Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Relevanta dokument
Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi 2015

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige

Habo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivspolitiskt program

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Näringslivspolicy för Hällefors kommun

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

Näringslivsprogram

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

Dialogmöten Näringslivsstrategi

Näringslivsprogram 2018

Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249

Kommunfullmäktiges Övergripande måldokument

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning,

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

Krokoms kommuns styrdokument

Österåkers kommuns styrdokument

1(8) Tillväxtstrategi

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor,

Näringslivsplan

Näringslivsstrategi för Gällivare kommun

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Ett starkt och hållbart näringsliv Näringslivsprogram för ökad tillväxt, fler växande företag och jobb för Malmöbor

Ärende 12. Näringslivsstrategi för Karlskoga kommun

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation Maria Lindqvist

Agendan för tillväxt. Näringslivspolicy för Trelleborgs kommun Policy 1 (5) KS 2017/150

Näring till företagande. Näringslivs- och tillväxtstrategi Kävlinge kommun

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Förklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun

Lars-Erik Antonsson

Näringslivsplan för Trosa kommun

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Näringslivsstrategi för Mora

Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet

Reviderad Näringslivsprogram i Sala

Sveriges bästa företagsklimat 2025

Kommunledningskontoret Annette Palmqvist

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

Bilagor till Näringslivsstrategi

Uppdatering av näringslivspolicy 30 KS

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

LIVSKVALITET KARLSTAD

Näringslivspolicy för Trelleborgs kommun - Yttrande Ärende 23 KS 2017/47

Här följer de mål och visioner som påverkar näringslivsstrategin.

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Tillsammans för ett bättre företagsklimat - dags för TAKE-OFF

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

Strömstad. 2030Vision En internationell småstad med. livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! Strömstads kommun

Näringslivsstrategi , Västerviks kommun

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

TVG Handlingsplan 2015

Verksamhetsplan Forum Flen ANTAGEN AV STYRELSEN DEN 27 JUNI 2019

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Några nycklar till stöd för det lokala och regionala näringslivsarbetet. 17 november Per Sandgren, Processledare, Arena för Tillväxt

Näringslivsprogram för Uppsala kommun

Näringslivsstrategi. för Karlskrona kommun

Näringslivsprogram för Uppsala kommun

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

AFFÄRSPLAN NÄRINGSLIVSFORUM I SKÖVDE

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen

Antagen av KF , 145. Vision 2030

NÄRINGSLIVSSTRATEGI

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Aktivitetsplan för näringslivsarbetet i Österåker 2018

Näringslivsprogram för Söderhamn

Tanums kommun. Näringslivsenheten

Internationell strategi. för Gävle kommun

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Näringslivsplan för Trosa kommun

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

Strategisk inriktning

Näringslivsstrategi POPULÄRVERSION

Aktivitetslista Näringslivsprogrammet

Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring

En sammanbunden stad 2035

Vision 2030 Sammanfattning och analys av tankar och åsikter från olika aktörer

REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM

NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN Fastställd av styrelsen

Hagforsstrategin den korta versionen

Vision och Mål Laholms kommun

Transkript:

Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen Aktualitetsförklaras

1. DET SKA VARA POSITIVT ATT DRIVA FÖRETAG I STRÖMSTADS KOMMUN Näringslivsstrategin fastställer kommunens viljeinriktning och övergripande förhållningssätt till näringslivsarbetet. Strömstads kommuns ambition är det ska vara positivt att driva företag i Strömstads kommun. Att entreprenörer, företagare och företagsledare etablerar och utvecklar sina företag i kommunen gör hela kommunen starkare. Det genererar fler arbetstillfällen och därmed inflyttning till kommunen. En fortsatt befolkningstillväxt skapar ökade skatteintäkter vilket ger kommunen resurser för att utveckla vård, skola, omsorg och infrastruktur. Strategin ska också tydliggöra Strömstads kommuns insatser inom det näringslivspolitiska området och verka som en bas för näringslivsarbetet i kommunen. 2. GODA FÖRUTSÄTTNINGAR Strömstads kommun har de senaste åren haft en årlig befolkningstillväxt. Tillväxten ställer höga krav på långsiktigt samhällsplanering. För näringslivet innebär tillväxten att det måste finnas god tillgång på varor, tjänster och arbetskraft med rätt kompetens. anställda i kommunen och besöksnäringen har 750 000 gästnätter (2015)**. Dagligvaruhandeln motsvarar en kommun med över 170 000 invånare. Det är främst norska skatter på alkohol, tobak och socker som gör att Strömstad kommun är ett starkt besöksmål för norska besökare. Kommunens natur med Kosterhavet och dess nationalpark attraherar turister från såväl Sverige som övriga världen. 3. LÅNGSIKTIGA MÅL Kommunfullmäktige antog i april 2016 en ny vision och långsiktiga mål för utvecklingen i Strömstads kommun. De långsiktiga målen stadgar fortsatt befolkningsökning, högre utbildningsnivå, god kompetensförsörjning och ett varierat näringsliv, som sammantaget skapar förutsättningar för en bibehållen service och goda livsvillkor. Långsiktigt mål för utveckling av näringslivet: 2030 har Strömstad ett varierat näringsliv med en högre andel kunskapsföretag. 2030 är Strömstad fortsatt attraktivt för inflyttning liksom för etableringar på sträckan Oslo-Köpenhamn. *Enligt statistikdelen från Svenskt Näringslivs undersökning om Företagsklimatet. Ranking 6 av 290 kommuner. ** Statistik från Campingar, Hotell och vandrarhem, SCB och Turistrådet. Strömstads kommun har en näringslivsstruktur med många mindre företag. Det är också inom gruppen mindre företag som nya jobb skapas i framtiden. Antalet arbetstillfällen per 1000 invånare* är högt jämfört med andra kommuner och det finns en stark entreprenörskultur med ett väl uppbyggt system av rådgivning för nya entreprenörer via bland annat Nyföretagarcentrum, Innovatum, Connect och Högskolan Väst. Strömstads kommun har ett mycket bra geografiskt läge mellan Oslo och Göteborg. Näringslivet präglas av gränshandel och besöksnäring. Handeln står för 28% av totalt antal 2

4. EN FÖRETAGSVÄNLIG KOMMUN Strömstads kommun näringslivsarbete ska kännetecknas av följande värden: gott värdskap via företagslotsen ge en snabb, tydlig, tillmötesgående och samordnad myndighetsutövning bidra till tillväxt i befintliga företag samsyn mellan kommun och näringsliv om näringslivets betydelse och kommunens roll. utvecklat samarbete och samverkan mellan kommunen och näringslivet och dess organisationer kunna erbjuda exploateringsbar industrimark både på kort och lång sikt underlätta företagande och inflyttning genom bevakning av infrastrukturfrågor Stimulera nyföretagande och nyetableringar i kommunen Skapa förutsättningar för integration kopplat till arbetstillfällen och praktik 5. FOKUSOMRÅDEN I november 2016 genomfördes en utvecklingsdag och där deltog företagare, politiker och kommuntjänstemän. Via grupparbeten fick deltagarna identifiera styrkor och svagheter med kommunen. Därefter började arbetet med att fokusera på vilka områden som kommunen, tillsammans med företagen, ska satsa på för att uppnå de långsiktiga målen. Fem fokusområden valdes ut. 5.1 VARUMÄRKET STRÖMSTAD Strömstads kommun är en attraktiv kommun att bo, besöka och verka i. För att fler ska upptäcka detta behöver insatserna öka för marknadsföring av kommunen men även utveckla utbudet av aktiviteter och service. En viktig utgångspunkt är att samverka med lokala företagsledare, företagare och entreprenörer. Det är via dem som stor del av attraktionskraften skapas i form av service och utbud. Hög kvalité på skola, vård och omsorg är starkt förknippad med attraktionskraften för en kommun. Även ett rikt utbud på fritidsaktiviteter och kulturliv är viktiga för att lyckas skapa ökad attraktionskraft. Huvudprincipen för det operativa arbetet är här att samverka och hitta effektiva sätt att marknadsföra kommunen utifrån ett brett medborgarperspektiv. 5.2 NÄRINGSLIV OCH FÖRETAG En förutsättning för ett bra företagsklimat är att det finns ett bra samtalsklimat mellan näringslivets olika parter. En väl fungerande dialog är en viktig förutsättning för att åstadkomma förbättringar och innebär att ständigt utveckla sättet kommunicera och skapa forum för dialog. Öppenhet, respekt och tydlighet är bärande värdeord som ska prägla dialogens karaktär. Kommunen är en viktig partner i samverkan med företag, intresseorganisationer och föreningar och kan bidra till att det skapas fler och bättre affärer. Små företag har ofta ett större behov av affärsutvecklingsstöd i form av exempelvis kompetensutveckling eller finansieringsmöjligheter. Förmågan att attrahera företagarfrämjande aktörer som universitet och högskolor på det regionala och nationella planet så att tjänster, kunskap och kapital kan stödja företagen på det lokala planet är av största vikt. 3

