Sömnbesvär, arbetstid och livsstil - NU dagarna, 4-5 maj Göran Kecklund, professor Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet

Relevanta dokument
Må bra i skiftarbete! hur ser de goda lösningarna ut? Är arbetstidsmodeller lösningen på problemet?

Skiftarbete och hälsa: hur kan riskerna minimeras?

Effekter av skiftarbete

Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sjukfrånvaro. sjukfrånvaro

Minimera hälsorisker vid rotationsarbete: hur skapas effektiva och långsiktigt hälsosamma arbetstider?

Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Arbete, sömn och hälsa inom svensk handel

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller?

SÖMN:RISKFAKTOR OCH FRISKFAKTOR

Rast och ro Om stress och återhämtning

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

Burnout in parents of chronically ill children

Tips från forskaren Arbete

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Tips från forskaren Sömn

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Arbeidstid, helse og sikkerhet

Att sova bra i ett modernt samhälle Social jetlag bland ungdomar. Steven J. Linton Professor i klinisk psykologi Örebro universitet

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare?

Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna?

3/14/2018. Differentialdiagnoser. Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER

SLUTRAPPORT. Projekttitel

Alandia Försäkring & Formare. Lagstadgad olycksfallsförsäkring

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Sömnhjälpen.

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna?

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär

Tidiga effektiva insatser mot psykisk ohälsa. Mats Lekander Stockholms universitet och Karolinska Institutet

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Sömnskola, individuella upplevelser och förändringar

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Rast och ro! Konsekvenser för individen Om stress och återhämtning. Stress för överlevnad och anpassning. Stress i 24-timmarssamhället

Åter i arbete efter stress

Stress i gymnasieskola. Aleksander Perski, Karin Schraml, Giorgio Grossi, Irena Makower Stressforskningsinstitut, Stockholms Universitet

Hälsa och balans i arbetslivet

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Sömn och stress.

Behandlingsguide Sov gott!

Biologiska Rytmer och Sömn

Stressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning. Stressforskningsinstitutet

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN

KSQ Karolinska Sleep Questionnaire

Tips från forskaren Hösten

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Motionssvar - Stöd befintlig personal

Samband mellan arbete och hälsa

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Framtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet

Att (in)se innan det går för långt

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Samtal om livet - Enkät vid start

HUR MÅR DET SVENSKA ARBETSLIVET 2018?

Firstbeat Livsstilsanalys

Arbetsrelaterad stress hos audionomer -audionomernas egna ord kring upplevd stress

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

ForMare Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

Introduktion. Tillfälle två: räkna ut sömneffektivitet, sätta rimliga mål, hantera oro, beteendetekniker.

Vissa måste vaka när andra måste sova

Internetbaserad KBT-behandling, ikbt

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Stressforskningsinstitutet

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Centrum för cancerrehabilitering

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

BVC-rådgivning om sömnproblem

Trötthet. Sömn och trötthet. Longitudinal correlation with subjective health. Utveckling och samband. Trötthet & ålder/kön

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

SÖMN Fakta och praktiska tips

Hållbart ledarskap i byggsektorn

Transkript:

Sömnbesvär, arbetstid och livsstil - NU dagarna, 4-5 maj 2017 Göran Kecklund, professor Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet 1

Upplägg Utbredning av sömnbesvär i arbetslivet Konsekvenser av sömnbesvär Arbetstider och sömnbesvär Hur kan sömnbesvär i arbetslivet förebyggas? E-post: goran.kecklund@su.se

Sömnbesvär: ett av de vanligaste arbetsrelaterade hälsobesvären 3

Förekomst av insomni: olika yrkesgrupper Yrkesgrupp Handelsanställda 20,5 % Polisanställda 17,5 % Bussförare 25 % Slumpmässigt urval av befolkningen: kvinnor (män)* 14 % (7%) * Baserat på kliniska kriterier Förekomst av regelbundna sömnbesvär OBS! Resultaten ska tolkas med försiktighet (vi vet inte om urvalet är representativt) 4

Många rapporterar besvär med otillräcklig återhämtning 54% kan inte ta pauser under arbetet (kvinnor: 64%, män: 44%) 47% kan inte koppla av tankar på jobbet på fritiden (minst en gång/ vecka) 36% har svårt att sova (minst en gång per vecka, kvinnor: 39%, män: 32%)

Faktorer som missgynnar sömnen: Höga arbetskrav Psykiskt ansträngande arbete Utsatt för mobbing Låg belöning i förhållande till ansträngningen Faktorer som gynnar sömnen: Medmänskligt stöd Rättvis behandling Möjlighet till kontroll över det egna arbetet Skiftarbete Vad har forskningen kommit fram till efter det att SBU-rapporten publicerades år 2013?

