Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerikas verksamhetsberättelse 2012
Innehåll Sida 3. Ett framgångsrikt år 4. Ordlista 5. Svalorna Latinamerika i korthet 6. Samarbete för förändring i Latinamerika 7. Verksamheten i Bolivia 14. Verksamheten i Nicaragua 22. Verksamheten i Peru 28. Informationsprogrammet i Sverige 32. Personal 34. Praktikanter 36. Medlemmar, frivilliga och engagemang 38. Insamling 40. Styrelsen 42. Resultat- och balansräkning Svalorna Latinamerika arbetar för att barn, ungdomar och kvinnor ska få ökat inflytande i samhället och förbättrade levnadsvillkor. Svalorna Latinamerika samarbetar med lokala organisationer i Bolivia, Nicaragua och Peru för mänskliga rättigheter med fokus på deltagande demokrati, ekonomiska rättigheter och utbildning. I Sverige arbetar föreningen med att öka kunskapen om globala utvecklingsfrågor och att påverka svensk biståndspolitik. Svalorna Latinamerika grundades 1959 och är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation. Svalorna Latinamerika 2013 Redaktör: Jens Klitgaard Foto omslag: Aino Ravandoni Omslagsbilden är från Viraco i Castilla Media i södra Peru där det nya Peruprogrammet drivs. 3
Ett framgångsrikt år Det är med stor tillfredsställelse jag ser tillbaka på 2012 ett framgångrikt år för Svalorna Latinamerika då föreningen haft en imponerande stor verksamhet trots begränsade resurser. Något som märks om vi tittar på hur många aktiviteter vi genomfört i alla våra programländer och hur många personer i våra målgrupper som vi når ut till. Det har varit ett intensivt år inom alla föreningens verksamheter och det är väldigt positivt att se hur mycket arbete som har gjorts både utåtriktat och internt inom organisationen. 2012 innehöll en uppstart av nya programfaser i Nicaragua och Peru där våra framtagna resultatsystem noggrant satts på plats för att kunna verka och ge oss bra ledning under de kommande fem åren. Det var också året då vi utvärderade tre av våra första program i Nicaragua, Peru och Bolivia. För intresserade inom föreningen tipsar jag om att läsa denna utvärdering som vi hoppas kan bli ett sammanhållet lärande tidsdokument. Då vi i våra program arbetar med 5-årsplaner där förändringsprocesser i föreningen löper jämsides är det bra att veta vad som har gjorts under tidigare år, var vi är nu, vad som är planerat och är på gång att planeras. En planerad insats för att skapa en önskad förändring kan ske under flera år. Därefter behöver vi ha tålamod för att se hur den har verkat eller fått fotfäste i verksamheten. Bild från Utbildningsveckan i Telica och León av Simon Lundh. För föreningen har programarbetet inneburit en övergripande förändring i arbetssätt på kort tid. Från det gamla arbetssättet med volontärplaceringar och att i projektform stödja enskilda samarbetsorganisationer, har vi gått till ett arbetssätt med finansiering av program där en stor del av driften av verksamheterna lagts på samarbetsorganisationerna och där vi istället tagit en roll som finansiär och rådgivare. Jag hoppas att denna verksamhetsberättelse skall ge alla er läsare en övergripande bra bild över vad som gjorts inom Svalorna Latinamerikas regi under året. Klas Hansson Verksamhetsledare, Svalorna Latinamerika 4
Ordlista Basorganisation Målgruppernas egna organisationer benämns som basorganisationer. I programmen arbetar man för att på olika sätt stärka dem. Baslinjestudie En baslinjestudie är en beskrivning av förhållandena på en plats eller område innan ett utvecklingsprojekt genomförs. Det civila samhället En arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet i vilken människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Det civila samhället är en mycket viktig faktor i fattigdomsbe kämpning och demokratiutveckling. Enskilda organisationer är en del av civila samhället. Forum Syd En paraplyorganisation för ett stort antal svenska organisationer som arbetar med internationellt bistånd och globala frågor. Svalorna LA:s bistånds- och informationsverksamhet finansieras till 90 procent av Sidabidrag som förmedlas via Forum Syd, och resterande tio procent med egna insamlade medel. Målgrupp De människor, grupper eller basorganisationer som Svalorna LA:s program riktar sig till. Nuvarande program är särskilt inriktade på kvinnor, barn och ungdomar, men präglas av en helhetssyn som går ut på att även involvera deras familjer och omgivning. Vi skiljer på direkt och indirekt målgrupp. Programmet genomför aktiviteter med den direkta målgruppen. Den indirekta målgruppen påverkas av programmet på andra sätt, oftast via den direkta målgruppen. Program (utvecklingsprogram) Svalorna LA:s arbetsform. Utvecklingssamarbete i program bedrivs i nära samverkan med lokala samarbetsorganisationer och med tydligt formulerade mål och delmål. Till skillnad från projekt har program en bredare verksamhet och planeras på längre sikt. Programkontor Svalorna LA:s fältkontor i de länder där ut vec klingssamarbete bedrivs inom pro - gram men, det vill säga i Bolivia, Peru och Nicaragua. På programkontoren har det under året funnits en svensk landrepresentant och lokalanställda programhandläggare och e konomer. Programråd Varje program har ett eget programråd som består av både representanter för Svalorna Latinamerika och samarbetsorganisationerna. Programrådet har det övergripande ansvaret för programmet och tar beslut i viktiga, framför allt strategiska, frågor. Samarbetsorganisation Lokal, enskild organisation som ingått avtal med Svalorna LA för att tillsammans arbeta i programform under en viss, på förhand bestämd, tid. Sida Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) lyder under Utrikesdeparte mentet (UD). Regeringen styr Sidas verksamhet och Sida genomför de uppdrag de får för att nå målen med den svenska utvecklingspolitiken. Svenska enskilda or g a nisationer är några av de aktörer som genomför utvecklingssamarbete genom Sida-bidrag. 5
