Risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning Länsstyrelsens rapportserie nr. 15/2012

Titel Risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning. Länsstyrelsens rapportserie nr 15/2012 Författare: Rikard Aspholm Omslagsbild: Barents Rescue 2011. Karin Börjesson Kontaktperson: Rikard Aspholm, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 0920-96000, fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten

Diarienummer 451-9726-2011 Rapportnummer 2012/15 Sammanfattning Länsstyrelsen i Norrbottens län ska årligen till Regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisa en regional risk- och sårbarhetsanalys samt förmågebedömning. Risk- och sårbarhetsanalysen beskriver bland annat Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv, identifierade och värderade risker för allvarliga störningar samt en bedömning av Länsstyrelsens och länets förmåga att hantera allvarliga störningar. Länsstyrelsen bedömer att följande uppdrag är samhällsviktiga: Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid en allvarlig kris, som berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, omgående kunna upprätta en ledningsfunktion för bl.a. samordning och information. Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst kunna ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs. Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och för sanering efter sådana utsläpp. Länsstyrelsen ska vid en epizooti, om Jordbruksverket så beslutat, bedriva smittspårning och smittbekämpning De risker som Länsstyrelsen identifierat och värderat är: Dammhaveri Kärnteknisk olycka Pandemi Storm Skogsbrand Oljeutsläpp till havs Snöoväder Höga flöden Epizooti/zoonos Kemikalieolycka Ras och skred Antagonistiska hot Länsstyrelsens förmågebedömning Länsstyrelsen ska bedöma sin och länets krisberedskapsförmåga, vilken består av krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Generell förmåga Förmåga vid allvarlig störning i Länsstyrelsens förmåga Krishanteringsförmåga Bedömning: God med viss brist Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningar Bedömning: God med viss brist dricksvattenförsörjningen Krishanteringsförmåga Bedömning: God med viss brist Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningen Bedömning: God med viss brist Länets förmåga Krishanteringsförmåga Bedömning: God med viss brist Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningar Bedömning: God med viss brist Krishanteringsförmåga Bedömning: God med viss brist Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningen Bedömning: God med viss brist

Innehållsförteckning 1. Länsstyrelsen och länsstyrelsens ansvarsområde... 1 1.1 Länsstyrelsen i Norrbottens län... 1 1.1.1 Myndighetsledning och organisation... 1 1.1.2 Länsstyrelsens ansvar inför och vid allvarliga händelser och kriser... 2 1.1.3 Länsstyrelsen risk- och sårbarhetsanalys... 3 1.2 Norrbotten... 4 1.3 Verksamheter med särskilda risker... 5 1.3.1 Anläggningar med farlig verksamhet... 5 1.3.2 Sevesoföretag... 8 1.3.3 Dammar... 9 1.3.4 Transporter av farligt gods och avfall... 11 1.3.5 Försvarsmaktens övningsverksamhet... 12 2. Arbetsprocess och metod... 13 2.1 Samhällsviktig verksamhet (kapitel 3)... 13 2.2 Hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden (kapitel 4)... 13 2.3 Viktiga resurser (kapitel 5)... 16 2.4 Förmågebedömning (kapitel 6 och 7)... 16 3. Samhällsviktig verksamhet i Norrbotten... 18 3.1 Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet... 18 3.2 Länets samhällsviktiga verksamhet... 19 3.2.1 Energiförsörjning... 19 3.2.2 Finansiella tjänster... 20 3.2.3 Hälso- och sjukvård samt omsorg... 20 3.2.4 Information och kommunikation... 21 3.2.5 Skydd och säkerhet... 21 3.2.6 Kommunalteknisk försörjning... 22 3.2.7 Socialförsäkringar... 22 3.2.8 Transporter... 23 3.2.9 Livsmedel... 23 3.2.10 Offentlig förvaltning ledning... 23 4. Hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden... 24 4.1 Hot och risker... 24 4.1.1 Lokal nivå... 24 4.1.2 Regional nivå... 25 4.1.3 Nationell nivå... 32 4.2 Risker och sårbarheter avseende konsekvenser av ett förändrat klimat... 33 4.2.1 Regional klimat och sårbarhetsanalys... 33 4.2.2 Regional kartläggning av föroreningsrisker för dricksvattentäkter med hänsyn till förändrat klimat... 33 4.2.3 Dammar och klimatförändringar... 34 4.3 Sårbarheter... 35 4.3.1 Länsstyrelsens sårbarheter... 35 4.3.2 Länets sårbarheter... 35 4.4 Kritiska beroenden... 36 4.4.1 Länsstyrelsens kritiska beroenden... 36 4.4.2 Länets kritiska beroenden... 38 5. Viktiga resurser... 40 5.1 Länsstyrelsens viktiga resurser... 40

