Årsrapport 212 Mödrahälsovården Uppsala läns landsting
2
Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Mödrahälsovård i Uppsala län 212 7 Organisation MHV-enheten Kvalitetsuppföljning av verksamheten i Uppsala län Projekt 212 Organisation av Barnmorskemottagningarna i Uppsala län Datainsamling 9 Bemanning 1 Barnmorskor Läkare Graviditet och vård efter förlossning 14 Mödrahälsovårdsregistret Basprogram Hälsosamtal Alkohol Tobak Inskrivningar Graviditetskontroller 24 Barnmorskebesök Psykisk ohälsa BMI Preeklampsi Graviditetsdiabetes Våldutsatthet Fortsatt vård i hemmet Förlossningar Eftervård Efterkontroller Föräldrastöd Amning Preventivmedelsrådgivning på Barnmorskemottagning 34 STI-förebyggande arbete på barnmorskemottagning 36 Gynekologisk hälsokontroll 37 Projekt gällande dokumentation av våldsutsatthet 38 Utvecklingsområden 41 3
Förord Mödrahälsovårdsenheten (MHV-enheten) i Uppsala län inrättades 21. Formellt blev det en enhet i och med att samordningsbarnmorska anställdes i september samma år. Ordinarie mödrahälsovårdsöverläkare påbörjade sin tjänst i september 211 och dessvärre blev det ett byte av samordningsbarnmorska ett halvår senare. Det är med andra ord först under 212 som det har varit en stabilitet i organisationen. Under det gångna året har uppbyggnadsprocessen fått löpa parallellt med de projekt som varit viktiga att genomföra för barnmorskemottagningarna. Uppsala län har inte producerat sammanställningar över verksamheten i mödravården på det sätt som gjorts i andra län i Sverige. Orsaken har varit att det inte funnits en samlande organisation som kunnat bidra med detta. Det är därför med stor glädje som denna första rapport presenteras. MHV-enheten har valt att fokusera på det basala i mödrahälsovård. Vi har sett det som viktigt att visa på det arbete som görs av barnmorskor i den öppna vården då det har stor betydelse för en fungerande vårdkedjan mellan öppen och slutenvård. Uppsala maj 213 Birgitta Segeblad Lena Axén Andrea Covarrubias Mödrahälsovårdsöverläkare Samordningsbarnmorska Assistent 4
Inledning Mödrahälsovården organisation och uppdrag i Sverige Mödrahälsovården (MHV) har en central roll för kvinnors och familjers hälsa. Svensk mödrahälsovård började byggas upp under 193-talet, och blev 1938 kostnadsfri för kvinnorna genom statsbidrag. Tidigt betonades de sociala aspekterna för att det nyfödda barnet skulle få det så bra som möjligt. Till en början var barnmorskans roll att vara doktorn behjälplig. Normalinstruktion för den förebyggande mödra- och barnavården kom 1955 med detaljerade instruktioner och betydligt flera kontroller. Innehållet i barnmorskekontrollerna specificerades, vilket höjde barnmorskans status. Mödrahälsovårdens finansiering blev 1967 landstingens ansvar. I Normalreglementet från 1969 tillkom blodgruppering med bestämning av Rh-faktorn och möjlighet till serologi för syfilis och gonorréprov samt serologi för rubella. Först på 197-talet började man systematiskt intressera sig för fostrets hälsa med mätningar av livmoderns tillväxt. Inför införandet av lagen om fri abort 1975 byggdes preventivmedelsrådgivningen ut i början av 197-talet. Primärvårdsbarnmorskorna utbildades och fick förskrivningsrätt för preventivmedel. Tankar om omvårdnad och psykosocialt synsätt lanserades samtidigt och man började förstå vikten av kontinuitet. Barnmorskans roll kom att bli central både i stödet till den gravida kvinnan och som rådgivare inom reproduktiv hälsa. Tekniken för vaginalcytologin kom till Sverige under 195-talet och var en förutsättning för arbetet med att förebygga cervixcancer och dess förstadier. Dåvarande medicinalstyrelsen kom 1967 med rekommendationer om att erbjuda alla kvinnor mellan 3 och 49 år hälsoundersökning i form av cellprov från livmoderhalsen. Efter kompletterande utbildning övertog barnmorskorna provtagningen från läkarna. Sedan den organiserade cellprovtagningen infördes i Sverige har incidensen av cervixcancer sjunkit till mindre än hälften och numera insjuknar cirka 4 kvinnor varje år. Mödrahälsovårdens övergripande mål idag är en god sexuell och reproduktiv hälsa för hela befolkningen. Till grund för detta ligger WHO:s mål för god sexuell och reproduktiv hälsa. Detta beskrivs av WHO som: Möjlighet till ett tillfredställande och tryggt sexualliv utan oro för sjukdomar. Förmåga till fortplantning Frihet att planera sitt barnafödande Tillgång till effektiva och acceptabla metoder för familjeplanering Tillgång till en god hälso- och sjukvård så att kvinnor kan genomgå graviditet och förlossning i trygghet och så att föräldrar ges bästa möjlighet att få friska barn. Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 fastslår att man med hälso- och sjukvård avser åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet är god hälsa för hela befolkningen samt vård på lika villkor vilket alla landsting ska erbjuda sina invånare. I utredning Hälsovård för mödrar och barn inom primärvården Allmänna råd från socialstyrelsen 1981:4, tydliggjordes att det var barnmorskan som hade ansvaret för övervakning av den normala graviditeten och att läkaren konsulteras vid avvikelser. Mottagningarna där graviditetskontrollerna utfördes kallades ursprungligen mödravårdscentraler (MVC) och har på vissa håll fått behålla detta namn trots att verksamheten breddats och omfattar andra delar av sexuell och reproduktiv hälsa. Hur mottagningarna bäst skall benämnas diskuteras men eftersom det är barnmorskor som utför 5