Svalorna Latinamerika i korthet Världen är varken jämlik eller rättvis. Det borde vara en självklarhet att alla människor kan påverka sin egen livssituation och har tillgång till mat och bostad, utbildning och försörjning samt social grundtrygghet. Men så är det inte. Svalorna Latinamerika stödjer därför utsatta människor i Latinamerika att organisera sig och samarbeta för att öka sitt inflytande i samhället och förbättra sina levnadsvillkor. Vårt arbete är inriktat på fattigdomsbekämpning genom att stärka barns, ungdomars och kvinnors möjlighet att tillgodose sina mänskliga rättigheter. Vi fokuserar på frågor som rör deltagande demokrati, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), rätten till utbildning samt ekonomiska rättigheter. Insatserna handlar inte om kortsiktiga katastrofinsatser eller välgörenhet, utan om långsiktigt stöd till permanent förändring. Vi vill inte bara lindra fattigdom utan också undanröja dess orsaker. Programarbete för förändring i Latinamerika I Latinamerika arbetar vi med långsiktiga program som drivs tillsammans med omsorgsfullt utvalda samarbetsorganisationer. Genom dem har vi god kännedom om de målgrupper vi arbetar för och tillsammans med. Det är varje individ själv som måste finna vägar till förändring för att på sikt ta sig ur fattigdomen och därmed förbättra sin livssituation. Genom att delta i programmens aktiviteter samt i planering och utvärdering av programarbetet får våra målgrupper och deras familjer verktyg att göra just detta. Information, engagemang, insamling och medlemsverksamhet i Sverige I Sverige arbetar vi för att öka medvetenheten om situationen i Latinamerika och bidra till ökad förståelse för nödvändigheten av ett långsiktigt utvecklingssamarbete tillsammans med de lokala organisationerna på plats. Genom vårt informations- och kommunikationsprogram i Sverige arbetar vi specifikt med att öka kunskapen och engagemanget bland våra medlemmar, unga och olika yrkesgrupper för de frågor vi driver inom våra program i Latinamerika. Särskilt fokuserar vi på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), rätten till utbildning och rätten till en försörjning. Som förening arbetar vi också för att påverka politiska beslut som förbättrar möjligheterna för våra målgrupper i Latinamerika att ta sig ur fattigdomen. En viktig del i vårt Sverigearbete är att samla in medel till vår egeninsats. Detta gör vi genom att vända oss både till privata givare, som kan ge stöd till vår verksamhet antingen genom att bli autogirogivare eller genom engångssummor, samt till företag och personalgrupper som bedriver insamlingsarbete till förmån för olika utvecklingsprojekt. Medlemsorganisation med plats för engagemang Svalorna Latinamerika startades 1959 och är en religiöst och partipolitiskt oberoende förening med lång erfarenhet av bistånds- och utvecklingssamarbete. Vår verksamhet är baserad på medlemmar och andra engagerade som bidrar ekonomiskt och/eller ger av sin tid för att stärka det arbete vi gör i både Sverige och Latinamerika. Våra medlemmar kan via årsmötet och aktivt engagemang påverka Svalorna Latinamerikas sätt att arbeta. Vårt mål är att våra medlemmar alltid ska känna att deras engagemang är betydelsefullt för föreningen och våra målgrupper i Latinamerika. 6
Samarbete för förändring i Latinamerika Svalorna Latinamerika ger långsiktigt stöd till permanent förändring. Våra direkta målgrupper är kvinnor, barn, ungdomar och ursprungsfolk, men arbetet präglas av en helhetssyn som involverar hela familjer och det omgivande samhället. Tillsammans med våra lokala samarbetsorganisationer i Bolivia, Peru och Nicaragua har vi under 2012 drivit tre utvecklingsprogram för mänskliga rättigheter med fokus på deltagande demokrati, ekonomiska rättigheter och utbildning. Jämställdhet och hållbar utveckling är ständigt närvarande perspektiv i arbetet. Svalorna Latinamerikas arbetssätt Svalorna Latinamerikas specifika mål är att målgrupperna själva ska kunna försörja sig och att de ska kunna göra sina röster hörda och nå reellt inflytande i politiska beslutsprocesser genom att organisera sig. I vart och ett av Svalorna Latinamerikas verksamhetsländer finns ett programkontor. Personalen representerar Svalorna Latinamerika lokalt samt stödjer de lokala samarbetsorganisationerna med planering, uppföljning och rapportering av verksamheten. Våra lokala samarbetsorganisationer genomför all programverksamhet. Programmen stödjer och stärker målgruppernas egna organisationer, så kallade basorganisationer. Exempel på sådana organisationer kan vara en grannskapsförening i El Alto i Bolivia, eller en grupp kvinnliga hantverkare på landsbygden i södra Peru. Vi påminns ständigt om hur viktigt det är med organisering för att utsatta människor ska kunna ta makten över sina egna liv. Gemensamt för programmen är att de riktas mot utsatta grupper i samhället, främst kvinnor och ungdomar. I planeringen av programmens verksamhet deltar dessa grupper för att säkerställa att man utgår ifrån deras behov och att programmålen motsvarar deras önskemål. Svalorna Latinamerikas utvecklingsprogram Våra program planeras i faser om fem år. Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thakhi i Bolivia inleddes år 2009 och nuvarande fas fortsätter till och med 2013. Suma Thakhi arbetar med förebyggande insatser för att nå och ge stöd till barn och unga som befinner sig i riskzonen för att hamna på gatan. I Peru påbörjades den andra fasen av Landsbygdsutvecklingsprogrammet PDR med fokus på demokratioch försörjningsfrågor. Verksamheten i Peru riktas främst mot kvinnor och ungdomar. Svalorna LA driver också ett barn- och ungdomsprogram i nordvästra Nicaragua med inriktning på utbildningsfrågor, samt barns och ungdomars psykosociala hälsa. Den första fasen av detta program avslutades under 2012, varpå den andra fasen påbörjades. I den andra fasen fokuserar verksamheten på förebyggande arbete mot sexuell kommersiell exploatering av barn och unga. 7