5.2 Länets viktiga resurser... 40 6. Generell förmågebedömning... 42 6.1 Länsstyrelsens generella förmåga... 42 6.1.1 Krishanteringsförmåga... 42 6.1.2 Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar... 42 6.2 Länets generella förmåga... 43 6.2.1 Krishanteringsförmåga... 43 6.2.2 Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar... 43 7. Särskild förmågebedömning... 44 7.1 Länsstyrelsens förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen... 45 7.1.1 Krishanteringsförmåga... 45 7.1.2 Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar... 45 7.2 Länets förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen... 46 7.2.1 Krishanteringsförmåga... 46 7.2.2 Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar... 46 8. Åtgärder... 47 8.1 Genomförda åtgärder... 47 8.1.1 Anpassning till ett förändrat klimat... 47 8.1.2 Strategier och åtgärder avseende dricksvattentäkter i ett förändrat klimat... 48 8.1.3 Utveckling av risk-och sårbarhetsanalyser i NordSam-länen... 48 8.1.4 Stöd till kommunernas krisberedskapsarbete... 49 8.1.5 Samordnad dammhaveriplanering... 49 8.1.6 Översvämningsdirektivet och Torneälvsprojektet... 49 8.1.7 Miljö- och säkerhetsprövningar... 49 8.1.8 Utveckling av Länsstyrelsens krisorganisation... 49 8.1.9 Skogsbrandsflyg... 50 8.1.10 Gränsöverskridande avfallstransporter... 50 8.2 Planerade åtgärder... 50 8.2.1 Anpassning till ett förändrat klimat... 50 8.2.2 Samverkan med Försvarsmakten... 50 8.2.3 Övning Vildälv... 51 8.2.4 Regional samordningsfunktion för farliga ämnen (CBRNE)... 51 8.2.5 Översvämningsdirektivet och Torneälvsprojektet... 51 8.2.6 Samordnad dammhaveriplanering... 51 8.2.7 Seveso/Farliga anläggningar... 52 8.2.8 Införande av DNSSEC i Norrbotten... 52 8.2.9 Gränsöverskridande avfallstransporter... 52 8.2.10 Övrigt... 52 8.3 Ytterligare åtgärder... 53 8.3.1 Regional risk- och sårbarhetsanalys... 53 8.3.2 Strategier och åtgärder avseende klimatförändringar och naturolyckor... 53 8.3.3 Strategier och åtgärder avseende vägar och dammar utifrån ett förändrat klimat.. 54

1. Länsstyrelsen och länsstyrelsens ansvarsområde Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreskrift om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7) ska risk- och sårbarhetsanalysen innehålla en övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde. 1.1 Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i är en statlig myndighet som finns nära människorna i varje län. Länsstyrelsen är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Landshövdingen är chef för länsstyrelsen och har i uppdrag att följa utvecklingen och informera regeringen om länets behov. Länsstyrelsens uppdrag regleras i förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt i annan författning. 1.1.1 Myndighetsledning och organisation Länsstyrelsen i Norrbottens län leds av landshövding Sven-Erik Österberg. Länsrådet Johan Antti är landshövdingens ställföreträdare. Landshövdingen och länsrådet utgör länsledningen. Länsledningen har en stab till stöd för sitt löpande arbete. Länsstyrelsen är en enrådighetsmyndighet med insynsråd. Insynsrådet ska uppfylla kravet på demokratisk insyn och medborgerligt inflytande. Insynsrådet ska ha insyn i Länsstyrelsens verksamhet och fungera som ett rådgivande organ för landshövdingen. Länsledningen har en ledningsgrupp för att samordna och leda Länsstyrelsens verksamhet. I ledningsgruppen ingår cheferna för Länsstyrelsens fyra avdelningar samt chefen för informationsenheten. Avdelningschefen samordnar avdelningens verksamhet genom regelbundna möten och dialog med avdelningens enhetschefer och medarbetare. Enheternas arbete leds av respektive enhetschef. Alla enheter har enhetsmöten och olika typer av löpande dialog om hur verksamheten ska organiseras, prioriteras och genomföras. 1(54)

Bild 1: Organisationsschema över Länsstyrelsen i Norrbottens län 1.1.2 Länsstyrelsens ansvar inför och vid allvarliga händelser och kriser En väl fungerande samordning, samverkan och koordinering av insatser mellan olika ansvarsnivåer i samhället är avgörande för en god krishantering. En av Länsstyrelsens viktigaste uppgifter i krishanteringssystemet är därför att få till stånd ett väl fungerande samarbete i länet med samverkansstrukturer som ger länet förutsättningar att klara en kris på ett så bra sätt som möjligt. Det svenska krishanteringssystemet bygger på ett underifrånperspektiv, dvs. att utgångspunkten är de åtgärder som vidtas i den normala verksamheten. Krishanteringssystemet bygger även på sektors- och områdesansvar. Sektorsansvaret, eller verksamhetsansvaret, är varje myndighets och organisations ansvar för sitt eget ansvarsområde. Det ansvaret gäller alltid och i alla situationer. Det geografiska områdesansvaret är ett komplement vid en kris som berör flera sektorer samtidigt. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället. På lokal nivå har kommunerna ett områdesansvar, på regional nivå har Länsstyrelsen ett områdesansvar och på nationell nivå är det Regeringen som är områdesansvarig. Länsstyrelsens geografiska områdesansvar innebär bland annat att: kunna samordna informationen till allmänheten vid en kris, ha en krishanteringsorganisation vid den egna myndigheten, efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande, ansvara för att en gemensam regional lägesbild sammanställs vid krissituationer, ha ett regionalt råd för skydd mot olyckor och krisberedskap, upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser som ska kunna användas som underlag för egna och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder, verka för att den krisberedskapsverksamhet som berörda aktörer bedriver inom länet bidrar till att en grundläggande förmåga till civilt försvar uppnås. 1 Områdesansvaret pekar ut en sammanhållande aktör för de gemensamma insatser som krävs för att hantera krisen. Däremot innebär det inte att den som har geografiskt områdesansvar tar över ansvar från någon annan. Länsstyrelsens ska inom räddningstjänstområdet utöva tillsyn över den kommunala räddningstjänsten. 2 Berör en räddningsinsats mer än en kommuns område ska Länsstyrelsen eller länsstyrelserna bestämma vem som ska leda insatsen om inte räddningsledarna från de berörda kommunerna själva har bestämt det. 3 Fordras omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst, får länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst, ska länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas. 4 Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. 5 1 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 2 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 5 kap 1 3 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 16 4 Förordning (2009:789) 33 5 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 4 kap. 15 2(54)