den övervägande delen av arbetsuppgifterna kallas de idag oftast barnmorskemottagningar, förkortat till BMM. Till största del är barnmorskemottagningar organiserade inom primärvård, oftast som en del av en vårdcentral ibland som fristående enhet. Aktuell sjukvårdspolitik betonar patientens rätt att välja vårdgivare och öppnar upp för konkurrens där intentionen är att ge ökad service till vårdtagarna. Den senaste primärvårdsmodellen, Vårdval, innebär att patienterna väljer vårdenhet eller hälsocentral istället för läkare. En uppsplittrad organisation kan riskera att försämra möjligheterna till samverkan kring blivande föräldrar och barn i behov av stöd, vilket strider mot myndigheternas intentioner att genom tidiga interventioner och bred samverkan optimera insatserna för dessa familjer. I och med utredningen 1981 specificerade myndigheterna inte längre MHVs uppgifter och vårdprogram. Arbetsgruppen för Mödrahälsovård inom Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi kom därför att formulera rekommendationer Hälsoövervakning under graviditet (ARG-rapport 21, 1991). Denna var vägledande tills Hälsovård före, under och efter graviditet, SoS-rapport 1996:7 kom. Här beskrevs landstingens ansvar för hälsovård under graviditet, föräldrautbildning och förlossningsförberedelse, preventivmedelsrådgivning samt förebyggande av oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner (STI). Riktlinjer för gynekologisk cellprovkontroll utfärdades av Socialstyrelsen 1998. Huvudmålet var inte bara medicinskt utan man skulle också minska skadlig påfrestning på föräldrar och barn och aktivera män och kvinnor i deras föräldraskap. Innehåll och arbetsmetoder skulle individualiseras utifrån familjernas behov. (Källa: Mödrahälsovårdens uppdrag och organisation i ARG-rapport nr 59; 28) När Socialstyrelsen 25 beslutade att inte utforma nya riktlinjer för mödrahälsovården uppmuntrades professionerna till egna initiativ. Mödrahälsovårdöverläkarna och samordningsbarnmorskorna åtog sig uppgiften, i samarbete med mödra- barnhälsovårds psykologerna. Arbetet utmynnade i nya nationella riktlinjer för mödrahälsovården i Sverige med medicinska rutiner, innehåll och organisation i MHV. (Publicerades i samarbete med Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi och Svenska Barnmorskeförbundet, Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa ARG-rapport nr 59; 28). Mödrahälsovårdens uppdrag beskrivs: Mödrahälsovården (MHV) har en central roll för kvinnors och familjers hälsa genom att tillhandahålla rådgivning och insatser inom sexuell och reproduktiv hälsa. MHVs uppdrag är att genom främjande och förebyggande insatser och identifiering av risker för ohälsa, bidra till god sexuell och reproduktiv hälsa samt att minimera risker och sjuklighet för kvinnor och barn under graviditet, förlossning och spädbarnstid. Den svenska mödrahälsovården är med sin sammanhållna verksamhet och barnmorskekompetens framgångsrik och unik i världen (Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa, Rapport 59, 28) 6
Mödrahälsovården i Uppsala län 212 Organisation MHV-enheten Funktionen mödrahälsovårdsöverläkare (Mhöl) har funnits i Uppsala län sedan slutet av 197- talet. Organisatoriskt har det varit ett uppdrag för någon av specialisterna vid Kvinnokliniken - oftast en av överläkarna inom obstetriken. Successivt har det i Sverige blivit ett större uppdrag och samordningsbarnmorska (samba) har tillkommit som funktion i de flesta län. År 21 beslutades att i Uppsala län inrätta en mödrahälsovårdsenhet (MHV-enhet). Till en börja med var det en vikarierande mödrahälsovårdsöverläkare (Mhöl) och september 21 tillträdde en samordnade barnmorska (Samba). September 211 tillträdde ordinarie Mhöl samt en assistent, tillsammans bildar de tre ett team. Mödrahälsovårdsenheten består av Mhöl (5 % administrativ tjänst, resterande klinisk tjänst inom obstetriken), samba (1 % tjänst ) och assistent (3 % tjänst ). Mödrahälsovårdsöverläkare och samordningsbarnmorska har gemensamt uppdrag: ställa upp tydliga verksamhetsmål samt ansvar för uppföljning av dessa följa utvecklingen och inhämta kunskap regionalt, nationellt och globalt utarbeta, uppdatera och utvärdera medicinska och psykosociala riktlinjer och vårdrutiner för verksamheten i samarbete med slutenvårdsklinikerna, primärvården samt andra instanser, så som kommunal verksamhet verka för en fungerande vårdkedja erbjuda fortbildning för barnmorskor och läkare, samt stimulera till kompetens och verksamhetsutveckling inom MHV delta i landstingsövergripande och nationella kvalitets- och utvecklingsarbeten delta i styrgrupper för gynekologiska hälsokontrollen och STI-prevention genom att besöka barnmorskemottagningar och deras verksamhetschefer informera och säkerställa att mottagningarna upprätthåller kvalitet och tillgänglighet samt återrapportera till verksamheten fungera som sakkunnig i frågor och medverka i utredningar och yttranden som rör mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa samt folkhälsofrågor vara kontaktinstans för Försäkringskassan, socialtjänst med flera sammanställa statistik och återföra till verksamheten Kvalitetsuppföljning av verksamheten i Uppsala län I MHV-enhetens uppdrag ingår kvalitetsrevision av verksamheten på barnmorskemottagningarna (BMM) i länet. För detta används i första hand Mödrahälsovårdsregistret som samlar såväl strukturdata för de enskilda BMM (inklusive gynekologiska hälsokontroller och preventivmedelsrådgivning) som individdata för de kvinnor som fött barn under året. Genom att registrera uppgifter får den enskilda mottagningen ger det underlag för uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. Projekt 212 I mars 212 anordnade MHV-enheten, tillsammans med psykiatrin en heldagsutbildning med tema Psykisk ohälsa. Utbildningen riktade sig till hela vårdkedjan med barnmorskor, distriktssköterskor inom barnhälsovård samt läkare inom både mödra- och barnhälsovård. Dagen var mycket uppskattad och får ses som en start på ett fortsatt arbete för förbättrad psykisk hälsa hos våra gravida och nyförlösta. 7
Hösten 212 påbörjades utbildning om ANDT (Alkohol, Narkotika, Droger, Tobak) frågor som riskfaktor i graviditet. Utbildning riktade sig inte bara till barnmorskor utan även läkare och psykologer verksamma inom mödravård och till barnmorskor vid gynekologiska mottagningen och ungdomsmottagningen. Denna utbildning och användandet av AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) vid tidigt hälsosamtal under graviditet påbörjades inom mödravård i övriga Sverige redan under andra halvan av -talet. Detta var då en del av Riskbruksprojektet som drevs av Folkhälsoinstitutet. MHV-enheten fick möjlighet att i samråd med Eva-Karin Envall, projektledare vid Folkhälsoinstitutet och med stor erfarenhet från införandet av AUDIT i Sverige utforma utbildningsprogrammet i linje med det om gjort i övriga landet. Utbildningen bestod i en heldag för hela gruppen, sedan två halvdagar som var mer praktiskt inriktade till BM. Utbildningen var obligatorisk för de barnmorskor som arbetar på BMM i Uppsala län. PM och riktlinjer för handläggning av dessa frågor utarbetades parallellt i samarbetet med Specialistmödravården. Utvärdering se bilaga nr 1. Screening för cervixcancerprevention, i dagligt tal kallat gyn-hälsokontroll, är en stor del av verksamheten på barnmorskemottagningarna. I