Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Relevanta dokument
Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå januari 2015 Sida 1

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

2017 Thomas Andrén. Psykisk ohälsa bland akademiker. Svår att bota men lättare att förhindra forsknings-h

Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn. December 2017

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004

Åter i arbete efter stress

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Föräldraskap och sjukskrivning

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Arbete. Oklara begrepp. Psykisk ohälsa. Arbete Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Svar på regeringsuppdrag

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Vem riskerar bli sjukpensionär?

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

te, psykisk ohälsa och sjukskrivning*

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

Forskning om sjukfrånvaro

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

12. Behov av framtida forskning

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11

Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning

Ändra till startrubrik

Nybeviljade förtidspensioner och psykisk ohälsa

Analys av sjukfrånvarons variation

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Hälsobarometern Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Regeringens åtgärdsprogram 3.0

Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version

Sjukskrivningar 60 dagar eller längre

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

2007:6. Långtidssjukskrivna. demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

NSPH:s yttrande över departementspromemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut

Aktivitetsersättning i Västra Skaraborg under hösten 2010

Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Användarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Var femte personlig assistent är en nära anhörig

Månadsrapport sjukförsäkringen

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2000 och 2001 REDOVISAR 2002:3.

Februari Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt

Sjukfrånvarons utveckling

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Att (in)se innan det går för långt

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Sjukfrånvaron i Region Skåne - förstudie

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 4.1

Beskrivning av sjuktalets utveckling

Transkript:

Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan som presenterar aktuell statistik och analys i ett kort format. I slutet av rapporten finns länkar om du vill läsa mer. ISBN: 978-91-7500-398-6 FK-nr: 116-6 För personer sjukskrivna i psykiatriska diagnoser tar det betydligt längre tid att komma tillbaka i arbete jämfört med genomsnittet för alla diagnoser. Psykiatriska diagnoser är därmed förknippade med de längsta sjukskrivningarna, längre än vid både hjärt-, kärl- och tumörsjukdomar. Från en historiskt låg nivå 2010 har sjukskrivningarna i Sverige ökat. Störst ökning har skett inom psykiatriska diagnoser, som sedan 2014 är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. I september 2016 låg dessa diagnoser bakom 44 procent, eller 82 000, av totalt 189 000 pågående sjukfall. Inom de psykiatriska diagnoserna har den största ökningen skett i diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på svår stress, som ligger bakom ungefär hälften av alla startade sjukskrivningar. Fördelning av psykiatriska diagnoser i sjukfall längre än 14 dagar (startade 2012 2014) Kvinnor Män 6,1 % 3,5 % 9,6 % 3,6 % 12,4 % 13,8 % 53,4 % 45,2 % 24,6 % 28,0 % Övriga: 0,2 %. Missbruk av alkohol och andra droger 0,3 %. 0,5 %, 1,1 %. 0,5 %. 0,7 %. Ätstörningar, sömnstörningar m.m. 1,7 %. 0,4 %. 0,2 %. Barndom, ungdomstid m.m. inkl. 0,5 %. Andra ångestsyndrom, panik ångest m.m. Övriga: 0,4 %. Missbruk av alkohol och andra droger 1,9 %. 1,6 %, 1,4 %. 0,6 %. 0,9 %. Ätstörningar, sömnstörningar m.m. 1,1 %. 0,3 %. 0,5 %. Barndom, ungdomstid m.m. inkl. 0,9 %. 1/6 Psykiatriska diagnoser, Korta analyser 2017:1

Syftet med denna analys är att öka kunskapen om vad som händer för individer som blir sjukskrivna i psykiatriska diagnoser när det gäller återfall i sjukskrivning, möjligheten att komma tillbaka i arbete samt hur vanligt det är att sjukskrivningarna övergår i sjuk- eller aktivitetsersättning. Tydligt sjukskrivningsmönster vid psykiatriska diagnoser Statistiken visar att det finns ett tydligt mönster där personer som är sjukskrivna med psykiatriska diagnoser generellt sett har lägre grad av återgång i arbete och större risk för återfall i sjukskrivning vilket också innebär en högre risk för stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan och övergång till sjuk- eller aktivitetsersättning. Detta mönster är särskilt tydligt för flera av de svårare psykiatriska diagnoserna, som schizofreni och bipolär sjukdom. Samtidigt visar statistiken att prognosen att komma tillbaka i arbete är bättre för personer sjukskrivna i den vanligaste diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Risken för återfall i ny sjukskrivning och övergången till sjuk- och aktivitetsersättning är också lägre för denna grupp. Återfall i ny sjukskrivning är relativt vanligt Det är vanligare med återfall i ny sjukskrivning för personer med psykiatriska diagnoser. I 36 procent av alla sjukfall sker ett återfall inom tre år, bland kvinnor i 40 procent och bland män i 31. För personer sjukskrivna för psykiatriska diagnoser är risken för återfall i ny sjukskrivning 22 procent högre. Bland de psykiatriska diagnoser där risken för återfall är hög finns diagnoser med en sjukdomsbild som innebär återkommande skov. Dessa är bipolär sjukdom och recidiverande (återkommande) depressioner liksom missbruk av alkohol och andra droger. Relativ risk för återfall i ny sjukskrivning per diagnosgrupp Om diagnoser Diagnos anges enligt ICD-10 och psykiatriska diagnoser innefattar koderna F00 F99. De diagnoser som nämns i denna rapport har följande koder: F00 F09 F10 F19 F20 F29 F31 F32 F33 F30, F34, F38, F39 F41 Andra ångestsyndrom. Panikångest m.m. F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress F40, F42, F44, F45, F48 Jämförelsegenomsnittet för alla diagnoser Genomsnittet för psykiatriska diagnoser 1,22 F50 F59 Andra ångestsyndrom. Panikångest m.m. Relativa risker 0,92 1,43 1,60 1,73 9 1,36 1,20 1,12 0,90 1,26 0,94 1,32 6 1,52 0,0 0,5 1,5 F60 F69 F70 F79, F80 F89, F99 F90 F98 2/6 Psykiatriska diagnoser, Korta analyser 2017:1

