndens resursfördelningsmodell

Martin Westbrandt

Förvaltningskontoret föreslår att barn- och ungdomsnämnden ska föreslå kommunstyrelsen att överlämna yttrandet till Skolinspektionen.

Bidrag till fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, principer och belopp 2017

Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor från och med 2012

Resursfördelningsmodell. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 11 december 2018, 129/18. Dnr BUN

Resursfördelning Svalövs Kommun 2017

Bidrag till fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, principer och belopp 2018

Socioekonomisk resursfördelningsmodell grundskola 2017

Åldersintervall för förskolan är 1-3 år och 4-5 år. Åldersintervall för grundskolan är förskoleklass åk 3, åk 4 6 och åk 7 9.

Sveriges bästa skolkommun 2014

Resursfördelning i Helsingborgs stad

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Bidrag till fristående verksamhet Engelska skolan i Jönköping

Beslut om bidrag till fristående verksamhet Kalmar Waldorfskola

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport

Resursfördelningsmodell förskoleverksamhet

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem

fastställa föreslagna modeller för beräkning av strukturersättning för förskola, grundskola och gymnasieskola

SAM - systematiskt arbetsmiljöarbete 2014

Bilaga 2. Bidrag på lika villkor - grundbelopp och tilläggsbelopp 2015

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem

Måttbandet nr 224 december 2012

RESURSFÖRDELNING TILL FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM OCH OBLIGATORISK SÄRSKOLA BUDGETÅRET 2007

Sveriges bästa skolkommun 2010

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II

Ekonomisk prognos efter oktober 2017

Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever

Delårsuppföljning augusti 2016

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Svar på revisorernas rapport - Granskning av rektorernas förutsättningar

Resursfördelningsmodell. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 13 december 2017, 103. Dnr BUN

Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten. 1 Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse

Resursfördelningsmodell grundskola f-9, grundsärskola, fritidshem

Svar på motion: Inför porrfilter på Kalmarbygdens skolor

Förslag till nytt resursfördelningssystem för Barn- och ungdomsnämnden

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015

Resursfördelningssystem för grundskolan, förskoleklassen, särskolan, skolbarnsomsorgen och öppen fritidsverksamhet

Grundbelopp till Internationella Engelska skolan i Falun Ab 2018

Beslut om bidragsbelopp 2012

Internbudget för utbildningsnämnden år 2015

Beslut om bidragsbelopp 2013

Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477

Överklagande av beslut om bidrag till fristående verksamhet 2012 nytt beslut av Barn- och ungdomsnämnden

Ekonomistyrning i Kungälvs kommun

Resursfördelningsmodell gymnasieskola och gymnasiesärskola

Svar på motion från Patricia Vildanfors (MP) - Källsortering på skolor

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Revidering av resursfördelningsmodell för grundskola

Översyn av resursfördelningssystemet

Svar på medborgarförslag om att skapa seniora lärartjänster med särskilt ansvar för prov och betygssättning

Omkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor.

Barn- och ungdomsnämnden

Svar på motion från Björn Brändewall (L) - Frångå kösystemet så att även friskolor kan ta emot nyanlända elever

Barn- och ungdomsnämnden

Yttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende samt 2.2.2

Resursfördelningsprinciper Barns lärande och Ungdomars och vuxnas lärande 2019 KS2018/605/03

Bidrag till fristående verksamhet Engelska skolan i Stockholm

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Måttbandet nr 215 december 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

UNDERLAG FÖR DISKUSSION OM NY RESURSFÖRDELNINGSMODELL FÖR GRUNDSKOLAN I NACKA

Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor

Beslut om bidragsbelopp grundskola och skolbarnsomsorg vårterminen 2015

UN 2016/1136 UN 2018/3001 Antagen av utbildningsnämnden , reviderad av utbildningsnämnden , 79

Ny socioekonomisk resursfördelningsmodell Gäller från och med Handläggare: Julia Jansson-Lindberg, Johanna Siverskog och Hanna Fager

Resursfördelningsmodell grundskola F-9

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet

Beslut om bidragsbelopp grundskola och skolbarnsomsorg vårterminen 2016

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Ersättning pedagogisk verksamhet 2016 Internationella Engelska skolan - överklagande

Beslut om bidragsbelopp för 2015

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

Ersättning till Friskolor

Barn- och ungdomsnämnden

Transkript:

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Sara Andersson 2015-05-25 SKDN 2015/0116 453504 Södermöre kommundelsnämnd Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 Förslag till beslut 1. Södermöre kommundelsnämnd beslutar att bakgrundsfaktorn från och med budget 2016 ska beräknas på samma sätt som de nu gällande SALSA-faktorerna både för grundskola och förskola: pojkar invandrad de senaste fyra åren föräldrarnas utbildningsnivå 2. Södermöre kommundelsnämnd beslutar vidare att 15 % av grundskolans resurser ska avsättas till fördelning enligt bakgrundsfaktorerna istället för nuvarande 20 %. För förskolan föreslås ingen förändring utan nuvarande avsättning 10 % behålls. Bakgrund Kriterierna för Södermöre kommundelsnämnds resursfördelningssystem beslutades av nämnden i samband med införandet av ett nytt resursfördelningssystem 2012. Södermöre kommundelsnämnds resursfördelningssystem ska upplevas som rättvist och försöka komma så nära ett optimalt resursutnyttjande som möjligt. Det måste vara enkelt att ta fram och förstå. Ett resursfördelningssystem måste fungera för alla barn och elever, även för de som har behov av mer resurser än genomsnittsbarnet/-eleven. Vårt system - stödjer den decentraliserade organisationen - är öppet och transparent, kompensationer är synliga - är förutsägbart - vilar på offentlig statistik och fakta Södermöre kommundelsförvaltning Förvaltningskontoret Adress, Besök Tel 0480-45 00 00 vx Fax Klicka här för att ange text. sara.andersson@kalmar.se

SKDN 2015/0116 2 (4) - stödjer fördelningsprinciperna i kommunala och statliga styrdokument - ger nämnden strategiska medel att fördela utifrån uppdragen i kommunala styrdokument - ger förvaltningschef strategiska medel att fördela utifrån de gemensamma utvecklingsområdena, samt andra fördelningar som bedöms nödvändiga Södermöre kommundelsnämnd har idag ett väl fungerande system som upplevs som både enkelt att ta fram och förstå. Det tar hänsyn till och utjämnar för socioekonomiska faktorer och barn och elever som behöver mer. Resursfördelningssystemet är både generellt (grundbelopp) och specifikt (tillläggsbelopp). I grundbeloppet ligger merparten av pengarna. Det går till verksamhetens stora kostnader såsom löner till pedagogisk personal, lokaler, materiel, mat och fortbildning för personalen. I tilläggsbeloppet ligger ersättning för elever med mycket stora behov av särskilt stöd samt modersmål. Södermöre kommundelsnämnd har sedan lång tid tillbaka haft resursfördelningssystem som har tagit hänsyn till barnens och elevernas socioekonomiska bakgrund. 2005 fick vi möjlighet att från SCB få fram de bakgrundsfaktorer som skolverket använder i SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser). Analysverktyget SALSA presenterar skolors resultat av slutbetygen i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen. SALSA är en statistisk modell som jämför kommuners och skolors betygsresultat. Det betyder att kommunernas och skolornas resultat räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. Man kan göra en jämförelse av resultaten för varje skola utifrån skolans förutsättningar). Dessa faktorer tas fram per faktiskt inskrivet barn/elev och sammanställs per förskola/skola och verksamhet. Följande bakgrundsfaktorer och definitioner har använts: Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda utomlands (faktor 0,22) Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige (faktor 0,3) Andel pojkar (faktor 0,1) Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå (faktor 0,6) Högsta värdet av barnens/elevernas biologiska föräldrars utbildningsnivå. (Adoptivföräldrar med adoptivbarn jämställs med biologiska föräldrar). Utbildningsvärde 1 innebär genomgången folkskola/grundskola, Utbildningsvärde 2 innebär att personen ifråga har genomgått gymnasieutbildning i högst tre år Utbildningsvärde 3 innebär att personen genomgått fjärde året på gymnasieskolans tekniska linje eller erhållit minst 20 högskolepoäng. Viktning av faktorerna sker helt enligt SALSA-modellen och ger en enhets tyngd jämfört med andra enheter. Dessa bakgrundsfaktorer ansågs förklara 40 % av elevernas utbildningsresultat. Genom denna metod får alla enheter ett tillskott av resurser utifrån sina bakgrundsfaktorer. Bakgrundsfaktorn mäts vid skolstarten på höstterminen året innan aktuellt budgetår. 20 % av resurserna till grundskolan fördelas på detta sätt. För förskolan är motsvarande andel 10 %.

