Långfärdsleder. utanför det statliga ledsystemet i fjällen NATURCENTRUM AB. Kartläggning av vandringsleder

Kartläggning av vandringsleder Långfärdsleder utanför det statliga ledsystemet i fjällen Enkätundersökning, sammanställning och förslag av Jonas Stenström och Anna Elf, Naturcentrum AB under medverkan av Friluftplanering Ingemar Ahlström NATURCENTRUM AB

Uppdragsgivare Jenny Lindman Naturvårdsverket Uppdragstagare Naturcentrum AB, 2016 Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Tel. 010-220 12 00 ncab@naturcentrum.se Personal från Naturcentrum Jonas Stenström (huvudförfattare) Anna Elf (enkätundersökning mm) Ingemar Ahlström (friluftsexpert, underkonsult) 2

Förord Vandra är mer än att gå. Syftet med en vandringsled är att få ut människor, både närboende och turister, i naturen för att upptäcka och uppleva natur och kultur. En vandring kan ta några timmar eller många veckor. För att orientera sig längs leden krävs märkningar och vägvisning. Tydlig märkning och vägvisning visar vägen och bidrar till trygghet och säkerhet. Märkning och vägvisning är också en del i marknadsföringen av friluftsliv och turism. Tydlig märkning är ett varumärke som signalerar ansvar och goda ambitioner. Anläggningar och anordningar av olika slag underlättar vandrandet och kan göra leden mer attraktiv. Det kan vara broar, spänger, eldstäder, bänkar, vindskydd, stättor och grindar. Kvaliteten på ledernas anläggningar är, precis som märkningen, av stor betydelse för besökarens upplevelser. I takt med att vandrarna blir fler och nya besöksgrupper hittar ut till lederna kommer kraven på anläggningar för komfort och tillgänglighet sannolikt öka, och därmed behoven av underhåll. En bra karta som beskriver leden och dess omgivningar, med lämpliga etapper och platser för rast eller övernattning, är en förutsättning för att kunna planera sin vandring. Kartan ger också trygghet. Vandraren behöver också information om anslutande kommunikationer, parkeringsmöjligheter, vattentillgång, svårighetsgrad och annat som gör det möjligt att planera sin vandring. Naturvägledning i form av broschyrer och skyltar med vars hjälp man kan upptäcka mycket som man annars kanske missat, är också värdefull. Information som beskriver vad som gäller på leden krävs också för att minska risken för konflikter med markägare och mellan olika användargrupper. Den som ger sig ut på en vandringsled måste själv se till att ha den utrustning som krävs och ta ansvar för den egna säkerheten, men huvudmannen för leden har ansvaret för att hålla anläggningar och anordningar i ofarligt skick och förebygga olyckor. Huvudmannens ansvar gäller även om det praktiska ansvaret för tillsyn och underhåll har lagts ut på någon annan, till exempel en frivilligorganisation. Naturcentrum AB december 2016 3

Innehåll UPPDRAG OCH METODER 5 Bakgrund 5 Syfte, genomförande och status 5 Läsanvisning 6 Definition och avgränsning 6 Metoder 7 RESULTAT OCH SLUTSATSER 9 Identifiering av leder och huvudmän 9 Typer 12 Ansvar och organisation 16 Ekonomi 22 Kvalitetsstandard 27 Kartmaterial 29 Information och marknadsföring 32 Märkning (ledmarkering) 34 Anläggningar 38 Anpassningar för tillgänglighet 40 Vägledning och utbildning 42 Markägarkontakter 44 Uppföljning och kontroll 48 Andra aktiviteter 51 Vandringslyftet -sammanfattning av förslag till åtgärder 53 Bilaga 1 Ledförteckning 56 Bilaga 2 Angelägna åtgärder för den aktuella vandringsleden 59 Bilaga 3 Angelägna åtgärder för långfärdsleder i allmänhet 67 4

Uppdrag och metoder Bakgrund Kartläggning av vandringsleder är en del av ett regeringsuppdrag. Målet för regeringsuppdraget är att Naturvårdsverket ska utveckla förutsättningarna för friluftslivet genom att kartlägga systemet av vandringsleder i hela landet vad gäller typer, status (skick) och ansvarsförhållanden. Uppdraget är en del av tre om friluftsliv som beskrivs i Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2016. Regeringsuppdraget ska genomföras så att alla människor, oavsett förutsättningar utifrån ålder, kön, socioekonomisk status, etnisk och kulturell bakgrund, intresse, funktionsförmåga med mera, ges förutsättningar att vistas i naturen och utöva friluftsliv med allemansrätten som grund. Syfte, genomförande och status Syftet med detta konsultuppdrag är att kartlägga och samla in underlag som behövs för att utforma konkreta förslag till hur arbetet med långfärdsleder utanför det statliga ledsystemet kan utvecklas för att främja friluftsliv, turism och tillgänglighet. Kartläggningen bygger på en enkätundersökning och samtal med ett stort antal ledförvaltare. Eftersom ansvarsfördelningen i många fall är oklar används fortsättningsvis termen kontaktperson istället för ledförvaltare. Med kontaktperson menas de som svarat på enkäten eller som lämnat uppgifter vid telefonsamtal. Vilket ansvar och vilken erfarenhet dessa personer har kan variera mycket. Sammanställningen bygger i huvudsak på kontaktpersonernas egna uppfattningar. Olika personer kan ha olika syn på vad som är bra och dålig kvalitet eller vad som menas med olika begrepp som kvalitetsstandard, tillsyn, utbildning, huvudmannaskap eller ledförvaltare. Det går därför inte att rakt av jämföra svaren från olika kontaktpersoner med varandra, och vi kan heller inte säkert avgöra hur deras uppfattning stämmer med vad vandrare längs lederna tycker. Utredningen har inte omfattat fältkontroller för att avgöra hur väl kontaktpersonernas bedömningar stämmer med hur det ser ut i fält. I några fall delger utredarna sina egna erfarenheter, vilket då framgår av formuleringarna. Förslag till åtgärder bygger på vad som framkommit under kartläggningen, men med särskilt fokus mot strategiska och grundläggande åtgärder av gemensamt nationellt intresse. De förslag som presenteras kan utgöra utgångspunkter i ett utvecklingsarbete, men behöver bearbetas och förtydligas ytterligare i dialog med andra aktörer. Slutsatser och förslag är författarnas och kan inte betraktas som Naturvårdsverkets ståndpunkter. 5

Läsanvisning Rapporten börjar med ett inledande kapitel med bland annat bakgrund, syfte, definitioner, avgränsning och metodik. Sedan följer ett kort kapitel om vandring och vandringsleder utifrån ett helhetsperspektiv. Resultat av samtal och enkät presenteras i ett längre kapitel, som i sin tur är indelat i olika avsnitt. I det första avsnittet redovisas det inledande arbetet, som omfattade identifiering av vandringsleder och huvudmän. Därefter presenteras resultatet utifrån ett antal viktiga kvalitetsaspekter som organisation och ansvar, ekonomi, märkning, kartmaterial och så vidare. Resultatet innehåller både enkätsvar och uppgifter, samt synpunkter och värderingar som kontaktpersoner lämnat i dialog. Varje avsnitt avslutas med slutsatser och förslag till åtgärder. En sammanfattning av samtliga åtgärder presenteras i ett avslutande kapitel. I bilaga 1 finns en lista på samtliga vandringleder som omfattats av enkäten (dvs de där någon kontaktperson svarat). I bilaga 2 och 3 redovisas samtliga förslag på angelägna åtgärder som kontaktpersonerna själva angett i enkäten. Definition och avgränsning Långfärdsleder definieras i uppdraget till Naturcentrum som leder eller ledsystem som etablerats med tanke på flerdagarsturer, alltså att det krävs övernattning. Dessa leder är i allmänhet minst 15 km långa. Uppdraget skulle ursprungligen omfatta vandringsleder och skidleder, men behandlar i praktiken enbart vandringsleder. Det beror på att endast ett fåtal skidleder utanför det statliga ledsystemet som uppfyllde definitionen ovan kunde identifieras före enkäten gick ut. Uppdraget berör inte vandringsleder inom det statliga ledsystemet i fjällen eller kortare vandringsleder, men många av förslagen bör utökas till att även omfatta andra typer av vandringsleder och friluftsleder. Nedanstående tabell visar hur vandringsleder i Sverige skulle kunna delas in. I många fall är gränserna flytande mellan olika typer och det kan finnas avvikelser från det som redovisas i tabellen. Uppdraget omfattar inte andra typer av leder för friluftsliv, till exempel ridleder och cykelleder, men det finns ändå tydliga beröringspunkter även för dessa. Andra typer av friluftsleder berörs därför i vissa resonemang och resultat. Tabell 1: Visar hur olika typer av vandringsleder i Sverige skulle kunna beskrivas. Man bör notera att det finns överlapp mellan flera av kategorierna och att det saknas en entydig officiell indelningsgrund. Kategorier Det statliga ledsystemet i fjällen Långfärdsleder i låglandet, ej pilgrimsleder Pilgrimsleder Leder i skyddade områden, ej långfärdsleder Övriga kortare leder Huvudsakligt huvudmannaskap Naturvårdsverket Regioner, kommuner, föreningar Svenska kyrkan, kommuner Länsstyrelser, kommuner, stiftelser Kommuner, föreningar 6