och med att strukturen för mödrahälsovården ändrades 21 återupptog Styrgruppen för cervixcancerprevention sitt arbete i november samma år. Gruppen består av Mhöl och Samba, dysplasi ansvarig läkare vid Kvinnosjukvården samt representanter för Klinisk Patologi och Cytologi KPC och institutionen för kvinnors- och barns hälsa. Styrgruppen står för en övergripande samordning mellan BMM, KPC och den kliniska verksamheten inom kvinnosjukvården. Under 212 väcktes frågan om hantering av de avvikande svar som kommer från screeningen. I den elektroniska journalen Cosmic har alla svar skickats till provtagande BM. Om provet visat på en avvikelse har BM fått skriva remiss till gyn mottagningen för fortsatt handläggning. Detta har inneburit mycket extra arbete för barnmorskan och en förenklad handläggning har efterfrågats. Mhöl har tillsammans med Samba och dysplasiansvarig Riina Aarnio skapat en ny funktion för att BM ska kunna rikta de avvikande svaren direkt till respektive gynekologisk mottagning i länet. HPV screening för kvinnor över 5 års ålder togs under 212 upp av gruppen och tack vare beslut från landstinget har detta kunnat införas från och med årsskiftet. Bakgrunden är att det i denna åldersgrupp är svårt att få bra och läsbara prover med de konventionella cellproven på grund av åldersbetingade hormonella förändringar. Många internationella studier stödjer att det för denna grupp är ett klart bättre alternativ. Forskningsprojekt har under många år pågått i Uppsala ned bland annat hem-provtagning för HPV. Detta har nu ökats ut till ett stort projekt som involverar alla kvinnor som kallas för ordinarie kontroll. Projektet startade med randomisering under hösten 212 och beräknas pågå minst 3 år framöver. Mer detaljerad beskrivning av 212 års projekt finns i Verksamhetsberättelse för MHVenheten 212. Organisation av barnmorskemottagningar (BMM) i Uppsala län I Uppsala län är 13 BMM organiserade inom primärvård som en del av vårdcentral, fyra mottagningar organiserade inom privat driven vårdcentral samt tre mottagningar som fristående barnmorskemottagningar. Bemanningen vid BMM i Uppsala län har under senaste två åren varit jämförelsevis konstant. Mottagningarna har lämnat uppgift på hur grundbemanningen såg ut under 212. Några mottagningar har haft bemanningsproblem av och till under 212. Mottagningarnas storlek varierar och några BMM har endast en barnmorska, vilket är sårbart. 8
Uppdraget och innehåll för Uppsala läns Barnmorskemottagningarna beskrivs i Regelboken för MVC Landstinget i Uppsala län. Regelboken är framtagen av Beställarenheten för Landstinget i Uppsala län tillsammans med Mödrahälsovårdsenheten och representanter från både privat och offentlig verksamhet med yrkeskategorierna barnmorskor, verksamhetschefer samt distriktsläkare som arbetar med mödrahälsovård. Datainsamling Källan till uppgifterna som presenteras i årsrapporten för 212 är från: Mödrahälsovårdsregistret/Graviditetsregistret (MHV-registret) Cosmic LIS- Landstingets ledningsinformations system för Uppsala län Huldra registret Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa, rapport 59, 28 Strukturrapport för Mödrahälsovården i Uppsala län Kliniks patologi och cytologi Landstinget i Uppsala län Smittskyddsenheten Landstinget i Uppsala län 9
Bemanning Barnmorskor Enligt Vårdval Uppsala län - Regelbok för mödravårdscentral (BMM) skall mottagningen vara bemannad med legitimerade barnmorskor samt med antingen allmänläkare eller specialist eller blivande specialist i obstetrik och gynekologi. Nationellt angivna normantal 85 gravida per heltidsbefattning skall ligga till grund för bemanningens storlek. För att upprätthålla kvaliteten i arbetet skall barnmorskans verksamhet vara så stor att den omfattar minst 45 inskrivna gravida kvinnor/heltidstjänst och år. (Se ARG-rapport SFOG nr 59, 28.) I verksamheten på samtliga BMM ingår följande delar: Hälsovård i samband med graviditet Stöd i föräldraskap och föräldragrupper med förlossnings- och föräldraförberedelse Familjeplanering på individnivå Gynekologisk cellprovstagning Folkhälsoarbete och samtal om livsstilsfrågor Utåtriktad verksamhet för att förebygga oönskade graviditeter och överförbara infektioner på grupp- och samhällsnivå (ingår inte för alla BMM) Fortsatt vård i hemmet vid BMM utanför Uppsala, Knivsta kommun Familjecentralsarbete vid några BMM i länet Ungdomsmottagning kopplad till några BMM i länet Grunden till de uppgifter som redovisas bygger på strukturrapporten för MHV-registret, som varje BMM rapporterar in till MHV-enheten. Bemanning på barnmorskemottagningen redovisas utifrån de faktiska antal tjänster som är rapporterade från respektive BMM. Den visar antal inskrivna gravida, preventivmedelsbesök, STI besök och besök cellprov/heltid barnmorska. Det finns inga uppgifter om hur det egentligen såg ut med bemanningen på BMM under året utifrån eventuellt vakanta tjänster, vilket kan ha påverkat mottagningen med högre arbetsbelastning än vad som framgår av statistiken. Antalet inskrivna gravida i relation till antalet barnmorsketjänster påverkas av många faktorer. En jämförelse mellan olika BMM bör därför göras med försiktighet. Faktorer som behöver beaktas är mottagningens geografiska område. Uppsala län har i de nordliga och västra delarna till viss del struktur av glesbygd med allt vad det innebär. Vissa delar av Uppsala kommun har hög andel invandrare och är även på andra sätt tungt psykosocialt belastade. I de glesare delarna av länet finns även enheter med endast en barnmorska vilket ger andra svårigheter i möjligheten att fullfölja alla delar av uppdraget. Mottagningarnas bemanning har generellt varit relativt stabil, men vakanser kan slå hårt mot mottagningar med låg bemanning och kan påverka verksamheten. Vad som inte redovisas i denna rapport är vilka mottagningar som även har undersköterska. De mottagningar som inte har undersköterska får en högre arbetsbelastning för barnmorskan. Många rutinuppdrag inom mottagningarna kan med fördel utföras av en undersköterska och därmed ge barnmorskan större utrymme för patienten. 1