Bolivia Bolivia är den sydamerikanska kontinentens fattigaste land, med utbredd diskriminering och stora klyftor mellan fattiga och rika. Att vara fattig innebär att varje dag kämpa för sin försörjning och att ofta sakna tillgång till grundläggande rättigheter som utbildning och hälso- och sjukvård. I praktiken innebär det också ofta att sakna demokratiskt inflytande över sitt samhälle och sitt land. Skillnaderna i livsvillkor mellan invånare i staden och på landsbygden är mycket stora. Enligt den senaste rapporten från FN:s utvecklingsprogram (UNDP) lever mer än hälften av invånarna på landsbygden och var femte stadsbo i extrem fattigdom. De flesta fattiga tillhör något av landets många ursprungsfolk. Trots att ursprungsfolken är i majoritet i Bolivia, är de fortfarande marginaliserade. Sedan 2006 har landets ledning genomfört vissa omfördelningar av resurser till de mest utsatta befolkningsgrupperna (t.ex. har man infört pension och en sorts barnbidrag). De sociala och ekonomiska klyftorna bland befolkningen i landet har dock inte minskat nämnvärt. Svalorna LA driver, tillsammans med de lokala samarbetsorganisationerna, programmet Suma Thakhi i Bolivia. Programmet riktar sig till barn, ungdomar, föräldrar, elevråds representanter, grannskapsorganisationer och lärare i norra delen av staden El Alto. Området innehåller både stads- och landsortsbebyggelse och dess befolkning är aymara, inflyttade från högplatån. Barnen lever i sociala risksituationer på grund av många brister, exempelvis vad gäller: näringsintag, utbildningskvalitet, socialt välbefinnande och familjestabilitet. Suma Thakhi - Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thaki är aymará och betyder ungefär på god väg. Tillsammans med tre bolivianska samarbetsorganisationer driver Svalorna Latinamerika programmet Suma Thaki som riktar sig till barn och ungdomar i åldrarna 8-22 år i norra delarna av staden El Alto. Syftet med programmet är att sätta in förebyggande insatser för att nå och ge stöd till barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna på gatan. För att lyckas förbättra situationen och möjligheterna för målgruppen krävs en involvering av deras närmaste omgivning. Nästan alla berörda familjer är inflyttade från landsbygden i andra eller tredje generationen. Under året har det gjorts en extern utvärdering av hela programmet med det dubbla syftet att hitta resultat från den första programfasen och få fram information som grund för planeringen av den andra programfasen. 8
Resultat för programmet Antal personer som nåtts av programmet 2010 2011 2012 Totalt Direkt Indirekt Direkt Indirekt Direkt Indirekt Direkt Indirekt Flickor (8-22 år) 1210 4650 822 3160 1935 6780 4187 14013 Kvinnor >22 år 530 1800 496 1904 1441 4060 2413 7318 Pojkar (8-22 år) 1620 5500 737 2834 1232 4448 2699 9361 Män >22 år 260 1750 249 956 665 1340 1121 2887 Totalt Flickor/ kvinnor Totalt Pojkar/ män 1740 6450 1318 5064 3376 10840 6434 22354 1880 7250 986 3790 1897 5788 4763 16828 Rätten till (en våldsfri) utbildning I distrikt 4 och 5 i norra El Alto (Bolivia) har utbildningsmöjligheterna förbättrats för runt 1466 flickor och 945 pojkar under perioden 2009 2012. Svalorna Latinamerikas samarbete med organisationerna Yanapi, Chasqui och CASSA har i programmet Suma Thaki bland annat inneburit att man har skrivit avtal med 18 skolor för att ge pedagogiskt extrastöd till elever och utbildning om sexuell hälsa. Eleverna har förbättrat sina skolresultat, sin personliga mognad samt sina kunskaper om rättigheter och sexuell hälsa. En utbildning av över 200 lärare inom olika tematiska ämnen, såsom nya utbildningsmetoder, har fått ett positivt mottagande och lärarna har efterfrågat mer utbildning och kurser från programmet. Även om våld inom skolan i stor utsträckning finns kvar, där lärarna ofta utnyttjar sin position och bestraffar barnen fysiskt och psykiskt, har rättighetsutbildningarna inom programmet resulterat i att både barn, ungdomar och deras föräldrar nu vet sina rättigheter och har kunskap om hur de kan försvara dem. Vidareförmedling av kunskap Inom varje organisation i programmet finns nu en grupp unga vidareförmedlare som sprider sina kunskaper till andra. Grupperna utför 30 workshops årligen på mässor, i skolor och på ungdomscenter. Teman som tas upp är bland annat: rättigheter, våld i hemmet, mobbning, jämställdhet och miljö. På Chasqui har ungdomsgruppen tagit fram sitt eget informationsmaterial mot våld som de sedan spridit i området. Inom grupperna får ungdomarna även lära sig att vara gruppledare med ansvar för planering, samordning och utvärdering av aktiviteterna som vidareförmedlare genomför. Stärkt självkänsla hos barn och unga Den externa utvärderingen konstaterar att programmet har haft positiva effekter för barn och unga. I intervjuer och genomförda möten med fokusgrupper har de funnit att barn och ungdomar inom programmet erkänner sitt, och andra barns värde, att de anser sig ha färdigheter och har förmågor till att ta ett större ansvar i sin personliga och sociala utveckling. 9
Barnen och ungdomarna anser sig ha upplevt en förbättring genom sitt deltagande i programmet, vilket resulterar i förbättrad självkänsla och att de utvecklar nya färdigheter. Framförallt tar de nu ansvar i skolan och inom sina familjer på ett bättre sätt. Min dotter var väldigt blyg i skolan, de ställde alltid henne framför klassen och hon kunde inte svara, men nu har hon förlorat den rädslan, hon resonerar som en vuxen, är öppnare, och ibland rättar hon mig (Intervju med förälder i den externa utvärdering sid. 10). Bättre kommunikation inom familjerna Kommunikationen inom familjerna har förbättrats. Detta har möjliggjorts genom samtal mellan programmets professionella psykologer och barn, unga och föräldrar. Värdesättandet av den egna kulturen och traditionerna har hos barn och unga förändrats från att ha negligerats till att de känner sig mer bekväma med varifrån de kommer. Det är svårt att säga vad detta får för effekter i ett längre tidsperspektiv, men Svalorna LA håller med utvärderarna om att det har skapats en bra grund för vad barnen och de unga vill göra av sin framtid. Ökat inflytande för barn och unga I verksamhetsområdet för Suma Thaki har barn och unga övat upp sina demokratiska färdigheter. Flera av barnen och ungdomarna har sedan använt sina kunskaper för att fortsätta engagera sig i elevråd och grannskapsorganisationer. Åtminstone tre flickor från programmet har ställt upp i val till Bolivias ungdomsriksdag, varav en av flickorna blivit vald som representant för El Alto. Svalorna LA:s samarbete med de tre samarbetsparterna Yanapi, Chasqui och CASSA har även fokuserat på att öka barn och ungas inflytande i planeringen och genomförandet av programmet. Sedan 2010 genomför barn och unga egna styrelseval hos alla tre samarbetsorganisationerna. Dessa styrelser har sedan regelbundna möten, fattar beslut och påverkar programmets inriktning. Totalt väljs 20 barn och unga till ungdomsstyrelserna inom organisationerna. Majoriteten av dessa är flickor. Bild tagen från Yanapi av Björn Reisnert Enligt de synpunkter som framförts i den externa utvärderingen, har det stärkta deltagandet i Suma Thakhi lett till att barn och unga känner sig mer