en tidning från idhammargruppen nummer ett 2009 Sandvik kartägger underhåskompetensen sidan 4 Outsourcing sidan 6 Underhå i ågkonjunktur sidan 2
Idhammar AB är ett kunskapsföretag speciaiserat inom driftsäkerhet, underhå, produktionseffektivisering och organisation. Utöver moderboaget Idhammar i Sverige AB ingår boagen: Idhammar Produktion AB Konsut- och utbidningstjänster för produktionseffektivisering med hjäp av band annat LEAN, Six Sigma och Word Cass Manufacturing Idhammar Teknik AB Utvecking av IT-system och appikationer Idhammar Internationa AB Konsut- och utbidningsuppdrag internationet IDHAMMAR ASIA SdN BHD Har sitt säte i Maaysia, genomför uppdrag inom driftsäkerhet och underhå Janke Wikhom AB Konsut- och utbidningstjänster inom arbetsmijö, edningssystem och edarskap V e r k s tä a n d e D i r e k t ö r Per Möer, per@idhammar.se kursansvarig Richard Woffet richard@idhammar.se Idhammar AB Box 8070,141 08 Kungens Kurva teefon: 08-710 48 00 fax: 08 710 48 02 e-post: info@idhammar.se www.idhammar.se IDrift är Idhammar AB:s kundtidning som kommer ut med fem nummer per år. A n s va r i g u t g i va r e Per Möer Redaktion Per Möer och Stina Mackin P r o d u k t i o n Mia Drakenberg Form AB Tryck Kringe Offset AB Uppaga 8 000 exempar omsagsfoto Simon Groth Distribution Posten AB, B-post. idrift Innehået i tidningen får citeras med angivande av käa. Väkommen att kontakta idrift redaktionen via teefon 08-7104800 eer e-post idrift@idhammar.se Vi du synas med en annons i idrift? Kontakta Annonsavdeningen Eisabeth Nordqvist Wargcou Teefon 08-556 47763 innehå 2 Ledaren 4 sandvik 6 outsourcing 8 idhammarprofien 9 notiser 10 ean maintenance 11 kurser 12 janke tycker ti edare Underhå i ågkonjunktur I en ågkonjunktur som den vi nu befinner oss i drar många företag ned på sina underhåskostnader. Inte för att man vi utan för att man måste dra in på kostnaderna. Sjunker orderingången utnyttjas inte heer produktionsapparaten fut ut, och kraven på tigängighet kan iband sänkas. Men det är viktigt att en neddragning görs på rätt sätt. Risken är annars att företaget tär på sitt investerade kapita, och resutatet bir en underhåsskud. Ett företag som under ågkonjunktur bygger upp en underhåsskud riskerar att få probem när konjunkturen vänder. Det kan bi svårt att arbeta av underhåsskuden tiräckigt snabbt, band annat för att man saknar ett effektivt arbetssätt inom underhået. Föjden bir att man i högkonjunktur inte yckas få upp anäggningseffektiviteten, och produktiviteten och önsamheten utebir. Det här har vi som jobbar på Idhammar dessvärre sett fera exempe på. Därför måste underhået i detta äge ti 100 procent inriktas på det som stöttar kärnverksamheten i företaget. Har man inte gjort det förr så är det dags att se ti att underhåets verksamhet verkigen inriktas mot det som är viktigast för produktionen i företaget. Tvingas man att skaa ned på underhået så finns goda möjigheter att yckas, om det görs med eftertanke. Nedskaningen kan kombineras med nya arbetssätt och metoder. Ett sätt att effektivisera är att använda sig av Leanprinciperna i underhået. Effektiviseringen fokuserar då på att eiminera föruster i underhåsverksamheten, föruster som kostar tid och pengar och som eder ti att man kanske sitter med permanent ineffektivitet. Läs mer om konceptet Lean Maintenance på sidan 10 i detta nummer av IDrift. Ett annat koncept värt att prova i en ågkonjunktur är operatörsunderhå. Det finns två goda skä ti det. Des kan man få operatörer att göra underhå, i och med det frigöra underhåsresurser ti annat. Des är krismedvetandet ofta större i en ågkonjunktur, och då är det ättare att impementera nymodigheter, som operatörsunderhå. Och inte minst är en produktion med ett fungerande operatörsunderhå bättre rustat för att kara en konjunkturuppgång. Per Möer, vd Idhammar AB Vad tycker du om det här numret av IDrift? Var det något som var extra intressant att äsa? Har du andra synpunkter på innehået i tidningen? Försag på ämnen att ta upp? Är det något du saknar? Skue du vija äsa mer om något särskit? Meja oss på idrift@idhammar.se och säg vad du tycker! -DET ÄR I MOTLUTEN MAN RYCKER -DU SER VÄL ÖVER DINA MASKINSKYDD NU? DAMASKUS MASKINSKYDD AB Avstrykare Teeskopskydd nytt eer renovreat PAMA Te 08 556 505 20 DAMASKUS 90 Te 08 556 505 20 DAMASKUS 72 Anäggarvägen 2 SE-136 44 HANDEN Te 08 556 505 20 Fax 08 556 505 39 Ring oss när Du får tid Ingen startavgift! 