Länsstyrelsen har även ett ansvar vid utbrott av smittsamma djursjukdomar där Länsstyrelsen ska bistå Jordbruksverket i arbetet. Länsstyrelsens ansvar inför och vid stora olyckor, allvarliga händelser och kriser regleras ibland annat följande författning: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:637) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 1.1.3 Länsstyrelsen risk- och sårbarhetsanalys Länsstyrelsen ska enligt Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap årligen sammanställa en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) för sitt verksamhetsområde. Analysen ska innehålla hot, risker och sårbarheter som synnerligen allvarligt kan påverka verksamheten inom området. Länsstyrelsen ska särskilt beakta: situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå, situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Enligt Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion har Länsstyrelsen regionalt områdesansvar avseende krisberedskap. Som del i ansvaret ingår att upprätta en regional RSA som ska kunna användas som underlag för egna och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder. Länsstyrelsen tolkar uppdraget som att det dels handlar om att upprätta en RSA som dels beaktar Länsstyrelsen som myndighet och de händelser som kan påverka myndighetens förmåga att samordna, samverka och informera vid allvarliga händelser och dels beaktar de risker och sårbarheter som kan påverka länet och länets förmåga att hantera händelser. Vidare ser Länsstyrelsen att den regionala RSA kan utgöra grund för en gemensam uppfattning i länet kring risker och sårbarheter och att utifrån detta identifiera behov av gemensamma insatser i länet. MSB har enligt 34 Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap föreskriftsrätt för myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. MSBFS 2010:7 fastställer bland annat innehåll och disposition för rapporten samt indikatorer och bedömningsnivåer för förmågebedömning. Enligt MSBFS 2010:7 ska redovisning av risk- och sårbarhetsanalys följa nedanstående disposition. 1. Övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. 3(54)

4. Identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden inom myndighetens ansvarsområde. 5. Övergripande beskrivning av viktiga resurser som myndigheten kan disponera för att motstå allvarliga störningar och hantera kriser. 6. Bedömning av förmågan inom myndighetens ansvarsområde att motstå och hantera identifierade hot och risker. 7. Särskild förmågebedömning enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar. 8. Planerade och genomförda åtgärder, samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. 1.2 Norrbotten Norrbottens län är Sveriges till ytan största län och utgör en fjärdedel av Sveriges yta. Länet gränsar till två länder, Finland och Norge. I Norrbotten bor en kvarts miljon människor, 2,6 procent av Sveriges befolkning, i 14 kommuner. De flesta, cirka 170 000, bor i kustområdet inom några mils radie från Luleå, länets residensstad. I Norrbotten talas de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli (tornedalsfinska) och samiska. Sametinget har sitt säte i Kiruna. Transporter I Norrbottens län finns fem orter med reguljär flygtrafik: Luleå, som är femte största flygplats i landet, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Pajala. Länet genomkorsas av vägarna E4, E10, E45 och riksväg 95 med internationella kopplingar till Norge och Finland. Vägarna i Norrbotten spelar en mycket viktig roll för att knyta samman det stora länet. Hamnarna i Luleå och Piteå är öppna för sjöfart hela året. Hamnen i Kalix har sjöfart under den isfria säsongen, maj-december. Luleå är hemmahamn för isbrytarna som vintertid assisterar längs hela Norrlandskusten. Luleå hamn är i tonnage räknat en av Sveriges fem största hamnar genom hanteringen av råvaror för gruv- och stålindustrin. Piteå är utskeppningshamn för trä och papper. Hamnarna i Piteå och Luleå är importhamnar för petroleumprodukter. Länets järnvägsnät i såväl nord-sydlig riktning som Finland och vidare österut är mycket viktiga länkar för såväl gods- som persontrafiken. Malmbanan mellan Luleå och Narvik i Nordnorge är Sveriges viktigaste godsstråk. Hälften av Sveriges totala tonnage på järnväg fraktas mellan Kiruna och Narvik. Näringsliv Råvaruindustrin är motorn i Norrbottens näringsliv. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga både för länet och för Sverige. Energiproduktionen i länet bygger på förnybar 4(54)

energi i form av vattenkraft, bioenergi och vindkraft. I länet finns 20 vattenkraftverk som producerar drygt 18 TWh elkraft, 13 % av Sveriges elproduktion. Boliden AB:s Aitikgruva i Gällivare är Europas största koppargruva. I LKAB:s gruvor i Malmberget och Kiruna bryts 90 % av Europas järnmalm. Stora investeringar sker vid samtliga gruvor och LKAB planerar att öppna flera nya gruvor. I Pajala förbereder Northland Resources för att starta leveranser från en ny järnmalmsgruva 2013. SSAB med verksamhet i Luleå är en av världens ledande tillverkare av stål. Skogen har stor ekonomisk betydelse för utvecklingen av Norrbottens län. Nästan 40 procent av länets yta är skog. Drygt hälften ägs av olika skogsbolag. Skogsnäringen sysselsätter cirka 4 000 personer. I länet finns tre massa- och pappersindustrier, Smurfit Kappa Kraftliner Piteå AB och SCA Packaging Munksund AB i Piteå samt Billerud Karlsborg AB i Kalix. Länets fem största sågverk som alla tillverkar mer än 70 000 kubikmeter sågade och förädlade träprodukter varje år, finns i Kalix, Luleå och Piteå. Norrbottens förutsättningar stora glesbefolkade områden, snö, mörker och kyla attraherar olika typer av utländska aktörer, bland annat sker betydande test- och övningsverksamhet i Norrbotten, särskilt i kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Älvsbyn. Här testar internationella företag bland annat bilkomponenter, flygplan och robotar. Militära övningar med andra länder är ett återkommande inslag i Norrbotten. Vidsels stora övningsområde lockar många länder att förlägga övningar till Norrbotten. I Kiruna bedrivs rymd- och miljöforskning vid Esrange. Etableringen Facebooks tredje egna datacenter i Luleå är också kopplat till tillgången på billig el och kallt klimat för kylning av serverhallarna. Barentsregionen Norrbotten ingår tillsammans med Västerbotten i Barentsregionen. Barentsregionen är Europas nordligaste samarbetsregion och består av Sverige, Norge, Finland och nordvästra Ryssland. Området omfattar 1.75 miljoner km2 och har 6 miljoner invånare. Barentssamarbetet syftar bl. a. till att säkerställa fred och säkerhet samt och skapa en hållbar social och ekonomisk utveckling i området genom att utveckla kontakterna mellan människorna i området och stärka den regionala identiteten. 1.3 Verksamheter med särskilda risker I Norrbottens län finns ett antal verksamheter med särskilda risker så som gruvor, vattenkraft, industrier och hamnar. Med anledning av rapportens syfte, att beakta risker som kan påverka länet, lämnas här en översiktlig redovisning av sådana verksamheter. En verksamhet som medför en risk för omgivningen kan omfattas av särskilda skyldigheter med syfte att reducera konsekvenserna av olyckor. Beskrivningen är uppdelad efter lagar och klassningssystem. 1.3.1 Anläggningar med farlig verksamhet Enligt Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) ska Länsstyrelsen, efter samråd med berörd kommun, fatta beslut om vilka anläggningar som omfattas av skyldigheterna i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) 2 kap 4. Farlig verksamhet är anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. En ägare eller verksamhetsutövare av en anläggning med farlig verksamhet är skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. I Norrbottens län finns 46 anläggningar med skyldigheter enligt LSO 2 kap 4. Dessa är fördelade på nio av länets fjorton kommuner. 5(54)

