Beställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter. Socialarbetare Eivor Söderström

Relevanta dokument
SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår Eivor Söderström, Helsingfors stad

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

HANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM FAR ILLA

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja

Att anmäla oro för barn

BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

Mot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus

Från frånvaro till närvaro-dialog som redskap. Vasa Britt-Helen Tuomela-Holti

Tidigt öppet samarbete i Mellersta Österbottens kommuner

Elevhälsans samarbetsprocesser (grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning)

KVALITETSREKOMMENDA- TION FÖR BARNSKYDDET

Brännans förskoleområde

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET

Centrala principer och mål för studerandevården samt utarbetandet av

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

Plan för förebyggande av och ingripande vid rusmedelsanvändning

Presentation av samverkansmodellen vid ULAdagarna

Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA 4/

SAMVERKANSMODELL FÖR BARNSKYDDSARBETE

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Alla barn har samma mänskliga rättigheter och lika värde. Raija Harju-Kivinen Det handlar om delaktighet -seminarium

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Socialtjänstens arbete med barn

Den nya lagen om småbarnspedagogik vad förändras angående dataskydd och sekretess?

Bilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo

RIKTLINJER VID MISSTANKE OM FYSISK MISSHANDEL AV BARN OCH SEXUELLT UTNYTTJANDE

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Samverkan varför, när och hur?

Lyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik. Vägkarta för en lyckad process Siv Saarukka

Läroanstaltens personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom läroanstalten.

Regional riktlinje kring oro för ofött barn inom mödrahälsovården

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Eivor Söderström och Ann Backman

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

1 / 5. Barnskyddsanmälan 25 i barnskyddslagen Anmälningsdel Handläggnings- och åtgärdsdel ANMÄLNINGSDEL FÖR BARNSKYDDSANMÄLAN. Barnskyddsanmälan / 20

Lejonströms förskoleområde

Barn som är närstående

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen Broschyrer 2004:9

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

DIGITAL KURS. Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte)

EU:s allmänna dataskyddsförordning

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH (VESPA)-PROJEKTET UNGA PÅ NÄTET. Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko

Välfärdsplan för barn och unga Bild: Compic

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 SoL "Orosanmälan" Sida 1 (5)

Lagstiftning kring samverkan

BARNSKYDDET BAKGRUNDSGARANTI FÖR BARNENS VÄLFÄRD. Vasa Eva Gottberg Jur.dr., docent Åbo universitet, juridiska fakulteten

Barn som riskerar att fara illa

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet

Forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med professionella och unga brukare i Helsingfors

Rutin vid uteblivande från tandvårdsbesök avseende barn till och med 17 år

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Källor: Bilaga 2. BILAGA 1 Utvecklingsobjekt BILAGA 2 Beskrivning av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer

Dokumentering av yrkesprov

Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD

Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?

Våld i nära relationer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

MOD ATT FÖRNYA! Parasta osaamista. Bästa kunnande

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Kontaktuppgifter till den tjänsteinnehavare som har gjort ansökan och det organ som denna företräder

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Förskolan Liten blir stor Stadions Förskolor 2018

skyddet var tillräcklig, och bestämmelserna i barnskyddslagen var primära i tillämpningen av lagstiftningen om utkomststöd och klientavgifter.

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen

Förebyggande arbete mot diskriminering

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Förvaltningsklagomål gällande barnskyddsutredning

Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete

Delaktighet i den systemiska verksamhetsmodellen ORDFÖRANDE: MARIA BALK, MONICA BJÖRKELL-RUHL SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR

Del 1 Lejonströms förskoleområde

FRAMTIDSDIALOGER MED UNGA

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR BARNSKYDDET

Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning

Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING

Västbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet

Barnet och familjen i centrum. Förändringsstrategi för utveckling av barn- och familjeservicen (LAPE) år

Transkript:

Beställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter Socialarbetare Eivor Söderström 12.5.2014

Hbl, 4.4.14

Rapporter, utredningar Fungerande barnskydd: STM 2013:25 Kvalitetsrekommendation för barnskyddet. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2013:26 8-vuotiaan lapsen kuolemaan johtaneet tapahtumat. Justitieministeriet, utredningar och anvisningar 32/2013 Aila Puustinen-Korhonen: Lastensuojelun kuntakyselyn tulokset. Kommunförbundet. 2013 Aija Rinkinen ja Minna Lindberg: Tuen portailla Tehostetun ja erityisen tuen kehittämistoiminta 2008 2012.Utbildningsstyrelsen. Raportit ja selvitykset 2014:1 Perhe- ja lapsisurmien ehkäisy ja estäminen ja viranomaisten välinen tiedonvaihto. Työryhmän selvitys. Sisäministeriön julkaisu 1/2014 Hörande av barn, barnskyddslagen 1.1.2014

Om brister i samarbetet Bestämmelser som styr samarbetet finns i 36 olika lagar och förordningar som gäller tjänster för barn och unga Ingen helhetsbild I utredningen framgick det, att det fanns information om barnets svåra situation på månget håll. Det fanns oro om barnet inom barnskyddet, skolan och hälsovården. Av den existerande informationen och oron bildades ändå ingen helhetsbild, som skulle ha varit av avgörande betydelse för att kunna välja de åtgärder som situationen krävde. Det finns utvecklingsbehov i informationsgången och samarbetsformerna. (Justitieministeriet 32/2013)

Brister... Bristfällig informationsgång Oklara samarbetsformer och förfaringssätt Oklarheter i de egna uppgifterna Barnets intresse och föräldrarnas rättigheter Strukturer för samarbete saknas ofta

Praktiska erfarenheter i projektet Sabir (2009-2012) Nu har vi gjort allt vi kan. Nu får andra ta över. Vi följer upp det och tar sedan kontakt vid behov. Jag tänkte att det där kommer aldrig att fungera. Det här hör inte till oss. / Inte får vi någon hjälp ändå. Hon skulle behöva en stödfamilj.