självsäkra, bemöter och hanterar problem i större utsträckning och att de känner sig fria att uttrycka sina åsikter. Våldet inom familjerna har minskat Ett av de huvudproblem som definierades av målgruppen vid programstarten var det utbredda våldet i området; våld både inom familjerna och i skolan. När det gäller det genusrelaterade våldet har programmet uppnått goda resultat. Både den externa utvärderingen och programmets resultatrapportering bekräftar att situationen i familjerna har förbättrats tack vare insatser med inriktning på kommunikation, fredlig konflikthantering och stödgrupper. Familjerna medger att diskussioner och bråk var mer frekventa tidigare, men att detta nu har minskat genom ökad förståelse mellan föräldrar och barn. Även barns och ungdomars beteende har förbättrats, med mindre våldsutbrott, ilska och uppror. Nu känner barnen och ungdomarna att de blir förstådda och lyssnade på av sina föräldrar vilket genererar ett klimat av ökad kommunikation och bättre bemötande inom familjen. Flera barn har medgivit att de blir slagna av sina föräldrar men att situationen successivt håller på att förändras. I den externa utvärderingen intervjuades 38 föräldrar och 53 barn. Här är utdrag från de intervjuerna: Efter att vi började komma till Chasqui har situationen hemma förändrats, nu konverserar vi, vi pratar, och jag utrycker mina åsikter och han säger vad han anser, efter att vi började komma hit är vi mer öppna, Här 10
lär de oss att dela med oss, nu pratar vi mer hemma. Att lyssna på våra barn, att värdera dem mer. (två föräldrars röster, sid 16 i den externa utvärderingen). Vi får inte längre straff, bara som tillsägningar, nu slår de inte längre oss Det har minskat, mycket mindre nu Innan fanns slag men nu lite mindre men det har minskat helt klart. (tre barn, sid 16 i den externa utvärderingen). Bra kommunikation inom programmet Den externa utvärderingen konstaterar att programmets samarbetsparter har haft en bra kommunikation, ett utvecklat erfarenhetsutbyte och goda rutiner för planering och genomförande. En rutin som inrättats är att ansvaret för delmål 4: Stärkt programhantering - Organisationsstärkning och nätverksarbete har roterat mellan samarbetsparterna. Detta i kombination med det metodologiska arbetet och ett utbyte av erfarenheter mellan institutionerna i programmet, har förbättrat arbetsprocesser både inom programmet och i samarbetsorganisationerna själva. Stärkt kapacitet i miljöfrågor Samarbetsparterna Yanapi, Chasqui och CASSA har stärkt sin kapacitet i miljöfrågor genom att skapa en temagrupp för miljöarbetet inom programmet Suma Thaki. Temagruppen gjorde en nulägesanalys av hur målgruppen av barn och unga uppfattar miljöfrågor. Analysen visade att miljöfrågor har fått visst genomslag vad gäller medvetenheten om att spara vatten och minska användningen av papper och plastpåsar men att det behövs fortsatt utbildning. I samband med detta arbete har varje samarbetspart tagit fram en miljöstrategi som sedan har implementerats under 2012 (Manual de buenas practicas ambientales, 2011) Den externa utvärderingen noterar att det på samtliga organisationer, och på deras respektive ungdomscenter, finns särskilda områden för återvinning av produkter. Utvärderarna skriver även att barnen och ungdomarna i programmet utgör utmärkta vidareinformatörer för sina familjer och att de lär ut miljötänkande i sina familjer och i skolan. Kvinnor har blivit mer självständiga Utvärderarna har observerat hur kvinnor som varit i kontakt med programmet har fått ökat självför troende, blivit mer självständiga och förändrat sin tidigare underordnade ställning. Detta genom deltagande i jämställdhetsworkshops, utbildningar i sexuella rättigheter, sexuell hälsa och familjeplanering. Utvärderingen visar på att detta arbete har lett till vissa förändringar inom de sociala och kulturella strukturerna. När det gäller att förändra attityder hos män anser utvärderarna att det är anmärkningsvärt hur rollerna på kort tid har förändrats och att männen som deltagit i programmet tar en större roll när det kommer till sexuell och reproduktiv hälsa och i vården av barn (sid. 25 i den externa utvärderingen). Flera kvinnor rapporterar förändringar i mentalitet, flexibilitet och öppenhet hos sina män kring att tala om familjeplanering och sexuell och reproduktiv hälsa. Svalorna LA ser detta som mycket viktiga resultat. Det är dock fortfarande en fråga som måste tas upp mer ingående med målgruppen och deras familjer, och det är ett tema som Svalorna LA planerar att arbeta vidare med under kommande programperiod (2014 2017). 11
På jobbet med Mariela Ungdomscentret Chasqui, som ligger i El Alto, är en av Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisationer. 19-åriga Mariela Portugal Rivas har varit en del av organisationen sedan den startade för 10 år sedan och säger att den skapar ledare. Mariela är utan tvivel en av dem. Inne i Chasquis lokaler är det full fart trots att det bara är ett trettiotal barn som är här. Vanligtvis är det runt sjuttio barn som kommer till Chasqui på eftermiddagarna, men nu har många fått sommarlov och är hemma med sina familjer. Kreativitet i fokus De som är på plats spelar fotboll, dansar och bakar. De brukar ha lektioner och läxhjälp efter skolan, men idag är det lite speciellt eftersom de ska delta i en julfestival dagen därpå. Julpyssel står därför på schemat. Chasqui satsar på alternativa inlärningsmetoder för att komplettera den formella skolan, som 19-åriga Mariela anser vara väldigt kvadratisk. --Den lämnar inget utrymme för kreativitet, säger hon. Kreativitet finns det dock gott om utrymme för på Chasqui. Mariela samlar ihop barnen mellan nio och elva år för att lära dem hur man bygger julstjärnor av gamla glasspinnar. Miljötänket är närvarande i allt pyssel. De yngsta barnen, från fyra till sex år, gör snögubbar och de äldsta återanvänder tidningspapper och gamla plastflaskor för att göra julkransar och leksaker. Det fnittras och tjafsas och hela golvet täcks av färg, pappersbitar och lim. Mariela vill fortsätta jobba på Chasqui och hon är stolt över den alternativa, dynamiska utbildningen. --Jag vill att vi fortsätter utbilda genom att sjunga, måla och spela teater. Det viktigaste är att jobba med kommunikation och i framtiden är min dröm att vi ska kunna sända radio härifrån. En verksamhet som förändrar Mariela säger