Anläggning Verksamhet Riskbeskrivning Arvidsjaurs kommun Arvidsjaurs Flygplats Flygplats FMV Provplats Vidsel Annan verksamhet Vattenfall Vattenkraft AB Bastusel Dammanläggning Stora konsekvenser vid dammhaveri Vattenfall Vattenkraft AB Gallejaur Dammanläggning Stora konsekvenser vid dammhaveri Skellefteå Kraft AB - Grytfors Dammanläggning Stora konsekvenser vid dammhaveri Jokkmokks kommun Vattenfall Vattenkraft AB Suorva Dammanläggning Stora konsekvenser vid dammhaveri Vattenfall Vattenkraft AB Satis Dammanläggning Stora konsekvenser vid dammhaveri Vattenfall Vattenkraft AB Projus Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Harsprånget Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Ligga Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Messaure Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Porsi Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Seitevare Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Parki Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Akkats Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Letsi Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Kalix kommun Billerud Karlsborg AB Tillverkning Brandfarliga och miljöfarliga ämnen Pajala kommun Pajala Flygplats Flygplats Gällivare kommun Boliden Mineral AB Aitik Gruva Dammanläggning Explosiva och miljöfarliga ämnen. Stora konsekvenser vid dammhaveri Orica Dyno Nobel Sweden AB Tillverkning Explosiva ämnen LKAB Malmberget Gruva Dammanläggning Explosiva, miljöfarliga ämnen. Stora konsekvenser vid dammhaveri Gällivare Flygplats Flygplats AB Norrlandsflyg Flygplats 6

Anläggning Verksamhet Riskbeskrivning Luleå kommun AGA Gas AB Tillverkning Brandfarliga och explosiva ämnen ST1 Energy AB Depå Brandfarliga, giftiga/hälsofarliga och miljöfarliga ämnen SSAB Tunnplåt Tillverkning Brandfarliga, explosiva, giftiga/hälsofarliga och miljöfarliga ämnen Svenska Statoil AB Lagring Brandfarliga, explosiva, giftiga/hälsofarliga och miljöfarliga ämnen Duroc AB Lagring Giftiga/hälsofarliga ämnen Sunderby Sjukhus helikopterflygplats Flygplats Norrbottens Flygflottilj Flygplats Piteå kommun Norrgasol AB Lagring Skoogs Tank AB Lagring Brandfarliga, explosiva och miljöfarliga ämnen Fjellfrys AB Lagring Giftiga/hälsofarliga ämnen SCA Packaging Munksund AB Tillverkning Brandfarliga och giftiga/hälsofarliga ämnen Kappa Kraftliner AB Tillverkning Brandfarliga och giftiga/hälsofarliga ämnen Piteå Transport AB Lagring Brandfarliga ämnen Piteå Hamn AB Hamn/lagring Brandfarliga och giftiga/hälsofarliga ämnen AB Piteå Energi Rörledningssystem Brandfarliga och explosiva ämnen Bodens kommun Vattenfall Vattenkraft AB Boden Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Vittjärv Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Laxede Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Kiruna kommun Kimit AB Tillverkning Explosiva ämnen LKAB Kiruna Gruva Dammanläggning Brandfarliga, explosiva, giftiga/hälsofarliga och miljöfarliga ämnen LKAB Svappavaara Gruva Giftiga/hälsofarliga ämnen Svenska Rymdaktiebolaget, Esrange Annan verksamhet Brandfarliga och explosiva ämnen Kiruna Flygplats - Swedavia Flygplats Tabell 1: Anläggningar i Norrbottens län som omfattas av skyldigheter enligt 2 kap 4 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 7(54)