Figur 1a. Bemanning vid barnmorskemottagningar i Uppsala län 212 BEMANNING VID BARNMORSKEMOTTAGNINGAR UTE I LÄNET 212 6 5,25 5 ANTAL TJÄNST 4 3 2 1 1 3,5 1,25,8 1 1,45 2,5 1,25,75 1,15 Familjeläkarna Bålsta/Medpro clinic Enköping Husläkarcentrum Sinnligt Knivsta Knivsta vårdcentral Källa: Inlämnade uppgifter från barnmorskemottagning till Strukturrapport Mödrahälsovårdsregistret 212 Figur 1b. Bemanning vid barnmorskemottagningar i Uppsala kommun 212 BEMANNING VID BARNMORSKEMOTTAGNINGAR I UPPSALA KOMMUN ANTAL TJÄNST 6 5 4 3 2 1,8 1,5 3,92 3,3 5 1,85 5,25 4,5 3,91 1 Carema Liljeforstorg Carema Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäcken Källa: Inlämnade uppgifter från barnmorskemottagning till Strukturrapport Mödrahälsovårdsregistret 212 11
Antal inskrivna gravida per heltid barnmorska 212 Uppsala län Medproclinic Bålsta - Familjeläkarna Bålsta ägarbyte hösten 212 tjänsteutrymme ökat med 3 % under hösten 212, ej inräknat i statistikuppgifter Figur 2a. Antal inskrivna gravida per heltid BM i Uppsala län 212 ANTAL GRAVIDA INSKRIVNA PER HELTID BARNMORSKA LÄNET 12 ANTAL 1 8 6 89 86 98 81 79 74 73 62 95 85 Gravida 4 2 17 Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarcentrum Sinnligt Knivsta Knivsta Källa: Inlämnade uppgifter från barnmorskemottagning till Strukturrapport Mödrahälsovårdsregistret 212 Figur 2b. Antal inskrivna gravida per heltid BM i Uppsala kommun 212 ANTAL GRAVIDA INSKRIVNA PER HELTID BARNMORSKA UPPSALA ANTAL 14 12 1 8 6 13 82 82 89 124 66 95 89 95 Gravida 4 2 Carema Liljeforstorg Carema Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäcken Källa: Inlämnade uppgifter från barnmorskemottagning till Strukturrapport Mödrahälsovårdsregistret 212 12
Läkare Nationellt är det stora skillnader i hur läkarinsatser för gravida organiseras. De riktlinjer som skrevs 28 rekommenderade 3 läkartimmar/vecka/1 inskrivna gravida, något som dock förefaller ha varit svårt att leva upp till. BMM i Uppsala län har allmänläkare som ansvarar för basal mödrahälsovård. MHV-enheten samlar in uppgift på antalet läkartimmar per mottagning men det har varit svårt att få en fullständig statistik för läkarbemanningen inom mödrahälsovård. Alla BMM har tillgång till läkartid på den egna mottagningen. Utöver detta har alla mottagningar tid för planeringsrond med läkare från Akademiska varannan vecka. Vid de fem större mottagningar i Uppsala stad har man även tillgång till ett antal mottagningstider för upp till fyra patienter i samband med planeringsronden. Under 212 var det totalt sju mottagningar som hade rond på plats (Bålsta,, Enköping,,, Svartbäcken och ). Flera mottagningar har telefonrond istället för att läkaren kommer till mottagningen. Detta gäller framför allt de mindre mottagningarna. Remisser till specialistmödravård vid Akademiska skickas i varierande utsträckning enligt riktlinjer i PM. Hur stort det antalet är har dock inte varit möjligt att få fram data för. Tabell 1. Rapport på antal läkartimmar var fjortonde dag vid Barnmorskemottagning LÄNET Distriktsläkare Specialistläkare Antal gravida inskrivningar 2 1 89 Familjeläkarna Bålsta/Medpro clinic 2 1 2 Enköping 4 1,5 45 2 1,5 123 1,5 65 Sinnligt Knivsta 1,5 1 79 Knivsta 4 1 17 1 1,5 183 Vid behov Vid behov 77 Vid behov 1 71 1,5 Vid behov 85 UPPSALA Carema Liljeforstorg 2,45 185 Carema Sävja 2,45 123 4 3,5 323 3 4 294 1 1 62 Sinnligt Uppsala 1,5 1 123 Svartbäcken 6 4 496 4 4 4 6 4 372 Källa: Inlämnade uppgifter från Barnmorskemottagningar 13
Graviditet och vård efter förlossning Mödrahälsovårdsregistret Mödrahälsovårdsregistret är ett nationellt kvalitetsregister. I Mödrahälsovårdsregistret samlas data över så gott som samtliga graviditeter. Data registreras vid två tillfällen, vid inskrivning på barnmorskemottagning och i samband med eftervårdsbesök avslutas graviditeten. Mödrahälsovårdsregistret utgör ett komplement till det Medicinska Födelseregistret. Syftet med registret är att möjliggöra uppföljning och utvärdering av mödrahälsovård, att skapa ett underlag för evidensbaserad sjukvård och att möjliggöra forskning och utvecklingsarbete inom svensk mödrahälsovård. Det nya Mödrahälsovårdsregistret startade i Uppsala län 1 januari 211, vilket blev ett prövoår. Inför 212 önskade Beställarenheten i Uppsala län ett kvalitetsmått kopplat till ersättning till vårdcentralerna och BMM. Registrering i MHVregistret används i andra län och befanns därför vara möjligt. Den målrelaterade ersättningen kopplades till registreringar i MHV- registret. Målvärdet var att 95 % av inskrivna gravida kvinnor som registrerades i HULDRA skulle skrivas in och avslutas i MHV-registret. MHVenheten har som ansvar att rapportera andel registreringar i MHV-registret förhållande till registreringar i HULDRA avseende perioden 1 januari 212 till och med 31 december 212. För det gångna året har det dock inte varit möjligt att uppfylla alla delar av detta mål varför MHV-enheten endast redovisar siffrorna, men ingen påverkan på kapiteringen kommer att ske. Figur 3a. Andel registrerade gravida i MHV registret i förhållande till inskrivningar i Huldra under 212 Uppsala län ANDEL REGISTRERADE INSKRIVNINGAR I M ÖDRAHÄSLOVÅRDREGISTRET I FÖRHÅLLANDE TILL HUDLRA LÄNET 12 1 8 6 4 2 Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarcentrum Sinnligt Knivsta Knivsta, HULDRA registret 14
Figur 3b. Andel registrerade gravida i MHV registret i förhållande till inskrivningar i Huldra under 212 Uppsala kommun ANDEL REGISTRERADE INSKRIVNINGAR I MÖDRAHÄSLOVÅRDREGISTRET I FÖRHÅLLANDE TILL HULDRA UPPSALA 15 1 95 9 85 8 75 Carema Liljeforstorg Carema Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäcken, HULDRA registret Basprogram Under 212 har MHV-enheten lagt ner ett stort arbete på omarbetning av basprogrammet för graviditetsövervakning. Grunden för denna uppdatering var i första hand att införa tidigt hälsosamtal så som rutinen varit i övriga Sverige sedan flera år tillbaka. Tidigt hälsosamtal innebär bland annat screening för alkohol med AUDIT (se kapitel om alkohol nedan) och information om livsstilsfaktorer samt eventuell medicinering. Omarbetningen har gjorts i samarbete med länets referensgrupp som varit remissinstans. Under större delen av året har inskrivning på BMM skett omkring graviditetsvecka 1, då all anamnes tagits samt provtagning utförts. Nästa ordinarie besök är i graviditetsvecka 25. Basprogrammet omfattar totalt 9-1 besök under graviditeten samt en s.k. efterkontroll 6-12 v efter förlossningen. Hälsosamtal Under hösten 212 genomfördes utbildning till alla barnmorskor i länet om AUDIT och dess användning vid tidigt hälsosamtal. Detta innebär att sedan oktober har BMM haft möjlighet att erbjuda tidigt hälsosamtal för att identifiera riskfaktorer hos gravida, För att uppnå detta ska tid för hälsosamtal ges så tidigt som möjligt i graviditeten, helst graviditetsvecka 5-8. Trots att basprogrammet inte var fullt ut genomfört under 212 har många mottagningar erbjudit tidigt hälsosamtal och börjat använda AUDIT under det gångna året. Vi redovisar här siffror för detta för det sista kvartalet 212. 15
