14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

Relevanta dokument
7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

Förslag till utformning av cykelöverfart

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna

Sveriges trafiksäkerhetsarbete

2 Vägutrustningsplaner

Avdelningen för Vägutformning & Trafik (VT) Kontoret för vägutformning (VTv)

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Cykelpassager och cykelöverfarter

VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73)

När du ska korsa en gata

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar

Regelverk som påverkar gående

Svensk författningssamling

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. om vägmärken och andra anordningar

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m

Hastighetsdämpande åtgärder. Informationshandling kring alternativ för sänkt hastighet och deras olika syfte

Vägverkets författningssamling

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

Vägverkets författningssamling

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

informerar Fartdämpande åtgärder på enskilda vägar

Akut = inom 1-8 timmar beroende hur akut, Mindre allvarlig = 3 arbetsdagar, Brist = en arbetsvecka. Styrande dokument TRVK 5.1 IFS 6.01, 7.

Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken.

Yttrande över promemoria om cykelregler (dnr N2017/03102/TIF)

Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken

Svensk författningssamling

Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad

Säkrare cykelpassager

18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN

Taxa för kommunal parkeringsövervakning

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken

Fartdämpande åtgärder på enskilda vägar

Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen

Vanliga vägmärken på enskild väg

Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor

PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059

RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer]

Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) Korsningar

3 Placering och linjeföring

Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där

Svensk författningssamling

Vägmärken Trafiksignal

Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar;

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

Arbetsplatskontroll väg

Trafikkontoret. Snabbguide trafikreglering på enskild väg.

Riktlinjer för passager i Västerås

3 Längsgående markeringar

Vägmärkesförordning (2007:90)

Märke F11 vägnamn. Innehåll RIKTLINJE 1 (6)

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun

Transportstyrelsens remissvar på regeringens förslag till nya cykelregler genom promemoria Cykelregler

Promemoria Cykelregler (N2017/03102/TIF)

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17.

Vägars och gators utformning Vägmärken del 2

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Gatunamnskyltar och vägmärken

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

Analys av trafiksituationen

Handbok Vägmärken för Leksands Kommun

Resultat från VTI:s enkät till landets kommuner 1999/2000 gällande kommunernas väg- och gatunät

TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER

Aktuellt från Transportstyrelsen

VV publikation 2002:

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Förslag på underbeteckningar för vägmärken

TRV 2017: Råd för vägar och gators utformning Supplement 1

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

reglera trafiken med hjälp av vägmärken, vägmarkering m.m. utan att bygga om.

Förändringar i VGU 2015

BLOMLÅDOR SOM TRAFIKHINDER

Att cykla på enskilda vägar är tillåtet. Markägare får inte sätta upp skyltar som förbjuder cykling.

handbok Arbete på väg

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken

KONTROLL Checklista version: 25, giltig from: Kontrollant Medföljande kontrollant Kontrollid. TA-plan Projektnummer Arbetets ärendenummer

Vägars och gators utformning Vägmärken del 1

ÖVERSYN AV LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER I VINDELN

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

KUNGL. MAJ:TS KUNGÖRELSE. om ändring av kungörelsen den 7 december 1951 (nr 744) angående vägmärken m. m.;

13 Stigningsfält och omkörningsfält

3 Placering av samt storlekar på vägmärken

Svensk författningssamling

Principer för utformning inför upprustning av Drottning Kristinas väg.

Torsby kommuns regler för säkerhet vid gatuoch vägarbete där Torsby kommun är väghållare

Lars A. Gångfartsgator

Svensk författningssamling

Handbokens bilagor kan vara unika för varje kommun.

Transkript:

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och vägmarkeringar. Olika färger och material ger dock inte trafikanterna några anvisningar som de är skyldiga att följa. Den verkan har endast vägmärken, vägmarkeringar och andra anordningar enligt Vägmärkesförordningen, VMF. På gator i centrummiljöer bör vägvisning, vägmärken och vägmarkering begränsas, och anpassas till önskemålet att genom rumsbildningar, ytmaterial och möblering öka upplevelsevärdet, påverka hastighetsbeteendet samt öka trafiksäkerheten och trivseln. Synligheten och tydligheten hos körfält, ytor för olika trafikanter, gupp, förskjutningar etc. kan ökas med olika typer av sten, betong eller annat material, som påkallar trafikantens uppmärksamhet. Material, färg och form kan samtidigt väljas så att det harmoniserar med gaturummet i övrigt. Dessa önskemål måste anpassas till Trafikförordningen, TrF, och Vägmärkesförordningen, VMF. TrF anger hur trafikanterna ska bete sig i olika situationer och förhållanden. VMF ger regler om innebörd och användning av vägmärken och vägmarkeringar. Dessa kan också användas för information om vägval samt varning för hinder och risker. Syftet med vägmärken och vägmarkeringar kan också vara att klarlägga gällande trafikregler som t ex väjningsskyldighet vid smal väg och vid GC-korsning. Vägmarkeringar ska vara vita eller gula med vissa geometriska former och placeringar för att vara juridiskt giltiga enligt VMF. Detta innebär att vägmarkeringar inte juridiskt kan ersättas med skilda ytmaterial som t ex storgatsten mellan körriktningar eller markplattor vid övergångsställe. Skilda ytmaterial kan däremot fungera väl för att varna för hinder och för att upplysa trafikanter om anläggningens avsedda funktion. Vägmarkeringar är därför inte alltid nödvändigt. Hindren ska vara tydliga för trafikanten och vid behov förvarnas med varningsmärke 1.1.10 Ojämn väg eller 1.1.3 Avsmalnande väg. Områden eller vägsträckor där farthinder anlagts kan utmärkas med vägmärke 1.4.7 Lågfartsväg och 1.4.8 Lågfartsväg upphör vid inledning och avslutning av miljöprioriterad väg (om VR30). FIGUR 14-1 Märke 1.4.7 Lågfartsväg och 1.4.8 Lågfartsväg upphör VGU VV publikation 2004:80 2004-05 199

För trafikanten anger märke 1.4.7 att sådana åtgärder vidtagits för att begränsa hastigheten så att det inte är lämpligt att hålla en högre färdhastighet än 30 km/h. Vid enstaka gupp eller förskjutning ska i normalfallet alltid särskild utmärkning ske, t ex med varningsmärke 1.1.10 Ojämn väg, 7.1.2 Markeringsskärm för sidohinder eller likvärdig anordning samt eventuellt också kvadratisk vägmarkering 0,5x0,5 m på guppet, se FIGUR 14-2. Skälen för utmärkning är att varna och upplysa trafikanter och driftfordon om åtgärderna i dagsljus såväl som i mörker. Behovet bedöms vara större vid gupp än vid förskjutning. Anordning vid sida av gupp bör förses med markeringsskärm för sidohinder. Gupp bör markeras med målade rutor 0,5 x 0,5 m FIGUR 14-2 Utmärkning av gupp Utseende och användning av vägmärken i korsning regleras närmare av VMF och VVFS. Se också Kapitel 10 Utmärkning av korsningar. Vid miljöprioriterad väg kan följande anpassningar ske inom ramen för gällande regler: Understorlek kan användas på vägmärken. Kommentar: Understorlek är för förbuds- och påbudsmärken med diameter 400 mm och för varningsmärken med sida 600 mm Textstorleken kan minska till 120 mm för allmän vägvisning. Anpassning av placering av märken i sid- och höjdled kan ske, men hänsyn bör tas till snöröjning, utstickande backspeglar, o.d. Förberedande vägvisning i form av orienteringstavlor eller tabellvägvisare behövs i regel inte. Följande delmoment redovisar vilka vägmärken och vägmarkeringar som normalt behöver övervägas i en avvägning med kraven i TrF och VMF vid utformning av miljöprioriterade vägar: Kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med platågupp enligt figur 14-3. Upphöjd korsning enligt FIGUR 14-4. Avsmalning enligt FIGUR 14-5. Liten cirkulationsplats enligt FIGUR 14-6. Hastighetsdämpande anordningar behöver inte vara utmärkta med varningsmärken om de är anpassade till den högsta tillåtna hastigheten för vägen, samt är tydligt synliggjorda. 200 VGU VV publikation 2004:80 2004-0