1.3.2 Sevesoföretag Med Sevesoföretag avses verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle förekommer i vissa mängder. För de farliga ämnena finns det två gränsmängder som delar in verksamheten i en lägre och en högre kravnivå. Gränsmängderna varierar beroende på kemikaliernas egenskaper. Regleringen återfinns i Lag (1999:381) och Förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Ett Sevesoföretag kan även omfattas av skyldigheter enligt 2 kap 4 LSO. Med allvarliga kemikalieolyckor menas en olycka med farliga ämnen, så som utsläpp, brand eller explosion och som medför allvarlig, omedelbar eller fördröjd, fara för människors hälsa eller miljön. Länet har 12 st. Sevesoanläggningar i den högre kravnivån och fem i den lägre. Sju av anläggningarna i den högre kravnivån ligger i länets kustområde. Se nedanstående tabell. Sedan föregående risk- och sårbarhetsanalys har tre anläggningar tillkommit i länet, LKAB:s oljedepå i Luleå och Northland Resources S.A och FORCIT SWEDEN, båda i Pajala. Anläggning Kommun Verksamhet Risker Anläggningar i den högre kravnivån Boliden Mineral AB Gällivare Gruvverksamhet Explosion, brand Dyno Nobel Sweden AB Gällivare Tillverkning av explosiva ämnen Explosion, brand Billerud Karlsborg Kalix Massa- och pappersbruk. Lagring av kemikalier. Brand, utsläpp av kemiska ämnen Kimit AB Kiruna Tillverkning av explosiva ämnen Explosion, brand St1 Energy AB Luleå Lagring av petroleumprodukter Brand AGA Gas AB Luleå Produktion, lagring och Brand, explosion distribution av syrgas, kvävgas och argon. LKAB Luleå Lagring av petroleumprodukter Brand SSAB Tunnplåt AB Luleå Stålverk Utsläpp av gas, bensen, brand, explosion Svenska Statoil AB Luleå Lagring av gasol och Explosion, brand petroleumprodukter Northland Resources S.A Pajala Gruvverksamhet Explosion, brand Norrgasol AB Piteå Ej aktiv --- Skoogs Tank AB Piteå Lagring av petroleumprodukter Brand Anläggningar i den lägre kravnivån Forcit Sweden AB Gällivare Tillverkning av explosiva ämnen Explosion, brand Ragn-Sells AB Luleå Hantering av petroleumprodukter Brand, utsläpp av petroleumprodukter Forcit Sweden AB Pajala Tillverkning av explosiva ämnen Explosion, brand Chemrec Kraftliner i Piteå KB Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå AB Piteå Piteå Tabell 2: Sevesoanläggningar i Norrbottens län år 2012. Pilotanläggning för produktion av syntesgas och grönlut, samt lagring av dimetyleter (DME) Massa- och pappersbruk. Lagring av petroleumprodukter och andra kemikalier. Brand, utsläpp av kemiska ämnen Brand, utsläpp av kemiska ämnen 8

1.3.3 Dammar I denna rapport behandlas damtyperna vattenkraftsdammar och gruvdammar. Det finns andra typer av mindre dammar i länet, till exempel gamla flottningsdammar och kvarndammar, dessa anses dock inte bidra till risker som bör belysas i en regional RSA. Vattenkraftsdammar är att betrakta som vattenverksamhet enligt Miljöbalken, gruvdammar omfattas av Förordning (2008:722) om utvinningsavfall. Både vattenkraftsdammar och gruvdammar kan omfattas av skyldigheterna i 2 kap 4 LSO. Vattenkraftsdammar och gruvdammar klassas enligt branschernas riktlinjer utifrån sannolikhet för allvarliga konsekvenser vid dammbrott. Branchorganisationen Svensk Energi har utvecklat Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet (RIDAS). Enligt RIDAS ska dammar klassas efter de konsekvenser som kan bil följden av ett dammbrott. Från och med år 2011 har klasserna i RIDAS förändrats men då verksamhetsutövarna ännu inte har klassat om samtliga dammar enligt de nya systemet redovisas nedan klassningen enligt det gamla systemet. Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (SveMin) har utvecklat Gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet (GruvRIDAS), baserat på RIDAS. Klass Förklaring 1A Hög sannolikhet för förlust av många människoliv. Eller Hög sannolikhet för: viktiga samhällsanläggningar betydande miljövärde eller Mycket stor ekonomisk skadegörelse 1B Sannolikheten för förlust av människoliv eller för allvarlig personskada är icke försumbar. Eller Sannolikheten för beaktansvärd för: viktiga samhällsanläggningar betydande miljövärde eller Hög sannolikhet för: stor ekonomisk skada 2 Sannolikheten är icke försumbar för: beaktansvärd skada på samhällsanläggningar miljövärde eller ekonomisk skadegörelse 3 Sannolikheten är försumbar för skadeutfall enligt ovan. Tabell 3: Konsekvensklass och förklaring enligt Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet samt Gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet 2010. Vattenkraftdammar I Norrbottens län finns 24 dammanläggningar 6 i RIDAS-klass 1A (14 st.), 1B (4 st.) och 2 (6 st.). I denna rapport redovisas anläggningen utifrån den högsta klassen för en damm i respektive anläggning. Dammanläggningarna är belägna i Jokkmokk (11 st.), Arjeplog (5 st.), Boden (3 st.), Arvidsjaur (3 st.) samt en dammanläggning i vardera Gällivare och Piteå kommun. I länet finns ytterligare vattenkraftsdammar som tillhör RIDAS-klass 3. De dammarna berörs inte i analysen eftersom sannolikheten för skadeutfall vid dammbrott anses försumbar. 6 Med dammanläggning avses i denna rapport en eller flera dammar som reglerar ett vattenmagasin. 9(54)

