Slumpvariabler och sannolikhetsfördelningar

Relevanta dokument
SF1922/SF1923: SANNOLIKHETSTEORI OCH DISKRETA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 23 mars, 2018

F2 Introduktion. Sannolikheter Standardavvikelse Normalapproximation Sammanfattning Minitab. F2 Introduktion

Föreläsning 2, Matematisk statistik för M

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 4: Flerdim

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH FLERDIMENSIONELLA STOKASTISKA STATISTIK VARIABLER. Tatjana Pavlenko. 8 september 2017

Finansiell statistik, vt-05. Slumpvariabler, stokastiska variabler. Stokastiska variabler. F4 Diskreta variabler

Exempel för diskreta och kontinuerliga stokastiska variabler

Grundläggande matematisk statistik

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Mer om slumpvariabler

SOS HT Slumpvariabler Diskreta slumpvariabler Binomialfördelning. Sannolikhetsfunktion. Slumpförsök.

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 7 september 2016

Repetitionsföreläsning

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 2: Slumpvariabel

Föreläsning 3. Sannolikhetsfördelningar

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Föreläsning 3. Kapitel 4, sid Sannolikhetsfördelningar

Några extra övningsuppgifter i Statistisk teori

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11, VT-16, VT2 ÖVNING 3, OCH INFÖR ÖVNING 4

FÖRELÄSNING 3:

Föreläsning 2, FMSF45 Slumpvariabel

Grundläggande matematisk statistik

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 3 Diskreta stokastiska variabler. Jörgen Säve-Söderbergh

Introduktion till statistik för statsvetare

Stokastiska signaler. Mediesignaler

F5 STOKASTISKA VARIABLER (NCT , samt del av 5.4)

4 Diskret stokastisk variabel

Grundläggande matematisk statistik

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Kap 3: Diskreta fördelningar

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Sammanfattning, del I

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Sammanfattning, del I

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 3: Transformation och simulering

Summor av slumpvariabler

TAMS79: Föreläsning 4 Flerdimensionella stokastiska variabler

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Statistiska metoder för säkerhetsanalys

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Resultat till ett försök är ofta ett tal. Talet kallas en stokastisk variabel (kortare s. v.).

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSTEORI, BETINGAD SANNOLIKHETER, OBEROENDE. Tatjana Pavlenko.

Övning 1 Sannolikhetsteorins grunder

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 5: Summor och väntevärden

4.1 Grundläggande sannolikhetslära

F14 Repetition. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 6/ /15

Föreläsning 7: Punktskattningar

Föreläsning 5. Funktioner av slumpvariabler. Ett centralt resultat.

Diskreta slumpvariabler

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, VT 2009) Föreläsning 2. Diskreta Sannolikhetsfördelningar. (LLL Kap 6) Stokastisk Variabel

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Flera stokastiska variabler.

Kolmogorovs Axiomsystem Kolmogorovs Axiomsystem Varje händelse A tilldelas ett tal : slh att A inträar Sannolikheten måste uppfylla vissa krav: Kolmog

Föreläsning 3, Matematisk statistik Π + E

Föreläsning 7: Punktskattningar

Föreläsning 5, FMSF45 Summor och väntevärden

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 1 Mängdlära Grundläggande sannolikhetsteori Kombinatorik Deskriptiv statistik

Föreläsning 11. Slumpvandring och Brownsk Rörelse. Patrik Zetterberg. 11 januari 2013

TMS136. Föreläsning 2

Resultat till ett försök är ofta ett tal. Talet kallas en stokastisk variabel (kortare s. v.).

Grundläggande matematisk statistik

1. Du slår en tärning två gånger. Låt A vara händelsen att det första kastet blir en sexa och låt B vara händelsen att summan av kasten blir sju.

Probabilistisk logik 1

TMS136. Föreläsning 5

Föreläsning 5, Matematisk statistik Π + E

Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT

F7 forts. Kap 6. Statistikens grunder, 15p dagtid. Stokastiska variabler. Stokastiska variabler. Lite repetition + lite utveckling av HT 2012.

Föreläsning 7: Punktskattningar

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

Lärmål Sannolikhet, statistik och risk 2015

FÖRELÄSNING 4:

Formel- och tabellsamling i matematisk statistik

Kapitel 5 Multivariata sannolikhetsfördelningar

Föreläsning 7. Statistikens grunder.

1 Föreläsning I, Mängdlära och elementär sannolikhetsteori,

TAMS79: Föreläsning 1 Grundläggande begrepp

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341, STN2) kl 08-12

1.1 Diskret (Sannolikhets-)fördelning

Två parametrar: µ (väntevärdet) och σ (standardavvikelsen) µ bestämmer normalfördelningens läge

S0005M. Stokastiska variabler. Notes. Notes. Notes. Stokastisk variabel (slumpvariabel) (eng: random variable) Mykola Shykula

Kapitel 7 Samplingfördelningar och Centrala gränsvärdessatsen

Kapitel 3 Diskreta slumpvariabler och deras sannolikhetsfördelningar

4.3 Stokastiska variabler (slumpmässiga variabler) 4.4 Väntevärde och varians till stokastiska variabler

F9 Konfidensintervall

TAMS14/36 SANNOLIKHETSLÄRA GK Poissonprocessen (komplettering) Torkel Erhardsson 14 maj 2010

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 7: Normalfördelning

SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 2. Betingad sannolikhet & Oberoende

Introduktion till statistik för statsvetare

S0005M, Föreläsning 2

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3

Kapitel 4 Sannolikhetsfördelningar Sid Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIKTEORI KONSTEN ATT DRA INTERVALLSKATTNING. STATISTIK SLUTSATSER. Tatjana Pavlenko.