Figur 4a. Antal hälsosamtal i tidig graviditet graviditetsvecka 5-8, 1/11 31/12 212, Uppsala län HÄLSOSAMTAL I TIDIG GRAVIDITET LÄNET 3 25 ANTAL 2 15 1 Förstföderska Omföderska 5 Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarcentrum Sinnligt Knivsta Knivsta Källa: Utdata PV/IT Cosmic Landstinget Uppsala län Figur 4b. Antal hälsosamtal i tidig graviditet graviditetsvecka 5-8, 1/11 31/12 212, Uppsala kommun HÄLSOSAMTAL I TIDIG GRAVIDITET UPPSALA 3 25 ANTAL 2 15 1 5 Förstföderska Omföderska Capio Liljeforstorg Capio Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäcken Källa: Utdata PV/IT Cosmic Landstinget Uppsala län 16
Alkohol I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 211, lyfts gravida, ammande och småbarnsföräldrar fram som en särskilt prioriterad målgrupp när det gäller hälso- och sjukvårdens ansvar att erbjuda rådgivning om alkohol- och tobaksanvändning. Eftersom nästan alla blivande föräldrar och småbarnsföräldrar besöker mödra- och barnhälsovården är detta den bästa arenan för att erbjuda stöd. Mödrahälsovården har i uppgift att till gravida kvinnor förmedla kunskap om de risker som bruk av alkohol, tobak och narkotika kan medföra för det väntade barnet. Det är viktigt att uppmärksamma de kvinnor som trots graviditeten fortsätter att använda alkohol eller narkotika, för att kunna ge det stöd som kvinnan och familjen kan behöva. AUDIT (Alchohol Use Disorder Identification Test) är ett screening instrument som används över en stor del av världen och har använts på barnmorskemottagningar i Sverige sedan 25. Alla gravida kvinnor som kommer till BMM skall erbjudas/tillfrågas att fylla i ett AUDIT formulär med frågor om hur deras alkoholbruk var 12 månader innan de blev gravida. Det finns numera ett flertal studier som visar att även kort rådgivning om alkohol under graviditeten har klart bättre förebyggande effekt än mycket annan prevention som görs inom hälso- och sjukvård. Riskbruk av alkohol är en konsumtion som kan leda till hälsoproblem även om det inte är ett beroende. Utöver att det har effekter på hälsan, kan det under graviditet öka risken för ett flertal komplikationer så som: Missfall Tillväxthämning Prematurbörd Intrauterin fosterdöd Kognitiva störningar och beteendestörning hos barnet Störd organutveckling AUDIT frågorna poängsätts och ger -4 poäng. Poängen tolkas enligt följande för en gravid kvinna: -5 poäng: visar på ingen/måttlig alkoholkonsumtion, kan förutsättas att inte orsaka några problem förutsatt att kvinnan inte är gravid. 6-9 poäng: tyder på en riskfylld alkoholkonsumtion året före graviditeten. En noggrann alkohol anamnes bör göras med kompletterande frågor. 1 poäng eller mer: visar på en betydande alkoholkonsumtion före graviditeten (gäller cirka 1 % av de gravida). Ett högt värde på formuläret kan upplevas oroande och det är viktigt hur man tolkar svaren. Då AUDIT visar på bruket under 12 månader tillbaka så kan en komplettering med TLFB (Time Line Follow Back) ge svar på hur konsumtionen veckorna före hälsosamtalet varit. Kvinnor med konsumtion som ger mer än 6 p erbjuds tätare kontakter och stöd framför allt de närmaste veckorna. Om det bedöms vara risk för fortsatt riskbruk kan remiss till SMVC bli aktuellt. Frågor om alkoholbruk ställs även i v 32, så som tidigare. 17
Figur 5a. Andel inskrivna gravida screenade med AUDIT (1/1-31/12-212) Uppsala län AUDIT 1 OKT - 31 DEC 212 Andel inskrivna gravida kvinnor screenade med AUDIT LÄNET 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ja Nej Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarcentrum Sinnligt Knivsta Knivsta Figur 5b. Andel inskrivna gravida screenade med AUDIT (1/1-31/12-212) Uppsala kommun AUDIT 1 OKT - 31 DEC 212 Andel inskrivna gravida kvinnor screenade med AUDIT UPPSALA 9 8 7 6 5 4 3 Ja Nej 2 1 Carema Liljeforstorg Sinnligt Uppsala Svartbäcken 18
Figur 6a. AUDIT poäng hos gravida för året före graviditeten Uppsala län (perioden 1/1-31/12) Uppsala län AUDITPOÄNG 1 OKT - 31 DEC 212 LÄNET 12 1 POÄNG 8 6 4 2-5 poäng 6-9 poäng 1-4 poäng Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarcentrum Sinnligt Knivsta Knivsta Figur 6b. AUDIT poäng hos gravida för året före graviditeten Uppsala län (perioden 1/1-31/12) Uppsala kommun AUDITPOÄNG 1 OKT - 31 DEC 212 UPPSALA 12 1 POÄNG 8 6 4-5 poäng 6-9 poäng 1-4 poäng 2 Carema Liljeforstorg Sinnligt Uppsala Svartbäcken Tobak Tobaksbruk under graviditeten medför ökade risker för missfall, utomkvedshavandeskap, låg födelsevikt, för tidig födsel, placentaavlossning, intrauterin fosterdöd, perinatal död och plötslig spädbarnsdöd. Risken minskar snabbt om kvinnan slutar använda tobak. Barnmorskan har en viktig uppgift att med hjälp av samtalsmetodik och enkla råd motivera kvinnan att sluta använda tobak. Bruket av tobak tas upp vid första hälsosamtalet och vid behov under hela graviditeten. 19
Figur 7a. Andel rökare 3 månader före graviditet, vid inskrivning samt i graviditetsvecka 32, kvinnor förlösta 212. ANDEL RÖKARE LÄNET 35 3 25 2 15 1 5 Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläka... Sinnligt Knivsta Knivsta 3 mån före graviditet Vid inskrivning Vecka 32 för kvinnor förlösta 212 Figur 7b. Andel rökare 3 månader före graviditet, vid inskrivning samt i graviditetsvecka 32, kvinnor förlösta 212. ANDEL RÖKARE UPPSALA 18 16 14 12 1 8 6 4 2 3 mån före graviditet Vid inskrivning Vecka 32 för kvinnor förlösta 212 Carema Liljeforstorg Carema Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäcken Inskrivningar Antalet inskrivna gravida varierar över länet. Strukturen i Uppsala län varierar med dels centrala Uppsala med viss karaktär av storstad, dels norra och västra delarna av länet som mer har karaktären av glesbygd. Detta påverkar antalet inskrivna vid respektive BMM. Då Uppsala län nu har fritt vårdval påverkas också de gravida kvinnornas val av mottagning. Det förefaller som om förstföderskor gärna väljer en mottagning som ligger i anslutning till arbetsplatsen medan omföderskor gärna väljer en mottagning i närhet av bostaden. Belastningen på mottagningarna påverkas mycket av området där mottagningen är förlagd. Vissa områden i Uppsala kommun har stor andel kvinnor som är födda utanför Norden och därmed behov av tolksamtal vilket påverkar hur verksamheten ser ut och kan genomföras. 2