SKDN 2015/0116 3 (4) Ny beräkningsmodell för SALSA 2014 ändrades skolverkets beräkning av SALSA något. Nya SALSA använder följande bakgrundsfaktorer: Andel pojkar (faktor 0,11) Nyinvandrad senaste fyra åren (faktor 0,25) Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå (faktor 0,64) Nuvarande bakgrundsfaktorer förklarar 60 % av elevernas utbildningsresultat. Under 2014 och 2015 har den gamla SALSA-modellen för bakgrundsfaktorerna använts men från och med 2016 är det önskvärt att de nya faktorerna används. Södermöre kommundelsnämnds resursfördelningssystem ändrades 2012 för att uppfylla den nya skolagens skrivningar om grundbelopp och tilläggsbelopp. I samband med detta beslutades att andelen resurser som avsattes till bakgrundsfaktorerna skulle öka från 8 % till 20 % när det gäller grundskolan och från 5 % till 10 % när det gäller förskolan främst för att förstärka möjligheten för verksamhetens kompensatoriska uppdrag. Det ska vara en tydlig skillnad i tilldelningen till enheterna eftersom de har olika förutsättningar för att utföra sitt uppdrag. Konsekvenser av införandet Grundskola I samband med att en utvärdering av det nya resursfördelningssystemet från 2012 ska göras tillsatte barn- och ungdomsförvaltningen en projektgrupp för att titta på lämpliga utvärderingsmetoder. Projektgruppen, som består av två ekonomer, två planeringssekreterare och skolläkaren, har också fått ett sidouppdrag att titta på konsekvenserna av att införa de nya SALSA-faktorerna. Först tittade projektgruppen på konsekvenserna att rakt av införa de nya SALSA-faktorerna utan några andra justeringar. Fördelningssystemet blir då spetsigare eftersom faktorn för utländsk bakgrund har ändrats till nyinvandrad de senaste fyra åren. Tidigare har alla elever som är födda utomlands oavsett när de kom till Sverige räknats med liksom elever som är födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar. De enheter som har elever som invandrat de senaste fyra åren får mer pengar. De enheter som har haft elever enligt de tidigare kriterierna blir av med pengar. Rörligheten i enheternas ekonomi blir också större i och med att det enbart är de fyra första åren i Sverige som räknas. När den elevgruppen som genererat resurserna har passerat fermårsgränsen så minskar enheternas tilldelning. De enheter som har en låg bakgrundsfaktor får också mindre pengar vilket gör dessa enheter sårbara. Skolläkaren pekar särskilt på de elever som inte är kvalificerade för tilläggsbelopp men som ändå behöver mer stöd än normaleleven. Om andelen avsatta resurser till bakgrundsfaktorn minskas från 20 % till 15 % och resterande medel fördelas ut i grundbeloppet säkrar vi att enheterna har råd med den timplanebundna verksamheten utan att den önskvärda differensen i tilldelningen mellan enheterna förändras. Vi vill ju även fortsättningsvis ha en starkt kompensatorisk prägel på resursfördelningen.

SKDN 2015/0116 4 (4) Förskola Införandet av de nya bakgrundsfaktorerna påverkar inte förskolan i samma utsträckning som grundskolan. Den önskvärda differensen mellan enheterna är i princip oförändrad och därmed finns det ingen anledning att minska andelen resurser som avsätts till bakgrundsfaktorn i och med införandet av de nya bakgrundsfaktorerna. Bilaga: Tabell över de olika salsaberäkningarnas påverkan för respektive skola Sara Andersson Ekonom

Bakgrundsfaktorer - resursfördelning Skola Exempel SALSA-värden 2015 Skola Ny SALSA kr per elev Tidigare SALSA kr per elev kr per elev % per elev Hagbyskolan 7 540 kr 7 871 kr -331-4% Halltorpsskolan 10 341 kr 11 262 kr -921-9% Ljungbyholmsskolan 8 043 kr 7 262 kr 781 10% Pårydsskolan 11 767 kr 9 681 kr 2 087 18% Södermöreskolan 7 015 kr 7 948 kr -933-13% Tvärskogsskolan 5 726 kr 6 269 kr -543-9% Total resurstilldelning Exempel budgettilldelning 2015 per skola Skola Ny SALSA tkr Tidigare SALSA tkr Differens tkr SÖDERMÖRE 27 453 27 750-297 LJUNGBYHOLM 18 740 18 431 309 HAGBY 9 753 9 759-7 HALLTORP 7 443 7 605-162 PÅRYD/TVÄRSKOG 11 638 11 480 158