Älv Anläggning Klass Verksamhetsutövare Kommun Stora Luleälv Satisjaure 1A Vattenfall Vattenkraft AB Gällivare Stora Luleälv Suorva 1A Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Stora Luleälv Porjus 1A Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Stora Luleälv Harsprånget 1B Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Stora Luleälv Ligga 1B Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Stora Luleälv Messaure 1A Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Lilla Luleälv Seitevare 1A Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Lilla Luleälv Parki 1A Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Lilla Luleälv Randi 2 Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Lilla Luleälv Akkats 1A Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Lilla Luleälv Letsi 1A Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Luleälven Porsi 1B Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Luleälven Laxede 1A Vattenfall Vattenkraft AB Boden Luleälven Vittjärv 1A Vattenfall Vattenkraft AB Boden Luleälven Boden 1A Vattenfall Vattenkraft AB Boden Piteälven Sikfors 2 Skellefteå Kraft AB Piteå Skellefteälven Rebnisjaure 2 Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Arjeplog Skellefteälven Sädvajaure 1B Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Arjeplog Skellefteälven Hornavan 2 Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Arjeplog Skellefteälven Storavan- 2 Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Arjeplog Uddjaur Skellefteälven Bergsbyn 2 Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Arjeplog Skellefteälven Bastusel 1A Skellefteå Kraft AB Arvidsjaur Skellefteälven Gallejaur 1A Skellefteå Kraft AB Arvidsjaur Skellefteälven Grytfors 1A Skellefteå Kraft AB Arvidsjaur Tabell 4: Vattenkraftsdammar i Norrbottens län, baserat på kommun och RIDAS-klass. Gruvdammar Kopplat till länets gruvor finns dammar som innehåller utvinningsavfall från gruvbrytningen, gruvdammarna är lokaliserade till Malmfälten, dvs. Kiruna och Gällivare. Gruvbrytning har även nyligt startat i Pajala kommun. Anläggning Verksamhetsutövare Klass Kommun Malmberget LKAB 1B Gällivare Aitik Boliden Mineral AB 1B Gällivare Svappavaara LKAB 1B Kiruna Kiruna LKAB 2 Kiruna Kaunisvaara Northland Resources 2 Pajala Tabell 5: Gruvdammar i Norrbottens län, baserat på kommun och GruvRIDAS-klass. 10(54)

1.3.4 Transporter av farligt gods och avfall Farliga ämnen och farligt avfall hanteras i stor omfattning i Norrbottens län på grund av bland annat den storskaliga industri som finns i länet. Genom gruvnäringen i malmfälten i Kiruna och Gällivare kommuner hanteras stora mängder explosiva och oxiderande ämnen och föremål medan det vid kusten hanteras frätande syror, baser och peroxider i samband med pappersmassabruken i Piteå och Kalix kommun. Stora mängder petroleum produkter hanteras i hamnarna i Luleå och Piteå men förekommer i hela länet. Det saknas idag uppgifter på trafikflödet av transporter innehållande farligt gods på länets vägar. På grund av detta kan det inte uteslutas att transporter av samtliga farligt gods-klasser förekommer. Brandfarliga vätskor, oxiderande ämnen samt brandfarliga gaser är de mest frekventa transporterna rörande farligt gods på järnvägen. Det transporteras dock farliga ämnen ur nästan samtliga farlighetsklasser på järnvägen, med undantag för radioaktiva ämnen. De orter som är mottagare eller avsändare av farligt gods är Piteå, Luleå, Haparanda, Gällivare och Kiruna där Luleå och Haparanda tar emot och avsänder mest farligt gods. Dock går de flesta farligt godstransporter till och från Norrbottens län via Boden vilket betyder att detta är den ort som trafikeras av flest transporter. 7 Länsstyrelsens rekommenderade vägar för transport av farligt gods är Europavägarna E4, E10, E45 samt riksvägarna 94, 95, 97, 98, 99, 392, 394 och 395. Det kan antas att en stor del av transporter av farligt gods sker på dessa vägar. Det kan dock inte uteslutas att transporter av farligt gods och farligt avfall sker på andra vägar i länet, detta särskilt då det har förekommit storskalig smuggling av drivmedel (diesel) från Finland samt att det förekommer olaglig hantering av avfall inom länet och över läns- och landsgränsen. En försiktig uppskattning är att medelstora företag som hanterar skrot har ett årligt svinn på upp till 500 000 kr per företag och år. Det finns även indikationer på att större infrastrukturprojekt fördryas på grund av metallstölder, vilket i sin tur påverkar investeringsmöjligheter för regionen och de enskilda företagen negativt. Det är i Norrbotten bekräftat att grov organiserad brottslighet sannolikt ligger bakom mång av de stölder av framförallt metallskot som sker. Den bärande orsaken till att dessa aktörer agerar inom miljöområdet är att det finns stora pengar att tjäna inom området och att straffen är låga. 7 Hanna Karlsson Sälgfors (2011) Farliga ämnen i Norrbottens län en förstudie om förekomst och förmåga. Luleå tekniska universitet. Sid ii. 11(54)

1.3.5 Försvarsmaktens övningsverksamhet Försvarsmakten bedriver i länet en relativt omfattande övningsverksamhet såväl i de mer tätbefolkade områdena som i vår fjällmiljö. Övningarna involverar ofta både markförband och flygande resurser. Särskilt flygövningsverksamheten har ökat i Norrbotten de sista åren. Årligen arrangeras eller deltar Sverige i övningar med andra länder såväl inom som utanför Norden. Norrbotten erbjuder stora områden över vilka övning kan bedrivas. I Norrbotten finns även Vidsels flygbas som nyttjas året om som övningsplattform för såväl svenska försvaret som andra nationer, som då hyr in sig på anläggningen. Detta sammantaget gör att även riskerna för incidenter inom område har ökat. Länsstyrelsen tillsammans med andra parter behöver tydligare uppmärksamma detta inom sina respektive verksamhetsområden. Informationen från Försvarsmakten om när och hur, samt med vilka deltagare som dessa övningar genomförs. Även kunskapen om de risker som föreligger vid dessa övningar, aktuella kontaktvägar och annan information behöver spridas till samtliga berörda. Länsstyrelsen har tillsammans med Försvarsmakten tagit initiativ till att så ska ske. Hösten 2013 hålls nästa stora internationella flygövning i Norrbotten. 12(54)

