Sömnbesvär, arbetstid och livsstil - NU dagarna, 4-5 maj 2017 Göran Kecklund, professor Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet 1
Upplägg Utbredning av sömnbesvär i arbetslivet Konsekvenser av sömnbesvär Arbetstider och sömnbesvär Hur kan sömnbesvär i arbetslivet förebyggas? E-post: goran.kecklund@su.se
Sömnbesvär: ett av de vanligaste arbetsrelaterade hälsobesvären 3
Förekomst av insomni: olika yrkesgrupper Yrkesgrupp Handelsanställda 20,5 % Polisanställda 17,5 % Bussförare 25 % Slumpmässigt urval av befolkningen: kvinnor (män)* 14 % (7%) * Baserat på kliniska kriterier Förekomst av regelbundna sömnbesvär OBS! Resultaten ska tolkas med försiktighet (vi vet inte om urvalet är representativt) 4
Många rapporterar besvär med otillräcklig återhämtning 54% kan inte ta pauser under arbetet (kvinnor: 64%, män: 44%) 47% kan inte koppla av tankar på jobbet på fritiden (minst en gång/ vecka) 36% har svårt att sova (minst en gång per vecka, kvinnor: 39%, män: 32%)
Faktorer som missgynnar sömnen: Höga arbetskrav Psykiskt ansträngande arbete Utsatt för mobbing Låg belöning i förhållande till ansträngningen Faktorer som gynnar sömnen: Medmänskligt stöd Rättvis behandling Möjlighet till kontroll över det egna arbetet Skiftarbete Vad har forskningen kommit fram till efter det att SBU-rapporten publicerades år 2013?
SLEEP, Vol. 40, No. 1, 2017 Resultat Ø Uppkomsten av arbetsrelaterad stress predicerar insomni (OR=1.32, CI 95% 1.16-1.51) Ø Avtagande arbetsrelaterad stress var relaterat till lägre odds för insomni (OR=0.78, CI 95% 0.65-0.94) Går i linje med tidigare studier som visar att uppkomsten av arbetsrelaterad stress leder till insomni-besvär. Detta är däremot en av de första studierna som visar att om man lyckas avhjälpa stressen, så minskar även sömnproblemen.
SLEEP, Vol. 39, No. 10, 2016 För dem där arbetet inkräktar för mycket på familjen: Ø Otillräcklig sömn (β=-0.17, SE=0.05) Ø Sämre sömnkvalitet (β=-0.09, SE=0.04) och fler symptom på insomni (β=-0.15, SE=0.06) Ø Kortare nattsömn (β=-7.92, SE=3.49) och längre tupplurar (β=-0.08, SE=0.02) Ø Oregelbundna sovtider (α=0.12-0.16, SE=0.03)
Störd sömn: konsekvenser och orsaker 9
Sömn och fysiologi
Störd sömn och hälsorisker Sömnbrist Insomni Överrisk 95% CI Överrisk 95% CI Arbetsolyckor 35% 1.16-1.58 Hjärtsjukdom 48% 1.22-1.80 Typ-2 diabetes 48% 1.25-1.76 Depression 31% 1.04-1.64 46% 1.20-1.76 45% 1.29-1.62 40% 1.21-1.63 160% 1.98-3.42 Kecklund & Axelsson, BMJ, 2016
Sömnstörningars betydelse för arbetet Försämrar produktiviteten negativt främst genom sjuknärvaro (11,3 dagar/år) och genom fler arbetsolyckor (4,6% av olyckorna har samband med sömnstörningar) I Sverige uppskattas den årliga kostnaden för sömnstörningar till 3 miljarder/år (SBU, 2010) à Risk för minskad produktivitet och långa sjukskrivningar 12
13
Orsaker till störd sömn % 40 35 30 25 20 15 10 5 0 N=1500 National repr sample Stress Work hours/studies Own children Own illness Social activties TV/sms/phone Care giving Åkerstedt et al in prep
Utbrändhet (kronisk stress) och fysiologisk sömnkvalitet w REM 2 4 NORMAL w 2 4 Burnout)
Sömnstadier 2 2 2 8 3 4 4 0 Att somna under arbete Högrisktid - 25% nickar till 0 R R Sleep stages -1-2 -3-4 Arbete Ledig Work Non-work -5 22 04 10 16 Time of day 16
Vår hälsa är beroende av balans sömnbrist Återhämtning vila sömn Återställa/reparera anabolism skiftarbete energiintag Energimobilisering katabolism 17
E-post: goran.kecklund@su.se Arbete
80 Återhämtning Höga poäng: bra återhämtning 70 60 50 40 30 20 10 0 Låg Mellan Hög Aktivitetsnivå på fritid E-post: goran.kecklund@su.se Winwood et al, 2007
Behandling av sömnbesvär Individnivå: - KBT (psykologisk behandling): sömnskola Organisatorisk nivå: - Bättre psykosocial arbetsmiljö (t ex mindre stress) - Arbetstider: reducerad arbetstid
Arbetstidsförkortning
Vad har minskad arbetstid (25% av heltid) för betydelse för sömn, sömnighet och upplevd stress? Ø Randomiserad longitudinell interventionsstudie Ø 33 arbetsplatser inom offentlig sektor (N=580; 76% kvinnor) Ø Tre mätningar; baseline, 9 månader och 18 månader Ø Sömn mättes med sömndagböcker, en vecka per mätning Ø Analyserna innehåller undersökning av könsskillnader