Figur 8a. Antal inskrivna gravida kvinnor per BMM 212 ANTAL INSKRIVNA GRAVIDA KVINNOR PER BARNMORKSEMOTTAGNING LÄNET ANTAL 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarcentrum Sinnligt Knivsta Knivsta Figur 8b. Antal inskrivna gravida kvinnor per BMM 212 ANTAL INSKRIVNA GRAVIDA KVINNOR PER BARNMORSKEMOTTAGNING UPPSALA 7 6 5 ANTAL 4 3 2 1 Carema Liljeforstorg Carema Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäcken 21
Figur 9a. Andel kvinnor födda utanför norden och andel tolkbesök vid BMM 212. ANDEL KVINNOR FÖDDA UTANFÖR NORDEN ANDEL TOLKBESÖK LÄNET 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Andel kvinnor födda utanför norden Andel tolkbesök Familjeläkarna B... Enköping Huslä... Sinnligt Knivsta Knivsta Figur 9b. Andel kvinnor födda utanför norden och andel tolkbesök vid BMM 212. ANDEL KVINNOR FÖDDA UTANFÖR NORDEN ANDEL TOLKBESÖK UPPSALA 6 5 4 3 2 1 Andel kvinnor födda utanför norden Andel tolkbesök Carema Liljefors... Carema Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäcken 22
Figur 1a. Andel inskrivna förstföderskor vid BMM Uppsala län 212. ANDEL INSKRIVNA FÖRSTFÖDERSKOR VID BARNMORSKEMOTTAGNING LÄNET 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarcentrum Sinnligt Knivsta Knivsta Figur 1b. Andel inskrivna förstföderskor vid BMM Uppsala kommun 212. ANDEL INSKRIVNA FÖRSTFÖDERSKOR VID BARNMORSKEMOTTAGNING UPPSALA 7 6 5 4 3 2 1 Carema Liljeforstorg Carema Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäcken 23
Graviditetskontroller De medicinska graviditetskontrollerna under graviditeten syftar till att förebygga eller tidigt upptäcka riskfaktorer eller sjukdom hos mamman eller barnet. En stor del av barnmorskans dagliga arbete är att följa den gravida kvinnan med kontroller som sker enligt basprogrammet och utökas vid behov, som ex vid tidiga tecken på preeklampsi, graviditetsdiabetes samt tillväxthämning av barnet. Om något avviker i kontrollerna följer BM de riktlinjer som finns i Kvalitetshandboken för mödrahälsovård. Tätt samarbete med specialister vid Akademiska Sjukhuset möjliggör att eventuella komplikationer snabbt kan tas omhand. Barnmorskebesök Antalet barnmorskebesök under en graviditet för kvinnor i Uppsala län under 212 var i genomsnitt 8.4 besök, och den gravida kvinnan träffade i genomsnitt 2. barnmorskor. Psykisk ohälsa Mödra- barnhälsovårdspsykologer (MBHV-psykologer) är en viktig bas för omhändertagande av kvinnor med psykisk ohälsa under och efter graviditeten. Deras huvudsakliga uppgift ligger på att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar och föräldrar med barn i småbarnsåldern. I första hand är arbetet av förebyggande karaktär. De har också uppdrag att handleda BM i deras arbete och kring specifika fall. Riktvärden för behovet av MBHV-psykologer är 1 heltid per 3 gravida och högst 2 barn. Minste en tredjedel av tiden skall utgöra tjänstgöring inom MHV. Skillnader i befolkningsstruktur påverkar behovet, så som socioekonomiska aspekter, antalet utlandsfödda föräldrar och utbildningsnivå. (Källa MBHV-psykologerna) Enligt Mödrahälsovårdsregistret var andelen gravida kvinnor som behandlats för psykisk ohälsa (både medicinsk och psykologisk behandling) 6.9 % i vårt län 212 ( Riket 6.3%) Figur 11a. Självskattad hälsa av den gravida kvinnan innan graviditet vid BMM 212. SJÄLVSKATTAD HÄLSA AV DEN GRAVIDA KVINNAN INNAN GRAVIDITET LÄNET 8 7 6 5 4 3 2 1 MYCKET BRA BRA DÅLIG MYCKET DÅLIG Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarcentrum Sinnligt Knivsta Knivsta 24
Figur 11b. Självskattad hälsa av den gravida kvinnan innan graviditet vid BMM 212. SJÄLVSKATTAD HÄLSA AV DEN GRAVIDA KVINNAN INNAN GRAVIDITET UPPSALA 7 6 5 4 3 2 1 MYCKET BRA BRA DÅLIG MYCKET DÅLIG Carema Liljeforstorg Carema Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäckens Figur 12a. Andel gravida som har registrerats för behandling av psykisk ohälsa 212. ANDEL GRAVIDA SOM BEHANDLATS FÖR PSYKISK OHÄLSA LÄNET 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarc... Sinnligt Knivsta Knivsta 25
Figur 12b. Andel gravida som har registrerats för behandling av psykisk ohälsa 212. ANDEL GRAVIDA SOM BEHANDLATS FÖR PSYKISK OHÄLSA UPPSALA 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Carema Liljeforstorg Carema Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäcken BMI Övervikt och fetma vid ingången av graviditeten är en riskfaktor för såväl mor som barn. BMI är en uträkning via kvinnans längd och vikt, kontrolleras i samband med första inskrivningssamtalet. Totalt i länet år 212 var det 25 % (Riket 25,3 %) av de gravida som hade ett BMI på övervikt. Det var 9,2 % som hade BMI Fetma (Riket 9,1 %), och 3,9 % som hade BMI Fetma gr 2 (Riket 3.8 %). I medel hade kvinnorna i länet ett BMI på 24,8 % (Riket 24,8 %) vid inskrivningen. Figur 13a. BMI hos gravida vid inskrivning 212 BMI HOS GRAVIDA VID INSKRIVNING LÄNET 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Normalvikt Övervikt Fetma Fetma gr 2 Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarcentrum Sinnligt Knivsta Knivsta 26
Figur 13b. BMI hos gravida vid inskrivning 212 BMI HOS GRAVIDA VID INSKRIVNING UPPSALA 8 7 6 5 4 3 2 1 Normalvikt Övervikt Fetma Fetma gr 2 Carema Liljeforstorg Carema Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäcken Normalvikt 18,5 25 Övervikt 25 3 Fetma 3 35 Fetma gr 2 > 35 Preeklampsi Blodtryck kontrolleras vid varje besök under graviditeten. Blodtryck är den vanligaste medicinska kontrollen under graviditeten. Ansvarig barnmorska kontaktar SMVC enligt riktlinjer. Diagnosen graviditetsinducerad hypertoni eller preeklampsi ställs av SMVC, som blir ansvarig för gravidtetsplaneringen. Graviditetsdiabetes (GDM) Screening och diagnossättning av GDM varierar i landet. Uppsala län har riskfaktorscreening i kombination med slumpmässigt blodsocker. Blodsocker kontrolleras med plasma-glukos (pglukos) vid 5 tillfällen under graviditeten. Vid p-glukos > 8,8 mmol/l görs oral glukosbelastning inom en vecka. Vid glukosbelastning p-glukos fastande > 7, mmol/l eller efter 2 tim > 1, mmol/l kontaktas SMVC, Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset. Andelen diagnos graviditetsdiabetes som är ställd på de kvinnor som är förlösta under 212 i Uppsala län var 1.4 % (Riket 1.4 %) enligt registreringar i Mödrahälsovårdsregistret. Våldsutsatthet Enligt basprogram för graviditetsövervakning bör alla kvinnor tillfrågas om våldsutsatthet då tillfälle ges under graviditeten. Landstinget i Uppsala län har riktlinjer och handlingsplan för våldsutsatta kvinnor. Enligt registreringar i Mödrahälsovårdsregistret under 212, är andelen kvinnor som var tillfrågade om våldsutsatthet någon gång under graviditeten i länet 48.7 % (Riket 56.1%). 27