sig kunna se skillnad på barn från Chasqui och andra barn. Hon menar att barn utifrån är mer osäkra, medan barnen här är glada och roar sig. Enligt Mariela har resultaten från Svalorna Latinamerikas program Suma Thakhi inte låtit vänta på sig. Syftet med Suma Thakhi är att förbättra barns och ungdomars framtidsmöjlighter genom att jobba med till exempel skolstöd, att utbilda barn i deras rättigheter och jobba för bättre familjerelationer. Under de tre år som programmet funnits har barnen på Chasqui lättare integrerat sig, fått bättre självförtroende och fortsatt sina studier. Chasqui har även förändrat livet för Mariela. --Om det inte vore för Chasqui skulle jag inte vara här idag. Mina vänner från skolan har inte avslutat sina studier, många är gravida och har barn när de är i min ålder. Situationen för mig som barn, och dessutom tjej, var väldigt tuff. Det finns mycket diskriminering mot barn, speciellt mot tjejer. Chasqui hjälpte mig och vid tolv års ålder blev jag ledamot i grannverksamhetens styrelse. Tack vare Chasquis arbete med hela familjer lyssnar numera auktorieteter i vårt område på ungdomarna, barnen har fått större inflytande, säger hon. När Mariela började på Chasqui i 10-årsåldern fanns det inte mycket av det som finns idag när det kommer till lektionssalar och infrastruktur. Barnen träffades tillsammans med en grupp vuxna för att prata om sin situation. När vi började fanns det en misstro mot oss för att vi var från El Alto och för att att vi hade mörkare hud. Nu jobbar vi för att barnen ska kunna identifiera sig med sina aymara-rötter och idag känner fler barn 12
till sina rättigheter. Chasqui hjälper barnen att förstå både politiska och sociala fenomen i samhället och varför det fortfarande finns diskriminering. De vuxna ledarna har idag dragit sig tillbaka, dels för att verksamheten växt och de behövs på annat håll men också för att ge plats till unga ledare som Mariela. Våldet oroar Det finns ett stort problem med våld i El Alto och Mariela observerar att barn blandar ihop att leka med att slåss, något hon tror att de lär sig antingen från TV och/eller från att deras föräldrar utövar våld i hemmet. --Det är svårt att lära barnen om rättigheter om barnen sen blir slagna när de kommer hem. Barn kommer och säger att de försöker respektera andra men att deras omvärld inte gör detsamma. De förstår här inne, men det är en annan sak utanför Chasquis väggar och vi kan inte följa med barnen hem eller till skolan. El Alto är ett osäkert område för många barn, särskilt när ett problem som människohandel vuxit sig större de senaste åren. Det är fattigt och föräldrarna måste jobba hela dagarna, vilket gör det svårt för Chasqui att jobba med hela familjen. Barnen kan i alla fall använda Chasqui som en tillflykt där de kan få stöd, säger Mariela. Vi är en familj och även om arbetet är svårt kommer vi aldrig ge upp! Text och foto: Ida Lind 13
samarbetsorganisationer - Inom programmet Suma Thaki Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thakhi drivs i samarbete med de tre bolivianska organisationerna Chasqui, Yanapi och CASSA. Chasqui Centro de Comunicación Cultural Chasquis övergripande mål är att främja samhällsdeltagandet hos inflyttade barn, ungdomar och deras familjer i norra El Alto och verka för bättre möjligheter till utbildning och inflytande över den lokala utvecklingen. Organisationen driver ett dagcenter för barn och ungdomar och arbetar särskilt inom de fyra delområdena: utbildning, kultur/ identitet, sexuell och reproduktiv hälsa samt lokal utveckling och stöd till unga ledare. Yanapi Asociación de Apoyo a la Infancia Yanapi arbetar med unga flickor från särskilt utsatta familjer. Målet är att stärka flickornas självförtroende och öka deras sociala engagemang. Yanapi använder sig av ett processinriktat arbetssätt där familjer, myndigheter, organisationer och barnens omgivning ingår. Arbetet med flickorna sker främst på ett dagcenter som erbjuder service inom utbildning, psykologi, hälsa, mat och socialt arbete. Även flickornas familjer erbjuds stöd och kurser i exempelvis hantverk. Hemsida: http://www.yanapi.org/castellano/inici.htm# (Suma Thakhi finns på Facebook, sök efter Suma Thakhi ). CASSA Comunidad Andina Suma Satawi. CASSA bildades 1992 och utför aktiviteter i El Alto. Marginaliseringen samt avsaknaden av sociala, kulturella och ekonomiska möjligheter och rättigheter för ursprungsfolk utgör grundbulten för CASSAS vision. I Svalorna LA:s samarbete med CASSA är målsättningen att medverka till en social utveckling och stärkande av barn och ungdomar genom att arbeta med utbildning och rättighetsperspektiv inom ramen för Suma Thakhi. Organisationen arbetar även med att stärka barnen och ungdomarnas familjeekonomi genom projekt för mödrar för att främja försörjningsmöjligheter. 14
Nicaragua Nicaragua är Latinamerikas näst fattigaste land och ett land med stora klyftor mellan rik och fattig. Mer än tre fjärdedelar av befolkningen lever på mindre än två dollar per dag. För dem handlar fattigdomen om att varje dag kämpa för sin försörjning. Men det handlar också om att nekas en chans till en bra utbildning och om att sakna inflytande över politiska beslut. Fattigdomen slår hårt mot barn och ungdomar. Mer än hälften av Nicaraguas befolkning är barn och över två tredjedelar räknas som unga. Barnkonventionen ratificerades av Nicaragua 1990 men landet har lång väg att gå innan man lever upp till dess artiklar. Dagligen förnekas många barn grundläggande rättigheter som utbildning, hälsovård och skydd mot skadligt arbete. Alltför många tvingas in i vuxenroller för tidigt vilket vi ser hos de hundratusentals barn som arbetar och det stora antal som får egna barn redan i tonåren. Dedenan - För barns och ungdomars rättigheter och utveckling Programmet för barns och ungdomars rättigheter och utveckling i Nicaragua, eller Derechos y desarrollo integral de la niñez, adolecencia y juventud en Nicaragua (DEDENAN) som det heter på spanska, bidrar till att förbättra situationen för runt 140 000 barn och ungdomar i åldrarna 5 till 25 år. För att barn och ungdomar ska vara aktiva i sin egen och samhällets utveckling måste även deras familjer och närmaste omgivning involveras. De flesta familjer som programmet möter lever i fattiga slumområden i städernas utkanter eller på landsbygden. Programmet ska motverka att fattiga ungdomar dras in i en ond cirkel av missbruk, våld och kriminalitet. Vägen dit går genom respekt för allas rättigheter och jämställdhet mellan könen. En annan viktig del är att verka för ett bättre samarbete mellan elever, lärare, föräldrar och myndigheter. Programmet verkar i Telica, Estelí och Jinotega i nordvästra Nicaragua. Den första fasen av detta program avslutades under 2012, varpå den andra fasen påbörjades. I den andra fasen fokuserar verksamheten på förebyggande arbete mot sexuell kommersiell exploatering av barn och unga. 15