Resultat - arbetsdagar Regressionslinjer av Subjektiv Sömnkvalitet (skala 1-5) Grupp över Tid Regressionslinjer av Stress (skala 1-9) Grupp över Tid SSQ Workdays 4 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 Stress Workdays 2.5 2.7 2.9 3.1 3.3 3.5 1 2 3 Time 1 2 3 Time Intervention Control Intervention Control
Slutsatser Hypotesen bekräftades Ø Arbetstidsreduktion resulterade i bättre subjektiv sömnkvalitet, utökad sömnlängd (+23 minuter), mindre sömnighet och lägre nivåer av upplevd stress på arbetsdagar. Liknande effekter på lediga dagar Ø Däremot ingen effekt på sömnlängd eller oro vid sänggående. Inga skillnader mellan män och kvinnor Ø Ny (pågående) studie kommer att ge mer information kring hur kvinnor och män använder sin extra lediga tid under försöket (betalt/obetalt arbete samt återhämtningsaktiviteter)
Sömnskola
26
Sömnskolan Mål: att öka kunskapen och få praktiska verktyg i syfte att förbättra sömnen och hantera sömnproblem mer konstruktivt KBT i grupp - 8 personer i varje grupp - Självhjälpsprogram - 5 träffar + hemuppgifter - både teori och praktik 27
Sömnskolan Teman (Baserade på Marie Söderströms bok om Sömn) Grundläggande sömnkunskap Dygnsrytmen Stress och livsstil Kvällsrutiner och aktivitetsbalans Knep för att hantera insomningssvårigheter och orolig sömn Hur lägger jag ett bra sovschema? Sömnrestriktion Avslappning (mindfulness) och acceptans för enstaka dåliga sömner Exempel på hemuppgifter: Föra sömn- och aktivitetsdagbok Avspännings- och mindfulnessövningar Övriga hemuppgifter som integreras i det vardagliga livet 28
Sömnskolan reducerade förekomsten av allvarliga sömnbesvär (insomni) 70 Andel som har medelsvår och allvarlig insomni 60 64 50 Procent 40 30 35 32 20 10 0 Före sömnskola Efter sömnskola 3 månaders uppföljning 29
Individuella skillnader Values of ISI (0-28 poor sleep) 0 4 8 12 16 20 24 28 Intervention group Values of ISI (0-28 poor sleep) 0 4 8 12 16 20 24 28 Control group 1 2 3 Time 1 2 3 Time Reference lines: ISI<8; No clinical insomnia ISI 8-14; Subthreshold clinical insomnia ISI 15-21; Clinical insomnia ISI>21; Severe clinical insomnia Fitted regression line 30
Interventionsgrupp; Effekten av hög eller låg utbrändhet vid start (Statistisk analys: Multilevel mixed modelling) Insomnia over time as a function of level of burnout at baseline Values of ISI (0-28 poor sleep) 0 4 8 12 16 20 24 28 1 2 3 Time Coeff=3.28 p=0.009 C.I.=0.818-5.746 De med låg SMBQ vid start visade en 43% minskning på ISI, medan de med hög SMBQ minskade bara 9% på ISI. SMBQ hi at baseline SMBQ lo at baseline ISI=Insomnia severity Index SMBQ=Shirom Melamed Burnout Questionnaire
Utvärdering sömnskolan Frågor med svarsskalan; 4=Stämmer helt 0=Stämmer inte alls median m sd Det har tagit mycket tid i anspråk r =,48** 2 2,56 0,88 Det har varit stressande 3 2,91 1,19 Det har varit lugnande/betryggande 3 3,11 0,89 Det har varit effektivt 3 2,97 0,85 Det har varit svårt 3 2,78 0,93 Upplägget har varit bra 3 3,31 0,72 Jag känner mig piggare 3 2,49 1,12 Mer utsövd 3 2,40 1,09 Lugnare på kvällen vid sänggående 3 3,03 0,80 Lugnare när jag vaknar på natten 3 3,06 0,80 Kommer kunna hantera sömnbesvär i framtiden 3 3,11 0,71 Jag rekommenderar sömnskolan till anställda inom handeln: 91,4% svarar Ja 8,6% svarar Kanske 0% svarar Nej 32
Slutsatser: Utvärdering av sömnskolan Sömnskolan är en effektiv åtgärd för medarbetare som har måttliga sömnstörningar och som inte har kronisk stress (utbrända) Sömnskola verkar inte fungera för medarbetare som har kronisk stress (utbrändhet) förmodligen viktigare att gå en stresskola (behandla stressen) Deltagarna uppskattade sömnskolan men upplevde också att den var stressande kan en internet-baserad sömnskola vara mer effektiv (och mindre stressande)? 33
Upplägget för lilla sömnskolan Inleds med ett test (insomnia severity index) 11 korta kapitel (tar ungefär 1 timme att läsa häftet) Kapitlen innehåller övningar och reflektioner Kapitel info: 1-5 Allmän sömnkunskap 6 Stress den stora sömnförstöraren 7-10 Redskap för att förbättra din sömn (inklusive tips på övningar) 11 Skapa ditt eget sömnprogram Alla kommer inte att bli av med sina sömnproblem! Nästa steg kan vara en sömnskola eller KBT via vårdcentral, företagshälsovård eller psykologmottagning. 34
Tack för uppmärksamheten! E-post: goran.kecklund@su.se