Även schizofreni och hyperaktivitets störningar innebär en högre risk för återfall. Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress liksom ät- och sömnstörningar har däremot en lägre risk för återfall i ny sjukskrivning än genomsnittet för alla diagnoser. Betydligt längre tid att komma tillbaka i arbete De allra flesta sjukfallen, 96 procent, avslutas med återgång i arbete. För de som är sjukskrivna i psykiatriska diagnoser är återgången i arbete också hög, 93 procent. Den stora skillnaden är att det sker i betydligt långsammare takt. Genomsnittstiden (medianen) för att avsluta ett sjukfall är 44 dagar för samtliga diagnoser. För personer sjukskrivna i psykiatriska diagnoser är genomsnittet 75 dagar. Psykiatriska diagnoser har därmed de längsta sjukskrivningarna, längre än både hjärt- kärlsjukdomar och tumörsjukdomar. För personer sjukskrivna i den vanligaste psykiatriska diagnosen, anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress, ser det däremot ljusare ut, även om genomsnittstiden är längre än för samtliga sjukfall. Här är genomsnittstiden för att avsluta ett sjukfall 57 dagar. Även om genomsnittstiden är kortare finns det stora skillnader mellan de olika underdiagnoserna inom just anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress. Här sticker underdiagnosen utmattningssyndrom ut med sjukskrivningar som kan bli mycket långa. Psykiatrisk diagnos innebär ofta långvarig sjukskrivning. Svårare psykiatriska diagnoser som recidiverande depression, bipolär sjukdom, schizofreni och har lägre grad av återgång i arbete. Det har även de svåra, men inom sjukförsäkringen ovanliga, psykiatriska diagnoserna utvecklingsstörningar, demens och hjärnskador. Återgång i arbete per diagnosgrupp Jämförelsegenomsnittet för alla diagnoser Genomsnittet för psykiatriska diagnoser Andra ångestsyndrom. Panikångest m.m. Relativa risker 0,0 0,54 0,28 0,49 0,53 0,73 0,60 0,69 0,79 0,88 0,54 0,86 0,56 0,35 0,49 0,2 0,4 0,6 0,8 3/6 Psykiatriska diagnoser, Korta analyser 2017:1

I den vanligaste diagnosen, anpassningsstörningar och reaktion på svår stress, är återgången i arbete fortfarande lägre än genomsnittet för samtliga diagnoser, men högre än för alla andra psykiatriska diagnoser. Ett undantag är missbruk av alkohol och andra droger som har samma återgångstakt som genomsnittet för alla diagnoser. Få övergår till sjuk- eller aktivitetsersättning, men det är vanligare bland män Få sjukskrivningar avslutas genom att individen går över till sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare förtidspension). Detta sker endast i en procent av samtliga sjukfall, lika för kvinnor och män. För personer med psykiatriska diagnoser är risken för övergång till sjuk- eller aktivitetsersättning 27 procent högre än genomsnittet för samtliga diagnoser. Bland männen är risken 49 procent högre och bland kvinnorna 24 procent högre. Skillnaden mellan könen beror delvis på att förekomsten av psykiatriska diagnoser som varaktigt sätter ned arbetsförmågan, till exempel schizofreni, bipolär sjukdom och, är vanligare hos män. Inom de psykiatriska diagnoserna är risken för att sjukskrivningen övergår i sjuk- eller aktivitetsersättning mångdubbelt högre i de mindre vanliga diagnoserna som utvecklingsstörningar, demens och hjärnskador. Bättre prognos för återgång i arbete för dem med anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Låg risk för övergång till sjuk- eller aktivitetsersättning finns däremot i de vanligaste psykiatriska diagnoserna. Till exempel har personer med depressiv episod och anpassningsstörningar och reaktion på svår stress omkring 40 procent lägre risk att övergå till sjuk- eller aktivitetsersättning än genomsnittet för alla diagnoser. Relativ risk för övergång från sjukskrivning till sjuk- eller aktivitetsersättning per diagnosgrupp Jämförelsegenomsnittet för alla diagnoser Genomsnittet för psykiatriska diagnoser Andra ångestsyndrom. Panikångest m.m. Relativa risker 1,27 8,96 4 2,13 1,39 0,61 9 5 0,99 0,59 1,59 0,78 1,77 4,12 2,47 0 1 2 3 4/6 Psykiatriska diagnoser, Korta analyser 2017:1