2. Arbetsprocess och metod Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys ska enligt MSBFS 2010:7 innehålla en övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys tas fram av utsedd handläggare på krishanteringsenheten. Underlag och texter till vissa delar i rapporten lämnas av andra handläggare inom myndigheten. Följande personal vid Länsstyrelsen har bidragit med material till kapitel 1,4 och 6-7 i rapporten: Mats Aunes (Vattenkraftsdammar) David Berggård (Gruvdammar) Micael Bredefeldt (Klimatförändringar) Karin Börjesson (Förmågebedömning, Försvarsmaktens verksamhet) Erik Jakobsson (Förmågebedömning) Kristina Stenlund (Epizootier och zoonoser) Staffan Åsén (Sevesoföretag) Mattias Lindgren (Gränsöverskridande avfallstransporter) 2.1 Samhällsviktig verksamhet (kapitel 3) Samhällsviktig verksamhet definieras i MSBFS 2010:7 som en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. För att identifiera vad av Länsstyrelsens verksamhet som är att anse som samhällsviktig ur ett krisberedskapsperspektiv har Länsstyrelsen gjort en gemensam analys med övriga länsstyrelser i NordSam 8. Utgångspunkten för arbetet har varit Länsstyrelsens uppdrag inom det svenska krishanteringssystemet, se även 1.1.2. I beskrivning av samhällsviktig verksamhet i Norrbottens län har Länsstyrelsen utgått ifrån MSB:s Strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet 9 och de elva områden som beskrivs där. Länsstyrelsen lämnar en översiktlig beskrivning av tio av de elva områdena. Länsstyrelsen har valt att inte behandla området handel och industri eftersom Länsstyrelsen inte uppfattar att handel och industri uppfyller kriterierna för att vara samhällsviktig verksamhet. Länsstyrelsen vidare att delar av handel och industri till exempel elproduktion, apoteksverksamhet och värmeförsörjning faller under de andra tio områdena. 2.2 Hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden (kapitel 4) Länsstyrelsen har valt att presentera hot och risker på tre nivåer (lokal, regional och nationell) samt att beskriva risker kopplade till klimatförändringar. Valet att beskriva risker på tre nivåer motiverar Länsstyrelsen med att Länsstyrelsens uppdrag är att vara en sammanhållande 8 NordSam är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna och Gävleborg inom området krisberedskap och räddningstjänst. 9 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011), Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld - Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet. Publikationsnr: MSB266 - december 2011. 13(54)

funktion mellan den lokala och nationella nivån 10 och att målgruppen för risk- och sårbarhetsanalysen både är länets kommuner, Regeringen och centrala myndigheter. Klimatförändringar redovisas separat eftersom de analyseras ur ett långsiktigt perspektiv, medan rapporten i övrigt ska beakta händelser som kan inträffa hastigt, oväntat och utan förvarning. 11 Lokal nivå För att beskriva hot och risker på den lokala nivån (kapitel 4.1.1 Lokal nivå) har Länsstyrelsen sammanställt de extraordinära händelser som länets kommuner identifierat i sina risk- och sårbarhetsanalyser för år 2011. Kommunernas uppdrag är att identifiera risker i kommunen och då kommunerna ser olika ut blir följaktligen dels riskerna olika och dels beskrivningen av liknande risker också olika. Länsstyrelsen har skapat kluster av risker och kategoriserat dem för att ge en tydligare översikt. För identifierade extraordinära händelser har Länsstyrelsen valt att inte göra sammanställda riskvärderingar eftersom riskerna och värderingarna skiljer sig mellan kommunerna. Regional nivå Länsstyrelsens identifiering av hot (kapitel 4.1.2 Regional nivå) har skett som ett internt arbete på Länsstyrelsen, i huvudsak utfört under år 2011. Med hot menar Länsstyreselsen en möjlig händelse med negativa konsekvenser. Länsstyrelsen ska även beskriva risker. Länsstyrelsen anser att en risk är en sammanvägd bedömning av sannolikheten och konsekvenserna av ett hot. För att bedöma sannolikheten för att en risk inträffar använder Länsstyrelsen en kvantitativ beskrivning med en rankingskala och intervaller, vilken beskrivs nedan. Rankingskalan har tagits fram tillsammans med kommunernas säkerhetssamordnare/- chefer i april år 2011 och används även i de flesta av länets kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Nivå Sannolikhet Beskrivning 1 Mycket låg sannolikhet Inträffar > 1 ggr per 50 år 2 Låg sannolikhet Inträffar 1 ggr per 21-50 år 3 Medelhög sannolikhet Inträffar 1 ggr per 11-20 år 4 Hög sannolikhet Inträffar 1 ggr per 4-10 år 5 Mycket hög sannolikhet Inträffar < 1 ggr per 4 år Tabell 6: Rankingskala för bedömning av sannolikheten för att hot inträffar. För att bedöma konsekvenserna om ett hot inträffar har Länsstyrelsen valt att använda en kvalitativ beskrivning med rankingskala. Rankingskalan som använts har tagits från MSB:s vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. 12 Nivå Konsekvenser Beskrivning 1 Mycket Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i 10 7 Förordning om krisberedskap och höjd beredskap. 11 9 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 12 Myndigheten församhällsskydd och beredskap (2011), Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. Publikationsnummer: MSB245 april 2011. 14(54)

begränsade samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på 4 Mycket allvarliga egendom och miljö Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö Tabell 7: Rankingskala för bedömning av konsekvenser om ett hot inträffar. Nationell nivå För en beskrivning av risker som identifierats på nationell nivå har Länsstyrelsen valt att utgå ifrån rapporteringen av MSB:s uppdrag att ta fram en nationell riskbedömning. Länsstyrelsen har valt att inte beskriva riskerna närmare i denna rapport utan hänvisar till MSB:s redovisning. Då den nationella riskbedömningen inte innehåller en värdering av riskerna så redovisas inte heller någon värdering av riskerna i denna rapport. Sårbarhet Länsstyrelsen redovisar inte sårbarheter i denna risk- och sårbarhetsanalys. Det motiveras av att ytterligare arbete, bland annat kartläggning av redundans, behöver göras utifrån den analys av kritiska beroenden som gjorts under år 2012. Kritiska beroenden Kritiska beroenden definieras i MSBFS 2010:7 som beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Länsstyrelsen har gemensamt i NordSam 13 genomfört en studie av kritiska beroenden för länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet. Studien har genomförts med metoden Society Impact Analysis (SIA). Metod- och processledning har upphandlats av 4C Strategies. Processen att ta fram en beroendekarta genomförs i fyra steg: 13 Samarbete mellan länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna och Gävleborg. 15(54)