08 556 505 20 Öppningsbara bägar Te 08 556 505 20 DAMASKUS 74 Skräddarsydda bägar ti de festa maskiner Lamematta Profierade avstrykare Fax 08 556 505 39 DAMASKUS 70 info@damaskus.se 2 idrift mars 2009 nummer ett
sandvik Hans Westbom, Micae Koch och Ingemar Nyberg jobbar med underhå på Sandvik. Här med Idhammarkonsuten Erik Seger. Sandvik kartägger underhåskompetensen En kompetensanays visar vad varje medarbetare på underhåsavdeningen kan. Det gör det enkare att ti exempe panera för vika utbidningar som krävs för att stärka underhået och ge högre driftsäkerhet. Idhammars mode har syniggjort kompetensen vid en underhåsavdening i Sandvik. Fördeen med att göra en kompetensanays är att vi får veta var vi ska ägga utbidningsresurserna för att få en organisation som kan göra det vi har sagt att vi ska göra, säger Micae Koch som är underhåschef för en enhet inom divisionen Primary Products på Sandvik. Enheten består av 34 personer som jobbar med mekaniskt, eektriskt och förebyggande underhå på en produktionsenhet inom divisionen som band annat tiverkar borrstå. Vi får veta var vi ska ägga utbidningsresurserna Micae Koch sjäv är ganska ny på enheten. Det är bara två år sedan han kom dit från ett jobb på Grycksbo Paper, ti en nyinrättad tjänst. Den första åtgärden på nya jobbet var att anaysera verksamheten. Det edde ti såvä en underhåsstrategi som en poicy och en treårspan för underhåsarbetet. I denna är kompetensutvecking en viktig de. Därför vie jag visuaisera hur kompetensen är idag. Vi måste veta det för att kunna nå den kompetens vi vi. Mået är hög driftsäkerhet och tigängighet, ett minimerat anta opanerade stopp samt ägre kostnader. För att nå detta är det viktigt att underhåspersona har hög kompetens. Vi vi jobba proaktivt. Ta kontro över maskinparken snarare än att maskinparken har kontro över oss, säger han. Enke mode Just när IDrift är på besök har underhåsavdeningen mycket att stå i. Det är den andra dagen av ett 16 dagar ångt panerat produktionsstopp då man gör oika underhåsåtgärder. Dessutom ska tre traverser och traversräs bytas ut, en ugn byggas om. Under perioden ska också en ny produktionsha som byggs dockas ihop med den befintiga anäggningen. Micae Koch har mött IDrift vid grinden in ti bruket och otsat oss ti enhetens röda kontorsbyggnader. Över en unchpaus berättar han om kompetensarbetet. Jag vie se avdeningens kompetens och kontaktade därför divisionens personaavdening. Där fanns verktyg för att mäta kompetens, men inga som var anpassade för underhå. I stäet kontaktade han Idhammar. De hade verktygen för kompetensanays och dessutom sådana som är enka att använda. De görs i MS Exce som redan finns i aa datorer. Vi vi inte ha nya system eer program. Modeen bygger på att man tar fram individuea kompetenskort som beskriver och graderar underhåskompetenser hos medarbetare inom oika områden. Utifrån dessa kort kan man sedan anaysera kompetensen i en he grupp, som ti exempe en underhåsavdening. Det bir enket och attraktivt, inte minst för att modeen görs i Exce, som aa har. Det behövs inga nya program, säger Erik Seger, seniorkonsut hos Idhammar som har hjäpt underhåsavdeningen på Sandvik med att anpassa kompetensanaysen. Kompetenskort för varje medarbetare Anaysen invoverar aa på enheten. Först fyer varje medarbetare sjäv i ett kort där hon eer han graderar sina kunskaper inom respektive