Metoder Arbetet har bestått av följande moment. Identifiering av leder och huvudmän Som utgångspunkt för arbetet med att identifiera leder och huvudmän användes ett antal webbaserade sammanställningar över Sveriges vandringsleder: sverigesvandringsleder.se, vandringsguiden.se och gang.se (Svenska Gång & Vandrarförbundets sammanställning). Dessutom användes uppgifter från Vandra i Sverige en vägvisare till sevärdheterna längs Sveriges vandringsleder (Lars Magnusson, Prisma Bokförlag 2002). Med hjälp av informationen från dessa källor upprättades en bruttolista över vandringsleder som kunde uppfylla definitionen för långfärdsled enligt uppdraget. För att få fram uppgifter om huvudmän eller kontaktpersoner krävdes många kompletterande telefonsamtal. Uppskattningsvis ringdes 150 200 samtal. I samband med dessa samtal kompletterades ledförteckningen efterhand. En dialog om brister och möjligheter påbörjades. På så sätt skaffade vi oss en första uppfattning om vad kontaktpersonerna ansåg vara viktiga framgångsfaktorer, utmaningar och hinder i förvaltningen av vandringlederna. Utformning av enkät Med utgångspunkt från egna erfarenheter och den information som framkom under telefonsamtalen identifierades ett antal viktiga kvalitetsaspekter som utgjorde underlag för att formulera enkätfrågor. Enkäten utformades i det digitala verktyget Kurios. En testversion av enkäten skickades på en remiss till en referensgrupp bestående av fem personer. Frågorna justerades utifrån referensgruppens synpunkter. Totalt formulerades 53 frågor, varav 46 frågor med fasta svarsalternativ och 7 frågor med fritextsvar, samt 9 stycken kommentarsfält med möjlighet att kommentera och förtydliga svar man lämnat inom respektive avsnitt. Utskick av enkät Enkäten med följebrev skickades med e-post till kontaktpersoner för totalt 138 vandringsleder (206 stycken kontaktpersoner inklusive representanter för alla delsträckor som bedömdes ha olika huvudmän). Om det inte gick att få fram namn på en tänkbar kontaktperson skickades enkäten till huvudadressen på den myndighet eller organisation som bedömdes vara huvudman för vandringsleden/delsträckan. Ytterligare ett drygt fyrtiotal vandringsleder hade ursprungligen identifierats genom uppgifter i olika förteckningar och på hemsidor, men utgick av olika skäl. 7

Sammanställning och analys av enkätsvar Totalt inkom 116 fullständigt ifyllda enkätsvar, vilket var drygt hälften av alla som fått enkäten. Från vissa vandringsleder kom flera svar eftersom huvudmannaskapet är delat mellan olika kommuner. Svaren representerar totalt 83 vandringsleder. Enkäten sammanställdes och bearbetades med hjälp av enkätverktyget Kurios, och ytterligare analys och bearbetning gjordes i Excel. Sammanställning av rapport Rapporten har sammanställts i Word och redovisar de viktigaste resultaten från kartläggningen, samt slutsatser och förslag till åtgärder. Se även under Läsanvisning på sidan 6. Konsultation - webinarium Den 7 december genomfördes ett webinarium som presenterade en sammanfattning av resultatet och preliminära förslag till åtgärder. Webinariet hade 59 deltagare, vilka även kunde deltaga genom en chat och genom att rösta på några olika förslag. Mötet är tillgängligt via den här länken: http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- Sverige/Regeringsuppdrag/Utveckling-av-friluftslivet/Vandringsleder-i-Sverige-ifokus/ 8

Resultat och slutsatser Identifiering av leder och huvudmän Resultat Kontaktpersoner och huvudmän Det visade sig svårt att få fram entydiga och samlade uppgifter om huvudmän och kontaktpersoner för långfärdsleder utanför det statliga ledsystemet. Visserligen fanns en del förteckningar, men många uppgifter stämde inte och ingen av listorna var den andra lik. Vissa vandringsleder verkade ha upphört att existera, eller åtminstone gick det inte att få tag på någon ansvarig person. I andra fall kunde en och samma vandringsled uppträda med olika namn i olika sammanhang. Det hela komplicerades ytterligare av att en del regionala leder går över flera kommuner, men saknar en regional samordnare. Det gick inte heller att få fram någon entydig definition för vad som menas med att vara huvudman för en vandringsled. Olika personer hade olika uppfattningar (eller ingen uppfattning alls) i denna fråga. Detsamma gäller till exempel begrepp som ledförvaltare och tillsyn. Inga av dessa begrepp har någon entydig definition. Då uppgifter på hemsidor inte stämde eller då det saknades uppgifter om huvudman eller kontaktperson krävdes många kompletterande telefonsamtal för reda ut olika förhållanden. Övrig information på hemsidor och i olika källor Information på hemsidor och i andra källor visade sig ha väldigt olika kvalitet. En del information verkade vara aktuell, uppdaterad och stämma väl med nuvarande förhållanden, men det är svårt att avgöra innan man varit i kontakt med ansvariga personer eller gjort en kontroll i fält. I vissa fall kan information om en vandringsled finnas kvar även om vandringsleden i praktiken inte längre existerar. Hur mycket långfärdsleder för vandring finns det? I det inledande arbetet med identifiering av leder och huvudmän, identifierades totalt 160 200 vandringsleder, vilka rimligen bedömdes uppfylla definitionen för långfärdsled som den formulerats i uppdraget. Det är svårt att säga exakt hur många leder som finns eftersom det saknas samlade, säkra och aktuella uppgifter. Vissa leder följer samma sträckor, vilket kan leda till dubbelräkning. Samma led byter ibland namn, återkommer under olika namn eller saknar helt skötsel. Ska man göra en grov uppskattning om hur många mil långfärdsled som finns i Sverige, utanför det statliga ledsystemet, hamnar siffran kring 1500 2000 mil. Av den sträckan bedöms cirka 600 mil vara pilgrimsleder, se vidare under rubriken Typer. Enkätsvaren representerar drygt 800 mil vandringsled, vilket kanske motsvarar hälften av den totala sträckan av långfärdsleder för vandring utanför det statliga 9

ledsystemet. Skåneleden med sina 860 km är den längsta vandringsleden som finns representerad i undersökningen. Vi antar att de vandringsleder som medverkat i enkäten i genomsnitt har bättre status och skick en de som inte deltagit, men det finns säkerligen undantag från detta. Dialog med kontaktpersoner Telefonsamtalen gav tillfälle till en inledande dialog med olika kontaktpersoner om vad de upplevde som framgångsfaktorer, brister och utmaningar i arbetet med långfärdsleder för vandring. I denna dialog framkom det personliga engagemanget och en aktiv och engagerad huvudman som de viktigaste faktorerna för framgång. Dessutom identifierades ett antal andra kvalitetsaspekter som många ledförvaltare ansåg var viktiga. Dessa sammanfattas nedan: Tydliga ansvarsförhållande och god organisation Samordning mellan olika aktörer Långsiktig säkrad ekonomi Ett helhetstänk Bra, tydliga och korrekta kartor Tydlig ledmarkering Marknadsföring och information, som är intresseväckande och korrekt Kontinuerlig tillsyn och underhåll Olika typer av anordningar för att underlätta för besökaren Bra kontakter med markägare Samnyttjande och god samordning med andra typer av leder och aktiviteter Slutsatser och förslag till åtgärder Stöd till engagemanget Idag finns ett stort antal långfärdsleder i Sverige. Engagemanget för att etablera vandringsleder och informera om vandring är stort, vilket naturligtvis är väldigt positivt. Det är viktigt att ta tillvara det engagemang som finns. Samtidigt måste också förvaltningen av alla uppstartade vandringsleder fungera långsiktigt och uppgifter som tänkbara besökare tar del av måste stämma. Det personliga engagemanget är en framgångsfaktor, men också en akilleshäl, den dag en engagerad tjänsteman eller föreningsmänniska försvinner. Den inledande dialogen gav tydliga indikationer kring behovet av mer långsiktighet, stöd, riktlinjer, vägledning och samordning. Utmaningen i utvecklingsarbetet för vandringsleder är att förstärka organisationen utan att hindra kreativitet och engagemang. En rimlig avvägning mellan dessa aspekter har varit viktig för att hitta rätt nivå kring detaljer i de förslag som denna utredning föreslår. 1500 2000 mil långfärdsled är en fantastisk potential för att stimulera till friluftsliv, folkhälsa och naturturism. Många gör ett utomordentligt arbete, ofta med små eller varierande resurser, men enkätundersökningen och dialogen med kon- 10