Arbetsplatsens involvering viktig En psykiatrisk diagnos är sedan 2014 den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Sjukskrivningar vid psykiatriska diagnoser är längre än sjukskrivningar i andra diagnoser, vilket ökar risken för permanent utslagning från arbetsmarknaden. För att veta vad som underlättar återgång i arbete för personer sjukskrivna i psykiatriska diagnoser behövs mer kunskap och forskning. Det är också viktigt att ta tillvara den kunskap som redan finns. En kunskapssammanställning från Forte (2015) slår fast att det vetenskapliga underlaget för vilken åtgärd som är mest effektiv vid återgång i arbete efter sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är svagt. Det man däremot tydligt kan se är att arbetsplatsen måste vara involverad för att den sjukskrivne medarbetaren ska komma tillbaka i arbete på ett bra sätt. Kunskapssammanställningen pekar också på flera vetenskapligt dokumenterade friskfaktorer i arbetet som minskar risken för psykisk ohälsa och som kan användas i förebyggande arbete. Exempel på sådana faktorer är gott ledarskap, och en balans mellan krav och kontroll i arbetet samt mellan ansträngning och belöning. Gott ledarskap en friskfaktor. Det är i diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på svår stress som den största sjukfrånvaroökningen skett och där det idag saknas evidensbaserad vård och behandling. Hälso- och sjukvården behöver därför ytterligare stärka sin kapacitet att identifiera och behandla olika typer av psykisk ohälsa, vilket både svenska och internationella studier lyft fram. Viktigaste resultaten Psykiatriska diagnoser är sedan 2014 den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Återfall i ny sjukskrivning är vanligare bland personer med svårare psykiatriska diagnoser där återkommande skov är en del av sjukdomsbilden. Psykiatriska diagnoser är den diagnosgrupp som har de längsta sjukskrivningstiderna och lägst grad av återgång i arbete. Risken för övergång till sjuk- eller aktivitetsersättning är högre för personer med psykiatriska diagnoser, särskilt för män. Diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på svår stress står för hälften av alla påbörjade sjukfall inom gruppen psykiatriska diagnoser. För denna diagnos är dock prognosen för att komma tillbaka i arbete bättre och risken för återfall och övergång till sjuk- eller aktivitetsersättning lägre. 5/6 Psykiatriska diagnoser, Korta analyser 2017:1

Om analysen Källor: Med sjukfall menas sjukskrivningar som pågått längre än 14 dagar. En individs första sjukfall under angivna perioder nedan är utgångspunkt för analysen. Analyserna bygger på sjukfallets huvuddiagnos i det första läkarintyget. Diagnos anges enligt ICD-10 och psykiatriska diagnoser innefattar koderna F00 F99. Med återfall menas hur snabbt nya sjukfall påbörjas inom tre år räknat från återgång i arbete (sjukfall påbörjade år 2010 2012 är studerade). Med återgång i arbete menas hur snabbt sjukfallen avslutas (sjukfall påbörjade år 2012 2014 är studerade). I klartext har individen bedömts vara arbetsför, uppgift om individen faktiskt arbetar saknas i registren. Med övergång till sjuk- eller aktivitetsersättning menas hur snabbt sjukfallen avslutas med direkt övergång till dessa ersättningar (sjukfall påbörjade år 2012 2014 är studerade). Analyserna har gjorts med cox-proportional hazard regressioner (hazard rate HR) som tar hänsyn till tiden i dagar fram till en händelse. I analysen tas också hänsyn till ett antal andra inverkande faktorer som kön, ålder, civilstånd, barn i familjen och deras ålder, födelselandsregion, typ av boendekommun (SKL), sysselsättning, utbildningsnivå, yrke samt året då sjukfallet startades. Försäkringskassans databas MiDAS Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser: Slutrapport. Dnr 009246-2013. Försäkringskassan 2013. Pågående sjukfall efter diagnos. Länk till Försäkringskassans statistik. Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro en kunskapssammanställning. Forte 2015. Mental Health and Work: Sweden. OECD 2013. Läs mer: Sjukfrånvarons utveckling 2016. Socialförsäkringsrapport 2016:7. Försäkringskassan 2016. Författare Ulrik Lidwall Analytiker, Försäkringskassan Christina Olsson-Bohlin Analytiker, Försäkringskassan Kontakt Presstjänsten 010-116 98 88 Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Socialförsäkringsrapport 2014:4. Försäkringskassan 2014. Psykisk ohälsa. Korta analyser 2016:2. Försäkringskassan 2016. No health without mental health. Lancet 370(9590):859-77. Prince M m.fl. 2007. 6/6 Psykiatriska diagnoser, Korta analyser 2017:1