områden. Det är oika parametrar för oika un- derhåsområden. För automationsingenjören kan det ti exempe vara kunskaper om underhåssystem och dess moduer, för en tekniker inom mekanisk underhå kan det handa om kunskaper i hydrauikdrift. Andra parametrar kan vara fesökning, reparation, förebyggande underhå eer ritningsäsning. Därefter går medarbetarna igenom resutaten med närmsta chef för att se om denne gör samma bedömning av kompetensen. Arbetet började i oktober i fjo, vid årsskiftet var det kart. Det har gått jättebra och våra bedömningar stämde ganska vä överens, säger Hans Westbom som är chef för det mekaniska underhået inom enheten. Han har tisammans med de 13 medarbetarna i sin grupp fyt i kompetenskorten. Det svåraste var faktiskt att bedöma sig sjäv, säger han. Ingemar Nyberg som ansvarar för eunderhået har iknande erfarenheter. Båda ger systemet bra betyg. För dem är det ett hjäpmede för att panera jobbet. Det bir tydigt viken kompetens aa medarbetare har. Då är det ättare att ti exempe sätta ihop en projektgrupp eer att se vem som ska skickas ut för att utföra ett jobb, säger Ingemar Nyberg. Kunskaperna inom oika områden graderas på en skaa från ett ti fyra beroende på om personer inte har några as, vissa, goda eer mycket goda kunskaper. En etta betyder att man behöver hjäp för att utföra uppgiften, har man en fyra är man den som andra kommer ti för att få hjäp, förkarar Erik Seger. Mäter oika sags kompetens Men kompetensanaysen mäter inte bara tekniskt kunnande. Också mjukare värden som samarbetsförmåga och attityder, insikt i företagets vision och strategi, ingår i formuäret. Vi gör också ett värdegrundsarbete, förväntningar på chef och medarbetare samt driftorganisationen och hur vi uppträder mot varandra. Det har gått jättebra, säger Micae Koch. Metafackets okaa kubb och personaavdeningen har varit med på tåget. Det är viktigt att ha med sig personaen. Facket har varit positivt, säger Micae Koch. Divisionens personaavdening föjer arbetet. Under året ska det utvärderas. Erfarenheterna är hittis nästan bara positiva. Nackdeen är möjigen att det finns en risk att man skapar för stora förväntningar, säger Micae Koch. Hea underhåspanen öper 2007-2010. Och redan efter två år har han sett att det så kaade TAK-värdet, som beräknas utifrån stopptider, har ökat. Därti har underhåskostnaderna minskat. Det beror band annat på att de hyr in färre personer, men också på så enka saker som att det ti exempe går åt mindre hydrauoja tack vare tätare system. Kompetensanaysen kan få ner kostnaderna ytterigare på sikt, menar Micae Koch. Med rätt kompetens reparerar man grundprobemen i stäet för symptomen, säger han. Utbida för önskeäget Underhåsenheten är kar med kompetenskorten. Kompetensanaysen är kar. Nästa steg är att jämföra dagens kompetens med den de bör ha i oika roer. Mået är att identifiera gapet mean den nuvarande och den optimaa kompetensen, och få insikt om var den måste förbättras. Den anaysen ska resutera i individuea kompetensutveckingspaner. Det kommer nya maskiner, ny teknik. Särskit automation förändras snabbt med at mer kompexa system. Det gäer att hänga med och att kunna hantera det. Enheten har därför redan börjat med viss utbidning. Underhåspersona har gått kurser i heta arbeten, skydd, esäkerhet, eteknik, ebehörighet, hydrauik, agerteknik och certifiering ti underhåstekniker. Mået är att aa ska ha en egen kompetenspan som stödjer måbiden vi har. Vi kan inte bara investera i maskiner, säger Micae Koch. Text & foto: Siv Cederboerg Så här gör man en kompetensanays: 1. Gå igenom det underag för kompetensanays som eventuet redan finns. Det kan vara ti exempe befattningsbeskrivningar som kan användas i nästa steg. 2. Anpassa Exce-modeen så att den passar just din verksamhet. Modeen ska stämma överens med uppgifterna för oika yrkeskategorier och beskriva den utrustning som ska underhåas. 