taktpersonerna visar att det ur ett nationellt gemensamt perspektiv finns stora brister avseende organisation och långsiktig förvaltning. Det gäller inte alltid, men det skapar osäkerhet både bland dem som arbetar med vandringsleder och de som förväntas använda dem. Nationellt register och datavärd Det inledande arbetet satte ljuset på det faktum att det saknas en gemensam aktuell förteckning över vandringsleder. En första angelägen åtgärd är därför att utse en nationell datavärd för vandringsleder som får i uppdrag att upprätta ett GIS-baserat register. Ett sådant register bör minst innehålla nedanstående uppgifter. Ytterligare uppgifter kan kopplas på efter hand. Unikt ID-nummer och unikt namn. Fastställd sträcka. Ansvarig huvudman och kontaktperson inklusive kontaktuppgifter. Vilken organisation eller myndighet som ska handha ett sådant register behöver utredas vidare. Om samma organisation eller myndighet ska ha ytterligare samordningsansvar är också frågor som behöver utredas. Tydligare huvudmannaskap Det behöver förtydligas vilka åtagande som innefattas i begreppet huvudman för vandringsled, hur förvaltning av regionala leder bäst organiseras och vad som bör ingå i ett nationellt ansvar. Detta och andra viktiga kvalitetsfrågor beskrivs närmare i följande avsnitt. 11

Typer Resultat Det saknas vedertagna och entydiga definitioner och indelningsgrunder för olika typer av vandringsleder. I det inledande arbetet med detta uppdrag gjordes ett försök till grov indelning av långfärdsleder utanför det statliga ledsystemet, enligt följande; landskapsled, pilgrimsled, annan längre led, system av leder och rundslinga. Figur 1 nedan visar hur kontaktpersonerna själva kategoriserade sin led enligt denna indelning. I praktiken finns det dock inga tydliga gränser mellan den ena eller andra typen, och med undantag för pilgrimslederna och det statliga ledsystemet i fjällen är det svårt att avgöra vilken typ en viss långfärdsled tillhör. Vissa leder är uppenbart landskapsleder, men det är oklart vart gränsen går till andra leder. Enkätfråga: Vilken ledkategori passar bäst in på den aktuella leden? Landskapsled Pilgrimsled Annan längre led System av leder Rundslinga Annat Figur 1. Landskapsleder Sveriges första landskapsled, eller låglandsled som lederna nedanför fjällkedjan ibland kallas, var Sörmlandsleden och invigdes 1973. Projektet drogs igång som ett privat initiativ av medlemmar i Friluftsfrämjandet i Södertälje. Därefter följde flera liknande exempel under 1970-talet och början av 1980-talet. Landskapslederna ringlar genom landskapen kommun efter kommun. Där en landskapsled slutar tar ofta en annan vid. På så sätt bildar landskapslederna ett nät av leder som sträcker sig genom en stor del av landet. Pilgrimsleder Pilgrimslederna skiljer sig från övriga leder dels genom att huvudmannaskapet ofta ligger hos Svenska kyrkan, men också genom att dessa i många fall följer befintliga vägar eller andra vandringsleder. De följer ofta gamla medeltida färdvägarna mot Nidaros (gammalt namn på Trondheim), dit stora skaror pilgrimer sökte sig under 12

medeltiden för att besöka Olof den heliges grav. Många pilgrimsleder har även andra betydelsefulla religiösa platser som mål, till exempel kloster och kyrkor. Pilgrimslederna är lätta att skilja ut från övriga eftersom de har en egen beteckning, en vedertagen, gemensam symbol och en antagen definition. Definition: "En pilgrimsled är en väg med en start och ett mål - bild av livet självt. Alla tre delarna är viktiga. Vägen är fylld av intryck och på den gör vi avtryck. Kultur, kyrka, landskap och vår reflektion - allt samverkar. En pilgrimsled ger vandraren ett mervärde av andligt/kulturellt innehåll." Denna definition är godkänd av organisationen Pilgrim i Sverige, som är ett nationellt samordningsorgan för lokala och regionala pilgrimsföreningar och för olika intressenter till exempel museer, friluftsorganisationer, kyrkor, studieförbund, kommuner och företag. Andra längre leder Bland dessa leder finns andra långa leder med start och mål på olika platser som varken är landskapsleder eller pilgrimsleder. Avgränsning mot landskapsleder eller andra längre leder är oklar. System av leder Med nätverk avses leder inom ett stort men begränsat område. Avgränsning mot landskapsleder eller andra längre leder är oklar. Rundslinga Med rundslingor menas leder som börjar och slutar på samma plats. Dessa går att skilja ut från övrig leder. Sedan är det en annan fråga om det är relevant och meningsfullt eller ej. Jämförelse mellan olika ledtyper Tabell 2 visar samband mellan ledtyp och hur kontaktpersonerna svarat på några kvalitetsrelaterade frågor. Eftersom det är att svårt att skilja landskapsleder, ledsystem och andra längre leder har dessa typer behandlats gemensamt. Hur huvudmännens kontaktpersoner valt att dela in sina leder följer inget säkert och konsekvent mönster i detta avseende. Resultatet kan uppfattas som att pilgrimslederna i lägre grad instämmer med att arbetet fungerar bra. Många av Pilgrimslederna, speciellt de gamla, saknar huvudman, vilket framgår av enkätsvar och telefonsamtal. Det gäller bland annat lederna i Mellannorrland (Helgonleden, Jämt-Norgevägen, Stråsjöleden m fl), Pilgrimsleden Skaraborg och flera pilgrimsleder i Småland. För övriga typer av leder är skillnaderna små och svåra att dra säkra slutsatser av. Vid tolkning av resultatet bör man även beakta att rundslingorna i högre grad utgörs av kortare leder över 15 kilometer. 13

Tabell 2: Tabellen visar sambandet mellan ledtyp och hur kontaktpersonerna svarat på några kvalitetsrelaterade frågor. Procentsatsen avser svarsalternativet ja där inget annat anges. Ekonomi och organisation Enkätfråga Hur bedömer du möjligheterna att långsiktigt finansiera vandringsledens förvaltning? (svar "Goda") Landskapsled /annan längre led Pilgrimsled Rundslinga 35% 16% 43% Håller huvudmännen regelbundna samordningsmöten? 68% 40% 67% Väl fungerande och långsiktigt finansierad organisation för tillsyn och 23% 0% 19% underhåll? (svar "Instämmer helt och hållet") Kvalitetsstandard Följer arbetet med leden in sin helhet någon kvalitetsstandard? 43% 30% 25% Information och kartor Bedömer du att de ledsträckor som finns angivna på kartor stämmer överens med verkligheten? Finns samlad besöksinformation i någon form för leden i sin helhet? (Avser leder med delat huvudmannaskap) 54% 50% 88% 79% 29% 50% Finns det vägvisning från allmänna vägar till ledens entréer? 36% 5% 31% Finns information på andra språk än svenska? 31% 10% 31% Finns information om ledens svårighetsgrad? 16% 25% 38% Vandringsleden innehåller god kvalitet gällande ledens komponenter - avseende Information? (svar "Instämmer helt och hållet") Vandringsleden innehåller god kvalitet gällande ledens komponenter - avseende övrig skyltning? (svar "Instämmer helt och hållet") Finns leden markerad på någon karta? (svar "Ja, på karta från Lantmäteriet") Märkning 21% 5% 25% 22% 16% 19% 53% 15% 50% Följs någon standard för märkning? 59% 89% 75% Har samordning skett avseende ledernas märkning (avser leder som helt eller delvis följer annan märkt led)? Vandringsleden innehåller god kvalitet gällande ledens komponenter - avseende märkning? (svar "Instämmer helt och hållet") 56% 20% 75% 28% 16% 25% Är vandringsleden märkt i fält? 95% 47% 100% När kontrollerades märkningen senast i fält? (svar "i år") 91% 88% 94% Tillsyn, underhåll och tillgänglighet Genomförs underhåll avseende ledens anläggningar? (svar "ja, underhåll 62% 47% 63% sker kontinuerligt") Vandringsleden innehåller god kvalitet gällande ledens komponenter - 19% 5% 60% avseende anläggningar? (svar "Instämmer helt och hållet") När gjordes tillsyn av underhållet senast i fält? (svar "i år") 86% 78% 88% Har leden på något sätt gjorts tillgänglig för personer med funktionsvariationer? Utbildning och vägledning 10% 11% 6% Finns anvisningar/vägledning för hur tillsyn och underhåll ska utföras? 53% 10% 38% Genomförs utbildningar för de som utför det praktiska arbetet på leden? 22% 20% 38% Markägareavtal Finns gällande avtal med ledens markägare? 23% 16% 27% Hur bedömer du att kontakten med ledens markägare fungerar? (svar "bra") Samlad bedömning Vandringsleden går genom ett intressant landskap med goda förutsättningar att ge vandraren stora upplevelser? (svar "Instämmer helt och hållet") Vandringsleden innehåller god kvalitet gällande ledens komponenter - avseende samlad bedömning? (svar "Instämmer helt och hållet") 28% 17% 27% 64% 74% 56% 19% 5% 13% 14