Figur 14a. Andel gravida kvinnor som tillfrågats om våldsutsatthet någon gång under graviditeten. TILLFRÅGATS OM VÅLDSUTSATTHET UNDER GRAVIDITET LÄNET 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ja Nej Vet ej Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarcentrum Sinnligt Knivsta Knivsta Figur 14b. Andel gravida kvinnor som tillfrågats om våldsutsatthet någon gång under graviditeten. TILLFRÅGATS OM VÅLDSUTSATTHET UNDER GRAVIDITET UPPSALA 1 9 8 7 6 5 4 Ja Nej Vet ej 3 2 1 Carema Liljeforstorg Carema Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäcken Förlossningar Under 212 förlöstes 451 kvinnor på förlossningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset. Av dessa var 189 kvinnor som kom från annat län och därmed inte inskrivna inom mödrahälsovården i Uppsala län. 28
Fortsatt vård i hemmet Alla nyförlösta kvinnor skrivna i Uppsala Län, och som lämnat sjukhuset inom 72 timmar efter förlossningen erbjuds hembesök. Hembesök utförs efter behov och ska kunna erbjudas dagligen efter telefonkontakt, fram till och med dagen före återbesöket. Hembesöket syftar till att stödja, informera och stärka den nyblivna familjen för att därigenom ge dem en bra start. Förhållningssättet ska stärka förmågan till egenvård, amning, skötsel av barnet och kvinnans egen kropp. BB på Väg vid Kvinnosjukvården Akademiska Sjukhuset, ansvarar för de familjer som är skrivna i Uppsala och Knivsta kommuner. Barnmorskemottagningarna (BMM), Familjeläkarna Bålsta, Enköping,,,,,, har sedan september 212 uppdraget Fortsatt vård i hemmet och ansvarar för de familjer som är skrivna i respektive kommundel i Uppsala Län. De dagar BMM är stängd rapporteras patienter med behov av kontakt till BB på Väg och vid behov av bedömning får kvinnan och barnet då åka till mottagningen på Akademiska Sjukhuset. De familjer där barnet fötts på Akademiska Sjukhuset men är skrivna i annat än Uppsala Län följs upp telefonledes av BB på Väg och kommer till sjukhuset för återbesök. Dessa patienter erbjuds inte hembesök. Förutsättningarna för uppdraget Fortsatt vård i hemmet ser olika ut i länet. Det geografiska läget för vissa mottagningar i länet kan påverka möjligheten att klara av uppdraget. BMM med bara en barnmorska kan ha svårt att klara av övrig verksamhet när de förlösta med behov av hembesök kommer stötvis. Vårdtider vid Akademiska sjukhuset för nyförlösta kvinnor 212: 16 % hemgång direkt från förlossningen (de flesta efter 6-18h) 13 % hemgång samma dygn som förlossningen 35 % hemgång dygnet efter 2 % hemgång ytterligare ett dygn efter (dag 2) 8 % hemgång dag 3 efter förlossningen men inom 72h 24 % stannade mer än 72h. Eftervårdsbesök/efterkontroll Den traditionella efterkontrollen rekommenderas och erbjuds i normalfallet av barnmorskan på BMM inom 6-12 veckor efter förlossningen. Efter en förlossning med komplikationer erbjuds kvinnan återbesök till läkare inom specialistmödravården eller primärvården. Efterkontrollens syfte är att: kvinnan ska få en möjlighet att summera sina erfarenheter från graviditeten och förlossningen ge amningsstöd samtala om preventivmedel och samliv återknyta till diskussionen om livsstilsfaktorer/levnadvanefrågor erbjuda gynekologisk undersökning med inspektion av slemhinnor och läkning av bristningar ge instruktion om knipövningar och förebygga inkontinens Andelen efterkontroller som utförs varierar mellan de olika mottagningarna. Orsaker till att kvinnorna inte kommer på eftervårdsbesök är föga kända. En del kvinnor går under graviditeten till BMM i närheten av sin arbetsplats, men väljer att göra eftervårdbesök på sin hemort. BMM har olika rutiner för information om efterkontroll, och hur tid erbjuds. I Uppsala län är 72.6 % av förlösta kvinnor under 212 registrerade för eftervårdsbesök, jämfört med riket 77.6 %. 29
Figur 15a. Andel eftervårdkontroller vid Barnmorskemottagning för kvinnor förlösta 212. ANDEL EFTERVÅRDSKONTROLLER VID BARNMORSKEMOTTAGNING LÄNET 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarcentrum Sinnligt Knivsta Knivsta Figur 15b. Andel eftervårdkontroller vid Barnmorskemottagning för kvinnor förlösta 212. ANDEL EFTERVÅRDSKONTOLLER VID BARNMORSKEMOTTAGNING UPPSALA 85, 8, 75, 7, 65, 6, Carema Liljeforstorg Carema Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäcken 3
Föräldrastöd I SOU 28:131 Föräldrastöd - en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap definieras föräldrastöd generellt som Ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. Föräldrastödet ska bidra till: fördjupad kunskap om barns behov och rättigheter kontakt och gemenskap att stärka föräldrar i sin föräldraroll. Målsättningen med MHV: s föräldrastöd är att främja barns hälsa och utveckling och att stärka föräldrars förmåga att möta det väntade och nyfödda barnet, samt förlossningsförberedelse både fysiskt och psykiskt. Mödrahälsovårdens föräldrastödjande arbete sker i fortlöpande enskilda möten med föräldrarna, föräldragrupper generella och riktade och samverkan med andra i vårdkedjan för familjen angelägna verksamheter. De tre arbetssätten kompletterar varandra och är delvis överlappande. Detta för att alla blivande föräldrar får del av föräldrastöd och förlossningsförberedelse i den form som bäst svarar mot de enskilda föräldrarnas behov. Föräldrastödet ska utformas med hänsyn till den mångfald av former av familjebildning och av kulturell bakgrund hos de blivande föräldrarna som vi möter idag. Verksamheten ska också präglas av ett genusperspektiv. Föräldragruppernas metod ska bygga på föräldrarnas egna frågor och erfarenheter och möjlighet ges till reflekterande samtal. Föräldrastödet ska innefatta både en förberedelse inför det tidiga föräldraskapet och en förlossningsförberedande del. Eftersom BMM i länet har olika förutsättningar ser det lite olika ut hur vi erbjuder föräldrastöd till våra blivande föräldrar. De mindre mottagningarna har färre inskrivningar och därför färre