5.3 BYGGA BO Kommunen strävar efter att ha god tillgång till mark, lokaler och bostäder. Planärenden och bygglov ska hanteras effektivt och med god framförhållning. 5.4 INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER Strömstads kommun har en stark position med sin geografiska placering mellan Oslo och Göteborg. Attraktiva boendemiljöer och goda möjligheter till arbetspendling är avgörande för att få människor att flytta till kommunen. Bra kommunikationsmöjligheter mellan Strömstads kommun och omvärlden, samt mellan de olika kommundelarna. Ett fungerande och väl utbyggt fibernät är en avgörande fråga som påverkar företagen i kommunen. 5.5 SKOLA, UTBILDNING OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Utvecklingsområdet syftar till att öka tillgången på rätt utbildad arbetskraft och skapa ökade möjligheter till sysselsättning. Det handlar också om att utveckla samarbetet mellan skola, näringsliv och andra aktörer. Kommunens skolelever ska ha kunskap om framtida yrkesval och arbetsmarknad samt främja utvecklingen av entreprenörskap i skolan. 6. ÅRLIGA HANDLINGS- PLANER Handlingsplanen görs varje år och aktiviteterna ska vara mätbara. Målen för kommunen, som berör näringslivsklimatet, ska finnas som en bilaga till handlingsplanen. En del av handlingsplanen är de aktiviteter som sker i grupparbeten mellan företagare, politiker och kommuntjänstemän, där aktiviteterna utgår från fokusområdena. Aktiviteterna ska genomföras via en tidsplan med en resurs- och ansvarsfördelning. 6.1 GENOMFÖRANDE Kommunstyrelsen är huvudansvarig för näringslivsstrategin. Ansvaret för olika delar av näringslivsstrategin kan beröra en eller flera nämnder samt de kommunala bolagen. Nämnder, bolagen samt förvaltningen ska tillsammans med och i samarbete med externa aktörer medverka till att näringslivsstrategin genomförs. Många av insatserna kräver engagemang och ansvarstagande över olika verksamhetsområden samt samarbete med externa aktörer och invånare. 6.2 ANSVARSFÖRDELNING Näringslivsutvecklaren ansvarar för det operativa näringslivsarbetet och rapporterar till utvecklingschefen. Näringslivsutvecklaren är underställd utvecklingschefen med kommunstyrelsen som nämnd. Näringslivsutvecklaren ska även samordna arbetet i Näringslivsrådet som är ett samverkanforum mellan Strömstads 4

kommun, näringslivsorganisationer och näringsidkare med ett gemensamt syfte att föra näringslivsfrågor framåt genom att skapa ett bättre klimat för företagsamhet i kommunen. Strömstads kommuns näringslivsstrategi ska förankras i Näringslivsråd och fastslås i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. I kommunen finns även näringslivsgruppen, bestående av kommuntjänstemän och politiker från Kommunstyrelsens arbetsutskott. Syftet är att göra en avstämning av näringslivsfrågor och det sker fyra gånger per år. 6.3 UPPFÖLJNING Genom att tydligare koppla samman näringslivsstrategin med kommunens system för styrning kan arbetet följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen samt genom nämndernas verksamhetsplaner och de nämndspecifika verksamhetsmålens indikatorer. 5