På en miljöprioriterad väg som utmärkts med märket för lågfartsväg bör normalt inte varningsmärke för avsmalnande väg, ojämn väg el. dyl. behövas. Vid VR50/30 bör dock övervägas om åtgärder som möblering, ytmaterial, m.m. är tillräckliga eller om varningsmärken behövs. 14.2 Kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med platågupp Ej obligatoriskt Ej obligatoriskt FIGUR 14-3 Kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med platågupp Kommentar: Varningsmärke för cyklister och mopedförare bör normalt inte behövas på en väl utformad miljöprioriterad väg. Vid kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med platågupp kan följande vägmärken och vägmarkeringar komma ifråga, se FIGUR 14-3: Vägmärke 1.4.28 och vägmarkering 4.2.3 erfordras vid gångpassage för att de Vägmärke 1.4.28 Övergångsställe och vägmarkering 4.2.3 Övergångsställe skall finnas vid gångpassage som är övergångsställe. Varningsmärke 1.1.44 Cyklister och mopedförare på körbanan kan vid behov användas. Varningsmärke 1.1.10 Ojämn väg strax före guppet om behov finns för att varna för guppet. 7.1.2 Markeringsskärm för sidohinder om behov finns för att upplysa och varna trafikanter och snöröjningsfordon om guppet Påbudsmärke 1.3.2 Påbjuden körbana om behov finns att ange på vilken sida ett hinder ska passeras Särskilda reglerna för övergångsställe ska gälla för fordonsförare och gående. Platser där gående korsar körbanan bör ordnas så att de är säkra, tydliga och ger VGU VV publikation 2004:80 2004-05 201

god framkomlighet för gående. Låga fordonshastigheter, högst 30 km/h, ger god trafiksäkerhet. För beslut om när övergångsställe behövs respektive inte behövs utmärkas hänvisas till Säkra gångpassagen. 14.3 Upphöjd korsning Upphöjd korsning, gärna med avvikande färg- eller ytmaterial, är en vanlig hastighetsdämpande åtgärd, se FIGUR 14-4. FIGUR 14-4 Exempel på upphöjd korsning TrF och VMF har inga särskilda regler för upphöjda korsningar. Trafikreglerna ändras inte heller av att korsningen är upphöjd. 202 VGU VV publikation 2004:80 2004-0

14.4 Avsmalning FIGUR 14-5 Exempel på vägmärken vid enkel- respektive dubbelsidig avsmalning Avsmalningen kan vara enkel- eller dubbelsidig. Följande vägmärken och vägmarkeringar kan vara aktuella, se FIGUR 14-5: Varningsmärke 1.1.3 Avsmalnande väg kan användas vid behov för att upplysa och varna trafikanterna om avsmalningen. Märke 7.1.2 Markeringsskärm för sidohinder kan användas vid behov för att upplysa och varna trafikanterna om avsmalningen. I undantagsfall vid dubbelsidig avsmalning kan förbudsmärke 1.2.60 Skyldighet att lämna företräde för mötande fordon och anvisningsmärke 1.4.21 Skyldighet för mötande fordon att lämna företräde användas för att reglera företrädesregler på en vägsträcka. Varningsmärke om avsmalnande väg och sidomarkeringsskärm är inte nödvändigt inne på en miljöprioriterad väg utmärkt med märke 1.4.7 Lågfartsväg. Vid VR50/30 bör övervägas om varningsmärken krävs eller om övriga åtgärder som möblering, ytmaterial mm är tillräckliga. Vid avsmalningar kan i undantagsfall finnas behov av att vägleda cyklister. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 203

14.5 Hastighetsdämpande korsning; liten cirkulationsplats FIGUR 14-6 Möjliga vägmärken vid hastighetsdämpande korsning; liten cirkulationsplats Liten cirkulationsplats är en effektiv hastighetsdämpare, både genom utformning och reglering, se Kapitel 10. Följande vägmärken och vägmarkeringar kan vara aktuella, se FIGUR 14-6: Påbudsmärke 1.3.3 Cirkulationsplats som anger påbjuden körriktning i cirkulationsplatsen Kommentar: TrF anger att det krävs lokal trafikföreskrift för att en korsning ska vara cirkulationsplats. Sådan föreskrift meddelas av kommun eller statlig myndighet, se TrF. Varningsmärke 1.1.23 Väjningsplikt anger att anslutande trafik har väjningsplikt Enligt VMF får märket för cirkulationstrafik endast användas tillsammans med märke 1.1.23 Väjningsplikt eller märke 1.2.50 Stopp. 204 VGU VV publikation 2004:80 2004-0