SLEEP, Vol. 40, No. 1, 2017 Resultat Ø Uppkomsten av arbetsrelaterad stress predicerar insomni (OR=1.32, CI 95% 1.16-1.51) Ø Avtagande arbetsrelaterad stress var relaterat till lägre odds för insomni (OR=0.78, CI 95% 0.65-0.94) Går i linje med tidigare studier som visar att uppkomsten av arbetsrelaterad stress leder till insomni-besvär. Detta är däremot en av de första studierna som visar att om man lyckas avhjälpa stressen, så minskar även sömnproblemen.

SLEEP, Vol. 39, No. 10, 2016 För dem där arbetet inkräktar för mycket på familjen: Ø Otillräcklig sömn (β=-0.17, SE=0.05) Ø Sämre sömnkvalitet (β=-0.09, SE=0.04) och fler symptom på insomni (β=-0.15, SE=0.06) Ø Kortare nattsömn (β=-7.92, SE=3.49) och längre tupplurar (β=-0.08, SE=0.02) Ø Oregelbundna sovtider (α=0.12-0.16, SE=0.03)

Störd sömn: konsekvenser och orsaker 9

Sömn och fysiologi

Störd sömn och hälsorisker Sömnbrist Insomni Överrisk 95% CI Överrisk 95% CI Arbetsolyckor 35% 1.16-1.58 Hjärtsjukdom 48% 1.22-1.80 Typ-2 diabetes 48% 1.25-1.76 Depression 31% 1.04-1.64 46% 1.20-1.76 45% 1.29-1.62 40% 1.21-1.63 160% 1.98-3.42 Kecklund & Axelsson, BMJ, 2016

Sömnstörningars betydelse för arbetet Försämrar produktiviteten negativt främst genom sjuknärvaro (11,3 dagar/år) och genom fler arbetsolyckor (4,6% av olyckorna har samband med sömnstörningar) I Sverige uppskattas den årliga kostnaden för sömnstörningar till 3 miljarder/år (SBU, 2010) à Risk för minskad produktivitet och långa sjukskrivningar 12

13

Orsaker till störd sömn % 40 35 30 25 20 15 10 5 0 N=1500 National repr sample Stress Work hours/studies Own children Own illness Social activties TV/sms/phone Care giving Åkerstedt et al in prep

Utbrändhet (kronisk stress) och fysiologisk sömnkvalitet w REM 2 4 NORMAL w 2 4 Burnout)

Sömnstadier 2 2 2 8 3 4 4 0 Att somna under arbete Högrisktid - 25% nickar till 0 R R Sleep stages -1-2 -3-4 Arbete Ledig Work Non-work -5 22 04 10 16 Time of day 16

Vår hälsa är beroende av balans sömnbrist Återhämtning vila sömn Återställa/reparera anabolism skiftarbete energiintag Energimobilisering katabolism 17

E-post: goran.kecklund@su.se Arbete

80 Återhämtning Höga poäng: bra återhämtning 70 60 50 40 30 20 10 0 Låg Mellan Hög Aktivitetsnivå på fritid E-post: goran.kecklund@su.se Winwood et al, 2007

Behandling av sömnbesvär Individnivå: - KBT (psykologisk behandling): sömnskola Organisatorisk nivå: - Bättre psykosocial arbetsmiljö (t ex mindre stress) - Arbetstider: reducerad arbetstid

Arbetstidsförkortning

Vad har minskad arbetstid (25% av heltid) för betydelse för sömn, sömnighet och upplevd stress? Ø Randomiserad longitudinell interventionsstudie Ø 33 arbetsplatser inom offentlig sektor (N=580; 76% kvinnor) Ø Tre mätningar; baseline, 9 månader och 18 månader Ø Sömn mättes med sömndagböcker, en vecka per mätning Ø Analyserna innehåller undersökning av könsskillnader

Resultat - arbetsdagar Regressionslinjer av Subjektiv Sömnkvalitet (skala 1-5) Grupp över Tid Regressionslinjer av Stress (skala 1-9) Grupp över Tid SSQ Workdays 4 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 Stress Workdays 2.5 2.7 2.9 3.1 3.3 3.5 1 2 3 Time 1 2 3 Time Intervention Control Intervention Control

Slutsatser Hypotesen bekräftades Ø Arbetstidsreduktion resulterade i bättre subjektiv sömnkvalitet, utökad sömnlängd (+23 minuter), mindre sömnighet och lägre nivåer av upplevd stress på arbetsdagar. Liknande effekter på lediga dagar Ø Däremot ingen effekt på sömnlängd eller oro vid sänggående. Inga skillnader mellan män och kvinnor Ø Ny (pågående) studie kommer att ge mer information kring hur kvinnor och män använder sin extra lediga tid under försöket (betalt/obetalt arbete samt återhämtningsaktiviteter)