3. Den anstäde fyer först i ett kompetenskort i Exce sjäv, och graderar på en skaa från ett ti fyra hur vä han/hon karar oika uppgifter som ingår i roen. Siffrorna anger kunskapsnivån, från inga kunskaper ti mycket goda kunskaper. 4. Därefter tittar medarbetaren och närmsta chef tisammans igenom det ifyda kortet för att se om deras uppfattningar om individens kompetens överensstämmer. 5.Nu kan man anaysera nuvarande kompetenser, styrkor och svagheter på oika nivåer i underhåsorganisationen genom att göra oika utdrag ur modeen. Ett exempe visas i spindediagrammet nedan. 1.11 Lagar & regeverk (tekniska aspekter) 1.10 kvaitetssäkring 1.9 riskanays 1.8 produktionssäkerhet 1.7 mänskig tiföritighet 1.1 Funktionssäkerhet 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6.Resutatet kan användas ti exempe för att göra en kompetensutveckingspan för att nå framtida önskade kompetensnivåer. 1.2 underhåsmässighet 1.3 underhåssäkerhet 1.4 tigängighet/ driftsäkerhet 1.5 förbättringar av tigängighetsprestanda 1.6 matematiska & Statistiska former att nyttja vi beräkning av underhå & driftsäkerhet Spindediagrammet visar en jämförese mean vika kompetenser enhetens underhåschefer bör ha (vit inje) och viken de har (svart inje). Det ger en bid av var utbidningsinsatserna måste sättas in för att nå den önskade kompetensen. 4 idrift mars 2009 nummer ett nummer ett mars 2009 idrift 5
outsourcing Viktigt med öppenhet när underhået ska upphandas När underhået ska äggas ut på en entreprenör sker det via en upphanding. Det finns mycket att vinna på att den processen sker på ett öppet och strukturerat sätt. IDrift fortsätter här sin artikeserie om outsuorcing. Mået är att få rätt everantör och den önskade tjänsten med rätt kvaitet ti rätt pris. När ett företag ska ägga ut hea eer dear av underhåsverksamheten på entreprenad, sker det oftast via en upphanding. Mået är att få rätt everantör och den önskade tjänsten med rätt kvaitet ti rätt pris. När upphandingen görs, måste arbetet bedrivas öppet och västrukturerat, anser Per Möer som under sin tid som vd i Idhammar varit med om många sådana processer. Upphandingsprocessen är ett oerhört viktigt fundament för hur en underhåsaffär yckas. Rätt utförd så är upphandingen ti vädigt stor hjäp för den framtida affären. Fe utförd kan den bi en tickande bomb som briserar rakt i ansiktet på båda parter efter en period, säger han. Band företagens medarbetare finns ofta förutfattade meningar om vad upphanding eer outsourcing kommer att innebära. Vi kommer att bi resemontörer eer hur ska en everantör kunna sköta underhået då de inte kan maskinerna är vaniga uttaanden, säger Per Möer. Det här är vaniga missuppfattningar som beror på okunskap. cessen för personaen. Det har inte varit särskit yckat. Nästa steg är att göra en ordentig genomysning, nuägesanays, av den egna verksamheten. Nuägesanaysen ska beskriva dagens arbetssätt och visa på den förbättringspotentia som kan finnas. Statusen på maskiner och utrustning bör också beysas. Det underättar för företaget att exakt kunna specificera vad man avser att köpa, gränssnittet mot egen verksamhet, samt även statusen i dagsäget i den egna verksamheten. Nuäget påverkar också everantörens arbete och möjighet ti att yckas. När anaysen är kar, kan man utifrån den ta fram ett upphandingsunderag. Där specificerar man tjänsterna, samt vad man vi att everantörerna ska tiföra. Det kan exempevis vara systematik, kompetens eer stödsystem. Man specificerar också ramarna för sjäva affären, gränssnittet mean everantör och kund, krav från produktion, kvaitetssäkring, avtaets öptid med mera. At detta sammanstäs i ett upphandingsunderag som i sedvanig ordning skickas ut ti ett anta oika everantörer. förhanding med en eventuet två everantörer. Efter sutförhanding skrivs oftast ett etter of intent (avsiktsförkaringsbrev) med en av everantörerna, därefter påbörjas sjäva kontraktsutformningen, och