Resultat för programmet Antal personer som nåtts av programmet 2010 2011 2012 Totalt Direkt Indirekt Direkt Indirekt Direkt Indirekt Direkt Indirekt Flickor Kvinnor Pojkar Män Totalt Flickor/ kvinnor Totalt Pojkar/ män Totalt 1990 7365 2063 5928 419 4967 4472 18260 660 3192 753 2997 528 2476 1941 8665 1355 5898 1407 3366 304 3590 3066 12854 365 1846 366 764 284 1935 1015 4545 2650 10557 2816 8925 947 7443 6413 26925 1720 7744 1773 4130 588 5225 4081 17399 4370 18301 4589 13055 1535 12968 10494 44324 Familjen prioriterar barnens och ungdomarnas utbildning Mödrar (till viss del även fäder, men i mycket mindre utsträckning) som nåtts av programmet förstår betydelsen av rätten till barns och ungas utbildning och stödjer dem att fortsätta utbilda sig inom det officiella skolsystemet. Målgruppen känner nu till att utbildning är en rättighet som man kan kräva av statliga myndigheter. Målgruppen känner till vilka ansvar och vilka olika roller som finns hos stat, samhälle, familjer samt barn och unga. Delar av målgruppen erkänner också behovet att utveckla relationer baserade på respekt och ser behov av en mer jämlik fördelning av hushållssysslor. Detta har gett unga flickor ökad tid för studier. Trots dessa framsteg ser Svalorna LA och samarbetsorganisationerna att det finns mycket arbete kvar att göra inom området. Även om aga är förbjudet enligt Nicaraguansk lag, uppfattas det fortfarande hos mer än 50 % av den vuxna befolkningen (både föräldrar och lärare) som ett tillvägagångssätt för bestraffning och uppfostran. Programmets möjligheter att påverka dessa strukturer har varit begränsade. Organisationerna i programmet har också uttryckt frustration över att man inte i nämnvärd grad har kunnat påverka synen på maskulinitet och patriarkat, vilket man anser skulle kräva tydligare strategier specifikt riktade mot män. 16
Lokala nätverk bevakar barns och ungdomars rätt till utbildning Programverksamheten har totalt lett till att tre nätverk som arbetar för rätten till utbildning har bildats och/ eller stärkts i sin kapacitet inom planering, arbetsmetoder och påverkan. Nätverkens syfte är att säkerställa skolgång för målgruppen. Man har också strävat efter att i nätverken få ett deltagande av kommunala myndigheter, delegationer från undervisningsministeriet och andra civila organisationer, något man också lyckats uppnå. Nätverken har präglats av ett aktivt deltagande från befolkningen och har bidragit till ökad inskrivning i skolorna, färre avhopp och färre barn som måste gå om sin årskurs. Att staten införde avgiftsfri skolgång under perioden för programmets genomförande bidrog till dessa resultat, men programmets påverkan gjorde att dessa områden fick högre medelvärden för utbildningens omfattning än övriga delar av landet. Programmets framsteg syns också på kvalitén hos lärarna som nu har ökade kunskaper om regler och pedagogiska metoder. Tack vare det får barn och ungdomar i området tillgång till en utbildning med ökat fokus på rättigheter. Ökad tillgång till undervisning, skolnärvaro och främjande av elevers skolgång. Samarbetsorganisationerna och utbildningsnätverken lyckades, i samarbete med statliga institutioner och nationella nätverk, genomföra omfattande utbildningskampanjer för inskrivning till skolorna i början av året. Andelen barn i målgruppen som både skrevs in och sedan fortsatte gå i skolan uppgick till 92% i Telica, 97% i Estelí och 60% i Jinotega. Bland de flickor som deltog i programmet fortsatte 97% sina studier och gick sedan vidare till nästa årskurs. I Jinotega var andelen barn och ungdomar som förblev inskrivna 60%, vilket vid en första anblick kan verka lågt i relation till de andra kommunerna. Målgruppen där består dock till största delen av barn och ungdomar med drog- och sniffningsproblem och med tanke deras svåra situation anser Svalorna LA att denna procentsats till trots visar på ett mycket lyckat resultat. Bild från Utbildningsveckan i Telica och León, foto: Simon Lundh Dessa lyckade resultat av inskrivning och fortsatt skolgång var produkten av programmets aktiviteter för att öka motivation och intresse från barn samt arbetande och icke-arbetande ungdomar, deras vårdnadshavare, samordning med skolans personal och öppenheten hos undervisningsministeriet. Programmets organisationer och dess nätverk lyckades genom att bedriva påverkansarbete mot regeringen få den att prioritera strategier för att förbättra utbildningsnivån. Detta arbete baserades på organisationernas erfarenheter av flexibla inskrivningstider, förbättrade undervisningsmetoder, hembesök och undervisning anpassad till ungdomar som arbetsmigrerar. Barn och ungdomar ser sig själva som rättighetsbärare Programmets samarbetsorganisationer kombinerade olika arbetsstrategier. Strategier som alla sätter barn och ungdomar i centrum, för att de i förlängningen själva ska kunna genomföra påverkansarbete i praktiken. Inom detta område har man kunna uppnå några av programmets mest lyckade resultat. Samarbetsorganisationerna redovisar att 88 % av de barn och ungdomar som nås av programmet, både som direkt och indirekt målgrupp, nu ser sig själva som rättighetsbärare. En förändring som gör att målgruppen har ökade möjligheter att själva påverka sin situation och skapa förändringar. 17