Slutsatser och förslag till åtgärder Kategorier och typer skapas genom aktiva beslut Med undantag från Pilgrimslederna är det svårt att urskilja olika typer av långfärdsleder för vandring. Det finns stor inbördes variation utan tydliga gemensamma nämnare. I sammanhanget bör påpekas att tydliga gränser mellan olika typer sällan uppstår av sig själv, det kräver aktiva beslut. Eftersom sådana beslut saknas finns heller inga tydliga typer eller kategorier. Frågan man måste ställa sig i ett framtida utvecklingsarbete är hur och på vilket vis man vill dela upp i olika ledtyper. Frågan bör även kopplas till förtydligande om vilka mål som ska uppnå, och hur ansvaret ska fördelas. Ett helhetsperspektiv Längre vandringsleder utanför det statliga ledsystemet kan emellertid inte ses ur ett isolerat perspektiv. De måste sättas in i ett större sammanhang av vandringsleder och andra leder för friluftsliv. Att reda ut alla begrepp och ansvarsförhållande kring alla typer av leder kräver dock en separat utredning. En sådan bör reda ut vad som ingår i begrepp som Svenska vandringsleder, Sveriges långfärdsleder eller Sveriges friluftsleder och hur de förhåller sig till varandra. Denna aspekt togs bland annat upp av deltagare under webinariet och har också framförts i dialog under utredningen. En sådan kategorisering bör även kopplas till ledmärkning och entydigt symboler som betyder samma sak oavsett var i landet man befinner sig, en fråga som behandlas mer längre fram. Vad är en långfärdsled? Det kan vara angeläget att förtydliga vad som menas med långfärdsleder för vandring utanför det statliga ledsystemet. Om längre vandringsleder ska behandlas i en egen kategori/typ, bör man se över definitionen. Formuleringen som etablerats med tanke på flerdagarsturer är svårtolkad och mindre relevant för långfärdsleder i låglandet. Längre leder i låglandet kan visserligen användas till flerdagsturer, men används i lika hög grad till kortare utflykter. Längden har snarare betydelse genom att de längre lederna knyter samman och skapar ett gemensamt nätverk för längre och kortare vandring. Längden har också betydelse genom att långa leder (nationella och regionala leder) går över flera kommuner, vilket ställer särskilda krav när det gäller förvaltningen. Ur den synpunkten vore det rimligt att betrakta nationella och regionala leder såsom långfärdsleder utan krav på att de ska ha etablerats med tanke på flerdagarsturer. Se vidare sidan 21 angående tydligare regionalt ansvar. Gemensam terminologi och namnskick Om längre vandringsleder utanför det statliga ledsystemet ska behandlas i en egen kategori/typ, bör de ha ett gemensamt enklare namn. Som utgångspunkt för en fortsatt diskussion vill vi nämna följande begrepp som redan används i vissa sammanhang men med oklar innebörd: Svenska landskapsleder och Sveriges låglandsleder. 15

Ansvar och organisation Ekonomi behandlas i huvudsak i nästa kapitel, men eftersom dessa frågor i vissa avseenden hänger samman med ansvar, behandlas ekonomi även delvis i detta kapitel. Resultat Huvudmannaskap Huvuddelen av vandringslederna har kommunal huvudman (figur 2). Det gäller även till exempel många längre leder över flera kommuner, där olika kommunala huvudmän avlöser varandra längs leden. Bland de kommunala företrädare som uppgett avdelning/enhet förtydligar två tredjedelar att huvudmannaskapet ligger under Fritidsenheten, Kultur och Fritid eller motsvarande. Den övriga tredjedelen anger Fastighetskontoret, Tekniska kontoret, Samhällsbyggnad eller motsvarande. Enkätfråga: På vilken nivå finns huvudmannaskapet? Med huvudman menas den som har det yttersta ansvaret. Regional nivå (region, länsstyrelse, stiftelse eller motsvarande) Kommunal nivå Lokal nivå Annat Figur 2 De regionala huvudmännen är i första hand stiftelser och regioner. Företrädare från Svenska kyrkan har i de flesta fall kategoriserat sig som huvudman på regional nivå, men även kategoriserat sig som annat. Lokala huvudmän är i första hand idrottsföreningar, lokalavdelningar av Naturskyddsföreningen och Friluftsfrämjandet, samt hembygdsföreningar. Jämförelse mellan ledtyp och nivå för huvudmannaskap Det finns ingen entydig koppling mellan ledtyp och vilken nivå huvudmannaskapet ligger på, men det finns tendenser (tabell 3). De regionala huvudmännen förvaltar i huvudsak landskapsleder och pilgrimsleder, men ändå har bara 30% av landskapslederna och 40% av pilgrimslederna en regional huvudman. De kommunala huvudmännen förvaltar alla slags leder med en tonvikt på landskapsleder och andra längre leder. De lokala huvudmännen ägnar sig i huvudsak åt andra längre leder och rundslingor. 16

Tabell 3: Redovisar hur huvudmannaskapet fördelar sig på olika nivåer för olika typer av vandringsleder. Regional Kommunal Lokal Annat Landskapsleder 30% 60% 3% 7% Annan längre led 7% 74% 19% 0% Pilgrimsled 40% 30% 5% 25% Ledsystem 22% 70% 8% 0% Rundslinga 0% 44% 44% 12% Annat 10% 40% 30% 20% Huvudmannaskap och samordning kring regionala vandringsleder Cirka hälften av lederna har delat huvudmannaskap (figur 3). Detta gäller för många landskapsleder där respektive kommun är ansvarig för den del av leden som går inom den egna kommunens gränser. För hälften av dessa leder hålls regelbundna samordningsmöten; ytterligare 25 % svarar att samordningsmöten hålls, men bristfälligt. Bland leder med delat huvudmannaskap kan olika ambitionsnivå, bristande samordning kring marknadsföring med mera, och avsaknad av en tydlig part som leder arbetet framåt vara ett problem; något som framförts av några företrädare för dessa leder i både enkätsvar och telefonsamtal. Enkätfråga: Är huvudmannaskapet delat? Ja Nej Vet ej Figur 3 Jämförelse mellan olika nivåer på huvudmannaskap Tabell 4 visar samband mellan den nivå kontaktpersonerna angett att huvudmannaskapet ligger på och hur man svarat på några kvalitetsrelaterade frågor. Resultatet av jämförelsen visar att det finns skillnader i hur olika huvudmän själva upplever att kvalitetsrelaterade aspekter uppfylls, till exempel att lokala huvudmännen i lägre grad upplever att det finns en väl fungerande ekonomi och organisation. De lokala huvudmännen bedömer i högre grad att kontakterna med markägare fungerar bra, men har markägareavtal i mindre omfattning än exempelvis kommunerna. Det finns en del ytterligare skillnader, men det är svårt att veta om dessa beror på att olika huvudmän bara uppfattar saker och ting olika eller om skillnaderna är verkliga. Sannolikt avspeglar resultatet båda delarna. 17