Ur österbottniskt perspektiv -utmaningar i samarbetet?

Kommunenkät 2013 Lagstiftningen behöver förtydligas Strukturer och överenskommelser som man skapat tillsammans underlättar och effektiverar samarbetet Tydliga överenskommelser om verksamhetssätt och stöd för familjen samt utsedda kontaktpersoner gör arbetet mera flexibelt Samarbetet inte enbart i klientärenden, bör stärkas genom gemensam utbildning och andra motsvarande sammanträffanden

Kvalitetsrekommendationer för barnskyddet 2013: Nycklar till ett effektfullt barnskyddsarbete Delaktighet (kännedom, förståelse, deltagande) barnet/den unga Familjen och samarbetsparterna Samarbete med ansvar för barnet ansvarsfördelning Tjänster riktade till vuxna: t.ex. missbrukar- och mentalvårdstjänster bättre beakta behovet av stöd för klientens barn (t.ex. Toimiva perhe) En kompetent arbetsgemenskap som grund för barnskyddet /Tillräckligt många kompetenta yrkesarbetare

Kvalitetsrekommendationer för barnskyddet 2013: Nycklar till ett effektfullt barnskyddsarbete Gemensamt servicesystem Aktiv information om tillgängliga tjänster Mångsidiga tjänster och arbetssätt: rätt sorts stöd vid rätt tidpunkt Mångdimensionell bedömning "Ett bra sätt att göra en bedömning är att göra den tillsammans med klienten och samarbetspartnern."

Fungerande barnskydd 2013: Bedömning av barn- och familjesituationer Systematisering av praxis, ökat kunnande, ökade resurser och organisering av arbetet Strukturerade, dokumenterade och forskningsbaserade modeller för bedömning av barnets och familjens situation Servicestruktur

Fungerande barnskydd 2013: Samarbete, arbetspraxis och metoder Åtgärdsförslag: Anmälningsskyldighet och utredningsförfarande i fall där barn har utsatts för våld ska jämställas med fall där barn har utsatts för sexuellt utnyttjande Bestämmelser om samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter ska samordnas, förenklas och förtydligas Handbok och utbildningspaket om skyldigheter, bestämmelser om informationsutbyte och tystnadsplikt Förtydligade uppgifter och roll för de multiprofessionella expertgrupperna

Fungerande barnskydd 2013: Samarbete, arbetspraxis och metoder Sätten att inleda samarbetet med barnskyddet Tröskel på rätt nivå Information till anmälaren om att anmälan emottagits och vem sköter Möjlighet att göra anmälan kollektivt Begäran om utredning av barnskyddsbehovet tillsammans med förälder/barnet stärker öppet samarbete

Fungerande barnskydd 2013: Samarbete, arbetspraxis och metoder Flexibelt samarbete och arbete i par Vissa grupper av barn och familjer i sårbar ställning Barn i skilsmässofamiljer Barn med invandrarbakgrund Föräldrar med missbruks- /psykiska problem Handikapp och kroniska sjukdomar

Erfarenheter från projektet Sabir: Gemensamma principer och förfaringssätt Ta föräldrarna med i diskussionen i ett tidigt skede! Bjud in samarbetspart istället för att skicka familjen vidare! Förstärk ett dialogiskt förhållningssätt! Vad oroar? Hur tar jag till tals? När är ett lägligt tillfälle? Oron väcks Konsultation Tillgängliga tjänster Förfaringssätt i konkreta situationer Tillsammans med vårdnadshavarna Hurudant stödi? Stöd i det egna nätverket? Redan existerande stödkontakter som är bra att beakta? Gemensam kartläggning Inledande samarbetsmöte Klar struktur Roller Dialogiska principer

Erfarenheter från projektet Sabir Dialog är lättare i ett tidigare skede då det finns flera alternativ, tillspetsade situationer inbjuder till monolog Betydelsen av samarbetsparternas attityd till barnskyddet Överenskomna och utskrivna förfaringssätt Mötessituationen: Det är lättare att förverkliga ett dialogiskt förhållningssätt om ramarna är klara Kraft genom samverkan: http://www.fskompetenscentret.fi/page350_sv.html

Erfarenheter från projektet Sabir Om nyttan: Personalen inte ensam med sin oro. Familjens resurser och specialservicens stöd i ett tidigare skede medför mindre belastning och bättre tillgänglighet till utökat stöd Familjen uppskattar att personalen tar upp sin oro och initiativ till fortsatt arbete Underlättar fortsatt kontakt Ökad medvetenhet och förbättrad kontakt mellan parterna

Slutligen: Om förändringsarbete... Framgångsfaktorer för förändringsarbete kompetens hos användarna en stödjande organisation ett effektivt ledarskap http://www.socialstyrelsen.se/publikationer20 12/2012-6-12/sidor/default.aspx

Mot en nätverksdialogisk servicekultur Öppenhet, delaktighet, nätverk, samproduktion, klientcentrerad kontinuerlig utvärdering som en del av utveckling av tjänsterna Tidig öppen samverkan vs. Sent, stängt och ensamt görande Det är aldrig för tidigt att vara öppen Det är aldrig för tidigt att inrikta sig på samverkan, Det är aldrig för tidigt att starta en dialog. 13.5.2013 Jukka Pyhäjoki, THL

Vad vill jag ta med mig? Diskussion i smågrupp