Några av de viktigaste förändringarna är att personer i målgruppen: har utökade kunskaper om sina rättigheter numer ser hushållssysslor som ett arbete i större utsträckning kan kräva och försvara en jämlik fördelning av hushållssysslor har kunskaper om ungdomars arbetsrättigheter. Nätverken inom programmet är erkända, fungerar självständigt och har inflytande Ett av programmets viktigaste initiativ för långsiktig hållbarhet av programmålen har varit skapandet av sociala, interinstitutionella nätverk. Detta har varit viktigt med tanke på att det är dessa nätverk som fortsätter med programmets aktiviteter efter programmets slut. Den största politiska händelse som kan relateras till programmet har varit antagandet av lag 779 Lagen om skydd mot våld mot kvinnor som antogs i juni 2012. Nätverk och grupper som genom DEDENAN stärkt sitt inflytande inom frågor som rör barn och ungdomar: Comisión Departamental contra la ESC y la Trata de personas, i Jinotega och Estelí. Nätverket leds av Ministerio de Gobernación. Red Social para la prevención y atención a niñez y adolescencia en situación de riesgo, i Jinotega. Nätverket består av 15 organisationer som gemensamt arbetar för utsatta barn genom egna aktiviteter och påverkan på myndighetsbeslut. Comisión de Niñez y Adolescencia, i Estelí. Gruppen består av 40 organisationer, både från civilsamhället och staten. Nätverket fungerar nu som arbetsgrupp för de lokala myndigheterna och arbetar på provinsnivå. Red Municipal de defensa y promoción de los derechos de la niñez y adolescencia, i Estelí. Nätverket består av lokala ledare från Estelís tre distrikt. Red de Jovenes de Estelí, mobiliserade den allmänna opinionen inom frågor och intressen för ungdomar genom radio- och TV-program och firandet av Youth Day, kampanjer mot våld och kampanjer mot hiv. Dessa nätverk har stärkts genom utbildning och genom att deras medlemmar nu har ökad kännedom om roller och funktioner hos staten, familjen, samhället samt barn och ungdomar. På distrikts- och kommunnivå genomför dessa nätverk påverkansarbete och de utövar en positiv social kontroll i sina lokala kontexter genom att de: upptäcker, fångar upp, beskriver, orienterar och anmäler missförhållanden till berörda myndigheter och media. De medverkar i formulering och revidering av lagar och normer, samt kräver sin rätt till politiskt deltagande och underlättar processer där barn och ungdomar konsulteras. Under de tre senaste åren har programmet lyckats fördjupa samarbetet och skapa tillit mellan samarbetsorganisationerna och statens institutioner. Inledningsvis fanns det koordinationssvårigheter på grund av intolerans och oförståelse för de olika institutionernas roller och ansvar. Den ökade tilliten har varit avgörande för detta samarbete och samarbetsorganisationernas rättighetsbaserade arbete med barn och unga i centrum har haft en vital betydelse. 18
Ökat medvetande om barns och ungas rättigheter Programmet har utfört aktiviteter som synliggjort faror och risker i arbeten som utförs av barn och unga, om hushållsarbete, exploatering, könsbaserat våld, lagar, jämlikhet och icke-diskriminering, barnpornografi, förebyggande av hiv/aids och om vikten av att visa solidaritet med personer som lever med aids. Bland den indirekta målgruppen i de tre distrikten kunde 57% att identifiera de riskfaktorer som kan orsaka skador hos barn och unga vid slutet av programmets första fas. Befolkningen i Nicaragua har till viss del ändrat sin uppfattning om arbete som utförs i hemmet av barn och unga, genom att de nu genom lagstiftning har förbättrade arbetsvillkor och ökad möjlighet till skolgång. Även på skolorna har man ökad förståelse för unga som arbetar som hembiträden. Som ett resultat av programmet har media öppnat upp utrymme för information om barnarbete i hemmen och om de lagar som gäller detta. Detta har ökat intresset för, och medvetenheten om, barns och ungas rättigheter. I Jinotega har samarbetsorganisationen Club Infantil en egen radiostation (Radio Estéreo Libre) som stöds av programmet och nått 187 000 lyssnare med sitt budskap. Från offer till överlevare För att utveckla skyddsfaktorer för barn och unga använde sig samarbetsorganisationerna av en kombination av flera olika strategier, såsom: individ- och gruppstöd, juridisk och psykosocial medverkan, anmälan, påverkan på beslutsfattande instanser och massmedia. Arbetet med utbildning och stöd till målgruppen och deras familjer utvecklade deras kapacitet att upptäcka riskfaktorer, samt ökade kunskaperna om vilka skyddande lagar som finns och hur man kan agera när barns och ungas rättigheter kränks. Enligt resultatmätningen av programmet som gjordes år 2011 bröt 90% av barnen som deltagit i programmet tystnaden och/eller anmälde upplevda rättighetskränkningar. 83% av barnen och ungdomarna känner till var och hur en anmälan kan genomföras och personerna i den direkta målgruppen hade avmystifierat föreställningen om hemmet som den säkraste platsen. Föräldrar och andra anhöriga till barn och unga kan nu prata med barnen om olika former av sexuellt utnyttjande. Det är också större sannolikhet att de stödjer dem i juridiska och behandlande processer, samt erkänner betydelsen av rätten till fysisk, sexuell och moralisk integritet för barn och unga. Bland resultaten som uppnåtts kan framhållas att bland barn och unga som utsatts för olika former av våld i de tre distrikten där programmet varit verksamt har upplevt förändringar som hjälper dem för resten av livet. De uppger att de har ändrat sin identitet från att se sig som offer eller utsatta, till att vara överlevare med kapacitet att ändra sina livsförhållanden. De har lärt sig att våld inte är det naturliga, att aggression är förövarens ansvar och de kan identifiera riskfaktorer och sätt att skydda sig. Dessa resultat ser Svalorna LA som mycket viktiga nu när programmet DEDENAN:s första fas har avslutats. De ses också som viktiga erfaranheter att ta med sig i programmets andra fas då förövarens roll och ansvar i fall av sexuell kommersiell exploatering är mycket central för att förebygga problemet. Ökad kunskap om jämställdhetsfrågor Programorganisationerna har genom ett systematiskt arbete lyckats utveckla en gemensam referensram om genusperspektiv och jämställdhet. Detta har man kunnat uppnå hjälp av diverse utbildningar och reflektionsmöten. Det gemensamma arbetet med att ta fram en kontextuellt baserad genusanalys och arbetet för integreringen av ett genusperspektiv i samarbetsorganisationernas dagliga arbete gav samarbetet i programmet mer politisk koherens och kvalitet. Samarbetsorganisationerna har använt genusperspektiv på olika sätt: exempelvis som ett tvärgående perspektiv på institutionell nivå och i den direkta verksamheten för att stärka kvinnors egenmakt (s.k. empowerment). 19