ett kontrakt signeras av båda parter. Sutigen kommer vi ti etaberingsfasen där everantören etaberar sig hos kunden. Det kan innefatta att everantören tar över persona från kunden. I denna fas sker även etabering rent fysiskt av utrustning, hjäpmede, verktyg och så vidare. Nu görs ofta sututformning av arbetsprocesser och rutiner mean parterna. Sedan kan avtaet gå igång och arbetet öpa enigt de intentioner som arbetats fram i upphanding och avtasarbetet. Min erfarenhet är att hur förarbetet och sjäva upphandingen görs bir het avgörande för hur yckad en upphanding av underhåstjänster bir, säger Per Möer. Text: Anders Tiger Diaog med dem som berörs Därför är det viktigt att tidigt skapa insikt, genom öppenhet i upphandingsprocessen. Vi gör det genom att sama samtiga personagrupper som berörs av en förändring och starta en diaog. Det är ämpigt att bida en eer ett par samverkansgrupper som närmar sig ämnet. Man kan ti exempe göra studiebesök ti patser där man gjort yckade, även mindre yckade upphandingar och outsourcingaffärer. Jag har varit med där företagsedningen har försökt mörkägga hea upphandingspro- Inkomna offerter utvärderas Därefter är det dags för sjäva upphandingen där offerterna utvärderas. Jag brukar i amänhet rekommendera en kort ista, där de vassaste anbuden tas ut ti finaronden. Ett mindre anta everantörer bereds göra egna undersökningar på patsen. Leverantörerna har i amänhet ett anta punkter utöver nuägesanaysen som de vi genomysa djupare, och de gör oftast detta på pats. Först efter det ämnas sutofferter från everantörerna. Kunden väjer sedan att gå ti sut- Foto: Simon Groth 6 idrift mars 2009 nummer ett nummer ett mars 2009 idrift 7
idhammarprofien En resenär i Industrisverige IDrift har fångat Idhammarkonsuten Anders Tiger som just nu är fut upptagen med att förbereda en underhåskurs som startar 28 apri. Jag tar fram materia för en kurs i Lean Maintenance som är ett het nytt angreppssätt på underhåsarbete. Vad är det du gör? Jag tar fram materia för en kurs i Lean Maintenance som är ett het nytt angreppssätt på underhåsarbete. Det är ett nytt synsätt på hur man jobbar för att skapa ett resurssnåt och effektivt underhå. Underhået måste stötta när man inför arbetssättet i produktionen, Lean Production. Dessutom jobbar jag med projekt hos SCA Persona Care i Fakenberg som tiverkar böjor och hos GE Heathcare i Uppsaa. Där pågår arbetet för fut med att införa 5S, som är ett systematiskt sätt för att skapa ordning och reda på arbetspatsen. Vad gjorde du innan du kom ti Idhammar? Jag jobbade som underhåskonsut och ingenjör hos Euromaint Industry i Skövde. Innan dess var jag processoperatör vid Nobe Industries i Karskoga, där jag tiverkade sprängämnen. Jag har jobbat i ite oika branscher och var Namn: Anders Tiger Åder: 44 Bor: Vedum i Västergötand Famij: Två söner, åtta och tov år, fickvän Anstäd sedan: 2007 band annat med i Räddningsverkets Search and Rescue team vid jordbävningen i Turkiet 1999. Hur trivs du som konsut? Jag trivs otroigt bra. Det är jätteroigt att komma runt ti oika stäen och få se oika verksamheter, från gruvorna i Kiruna ti bioteknikindustrin i Uppsaa. Man är ite industriresenär. Jag utgår från Västergötand men jobbar i hea andet. Det viktiga är att man bor så att man har nära ti en fygpats eer järnvägsstation. Stockhom kan man ju inte bo i. Hur ser den närmsta framtiden ut? Det är futecknat i amanackan. Jag ska fortsätta att jobba med de pågående kundprojekten, besöka en de nya kunder och tisammans med Lawson, som tiverkar underhåssystem, håa seminarier i Lean Maintenance. Vad gör du på fritiden då? Jag hjäper ti och mockar i staet åt fickvännen så det bir en de kärrande av dynga. Bir det tid över så sätter jag mig gärna ner och spear ite gitarr. Foto: anton persson Seminarium Operatörsunderhå I dagens ekonomiska situation bir det at viktigare att på ett kostnadseffektivt sätt driva