Tabell 4: Tabellen visar sambandet mellan vilken nivå kontaktpersonerna angett att huvudmannaskapet ligger på och hur man svarat på några kvalitetsrelaterade frågor. Procentsatsen avser svarsalternativet ja där inget annat anges. Enkätfråga Regional (23 st) Kommunal (65 st) Lokal (19 st) Ekonomi och organisation Hur bedömer du möjligheterna att långsiktigt finansiera vandringsledens förvaltning? (svar Goda ) 38% 30% 18% Håller huvudmännen regelbundna samordningsmöten? 27% 56% 56% Väl fungerande och långsiktigt finansierad organisation för tillsyn och underhåll? (svar "Instämmer helt och hållet") 24% 19% 11% Kvalitetsstandard Följer arbetet med leden in sin helhet någon kvalitetsstandard? 39% 34% 32% Information och kartor Bedömer du att de ledsträckor som finns angivna på kartor stämmer överens med verkligheten? 83% 59% 67% Finns samlad besöksinformation i någon form för leden i sin helhet? (Avser leder med delat huvudmannaskap) 50% 57% 50% Finns det vägvisning från allmänna vägar till ledens entréer? 39% 26% 26% Finns information på andra språk än svenska? 26% 34% 17% Finns information om ledens svårighetsgrad? 35% 13% 28% Vandringsleden innehåller god kvalitet gällande ledens komponenter - avseende Information? (svar "Instämmer helt och hållet") 23% 11% 59% Vandringsleden innehåller god kvalitet gällande ledens komponenter - avseende övrig skyltning? (svar "Instämmer helt och hållet") 29% 14% 33% Finns leden markerad på någon karta? (svar "Ja, på karta från Lantmäteriet") 39% 36% 22% Märkning Följs någon standard för märkning? 91% 56% 22% Har samordning skett avseende ledernas märkning (avser leder som helt eller delvis följer annan märkt led)? 47% 59% 31% Vandringsleden innehåller god kvalitet gällande ledens komponenter - avseende märkning? (svar "Instämmer helt och hållet") 36% 24% Är vandringsleden märkt i fält? 70% 95% 89% När kontrollerades märkningen senast i fält? (svar "i år") 90% 87% 100% Tillsyn, underhåll och tillgänglighet Genomförs underhåll avseende ledens anläggningar? (svar "ja, underhåll sker kontinuerligt") 78% 57% 56% Vandringsleden innehåller god kvalitet gällande ledens komponenter - avseende anläggningar? (svar "Instämmer helt och hållet") 18% 15% 28% När gjordes tillsyn av underhållet senast i fält? (svar "i år") 91% 81% 100% Har leden på något sätt gjorts tillgänglig för personer med funktionsvariationer? 13% 13% 6% Utbildning och vägledning Finns anvisningar/vägledning för hur tillsyn och underhåll ska utföras? 43% 43% 39% Genomförs utbildningar för de som utför det praktiska arbetet på leden? 22% 29% 6% Markägareavtal Finns gällande avtal med ledens markägare? 14% 30% 18% Hur bedömer du att kontakten med ledens markägare fungerar? (svar "bra") 9% 23% 41% Samlad bedömning Vandringsleden går genom ett intressant landskap med goda förutsättningar att ge vandraren stora upplevelser? (svar "Instämmer helt och hållet") 77% 56% 72% Vandringsleden innehåller god kvalitet gällande ledens komponenter - avseende samlad bedömning? (svar "Instämmer helt och hållet") 29% 10% 33% 18

Organisation för tillsyn och underhåll Kontaktpersonerna ombads i fritext att beskriva hur arbetet med tillsyn och underhåll är organiserat. En dryg tredjedel svarade att arbetet med tillsyn och underhåll genomförs av kommunal personal (ordinarie eller arbetsmarknadsåtgärd), en tredjedel anger att arbetet utförs av ideella krafter och en knapp tredjedel att det sker med en kombination av kommunal personal och ideella krafter. Cirka 10 % anger att en entreprenör helt eller delvis är inblandad och något färre anger att personal från kyrkan eller församlingen på något sätt är inblandad. Det finns många olika lösningar för hur arbetet med tillsyn och underhåll är organiserat. Nedanstående citat belyser några olika varianter: Egen personal från kommunen. Antingen med hjälp av AME (arbetsmarknadsenheten, red. anm.) eller fritidskontoret. Leden består av tio leder som slagits samman. Den underhålls av respektive kommun. De som gör underhållet kan vara kommunens egen personal, någon arbetsgrupp eller föreningar. Det skiljer sig från kommun till kommun. Tillsyn och markering gör både av anställd personal (ofta sommaranställda ungdomar). Löpande underhåll som klippning och trimning göra av entreprenör. Fiskevårdsföreningen bedriver skötsel och tillsyn av leden med bidrag från kommunen. Kommunen har grundansvaret och har lämnat bidrag till tre föreningar som vardera ansvarar för tillsyn och viss skötsel av sin sträcka. Vid behov av större insatser meddelas kommunen, som utför. Pilgrimstid kontaktar och ordnar möten. Ofta är det Pilgrimstid som underhåller, men även samarbeten med hembygdsföreningar och församlingar m fl förekommer. Pilgrimstid som ekonomisk förening har anställda, men inte ekonomi att göra allt. Ansvaret för leden är delat mellan Eda, Arvika och Säffle kommuner, samt Eda-Köla, Arvika och Säffle pastorat. I Eda och Arvika tar kommunerna ansvar för underhållet, med egen personal. I Säffle tar pastoratet ett huvudansvar. Tillfälliga arbetsmarknadsåtgärder I enkäten och i telefonsamtal framgår att skötsel och underhåll med egen personal ofta har varit beroende av arbetsmarknadsåtgärder, vilket upplevs problematiskt för att kunna upprätthålla kontinuitet i en långsiktig förvaltning. Något som bland annat dessa citat från telefonsamtal vittnar om: På 70-talet hade jag 36 gubbar som gick i skogen och skötte om lederna, idag har jag 6. 19

Vi har haft en grupp med nyanlända som hjälp till med skötsel inom gröna jobb, det har funkat jättebra men nu är pengarna slut och projektet avslutat trots att långa sträckor av leden återstår att rusta upp. Fungerande långsiktig organisation Kontaktpersoner ombads att ange hur väl de instämde i påståendet att det finns en väl fungerande och långsiktigt finansierad organisation för tillsyn och underhåll. Resultatet visar att ca hälften upplevde att det finns en sådan organisation och hälften att det inte finns (figur 4). Anmärkningsvärt var att svaren kunde skilja sig mellan olika delsträckor på samma vandringsled. För två vandringsleder var till exempel skillnaderna så stora att man i vissa kommuner instämde helt och hållet med att det fanns en väl fungerande och långsiktigt finansierad organisation, men man i andra kommuner inte instämde alls. Enkätfråga: Det finns en väl fungerande och långsiktigt finansierad organisation för tillsyn och underhåll. Instämmer helt och hållet Instämmer i stort sett Instämmer i viss mån Instämmer inte alls Figur 4. Svårigheter med lokalt förvaltade leder Många ideella föreningar är huvudmän eller har ansvar för skötsel och underhåll. De ideella krafterna kan innebära låga kostnader och ett lokalt engagemang som är till gagn för ledens skick och användning, men det finns samtidigt en risk att dessa leders förvaltning står och faller med enskilda personer. Problem kan uppstå vid sviktande medlemsantal och minskat intresse hos föreningarnas medlemmar. Flera av de lokala företrädarna efterlyser bättre stöd i sitt arbete. Bara 28 % av företrädarna för leder med lokalt huvudmannaskap instämmer helt eller i stort sett med att det finns en väl fungerande och långsiktigt finansierad organisation för tillsyn och underhåll. För lederna med kommunal huvudman är motsvarande siffra 56 % och på regional nivå är denna siffra 72 %. Angelägna åtgärder I enkäten ombads kontaktpersonerna att beskriva vilka åtgärder de ansåg vara angelägna för att utveckla den egna vandringsleden och långfärdsleder i allmänhet. Många angav åtgärder med koppling till samordning, ansvar och organisation. Samtliga svar finns i bilaga 2 och 3. 20

Exempel på frågor man ansåg angelägna. Långsiktig ekonomi, tydligare huvudmannaskap och fungerande förvaltningsorganisation som ser till helheten. Större engagemang från myndigheter. Tydliga politiska beslut där kommuner är huvudman. Mer stöd från högre myndigheter. En nationell organisation som samordnar på en hög nivå. En långsiktig strategi för hur vandringsleder i Sverige ska säkras för framtiden.. Övergripande samordningsansvar, främst för leder med flera aktörer. Skapa nätverk och gemensam samsyn gällande verksamhet, skötsel, kvalitetsfrågor och marknadsföring. Att lösa nyrekrytering och finansiering i ideella organisationer. Slutsatser och förslag till åtgärder Undersökningen visar att ansvarsförhållandena när det gäller långfärdsleder utanför det statliga ledsystemet är skiftande och otydliga. Skötsel och förvaltning bygger ofta på enskilda personers engagemang. Ansvar för samordning på regional och nationell nivå är i många fall oklar. Enkätsvaren visar på ett stort behov av en tydligare organisation, ledning och huvudmannaskap. Det är vår uppfattning att förvaltningen av vandringsleder även fortsättningsvis bör tillåta olika lösningar, men det måste vara tydligt vem som har ansvar för vad, så alla vet vad man har att förhålla sig till. Det lokala och kommunala engagemanget behöver mer stöd och riktlinjer från nationella och regionala myndigheter. Vem tar ansvar på nationell nivå? Det bör finnas en nationell myndighet eller organisation med ett långsiktigt nationellt ansvar. Det behöver klarläggas vilken organisation det i så fall ska vara, vilket uppdrag den ska ha och hur uppdraget ska finansieras. Man måste inledningsvis klargöra vem som ska ta ansvar för att driva ett nationellt utvecklingsarbete som syftar till att få en tydligare ansvarsfördelning. Eftersom frågan berör flera olika aspekter, natur, kultur, folkhälsa och turism, är svaret inte givet. Tydligare regionalt ansvar Det behöver också klargöras vilket ansvar regionerna och länsstyrelserna ska ha i arbetet med vandringsleder. I dagsläget är vissa regioner aktiva och drivande, medan andra inte alls är involverade. Länsstyrelserna verkar vara involverade i liten omfattning. Denna fråga är särskilt angelägen då långfärdslederna i många fall sträcker sig över flera kommuner. Det ligger nära till hands att regionerna tar ett större ansvar, åtminstone för de regionala vandringslederna, på samma sätt som man idag tar ett ansvar till exempel för den regionala kollektivtrafiken. Kopplingar finns även till regionala och nationella cykelleder. Frågan är vilka styrmedel som krävs för att få regionerna att ta detta ansvar över hela landet? 21