Att leva bland sopor Att leta material för återvinning bland brinnande sopor och tusentals flugor är nog inte en tillvaro många skulle välja. Ändå är det verklighet för 20 familjer på soptippen i Jinotega. Där jobbar Club Infantil med att locka barnen till skolan och andra aktiviteter i alla fall några dagar i veckan. Det är inte lukten från brinnande sopor som slår mig först när jag anländer till soptippen utanför Jinotega. Faktum är att den inte är så avstötande som jag hade väntat mig. Inte heller flockarna med gamar och hundar eller den med vinden skiftande dimridån, ömsom avslöjande och ömsom döljande förhållanden på denna avskrädesplats, där skräpet från Jinotegas drygt 50 000 invånare hamnar. Det är mängden flugor. Flugor som får platsen att osa av sanitetsbrist och vanhälsa. Soptippen utgör hemvist för ett tiotal familjer och arbetsplats för ytterligare ett antal människor. En av de senare är 17-årige Erick Leiva, som har jobbat på soptippen i nio år. --Vi letar efter saker som aluminium, järn, koppar, flaskor, papper, allt som går att sälja, och saker till oss, själva, som kläder och skor, berättar han. Hans händer är svarta av all sot, liksom hans kläder, och under naglarna har det samlats smuts från saker andra människor valt att kassera. Han kommer hit fem dagar i veckan och går i skolan varje lördag. Söndagen är vilodag. --Jag skulle vilja bli ingenjör, så jag vill studera det som behövs för att få en yrkeskarriär. Alternativa inkomstkällor Erick tillhör den målgrupp Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation, Club Infantil, arbetar med. En del av deras arbete är att presentera alternativ för barn och ungdomar som arbetar på soptippen. Det kan handla om en normal skolgång såväl som de aktiviteter organisationen själva erbjuder, kurser i engelska, serietecknande, dans och skönhetsvård till exempel. Med andra ord: alternativa inkomstkällor. --Alla barn som kommer till oss arbetar, antingen hemma eller för någon annan, som på marknaden eller soptippen. Vi vill få in dem i skolsystemet, förbättra deras levnadsförhållande och ge dem möjlighet att några dagar i veckan göra något annat än att arbeta, berättar Fatima Cuadra Sevilla, handledare på Club Infantil. Tillsammans med sina kollegor går hon runt och pratar med Erick, hans jämnåriga arbetskamrater samt föräldrarna till de familjer som bor i skjulen utmed soptippen. --Det bor runt 20 familjer här. Det vi gör just nu är att observera hur många barn och ungdomar som arbetar och bor där och ha koll på vilka som går i skolan eller inte. Nu på morgonen har vi pratat med runt tio barn men det blir fler när vi återvänder i eftermiddag, kanske upp mot 20-30 stycken totalt. Runt 20 familjer bor och arbetar på sop tippen i Jinotega. 20
Föräldrarna bestämmer --Även om barnen vill gå i skolan får de ofta inte göra det för föräldrarna, fortsätter Fatima med en suck. Det tjänar ingenting till, enligt dem, så om de tycker att det är viktigare att tjäna pengar så kommer barnen att arbeta. När det gäller Erick hoppas vi att vi nått fram till honom. Han säger själv att han glömt komma, men att han, tillsammans med sina kompisar, ska besöka oss varje torsdag och fredag. Gör de det blir vi väldigt glada, men vi får se. Det är svårt att motivera dem när det finns snabbare pengar att tjäna någon annanstans. Erick uttrycker själv den ambivalens som understryker hindren organisationen påträffar. --Det blir nog inte varje gång eftersom jag går i skolan på lördagar och har mitt jobb här under veckan, men jag gillar serieteckning och att rita överlag. Huruvida han kommer att bli ingenjör återstår att se, men med Club Infantils hjälp tror Fatima ändå att han kan lyckas. --Det finns barn och ungdomar som kommit från sådan här förhållande och idag har ett riktigt jobb och karriär, så det tror jag absolut. De kan till exempel få stipendium för att plugga. Det handlar om vad han vill. När vi gör oss redo att lämna soptippen kör två sopbilar in för att lämna av sin last. Genast ansluter människor från olika håll medan de som arbetar slutar med det de gör och styr sin kos mot den ankommande lasten. I gemensam grupp, med vita rissäckar i ena handen och skräpplockaren i andra, vandrar de tyst mot de nyanlända fordonen. Text och foto: Simon Lundh (Texten är kortad och finns att läsa i sin helhet på Svalorna.se) 21
samarbetsorganisationer - I Nicaragua Programmet DEDENAN drevs under 2012 i samarbete med fyra nicaraguanska organisationer: APEADECO - Asociación de Promotoras de la Educación para el Desarrollo Comunitario Föreningen APEADECO arbetar för att sätta utbildningsfrågan högt på den lokala agendan i och kring staden Telica. Lärare, elever, föräldrar och myndighetspersoner fortbildas och söker genom diskussioner och debatter gemensamma lösningar på lokala problem. Hemsida:http://apeadecotelica.site40.net/navegacion/quienessomos.html/ Asociación Infantil - Tuktan Sirpi / Club Infantil Jinotega Asociación Infantil Tuktan Sirpi vill förbättra levnadsvillkoren för arbetande barn och ungdomar i kommunerna Jinotega och San Sebastian de Yali. Genom sina båda Club Infantil-center i staden Jinotega erbjuder föreningen barn och ungdomar möjlighet till psykosocialt stöd, läxhjälp och deltagande i kurser, radiosändningar, kampanjer och fritidsaktiviteter. Man arbetar också utåtriktat för att uppnå bestående attitydförändringar gentemot barn. Hemsida: http://tuktansirpi.org/index.html Asociación Miriam Asociación Miriam har lång erfarenhet av arbete mot våld och utnyttjande av kvinnor och barn i Estelís fattiga utkanter. Föreningen arbetar med utbildning, rådgivning, samtalsgrupper och politisk påverkan utifrån ett tydligt genusperspektiv och med fokus på områden som barnarbete, familjevåld och sexuell exploatering. ReJE/FUNHORI - Red de Jóvenes Estelí y Fundación Nuevos Horizontes Ungdomsnätverket Red de Jóvenes i Estelí vill öka ungdomars inflytande över den lokala politiska utvecklingen. I nätverket finns ett 30-tal ungdomsorganisationer representerade, från studentföreningar till politiska ungdomsgrupper och kulturorganisationer. Ungdomarna använder sig ofta av kreativa uttrycksformer som redskap i sitt påverkansarbete, såsom film, foto, musik och teater. Deras radiooch TV-program Despierta Juventud! (Ungdom vakna!) har blivit mycket populärt. Red de Jóvenes erbjuder även fortbildningar och temadagar inom ungt ledarskap, jämställdhet och deltagande. FUNHORI bildades 2002 och är en medlemsorganisation i ReJE. FUNHORI sköter den administrativa delen av ReJE:s verksamhet. 22