Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering sofie.storbjork@liu.se
Presentationens upplägg Kommunernas integrering av klimatfrågan: forskning vid CSPR Exemplet klimatfrågans integrering i fysisk planering: det vattennära byggandets problematiker: resultat från två forskningsprojekt: 1.Aktuell detaljplanering i Norrköping: Kanaljorden, Lindö och de små beslutens tyranni 2.Att fastställa och tillämpa strategiska riktlinjer för fysisk planering. Beslutet är bara början Den fysiska planeringens förutsättningar att leverera integrering?
Kommunernas integrering av klimatfrågor: forskning vid CSPR Vi har studerat klimatanpassning i ett nationellt sammanhang och i ett trettiotal svenska kommuner med fokus på: 1.Hur kommuner upplever sårbarhet (sektorer, grupper, områden) inför olika typer av klimatrelaterade risker 2.Hur klimatanpassning landar på en politisk agenda, initieras planeras och implementering 3.Vad som driver/begränsar förmågan till klimatanpassning ex. institutionell förmåga (formellt/informellt, vertikalt/horisontellt) För närvarande jobbar flera av oss med vad som skapar förutsättningar för klimatomställning (climate transitions) och privata aktörers roll i klimatanpassningen
Klimatfrågans integrering i kommunal policy och planering 2005: Endast 36 kommuner uppgav att de tog hänsyn till ett förändrat klimat i sitt planarbete (Rummukainen et al 2005; Viehauser 2005) 2009/11: 9 av 10 kommuner att de arbetar med klimatanpassning i fysisk planering. Var fjärde kommun anger att detta sker i hög utsträckning (SKL 2009, 2011) 2015: 8 av 10 kommuner anger att de arbetar med klimatanpassning (IVL, 2015) I praktiken är det stor variation på vad det innebär att arbeta med klimatanpassning.
Exemplet klimatfrågans integrering i fysisk planering Climate change requires us to reorient our spatial planning to pay more explicit and systematic attention to future possible pathways (Wilson and Piper, 2010: 13) Spatial planning has the potential to serve as a switchboard for the interlinking of mitigation, adaptation and sustainable development objectives at the local level (Biesbroek et al., 2009)
Planeringsideal och planeringspraktik Å ena sidan finns förväntningar att fysisk planering kan: förbättra koordinering och integrering för lokalt hållbara lösningar leda till substantiellt strategiskt nytänkande där nya vägar för förändring och omställning utforskas Å andra sidan visar forskning att: integreringen av klimathänsyn lätt blir retorisk och fragmenterad med en preferens för småskaliga/singulära lösningar åtgärder leder till bevarande av status quo snarare än proaktivitet planeringen drivs mot att bli mer flexibel för att kunna fånga upp ekonomiska inspel och private intressen. Dvs. vi behöver utforska den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar att främja en urban klimatomställning
Det vattennära byggandets problematiker: empiriska resultat från två forskningsprojekt
1. Klimatanpassning i detaljplaneringen. Exemplet Norrköping Intervjuer med ledande kommunalråd i majoritet och opposition Fokusgruppsintervju med planerare som arbetar såväl med översiktsplanering som detaljplanering. Fokusgruppsintervju med ledamöter i stadsplanenämnden dvs. politiker från S, M, C och Fp Individuell intervju med stadsplanenämndens ordförande (Mp) Fokus ligger på ambitioner, positioner och konkret planering i Kanaljorden och Lindö. Resultat presenteras i Storbjörk & Hjerpe 2014. European Planning Studies.
2. En intervjustudie med 15 planerare 10 proaktiva kommuner Fokus ligger på hur planerarna som frontline practitioners arbetar med klimatanpassning i fysisk planering. Resultat presenteras i Uggla & Storbjörk 2012, Dansk Sociologi samt Storbjörk & Uggla 2014, Regional Environmental Change. Municipality (fictive name) Land area Population size Geographical location Degree of exposure to climate change risks (self assessment) Westby 475 km² 37 500 Mid West inland Medium/High Smallby 19 km² 16 300 South West coast High Eastby 1127 km² 13 800 South East inland Medium Northby 1065 km² 24 700 North East coast Medium Deltaby 1165 km² 84 700 Mid West inland High Soundby 56 km² 21 000 South West coast High Urbanby 335 km² 294 000 South West coast High Vänerby 602 km² 24 000 Mid West inland High Rapidsby 394 km² 4 400 Mid West inland Medium Poleby 102 km² 42 600 Mid East coast Medium
1. Aktuell detaljplanering i Norrköping: Kanaljorden, Lindö och de små beslutens tyranni
Vattennära byggande: ambitioner och positioner Antingen starka ideal: Naturlagarna är inte förhandlingsbara. Vi har byggt våra samhällen på illusionen att de är det Vi behöver stå emot trycket Eller förhandlingsbar pragmatism: Vi hör vi mer av försiktighetsprincipen / / men utgångspunkten är ofta, om vi ska vara ärliga, att vi nog kan ordna det
Exemplet Kanaljorden
Exemplet Kanaljorden
Exemplet Lindö
Exemplet Lindö