Ekonomi En del frågor som rör ekonomi och resurser behandlas även i föregående kapitel om ansvar och organisation. Resultat Möjligheten att finansiera vandringsledens förvaltning Kontaktpersonerna ombads att bedöma förutsättningarna för att finansiera vandringsledens förvaltning. Resultatet visar att en majoritet bedömer möjligheterna som goda eller ganska goda, men att möjligheterna på längre sikt bedöms som något sämre (figur 5). På längre sikt bedömer en tredjedel dem som goda, en dryg tredjedel som ganska goda och en knapp tredjedel bedömer de långsiktiga möjligheterna som ganska dåliga eller dåliga (figur 6). Bland de som inte svarat på enkäten är resultatet sannolikt i genomsnitt sämre. Enkätfråga: Hur bedömer du möjligheterna att kortsiktigt finansiera vandringsledens förvaltning? Goda Ganska goda Ganska dåliga Dåliga Figur 5. Enkätfråga: Hur bedömer du möjligheterna att långsiktigt finansiera vandringsledens förvaltning? Goda Ganska goda Ganska dåliga Dåliga Figur 6. Kostnader för ledernas förvaltning och utveckling Kontaktpersoner ombads även att uppskatta den årliga genomsnittliga kostnaden för ledens utveckling och förvaltning, inklusive alla kostnader för till exempel 22

anläggning, utveckling, huvudmannaskap, marknadsföring, tillsyn och underhåll. Av de som svarade på enkäten hade 44% ingen uppfattning i den frågan, medan 56 % av de som deltog angav en uppskattad kostnad som ofta angavs som osäker. Nästan hälften av de som svarat på enkäten saknar således uppfattning om vad leden kostar. Det förstärker bilden av otydlighet när det gäller ansvar och organisation. Den sammanlagda summan bland de som svarade uppgick till sammanlagt 18,7 miljoner kronor, men många kommenterade att uppgifterna var osäkra. I sammanhanget bör påpekas att 10 miljoner av denna summa avser Skåneleden. Två vandringsleder angav att man sedan tidigare uppskattat den årliga kostnaden för ledens drift och underhåll per kilometer. Skåneleden angav 2000 kronor per år och kilometer och en annan led angav 1000 kronor. Årliga anslag eller tillfälliga projektmedel Kontaktpersoner ombads att bedöma hur ledens kostnader finansierades utifrån några förvalda alternativ. Enkätfråga: Hur finansieras ledens kostnader? Med frågan vill vi få en bild av hur stor andel av arbetet som finansieras av tillfälliga projektbidrag (LONA-bidrag, EU-bidrag eller andra tillfälliga anslag) i jämförelse med återkommande budgeterade anslag. Komplettera gärna med ett fritextsvar i kommentarsfältet i slutet av avsnittet. Enbart med tillfälliga projektmedel Huvudsakligen med tillfälliga projektmedel, men även med årligt budgeterade anslag Med lika delar tillfälliga projektmedel och årligt budgeterade anslag Huvudsakligen med årligt budgeterade anslag Enbart med årligt budgeterade anslag Figur 7. Enkätfråga: Hur finansieras ledens kostnader? Resultatet visar att tre fjärdedelar av lederna enbart eller i huvudsak finansieras genom årligen budgeterade anslag (figur 7). Man bör då ha i minnet att begreppet årligt budgeterade anslag är väldigt brett och ska ses som motsatsen till tillfälliga projektmedel. Det behöver inte betyda att det finns en särskild post för vandringsleder avsatt i budget utan det kan även vara resurser inom ramen för ett driftsbidrag, till exempel för kommunal fritidsverksamhet. Varifrån kommer pengar och resurser? Av kommentarer framgår att huvuddelen av de årliga anslagen (resurser) huvudsakligen kommer från kommuner, men även ifrån ideella föreningar och i enstaka fall från regioner, stiftelser, kyrkan eller Skogsstyrelsen. Flera kontaktpersoner har 23

i enkät och under telefonsamtal uttryckt en osäkerhet när det gäller kommunala årliga anslag, att de kan försvinna beroende på ändrade politiska majoriteter eller ändrade prioriteringar inom kommunen. Många kommunala tjänstemän uttrycker också att det är svårt att få budgeten att räcka till och att hinna med alla åtaganden, även om alla inte uttryckte lika drastiskt som den som i telefonsamtal sa; vem har tid att bry sig om vandringsleder när hela världen brinner! Allmänna kommentarer om ledens ekonomi Här nedan ges exempel på kommentarer som kontaktpersonerna skrivit för att belysa hur man på olika sätt löst frågor kring ledens ekonomi. Sammanfattningsvis kan sägas att förutsättningarna och lösningarna är väldigt skiftande. Vi har ingen budget för detta. Vi har en grupp från Funktionsstöd, 10 personer som arbetar heltid med att iordningställa och hålla ordning på leden. I våra försök att få till ett samarbete med kommuner och regioner kring pilgrimslederna i Gävleborg hoppas vi få ökade möjligheter till bättre underhåll och gemensamt ansvarstagande. Projektmedel har använts för grundmärkning. Fortsättningsvis egna medel, kompletterat med regionala medel via en deltidstjänst. Hembygdsföreningen har en god ekonomi och står som garant. Vi lägger ner mycket ideellt arbete, därav låga omkostnader. Leden kräver mer resurser för att hålla en god standard än den budget vi har. En politisk prioriteringsfråga. Fördelat på skötsel och utveckling. Kostnaderna för skötsel finns inom fritidsförvaltningens budget. Kostnaderna för utveckling finns budgeterat hos kommunstyrelseförvaltningen. Svårt få ekonomin att räcka till på Fritidsenheten. Vi har varken budget eller projektmedel för skötsel och underhåll men arbete pågår som sagt för att möjliggöra detta framöver. Skötseln av leden sker med egna medel från föreningen och ett årligt bidrag från kommunen på 100 kr/km Huvudmannen anser att detta är ett viktigt arbete som dessutom ligger inlagt i ett par av tjänsterna i organisationen. Detta är en del av vårt långsiktiga arbete med Grön rehabilitering, som är ett prioriterat område i den totala verksamheten. Jämförelse mellan olika nivåer på huvudmannaskap Genom att jämföra med vilken nivå huvudmannaskapet ligger på framgår att leder med regional huvudman i högre grad än övriga leder finansieras genom årligen budgeterade anslag (tabell 5). Leder med regional huvudman bedömer i högre grad 24

att förutsättningarna är goda att långsiktigt finansiera vandringsledens förvaltning (tabell 6). Tabell 5: Redovisar en jämförelse mellan vilken nivå huvudmannaskapet ligger på och i vilken omfattning leden finansieras med årligt budgeterade anslag. Regional Kommunal Lokal Leden finansierades enbart eller huvudsakligen med årligt budgeterade anslag. 95% 77% 56% Tabell 6: Redovisar en jämförelse mellan vilken nivå huvudmannaskapet ligger på och i vilken omfattning kontaktpersonerna bedömt förutsättningarna är goda att långsiktigt finansiera vandringsledens förvaltning. Regional Kommunal Lokal Hur bedömer du möjligheterna att långsiktigt finansiera vandringsledens förvaltning? Svar goda. 38% 30% 18% Utvecklingsåtgärder Det finns många idéer och önskemål om åtgärder eller förändringar som man anser vara angelägna för att utveckla sin vandringsled eller vandringsleder i allmänhet (se bl a under rubriken Angelägna åtgärder i respektive avsnitt). Dessa förslag visar ett stort behov av bättre underhåll, informationsmaterial, hemsidor, anläggningar, märkning och skyltning, och indikerar att de resurser som finns inte räcker till de behov som finns. Möjligheter och problem med tillfälliga projektmedel Under telefonsamtal har flera kontaktpersoner uttryckt att reglerna för att söka EUmedel upplevs som krångliga. Hög minimigräns för sökbara belopp och utbetalning efter genomförda insatser är omständigheter som gör det svårt för ideella föreningar och mindre kommuner att söka dessa medel. Flera kontaktpersoner har uttryckt att medel för anläggande och upprustning kan finnas att söka, men att det saknas möjlighet att söka finansiering för det långsiktiga underhållet. Nedanstående citat belyser en uppfattning som många har. Det är lätt att få medel till att anlägga en led (i vårt fall upprustades en nästan helt förfallen vandringsled). För att genomföra ett projekt kan man söka pengar och kanske använda "billig" arbetskraft, men det behövs också en entusiastisk projektledare som känner till omgivningen och lokalbefolkningen. Det svåraste är underhåll av leden. Det skulle alltid finnas med ett avtal om underhållsansvar och finansiering för flera år framöver. Kanske genom kommunen eller länsstyrelsen? I dag känns den delen oklar. 25