produktionen och minimera risken för dyra produktionsstörningar. Intertechna anordnar den 23:e apri ett seminarium där man tittar på hur man genom bättre samarbete mean operatörer och underhå kan minska produktionsstörningar. Under seminariet kommer b.a. en representant från Idhammar att prata om TPU/TPM och Operatörsunderhå. Företag som aktivt jobbar med operatörsunderhå kommer att berätta om sina erfarenheter. Intertechna visar metoder och verktyg som underättar arbetet, b.a. InteaTrac ett handdatorbaserat verktyg från Wonderware. Dagen kommer att bjuda på en spännande mix av föreäsningar, produktdemonstrationer och goda möten med andra detagare. Seminariet är kostnadsfritt och hås i Intertechnas okaer på Hammarö strax söder om Karstad. För anmäan ring 054-52 10 00 eer skicka ett e-post på info@intertechna.se. spminstrument.se I inteinova.se Inteigent tiståndskontro Inteinova är ett mutifunktionet oninesystem för övervakning av maskinutrustning. Med fokus på drifts- och kostnadseffektivitet evereras tiföritig tiståndsinformation direkt ti kontrorummet. Stor vafrihet att styra när och hur mätning ska ske Omfattande vamöjigheter för armfunktioner Fitrering av oväsentiga mätdata Vi kaar det InteiLogic. Vi har ång erfarenhet av branschen, även vad gäer övertagande av persona. Vi vet vad som gäer och vika förväntningar båda kunden och den övergående personaen har på oss, säger Juha Moianen vid YIT. Tov av 30 anstäda i Metso Mis Service har fått jobb i YIT. Utöver dessa ska persona från YIT arbeta med underhået vid bruket. Vi ansvarar för vårt underhå och stödjer Mondi Dynäs i deras utvecking av det egna underhåsarbetet. Nu kommer vi att ägga ner tid på förändringsarbete och att utvecka verksamheten efter vår roadmap. Vår persona ska vara fexibe och motiverad samt känna att YIT en är en trygg arbetsgivare med goda utveckingsmöjigheter. Det var 2005 som Mondi Dynäs ade ut dear underhået på entreprenad ti Svensk Pappersteknik, som senare köptes av Metso Mi Service. Företaget har skött underhået på bruket fram tis nu. Det är det mekaniska underhået som sköts av entreprenörer. E, instrument- och förebyggande underhå tar Mondi Dynäs hand om sjäva. notiser Ny underhåsentreprenör på Mondi Dynäs Vid årsskiftet fick massa- och pappersbruket Mondi Dynäs i Väja norr om Kramfors en ny underhåsentreprenör. YIT tar över underhået efter Metso Mis Service. Juha Moianen vid YIT 8 idrift mars 2009 nummer ett onine inteigence nummer ett mars 2009 idrift 9
Lean Maintenance idhammar VINJETTEr torget Högre driftsäkerhet med Lean Maintenance Finningevägen 71 645 42 Strängnäs 0152-225 00 www.spminstrument.se Gema Industri AB Metav.6, 982 38 Gäivare +46 970 644 00 www.gemex.se Sokraftsvägen 16 B 135 26 Tyresö 08-555 797 00 www.qmp.se Med metoder från biindustrin kan underhået effektiviseras. Lean är inte bara för produktionen utan passar ika bra i underhåsverksamheten. 10 idrift mars 2009 nummer ett I krisens tider är det äge att yfta fram en fiosofi med så stor potentia som Lean. Något som visat sig vara så effektivt för att skapa en resurssnå produktion kan bi hett också inom andra områden när konjunkturen bromsar in. Att metodernas ursprung igger i Toyotas produktionsfiosofi har vä inte gått många förbi. Lean har hittis visat sig osagbart när det gäer att eiminera oika föruster som finns i processerna. Lean riktar sig dock inte bara sig mot den tiverkande industrin utan även ti tjänsteföretag. Från vården kommer fer och fer rapporter om hur man genom att använda sig av de oika Leanverktygen yckats eiminera föruster och frigöra tid som som kan användas ti patientvård. Att Lean fungerar bra att använda på tjänstesidan innebär att det också fungerar bra att använda på underhåsverksamheter. Under senaste året har dock kritiska röster hävdat att det inte finns några vinster att göra i att använda Lean på underhået. Detta visar på en okunnighet