antal grupper, 12 BMM arbetar helt eller delvis under Familjecentral och erbjuder oftast fler antal grupptillfällen med fler professioner som samverkar i föräldrastödet. De alternativ som erbjuds på BMM inom Uppsala län: Traditionella föräldragrupper: en mindre grupp 4 7 par träffas 4 8 träffar Familjecentral: flera professioner samverkar i föräldrastödet Tematräffar: öppna grupper utifrån olika teman Praktisk förlossningsförberedelse andning avslappning Riktade föräldragrupper: för blivande föräldrar med liknade förhållande eller behov Individuellt stöd: blivande föräldrar som inte deltar i föräldragrupp Enligt Regelboken för MVC i Landstinget i Uppsala län ska finnas ett dokumenterat program för basal föräldrautbildning. Samtliga förstagångsföräldrar skall erbjudas föräldrautbildning. Information och stöd skall anpassas utifrån föräldrarnas olika behov. Utbildningen skall förläggas så att samtliga föräldrarna bereds möjlighet att delta. Utbildningen kan bedrivas i grupp eller enskilt. Som det ser ut idag finns inget publicerat föräldrastödsprogram för Uppsala län. Under hösten 212 tillfrågades alla BMM i länet av MHV-enheten att deltaga i ett utvecklingsprojekt för att utarbeta ett gemensamt dokument för föräldrastöd. Utvecklingsarbete pågår under 213 med att utarbeta ett gemensamt program tillsammans med Barnhälsovården. Mål att få deltagarna mer delaktiga och aktiva deltagarna lättare ska kunna knyta kontakt med varandra samverka med förlossning, BB, BB på väg, BVC ge gruppledaren lämpliga verktyg och utbildning för att kunna leda en grupp utgå från samma informationsmaterial i hela vårdkedjan 1177, akademiska sjukhusets Web sida. 31
Figur 16a. Andel gravida/partner som deltagit i föräldragrupp 212. 6 5 ANDEL GRAVIDA / PARTNER SOM DELTAGIT I FÖRÄLDRAGRUPP LÄNET 4 3 2 1 KVINNAN PARTNER Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarcentrum Sinnligt Knivsta Knivsta vårdcentral Figur 16b. Andel gravida/partner som deltagit i föräldragrupp 212. ANDEL GRAVIDA / PARTNER SOM DELTAGIT I FÖRÄLDRAGRUPP UPPSALA 6 5 4 3 2 1 KVINNAN PARTNER Carema Liljeforstorg Carema Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäcken 32
Amning Målsättning är att stödja och främja amning utifrån varje familjs behov och WHO:s mål gällande exklusiv amning i minst sex månader och därefter introduktion av annan mat under bröstmjölksskydd. Kvinnans amningsanamnes, förväntningar och önskemål som sammanfattats under mödrahälsovården i journalen är grunden för den individuella processen. Till de kvinnor som inte kan eller vill amma är målet att ge den hjälp och det stöd som då behövs. Det är därför viktigt att all personal som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar och deras barn uppmuntrar och underlättar amning samt erbjuder en amningsvänlig miljö. Detta genom att lyssna, ge stöd och vid behov ge undervisning till föräldrarna så att de känner sig trygga med amningen. Detta kräver: kunskap - evidensbaserad och uppdaterad respekt - varje mor- barnrelation och familj är unik lyhördhet inför familjens individuella behov tid och tålamod Mödrahälsovårdens personal ansvarar för att: bidra till en positiv inställning till amning informera om amning och hudnära vård belysa det nyfödda barnets signaler och medfödda förmåga vid amning dokumentera kvinnans tidigare amningserfarenhet, förväntningar och önskemål på amning i patientjournalen involvera och betona partnerns betydelse Figur 17a. Andel ammande helt/delvis/inte alls vid 4 veckor efter partus. ANDEL AMMANDE HEL/DELVIS/INTE ALLS VID 4 VECKOR LÄNET 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ammar helt Ammar delvis Ammar inte Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarcentrum Sinnligt Knivsta Knivsta 33
Figur 17b. Andel ammande hel/delvis/inte alls vid 4 veckor efter partus ANDEL AMMANDE HEL/DELVIS/INTE ALLS VID 4 VECKOR UPPSALA 9 8 7 6 5 4 3 Ammar helt Ammar delvis Ammar inte 2 1 Carema Liljeforstorg Carema Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäcken Preventivmedelsrådgivning på barnmorskemottagning Preventivmedelsrådgivning och förskrivning ska ske i enlighet med barnmorskornas rätt att förskriva läkemedel i födelsekontrollerande syfte, SOSFS 1996:21, samt i första hand följa Läkemedelsverket rekommendationer. Vårdgivaren ska ge rådgivning, samt förskriva och sätta in samtliga preventivmedel kombinerat med information och/eller provtagning gällande STI. Barnmorskor har förskrivningsrätt för preventivmedel till friska kvinnor utan riskfaktorer, övriga skall remitteras till läkare. Vid preventivmedelsrådgivning bör även frågor om levnadsvanor tas upp om kost, motion, alkohol, tobak och droger. Barnmorskan bör fråga om våldsutsatthet där det är lämpligt eller när tillfälle ges. 34
Figur 18a. Antal besök preventivmedelsrådgivning per heltid barnmorska 212 ANTAL BESÖK PREVENTIVMEDELSRÅDGIVNING PER HELTID BARNMORSKA LÄNET ANTAL 8 7 6 5 4 3 2 1 Familjeläkarna Bålsta Enköping Husläkarcentrum Sinnligt Knivsta Knivsta Källa: Strukturrapport Mödrahälsovårdsregistret 212 Figur 18b. Antal besök preventivmedelsrådgivning per heltid barnmorska 212. ANTAL BESÖK PREVENTIVMEDELSRÅDGIVNING PER HELTID BARNMORSKA UPPSALA 45 4 35 3 ANTAL 25 2 15 1 5 Carema Liljeforstorg Carema Sävja Sinnligt Uppsala Svartbäcken Källa: Strukturrapport Mödrahälsovårdsregistret 212 35
STI-förebyggande arbete på barnmorskemottagning I barnmorskans uppdrag ingår att arbeta med förebyggande insatser mot sexuellt överförda infektioner (STI). STI-förebyggande arbetet består i huvudsak av provtagning och information om klamydia. Klamydiaprovtagning erbjuds alla kvinnor som söker barnmorskemottagningen, även gravida. STI-förebyggande arbete innebär även att utföra smittspårning som skall sträcka sig minst 12 månader tillbaka i tiden från upptäckten. Smittspårning utförs på egna mottagningen alternativt i samverkan med venerologmottagningen. Figur 18. Antal klamydiapositiva rapporterade fall i Uppsala län 25-212 Klamydia - antal rapporterade fall i Uppsala län 18 15 12 114 137 1612 149 1217 128 1421 131 9 6 3 25 26 27 28 29 21 211 212 Källa: Smittskyddsenheten Landstinget i Uppsala län Figur 19. Antal klamydiapositiva rapporterade fall i Uppsala län, fördelat på kön. Klamydia - antal rapporterade fall i Uppsala län 18 15 12 114 137 1612 149 1217 128 1421 131 Totalt 9 Kvinnor 6 Män 3 25 26 27 28 29 21 211 212 Källa: Smittskyddsenheten Landstinget i Uppsala län 36