Sömnskola

26

Sömnskolan Mål: att öka kunskapen och få praktiska verktyg i syfte att förbättra sömnen och hantera sömnproblem mer konstruktivt KBT i grupp - 8 personer i varje grupp - Självhjälpsprogram - 5 träffar + hemuppgifter - både teori och praktik 27

Sömnskolan Teman (Baserade på Marie Söderströms bok om Sömn) Grundläggande sömnkunskap Dygnsrytmen Stress och livsstil Kvällsrutiner och aktivitetsbalans Knep för att hantera insomningssvårigheter och orolig sömn Hur lägger jag ett bra sovschema? Sömnrestriktion Avslappning (mindfulness) och acceptans för enstaka dåliga sömner Exempel på hemuppgifter: Föra sömn- och aktivitetsdagbok Avspännings- och mindfulnessövningar Övriga hemuppgifter som integreras i det vardagliga livet 28

Sömnskolan reducerade förekomsten av allvarliga sömnbesvär (insomni) 70 Andel som har medelsvår och allvarlig insomni 60 64 50 Procent 40 30 35 32 20 10 0 Före sömnskola Efter sömnskola 3 månaders uppföljning 29

Individuella skillnader Values of ISI (0-28 poor sleep) 0 4 8 12 16 20 24 28 Intervention group Values of ISI (0-28 poor sleep) 0 4 8 12 16 20 24 28 Control group 1 2 3 Time 1 2 3 Time Reference lines: ISI<8; No clinical insomnia ISI 8-14; Subthreshold clinical insomnia ISI 15-21; Clinical insomnia ISI>21; Severe clinical insomnia Fitted regression line 30

Interventionsgrupp; Effekten av hög eller låg utbrändhet vid start (Statistisk analys: Multilevel mixed modelling) Insomnia over time as a function of level of burnout at baseline Values of ISI (0-28 poor sleep) 0 4 8 12 16 20 24 28 1 2 3 Time Coeff=3.28 p=0.009 C.I.=0.818-5.746 De med låg SMBQ vid start visade en 43% minskning på ISI, medan de med hög SMBQ minskade bara 9% på ISI. SMBQ hi at baseline SMBQ lo at baseline ISI=Insomnia severity Index SMBQ=Shirom Melamed Burnout Questionnaire

Utvärdering sömnskolan Frågor med svarsskalan; 4=Stämmer helt 0=Stämmer inte alls median m sd Det har tagit mycket tid i anspråk r =,48** 2 2,56 0,88 Det har varit stressande 3 2,91 1,19 Det har varit lugnande/betryggande 3 3,11 0,89 Det har varit effektivt 3 2,97 0,85 Det har varit svårt 3 2,78 0,93 Upplägget har varit bra 3 3,31 0,72 Jag känner mig piggare 3 2,49 1,12 Mer utsövd 3 2,40 1,09 Lugnare på kvällen vid sänggående 3 3,03 0,80 Lugnare när jag vaknar på natten 3 3,06 0,80 Kommer kunna hantera sömnbesvär i framtiden 3 3,11 0,71 Jag rekommenderar sömnskolan till anställda inom handeln: 91,4% svarar Ja 8,6% svarar Kanske 0% svarar Nej 32

Slutsatser: Utvärdering av sömnskolan Sömnskolan är en effektiv åtgärd för medarbetare som har måttliga sömnstörningar och som inte har kronisk stress (utbrända) Sömnskola verkar inte fungera för medarbetare som har kronisk stress (utbrändhet) förmodligen viktigare att gå en stresskola (behandla stressen) Deltagarna uppskattade sömnskolan men upplevde också att den var stressande kan en internet-baserad sömnskola vara mer effektiv (och mindre stressande)? 33

Upplägget för lilla sömnskolan Inleds med ett test (insomnia severity index) 11 korta kapitel (tar ungefär 1 timme att läsa häftet) Kapitlen innehåller övningar och reflektioner Kapitel info: 1-5 Allmän sömnkunskap 6 Stress den stora sömnförstöraren 7-10 Redskap för att förbättra din sömn (inklusive tips på övningar) 11 Skapa ditt eget sömnprogram Alla kommer inte att bli av med sina sömnproblem! Nästa steg kan vara en sömnskola eller KBT via vårdcentral, företagshälsovård eller psykologmottagning. 34

Tack för uppmärksamheten! E-post: goran.kecklund@su.se