om vad Lean handar om. Lean handar om att eiminera söseri och att öka värdeskapandet, Lean handar inte om besparingar. Att använda Lean i underhået är snarare ett måste om produktionen arbetar med metoden. Lean production stäer höga krav på en stabi driftsäkerhet. Införande av fiosofin i produktionen innebär högre krav på underhåsorganisationen att everera efterfrågad driftsäkerhet. I krisens tider är det äge att yfta fram en fiosofi med så stor potentia som Lean. Foto: Simon Groth Redan idag finns många underhåsorganisationer som fungerar mycket bra och evererar en hög driftsäkerhet. Men även hos de bäst fungerande organisationerna finns utrymme för förbättringar. Och många har ännu inte påbörjat sin resa mot ett effektivt och resurssnåt underhå. Men att kara av att everera den rätta driftsäkerheten och stödja produktionen är bara en vinst med Lean, Den andra är att med Lean öka effektiviteten i underhåsverksamheten. Det finns en he de verktyg inom Lean som fungerar adees utmärkt att använda inom underhå. Aa de som har besökt några oika underhåsverkstäder kan nog håa med om att ordning och reda ofta kan förbättras. Det är få underhåsverkstäder som arbetar med den japanska metoden 5S som är en av grunderna för att skapa en effektiv organisation. Leanfiosofin fokuserar på att eiminera föruster. Ett sätt att göra det är att minska variationen, viket inom underhået innebär ett processorienterat och standardiserat arbetssätt. Vid sidan av detta finns en he de andra verktyg som med förde kan användas för att effektivisera underhåsarbetet. Ett exempe är SMED-metoden som i produktionen används för att eiminera stätid och som i underhået kan användas för att minska tiden för panerat underhå. Vidare kan förbättringsgrupper, fesäkra ösningar som Poka-Yoke, med mera användas i underhået. Genom att fokuserat arbeta för att eiminera söseri och föruster inom underhået så kommer en effektiv underhåsverksamhet att skapas. Den effektiviteten kan växas ut och ge ännu bättre driftsäkerhet i produktionen. Men givetvis börjar det hea med insikten att Lean inte bara är för produktionen utan passar minst ika bra i underhåsverksamheten. Text: Anders Tiger Här föjer ett urva av våra utbidningar under våren 2009: Underhåsförråd, de 1 25-26 mars Göteborg Underhåsförråd, de 2 13-15 maj Södertäje Underhåsförråd, de 3 26-27 maj Göteborg FU av eektrisk utrustning 21-23 apri Södertäje Att starta och eda TPM, de 1 22-23 apri Södertäje Att starta och eda TPM, de 2 26-27 maj Göteborg Ekunskap, steg 1 27-29 maj Södertäje Ekunskap, steg 2 22-24 apri Södertäje Triboogi & smörjteknik, de 1 22-24 apri Göteborg Triboogi & smörjteknik, de 2 13-15 maj Södertäje Lean production 22-23 apri Gäve Lean production 6-7 maj Karstad Underhå av pumpar, ventier och värmeväxare 5-8 maj Södertäje FU & inspektionsteknik, de 1 13-15 maj Göteborg Beredning & panering av underhå, de 1 27-29 maj Göteborg www.intertechna.se InteaTrac för ronder och inspektioner Med InteaTrac effektiviseras förebyggande underhå och akutinsatser minskas genom regebaserad rondning där onormaa situationer i anäggningen kan förutses. Rondinformationen och arbetsinstruktioner i handdatorn föjer ett arbetsföde och användaren får direkt meddeande om typ av fe, hur det ska åtgärdas och om en feanmäan ska skapas. Kraftfua anays- och rapportverktyg ger underag för snabba och korrekta besut. Med InteaTrac ökas snabbt tigängigheten i anäggningen med mycket kort återbetaningstid! Vi du veta mer om InteaTrac och dess fördear? Ring, faxa eer maia dina adressuppgifter så skickar vi vår nya InteaTrac-broschyr. www.intertechna.se Adress Kvarnvägen 15, 663 40 Hammarö, Sweden Te +46 54 52 10 00 Fax +46 54 52 22 97 Mai info@intertechna.se Lean Maintenance Lean Maintenance är en strategi för att på ett resurseffektivt sätt öka driftsäkerheten och få ett underhå som presterar mer. Lean Maintenance ger effektiviseringar