Bild 2: De fyra stegen i framtagandet av en beroendekarta 2.3 Viktiga resurser (kapitel 5) Under rubriken viktiga resurser har Länsstyrelsen valt att dels redovisa myndighetens resurser samt även länets resurser. Beskrivningen av länets resurser baseras på en sammanställning av de resurser som länets kommuner och landsting har redovisat i respektive risk- och sårbarhetsanalys för år 2011. Länsstyrelsen uppfattar att de viktiga resurser som Länsstyrelsen kan disponera för att hantera kriser i huvudsak är att likställa med Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet. 2.4 Förmågebedömning (kapitel 6 och 7) Länsstyrelsens förmågebedömning görs för de scenarier som framgår i de instruktioner som MSB årligen lämnar till Länsstyrelsen. Förmågebedömningen innehåller generell förmåga och förmågan vid ett eller flera scenarier. Bedömningen ska dels ske för förmågan att motstå allvarliga störningar samt för förmågan att hantera kriser. Länsstyrelsen ska vidare bedöma förmågan både för myndigheten och för länet. Länsstyrelsens förmåga Generell förmåga Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningar Förmåga vid specifikt scenario Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningen Länets förmåga Krishanteringsförmåga Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningar Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningen Tabell 7: Översikt för förmågebedömningens komponenter. MSBFS 2010:7 tillsammans med de årliga instruktionerna från MSB reglerar vilka indikatorer och komponenter samt vilka bedömningsnivåer som ska användas i förmågebedömningen. Komponenterna i varje indikator ska beskrivas och indikatorns uppfyllelse ska bedömas för nivåerna Ja, Delvis och Nej. Länsstyrelsen tolkar bedömningsnivåerna på följande sätt: Ja betyder att indikatorns komponenter är tillfullo uppfyllda; Delvis betyder att vissa komponenter är uppfyllda; Nej betyder att ingen av komponenterna är uppfyllda. Indikatorerna redovisas nedan. För indikatorns komponenter hänvisas till Bilaga 1. Förmågebedömning. Indikatorer på krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information Informationssäkerhet Larm 16(54)

Omvärldsbevakning Materiella resurser Personella resurser Praktisk erfarenhet Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Informationssäkerhet Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Reservkraft Materiella resurser Personella resurser Samverkan En samlad bedömning av alla indikatorer för respektive förmåga ska göras. Bedömningen ska görs utifrån fyra nivåer; god, i huvudsak god men med vissa brister, bristfällig förmåga och mycket bristfällig förmåga. Nivå God I huvudsak god Bristfällig Mycket bristfällig Beskrivning av förmåga Bedömningen att förmågan är god innebär att det inom myndighetens ansvarsområde bedöms finnas resurser och kapacitet för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Bristfällig förmåga innebär att resurserna inom myndighetens ansvarsområde kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att verksamheterna inom myndighetens ansvarsområde står i det närmaste oförberedda. Tabell 8: Bedömningsnivåer för förmåga, MSBFS 2010:7 För år 2012 har MSB beslutat att den särskilda förmågebedömningen ska göras utifrån dricksvattenstörningar. MSB har skapat två scenarier som kan användas 1) för Stockholmsområdet och 2) för övriga Sverige. Länsstyrelsen har anpassat scenario 2 utifrån förutsättningar i Norrbottens län. Länsstyrelsen har genomfört bedömningen av myndighetens förmåga internt. Bedömningen av länets förmåga vid dricksvattenstörningar har gjorts tillsammans med länets kommuner. Länsstyrelsen har skickat ut det anpassade scenariot och ombett de kommuner som enligt scenariot har drabbats av störningar att bedöma förmågan att hantera händelsen. De övriga kommunerna har ombetts bedöma förmågan att lämna stöd till de drabbade kommunerna. Länsstyrelsen har sammanställt kommunernas svar och vid en workshop med kommunerna gått igenom bedömningarna. Länsstyrelsens förmågebedömning redovisas i anvisad mall i bilaga 1. Förmågebedömning. 17(54)

3. Samhällsviktig verksamhet i Norrbotten Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys ska enligt MSBFS 2010:7 innehålla en övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. Samhällsviktig verksamhet definieras i MSBFS 2010:7 som en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. De samhällssektorer inom vilka viktiga samhällsfunktioner kan identifieras är följande: 14 Energiförsörjning Finansiella tjänster Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Skydd och säkerhet Kommunalteknisk försörjning Socialförsäkringar Transporter Livsmedel Handel och industri Offentlig förvaltning ledning 3.1 Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet Länsstyrelsens bedömer inte att någon del av verksamheten uppfyller det första kriteriet för att anses som samhällsviktig ur ett krisberedskapsperspektiv. Länsstyrelsens uppdrag vid kriser och stora olyckor uppfyller enligt Länsstyrelsens bedömning det andra kriteriet för att anses som samhällsviktig ur ett krisberedskapsperspektiv. Följande uppdrag anser Länsstyrelsen vara samhällsviktiga: Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid en allvarlig kris, som berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, omgående kunna upprätta en ledningsfunktion för bl.a. samordning och information. Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst kunna ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs. Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och för sanering efter sådana utsläpp. Länsstyrelsen ska vid en epizooti, om Jordbruksverket så beslutat, bedriva smittspårning och smittbekämpning. 14 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011), Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld - Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet. Publikationsnr: MSB266 - december 2011. 18(54)