Slutsatser och förslag till åtgärder Vi behöver veta vad det kostar Resultaten när det gäller ekonomi är otydliga och delvis motsägelsefulla. Kunskapen om vad en vandringsled kostar eller bör kosta är överlag ganska dåliga och väldigt varierande. Slutsatsen är att det närmare behöver klarläggas vad det kostar att förvalta och underhålla en vandringsled upp till en viss standard. Uppgifter i denna undersökning antyder att kostnaden för en aktivt förvaltad vandringsled kan ligga mellan 1000 2000 kr per år och kilometer, exklusive anläggningskostnader, utvecklingskostnader samt kostnader för information och marknadsföring. Samtidigt visar resultatet att ekonomin idag, för vissa vandringsleder och delsträckor, är betydligt mindre. Uppgifter från länsstyrelsen i Östergötland antyder att en kostnad för löpande underhåll för ledmarkeringar ligger på 500 kronor per år och kilometer om vandringsleden underhålls med ett omdrev vart tionde år. Om 1000 2000 kr per år och kilometer stämmer skulle kostnaden för drift och underhåll av 1000 2000 mil långfärdsled i Sverige ligga mellan 10 40 miljoner, men det är som sagt en osäker siffra och det är lite oklart vad som i så fall ingår. Dessutom tillkommer kostnader för administration, marknadsföring och särskilda insatser i form av nya anläggningar, information och upprustning. Det behövs resurser för långsiktigt underhåll Om långfärdslederna ska vara en del av en bestående infrastruktur att ekonomin är långsiktigt säkrad och inte beror av tillfälliga omständigheter. Vill vi utveckla och höja standarden för Sveriges långfärdsleder i ett nationellt perspektiv krävs ett tillskott av ekonomiska medel. Utifrån resultatet av undersökningen bedöms det inte rimligt eller möjligt att föreningar eller kommuner helt själva ska stå för kostnader för vandringsleder som går längre sträckor och genom flera olika kommuner. Det behövs ett nytt offentligt anslag, gärna räknat per kilometer, till alla vandringsleder som uppfyller en viss standard. Ett sådant anslag kan vara det incitament som krävs för att långsiktigt förvalta och utveckla ett nät av långfärdsleder. Det skulle kunna vara ett nationellt anslag kopplat till ett krav på samfinansiering från lokal, kommunal eller regional huvudman/aktör. Ett sådant anslag skulle inte bara skapa långsiktigas förutsättningar att förvalta och använda våra vandringsleder. Det skulle också skapa arbetstillfällen. Sådant arbete som idag utförs som arbetsmarknadsåtgärder eller med tillfällig arbetskraft skulle istället kunna bli till långsiktiga riktiga jobb på kommuner och inom företag som erbjuder lämpliga tjänster. Tillfälliga anslag som funnits att söka genom från EU och genom LONA har sannolikt varit positiva och bör finnas kvar för att stimulera till upprustning, utveckling, information och marknadsföring av befintliga leder. 26

Kvalitetsstandard Resultat För att få en uppfattning om kunskapen och användandet av kvalitetsstandarder ombads huvudmännens kontaktpersoner att svara på frågan om leden i sin helhet omfattas av någon kvalitetsstandard. En dryg tredjedel anger att de följer en kvalitetsstandard, men endast några få har beskrivit vilken standard som används eller bifogat dokument (figur 8). Det är därför svårt att avgöra vad de som svarat egentligen menat. Några har hänvisat till Naturvårdsverkets standard eller den allmänna standarden trots att det inte finns någon sådan. En fjärdedel vet inte om de följer någon standard och sammanfattningsvis kan sägas att osäkerheten är stor. Bland de leder där arbete med kvalitetsstandard används finns Skåneleden, Bruksleden, Upplandsleden och Vandra i Sjuhärad. Några anger att arbete med att ta fram en gemensam kvalitetsstandard pågår, till exempel Östgötaleden och Smålandsleden. Någon angav att man arbetade med europacertifiering (ERA Leading Quality Best of Europe. Red. anmärkning). Enkätfråga: Följer arbetet med leden i sin helhet någon kvalitetsstandard? Ja Nej Vet ej Figur 8. Angelägna åtgärder Kontaktpersonerna ombads att beskriva vilka åtgärder de ansåg vara angelägna för att utveckla den egna vandringsleden och svenska långfärdsleder i allmänhet. Åtgärder med koppling till kvalitet, samordning och gemensamma riktlinjer var ganska vanliga. Några nämnde begreppet kvalitetsstandard. Andra formulerade önskemål om nationella riktlinjer som stöd till kommunerna för drift & underhåll av längre leder av regional/nationell vikt, eller grundläggande kriterier för vandringsleder - oavsett dess syften. Samtliga svar finns i bilaga 2 och 3. 27

Slutsatser och förslag till åtgärder Gemensam nationell standard Många kontaktpersoner har angett att man arbetar med att ta fram en kvalitetsstandard för sin vandringsled, men det är inte rimligt att varje vandringsled tar fram sin egen standard. Det innebär merarbete och skapar förvirring och osäkerhet. Frågan om en gemensam standard behöver därför snarast lyftas upp i ett nationellt perspektiv. En gemensam nationell standard skulle kunna var en del av det stöd och vägledning som många efterfrågar. Det underlättar också möjligheter att gemensamt marknadsföra långfärdsleder för en nationell och internationell publik. Det tydliggör också vad som är huvudmannens ansvar. Det är vår uppfattning att en sådan standard ska göras enkel med få och tydliga gemensamma krav. I den mån det behövs ytterligare vägledning görs det bäst genom en handbok kopplat till utbildningsinsatser vilket behandlas mer i kommande avsnitt. Informationssatsningar, paketlösningar för turism, utformning av anläggningar och skyltar är sådant som bör ligga utanför själva standarden. Här nedan presenteras förslag till krav i en sådan standard. Kraven är uppdelade på två nivåer. Arbetet ska kunna påbörjas relativt omgående med nivå 1. För att kunna komma vidare med nivå 2 krävs ytterligare åtgärder som kommer att ta ytterligare längre tid. De två nivåerna skapar också en möjlighet för olika huvudmän att välja. Kanske nöjer man sig med att registrera sin vandringsled enligt nivå 1 eller önskar säkra en högre kvalitet genom nivå 2. Dessutom finns i praktiken en tredje nivå som handlar om ytterligare mervärden som olika ledförvaltare kan lägga till. Det kan handla om allt från standard på anläggningar till boende, information och marknadsföring av allehanda slag. När det gäller sådana aspekter bör det finnas en stor frihet, som sannolikt inte ska styras av en standard. Krav nivå 1 Unikt ID-nummer och namn Fastställd sträcka Generellt ansvarsåtagande från huvudman Kontaktuppgifter till huvudman och kontaktperson Registrering av uppgifter i nationellt register Krav nivå 2 Åtagande från huvudman att uppfylla kravstandarden Redovisning på lantmäteriets karta Enhetlig ledmarkering och vägvisning enligt nationell standard Tillgänglig karta för den som vandrar leden Redovisning av svårighetsgrad enligt nationell standard Årlig kontroll och åtgärdande av brister Rutiner för att säkra kompetensen för de som sköter leden Rutiner för överenskommelser och information till markägare 28