oavsett om företaget arbetar med Lean i den övriga verksamheten eer ej. Denna kurs ger detagarna kunskaper om grunderna i Lean-tänkande och idéer och inspiration att använda kunskaperna ti förändringar i den egna verksamheten. Mågrupp: Produktions- och underhåschefer samt tekniker, ingenjörer och personaedare inom underhå, service och produktion. Kursdatum våren 2009: Stockhom 28 29 apri Göteborg 13 14 maj Umeå 27 28 maj Vi trycker I-Drift... och mycket mer. Vi trycker at på papper t.ex visitkorten i din ficka brevpappret i din skrivare kuvertet att stoppa brevpappret i fodern som presenterar Dina produkter/tjänster 08-550 162 00 info@kringe-offset.se
Avsändare: Idhammar AB Box 8070 141 08 Kungens Kurva B SVERIGE utbidar och utveckar Porto betat port payé Janke tycker ti Kurspremiär med agom mycket nerver! Det är drygt tjugo år sedan jag genomförde min första kurs av Chefens ansvar för arbetsmijön. Det har bivit åtskiiga hundra sedan dess. Kommer ihåg att jag var nervös första gången. Kursen har ändrats och bivit bättre. Jag har ju kunnat tiföra en ganska stabi chefserfarenhet. Men i grunden är det samma tänk. Chefens uppgift i arbetsmijöarbetet är inte att bi jurist utan att engagera sina medarbetare så att de arbetar säkert. Hur påverkar man andra människor? En nog så viktig och svår - fråga för förädrar, idrottsedare, myndigheter, chefer m f. Kanske för de festa människor? Så i förra veckan var det dags för premiär av en ny kurs, utbidning av Byggarbetsmijösamordnare (BAS). Det har kommit nya agkrav. Så fort det byggs ska det efter den första januari 2009 finnas en sådan BAS. Denna ska påverka arbetsmijön under panering/projektering såvä som vid utförande. Både tänka på arbetsmijön för de som bygger och för de som senare jobbar i den färdiga byggnaden. Är det bra med dessa nya krav? Sjävkart är det så! Det har varit för många oyckor och för mycket beastningsskador på bygget. De som ritar och panerar har inte tänkt på renhåning och underhå för de som i årata ska ha den färdiga byggnaden som arbetspats. Kursen gick bra och premiärnerverna hös i styr. Men bra går det inte för Sverige. Meta går med på önesänkningar (egentigen minskad arbetstid). Det tycks inte gå vägen för SAAB. Det kanske öser sig för Vovo? Det produceras för många biar, säger Fredrik. Biarna är inte tiräckigt mijöväniga och staten ska inte driva bifabriker, säger Maud. Dom kanske har rätt? Men hur många trodde vid nittitaskrisen att svenska gruv- och ståindustrin under tjugohundrataets inedning skue generera rekordvinster? Ganska mycket statigt ägande också här. Det går även trögt för arbetsmijöpressen. Tidningsuppagorna för de tre stora (inte GM, Ford och Chryser!) utan Arbetarskydd, Du & Jobbet och Arbetsiv minskar. Jag tror faktiskt att en de tycker att arbetsmijö är för dyrt i kristider. Men det är ju precis tvärtom! Nu är behovet av minskade kostnader för sjukskrivning som störst. Nu är behovet av engagerade och empatiska chefer extra viktigt! Sjuknärvaron är dyrare än sjukfrånvaron! Arbetsmijötidningarna behövs, mer än någonsin! Just sambandet mean häsa och produktivitet tryckte Cary L. Cooper (notera namnet!) på vid ett seminarium häromdagen. Lennart Levi hade ordnat ett möte med denna entusiastiska och engagerande professor från Lancaster University i Engand. Cary pratade om ett stort projekt, en framtids vision, bestäd av brittiska regeringen om hur man ska optimera det mentaa kapitaet och väbefinnandet för samhäe och individ. Jag önskar att fer fått yssna ti Cary. Han spred ti detagarna en framtidstro. Kanske är det just detta som behövs som mest idag? Nog betydigt bättre än att säga att det bir ett skit-år! Text: Janke Wikhom med mångårig erfarenhet inom arbetsmijöområdet, skickar varje månad ut en krönika via e-post. Vi du prenumerera på den så skicka dina kontaktuppgifter ti info@jankewikhom.se 12 idrift mars 2009 nummer ett