Ibland är klimatanpassning politiskt korrekt Med Kanaljorden ville vi inte anta planen och översvämningsrisker var ett argument vi använde. Men i Lindö vill vi anta planen och då kringgår vi vattenfrågan Det kommer att vara situationer där vi väljer att ta kostnaden med dyra försiktighetsåtgärder för att kunna bygga medan vi kan välja en strategi av reträtt i mindre viktiga områden
Intra sektoriella stuprör 1. Övergripande strategisk nivå dvs. översiktsplaner = Kommunstyrelsen/ stadsplanekontoret 2. Detaljplanering = stadsplaneringsnämnden /stadsplanekontoret 3. Bygglovgivning = bygg- och miljönämnden /bygg- och miljökontoret Det finns ett glapp mellan stadsplanenämndens detaljtänkande och det strategiska tänkandet inom kommunstyrelsen. Samma gäller mot bygg och miljö vilket är olyckligt. Vi har också en dålig kommunikation mellan oss
Enskildheter vs. principer: de små beslutens tyranni Vi fattar beslut mycket från fall till fall. Du förlorar överblicken och det är lätt att göra felaktiga prioriteringar när du tar en sak i taget, var för sig. Du ser inte helheten Vi behöver besluta oss för principer så att vi inte fastnar i enskildheter för då är det allt för lätt att göra planer för hur vi ändå kan bygga. Det är lätt att börja tänka vilken trevlig plats för ett promenadstråk, man kan bo precis bredvid och där kan vi ha caféer
2. Att fastställa och tillämpa strategiska riktlinjer för fysisk planering. Beslutet är bara början
Att fastställa riktlinjer är knepigt Vissa är tveksamma till riktlinjer överhuvudtaget: Vi tar det från fall till fall. Det finns inte resurser att utveckla riktlinjer. Andra förhandlar fram acceptabla nivåer och jämkar expertinspel: Från kommunens sida bedömer man inte att den nivå som sattes i sårbarhetsutredningen är vettig så vi går på vår nivå. Länsstyrelsen var tveksam till det men nu kör vi så Ytterligare andra utvecklar riktlinjer med ständig beredskap att justera dessa: Vi får börja med att göra så gott vi kan med den kunskap vi har för tillfället och sen bygga på stegvis
Att tillämpa riktlinjer är ännu knepigare: beslutet är bara början I praktiken visar det sig att riktlinjerna representerar en strävan snarare än att de sätter absoluta gränser. Tillämpningen beskrivs som osäker: Sen har vi funderat om riktlinjerna går att tillämpa akt av och det gör de naturligtvis inte.
Riktlinjernas förhandlingsbarhet Utmaningar för tillgänglighet och estetik: Vi har sagt att all ny bebyggelse ska ligga på +3m samtidigt som befintlig bebyggelse ligger på knappt +2m och då blir det svårt när det nya möter det befintliga. Det kan vara äldre bebyggelse från slutet av 1800-talet där gatan ligger på en låg nivå / / och så ska man samtidigt leva upp till kraven. Vi är inte säkra på hur vi ska lösa det. Befintliga lokaliseringar rättfärdigar fortsatt exploatering: Vi har ändå så mycket bebyggelse i de låglänta områdena så det är ingen mening att säga nej till ytterligare bebyggelse. Vi måste ändå skydda det befintliga. / / Det är ju storskaliga frågor som måste planeras på sikt och integreras med andra stadsbyggnadstankar
Dvs. även med strategiska riktlinjer på plats sker planeringen inkrementellt från fall till fall vilket öppnar upp för förhandlingar i tillämpningen
Den fysiska planeringens förutsättningar Fysisk planering har tydligt en POTENTIAL att sammanlänka frågor, balansera och medla mellan intressen och perspektiv. Vilket KAN främja ett mer klimatanpassat samhällsbyggande MEN Vi måste också ha en realistisk syn på både styrkor och svagheter i samtida fysisk planering och öppet diskutera dessa och i vilken riktning våra dagliga beslut faktiskt tar oss. Dvs. utforska önskvärda OCH faktiska framtida utvecklingsvägar. DVS. Planning can either increase the local capacity to deal with climate risks or lock future generations into development pathways that increase vulnerability (Rayner 2012)
Några publikationer om integrering av klimathänsyn i fysisk planering Storbjörk & Uggla (2015). The practice of settling and enacting strategic guidelines for climate adaptation in spatial planning. Lessons from ten Swedish municipalities. Regional Environmental Change 15 (6): 1133-1143. Hrelja, Hjerpe & Storbjörk (2015). Creating Transformative Force? The Role of Spatial Planning in Climate Change Transitions Towards Sustainable Transportation. Journal of Environmental Policy and Planning. In Press. Storbjörk & Hjerpe (2014). Sometimes Climate Adaptation is Politically Correct : A Case Study of Planners and Politicians Negotiating Climate Adaptation in Waterfront Spatial Planning. European Planning Studies 22 (11), pp. 2268-2286. Storbjörk, Hjerpe & Uggla (2014). Klimatanpassningen och det vattennära byggandets problematiker. PLAN Nr 3: 48-49. Föreningen för Samhällsplanering, Stockholm. Uggla & Storbjörk (2012). Klimatrisker på planerarnas agenda: att hantera motstridiga krav och kunskapsosäkerhet. Dansk Sociologi Nr.1/23: pp. 73-95.