Kartmaterial Resultat På vilka kartor hittar man vandringsleden? För att få en uppfattning om i vilken omfattning leden fanns på kartor ombads huvudmännens kontaktpersoner att ange om leden är markerad på någon karta. Tabell 7: Enkätfråga: Finns leden markerad på någon karta (välj ett eller flera alternativ)? Alternativ för karta Svar antal Svar % Ja, på karta från Lantmäteriet 46 40% Ja, i folder eller i annan tryckt form 97 84% Ja, på ledhemsida eller motsvarande 71 62% Ja, i mobilapplikation 13 11% Ja, på skyltar utmed leden 63 55% Nej, karta saknas 1 1% Vet ej 0 0% Ja, på annat sätt 15 13% Alla utom en av de kontaktpersoner som svarade på enkäten angav att leden finns utmärkt på karta av något slag (tabell 7). Av inskickat material framgår att kvaliteten på ledkartorna varierar, från enkla handskisser till påkostade, högkvalitativa kartor med tillhörande etappbeskrivningar och utförlig information i bokform. Ofta, men inte alltid, används någon av Lantmäteriets kartor som bakgrundskarta. Symbolernas utseende varierar, ofta men inte alltid används symboler från den utgångna SIS-standarden för sport och friluftsliv. Stämmer sträckningen på kartan med verkligheten? För att få en uppfattning om i vilken omfattning ledens sträckning på kartor överensstämmer med verkligheten ombads kontaktpersonerna ge sin uppfattning om det (se figur 9). Två tredjedelar svarade ja på frågan om kartorna stämmer med verkligheten. En tredjedel svarade ja, men med vissa brister och några svarade nej eller vet ej. Finns uppgifter om svårighetsgrad för olika sträckor För att få en uppfattning om det finns uppgifter om svårighetsgrad längs olika sträckor ombads kontaktpersonerna ge sin uppfattning om det (se figur 10). En knapp femtedel av kontaktpersonerna angav att information finns och en dryg fjärdedel angav att information finns för en del av leden. Ingen har beskrivit utifrån vilken metod svårighetsgraden klassats. Någon angav att bedömningen är påtagligt subjektiv. Drygt hälften angav att det saknas uppgifter om ledens svårighetsgrad. 29

Enkätfråga: Bedömer du att de ledsträckor som finns angivna på kartor stämmer överens med verkligheten? Ja Ja, men det finns vissa brister Ja, men det finns stora brister Nej Vet ej Annat Figur 9. Enkätfråga: Finns information om ledens svårighetsgrad? Ja Ja, delvis Nej Figur 10. Angelägna åtgärder I enkäten ombads kontaktpersonerna att beskriva vilka åtgärder de ansåg vara angelägna för att utveckla den egna vandringsleden och långfärdsleder i allmänhet. Samtliga svar finns i bilaga 2 och 3. Här nedan sammanfattas olika typer av åtgärder som kontaktpersonerna ansåg av angelägna: Gemensamma riktlinjer för standard och svårighetsgrad. Gemensamt kartmaterial. Lättillgängliga kartor. Digitala kartor. Mobilapplikation. Tillse att Lantmäteriet intar en offensiv roll för att säkerställa geodata. 30

Slutsatser och förslag till åtgärder Fastställd sträckning och gemensamt kvalitetssäkrat register En vandringsled är en sträcka i terrängen. Exakt kunskap om var sträckningen i själva verket går är helt avgörande för att förvaltaren ska kunna sköta och informera om leden och för vandrarens förutsättningar att utnyttja leden. Det får inte råda något som helst tvivel kring ledens sträckning, det är en grundläggande kvalitetsfråga. Att närmare två tredjedelar anser att sträckan stämmer helt och hållet är bra, men resultatet bör vara 100 %. Det måste finnas rutiner, system och tydligt ansvar för att detta ska fungera. Det är vår uppfattning att ett nationellt GIS-baserat register för vandringsleder är nödvändigt och att de uppgifter som lämnas till registret också måste vara kvalitetssäkrade. Det krävs en säker och gemensam metod för att fastställa gällande sträckningar i fält. GPS kan möjligen användas men vanliga handhållna GPS:er har en felmarginal som kan ställa till det. Det är möjligt att ett sådant ansvar bör ligga på Lantmäteriet. Det är åtminstone vår uppfattning att alla vandringsleder som uppfyller en viss standard bör finnas med på Lantmäteriets kartor och det behöver utredas och informeras om hur sträckningen ska kunna fastställas med tillräcklig säkerhet. Tillgång till gemensamma grundkartor Gemensamma grundkartor och register är en förutsättning för att man ska kunna jobba vidare med olika typer av anpassade kartor, kartor på informationsskyltar längs leden, i foldrar i mobilapplikationer och så vidare. Ett GIS-baserat register bör innehålla gemensamma grundkartor som är tillgängliga för alla. Gemensam standard för att ange svårighetsgrad Ett gemensamt system och standard för hur man ska ange svårighetsgrad för olika vandringsleder och delsträckor behöver också tas fram. Ett sådant system underlättar för människor att planera sin tur och känna sig trygga utifrån sina egna förutsättningar. Det är också et enkelt och konkret sätt för en ledförvaltare att kommunicera vad som krävs av vandraren och på så vis förtydliga vandrarens eget ansvar, särskilt läng vandringsleder som är mer krävande. Liknande system finns i dag för till exempel slalombackar, och i flera andra europeiska länder finns sådana system för redovisning av vandringsleder på allmänna kartor. 31

Information och marknadsföring I detta avsnitt behandlats kortfattat frågor rörande information om leden som behövs före besöket, men också information av olika slag anslagna på skyltar längs leden. Märkning och vägvisning behandlas i separat avsnitt. Resultat Olika typer av information och dess kvalitet Besöksinformation om natur, sevärdheter och övernattningsmöjligheter förekommer i de flesta fall. Informationen finns i huvudsak på internet och i tryckt form, men även på skyltar längs leden (tabell 8). I mindre omfattning finns information i mobilapplikation. En femtedel instämmer helt och hållet med att vandringsleden håller god kvalitet gällande ledens komponenter (information) och två femtedelar instämmer i stort sett (figur 11). Två femtedelar instämmer bara i viss mån eller inte alls. En särskild fråga riktades till leder med delat huvudmannaskap. Frågan var om det fanns samlad besöksinformation om leden i sin helhet. 51 % svarade att sådan information finns, 22 % svarade ja, men informationen har vissa brister. Övriga 27% svarade ja, med stora brister, nej eller vet ej. Tabell 8. Enkätfråga: Finns annan typ (ej karta) av samlad information om vandringsleden tillgänglig för besökare t ex om natur, sevärdheter eller övernattningsmöjligheter (välj ett eller flera alternativ). Alternativ för medium Svar antal Svar % Ja, på internet 73 33% Ja, i mobilapplikation 12 5% Ja, i tryckt form t ex i folder 75 34% Ja, på skyltar utmed leden 38 17% Nej 7 3% Vet ej 2 1% Annat 14 6% Enkätfråga: Vandringsleden håller god kvalitet gällande ledens komponenter? Information Instämmer helt och hållet Instämmer i stort sett Instämmer i viss mån Instämmer inte alls Vet ej Finns ej Figur 11. 32

Information på andra språk Cirka en tredjedel angav att det finns information på andra språk än svenska (figur 12). Enkätfråga: Finns information på andra språk än svenska? Ja Ja, men informationen har vissa brister Ja, men informationen har stora brister Nej Vet ej Figur 12. Angelägna åtgärder Kontaktpersonerna ombads att beskriva vilka åtgärder de ansåg vara angelägna för att utveckla den egna vandringsleden och svenska långfärdsleder i allmänhet. Här nedan redovisas åtgärder som kontaktpersonerna ansåg var angelägna. Bättre information och marknadsföring på olika hemsidor, Facebook m.m. Skapa mobilapplikation. Information som lockar utländska besökare/gemensam marknadsföring. Beskrivning på fler språk än svenska. Marknadsföra sevärdheter och tillhandahålla övernattningsmöjligheter. Destinationsutvecklingsåtgärder, event. Samlad information om de längre lederna i landet på en nationell hemsida. Bättre information utmed leden om intressant kultur, natur, storytelling. Informera om allemansrätten. Entréer som är tydligare och mer lockande. Slutsatser och förslag till åtgärder Det finns mycket att göra när det gäller information och marknadsföring, men behovet av samordning är här mindre än när det gäller andra aspekter. Det bör finnas en stor frihet för olika förvaltare att utforma sitt eget material. På nationell nivå krävs goda gemensamma förutsättningar. Till sådana förutsättningar hör en gemensam kartdatabas, register och gemensamma grundkartor vilket behandlades i föregående avsnitt. Handbok för vandringsleder presenteras längre fram. En samlad nationell hemsida som presenterar svenska vandringsleder för svenskar och utländska turister är ett intressant långsiktigt mål, men man måste börja med att kvalitetssäkra de uppgifter en sådan sida ska innehålla. 33