Satsen om total sannolikhet och Bayes sats

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Transkript:

och sannolikhetsfördelningar Föreläsning 4 Sannolikhet och Statistik 5 hp Fredrik Jonsson April 2010

Översikt 1. Verklighetsanknutna exempel. Definition relativt utfallsrum. 2. Sannolikhetsfördelningar Koppling till slumpvariabler. Diskret/kontinuerlig. Fördelnings-, sannolikhets- och täthetsfunktion. 3. Diskret/kontinuerlig. 4. Sammanfattning av viktiga formler

Två exempel I en marknadsundersökning i ett köpcentrum vill man tillfråga förbipasserande som har småbarn. Antalet individer som passerar innan första småbarnsföräldern kan betraktas som en slumpvariabel. Detta antal är per definition heltalsvärt ( 0). Vid ett gruvfält borras hål på jämnt utspridda platser och man borrar tills halten ädelmetall överstiger 0.001 g/kg berg. Djupet som behöver borras i ett specifikt hål kan betraktas som en slumpvariabel som antar positiva värden. Eftersom i princip alla positiva tal kan antas sägs slumpvariabeln vara kontinuerlig.

Allmän beskrivning Slumpvariabel = stokastisk variabel. Betecknas X, Y, Z,..., X 1, X 2, X 3... Bakgrund Kvantitativa slumpförsök. Utfallen i utfallsrummet ger var för sig upphov till något man kan mäta eller räkna.

Definition En stokastisk variabel är en reellvärd funktion definierad på ett utfallsrum, dvs. X : Ω R X (u) sägs vara observationen motsvarande utfallet u. Genom sannolikhetsmåttet P kan man uttala sig om troligheten för klasser av observationer (=troligheten för de utfall som leder till observationerna). Ex: P(X = 0) sannolikheten att X är 0, P(X > 0) sannolikheten att X är positiv Till en slumpvariabel hör på så sätt en fördelning; ett sannolikhetsmått med R som utfallsrum. Man säger att två slumpvariabler har samma (sannolikhets)fördelning om A, P(X A) = P(Y A)

Hur illustrera fördelningar?

För det mesta bortser man från utfallsrummet och fokuserar på fördelningar (beroendestrukturer genom flerdim. fördelningar). Slumpvariabel = sannolikhetsfördelning? En slumpvariabel är inte ekvivalent med dess fördelning: Flera slumpvariabler kan definieras på samma utfallsrum. Beroendestrukturer mellan skilda slumpmässiga storheter. Fördelningen anger troligheten för alla olika typer av observationer relativt en isolerad slumpvariabel.

Kort sammanfattning Slumpmässig storhet, Slumpvariabel, Stokastisk variabel, X, Y, Z. Regelbunden kvantitativ variation. Som man kan uttala sig mer eller mindre precist om. Man räknar på fördelningar. Exempelvis Vad är sannolikheten att X är positiv? Vilket är X och Y :s genomsnittliga värden? Har vi större variation/osäkerhet i storheten X än i storheten Y? Är X och Y oberoende? Är X och Y starkt beroende?

Fördelningsfunktion F X (x) = P(X x), x R Karaktäriserar fördelningen för X. Antar värden mellan 0 och 1. Ickeavtagande i x. Observera P(x < X y) = F (y) F (x)

Diskret fördelning X antar värden x 1, x 2, x 3,... Man kallar p(k) = P(X = x k ) för sannolikhetsfunktionen. F (x) = P(x < X y) = p(k) k: x k x k: x<x k y p(k)

Kontinuerlig fördelning X antar värden över ett kontinuum. Den kontinuerliga motsvarigheten till sannolikhetsfunktionen p är täthetsfunktionen f. F (x) = P(x < X y) = x y x f (z) d(z) f (z) d(z) = F (y) F (x) Obs: Sannolikheten för specifika observationer är alltid 0.

Sannolikhetsmassan jämnt utspridd över de möjliga observationerna.

Repetition: funktioner Fördelningsfunktion Betecknas för det mesta F. Används inte så ofta i illustrativa syften. Huvudsyte: systematiskt räknande på sannolikheter. Sannolikhetsfunktion Betecknas för det mesta p. Diskret fördelning. Vilka värden som kan antas och med vilka sannolikheter Används illustrativt. Täthetsfunktion Betecknas för det mesta f. Kontinuerlig fördelning. Den kontinuerliga motsvarigheten till sannolikhetsfunktionen. Används illustrativt.

Repetition: formler Allmänt F (x) = P(X x), F (y) F (x) = P(x < X y) Diskret F (x) = p(k), F (y) F (x) = p(k) k: x k x k: x<x k y Kontinuerlig F (x) = x F (x) = f (x), f (z) dz, F (y) F (x) = y x f (z) dz

Övningsuppgift En slumpmässigt vald punkt delar intervallet [0, 2] i två delar. Låt den ena delen vara basen i en rektangel och den andra vara höjden i samma rektangel. Beräkna sannolikheten för att arean av rektangeln är mindre än 0.5.