Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Relevanta dokument
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.

Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Skid-VM borde gå i Norge varje gång!

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

Markavvattning och aktuell lagstiftning

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:

RAPPORT. Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder

Nästan en fjärdedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. Lite mindre täckdikad areal 2016

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Emån. Mörlundaplatån vid normalflöde

Framtida klimat i Stockholms län

Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat

Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad har inhämtat simuleringsresultat från MSB för 100 års, 200 års och beräknat högsta flöde (BHF).

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Jordbrukets markavvattningsanläggningar

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI

Vi riskerar att dränkas nerifrån

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Myrsjön Behov av breddning samt rensning av utlopp

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Klimatsäkring -P104 samt P105

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Underhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Underlagskarta: Copyright Lantmäteriet GSD

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson

Uponor IQ Utjämningsmagasin

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Beräkning av kapacitet för avvattning av Tidagränd och anslutande gator i Bagarmossen

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

KUNGSLEDEN SANTA MARIA DAGVATTENUTREDNING KRAFTVÄGEN 2 HEDE 3:122 KUNGSBACKA. Göteborg Rev GICON Installationsledning AB

DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA

Vad behöver du veta om ett markavvattningsföretag?

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND

Dränering Från missväxt till tillväxt

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

HÄRRYDA KOMMUN HYDRAULISKA BERÄKNINGAR FÖR MÖLNDALSÅN GENOM LANDVETTER

Välkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson

Framtidens översvämningsrisker

För Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.

Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden

Enligt uppdrag från exploatören har Markteknik AB studerat dagvattenavrinningen i samband med exploatering av fastigheten Hovås 57:147.

Utredning av forsar och dämme i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Hydrologi, grunder och introduktion

Problematik kring samspelet mellan dagvattenavledning och naturmarksavrinning

Hydrauliska modeller för Riksten Spill- och dagvatten, DP 4 5

Klimatförändringarna och vår anpassning

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet

Holsbybrunn, Referensgruppsmo te

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

Översvämning gångtunnel vid 100-årsregn

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Trelleborgs kommun

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Redovisning kompletterande dagvattenutredningen

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop

Södra Vrinnevi Modellering

Dimensionering fördröjningsdammar Arlandastad stadsdel 4-6

PM BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE TRUMMOR UNDER NORRA STAMBANAN

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

Fuktcentrums informationsdag

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

PM dagvatten Malmölandet Händelö 2:41. Norrköpings kommun. Datum

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Jordbruket ekonomiska konsekvenser

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Dagvattenhantering. Fredrik Kastberg, WSP

Dagvattenutredning Hammarängen. Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng

Utredning om dagvattenhantering för del av fastigheten Korsberga 1:1

RAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI

Transkript:

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14

Jordbrukets vattenanläggningar Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar syftar till att ge markens porvolym en optimal blandning av luft och vatten. Det handlar om att ge vattenanläggningarna en sådan dimension i höjd och flödeskapacitet att marken kan dräneras till 1,0-1,4 m. Flödet är en avgörande dimensionsparameter för vattennivån

Båtnadsareal Båtnadsareal för tillståndsprövade markavvattningsanläggningar inom Skenaåns avrinningsområde. Skenaåns vattenavledningsföretag 1954 Översvämning juli 2007, 400 ha, 10 milj kr

Emån, översvämning juli 2012 Skadad areal: Skada: 2100 ha >20 milj kr Nederbörd: 14-dagarsnederbörd på 140-180 mm, ÅT=15-25 år Flöde: 110 m 3 /s sommarflöden ÅT=20-25 år

ca 40 % av landets åkerarealen är beroenda av en vattenanläggnings dimensionering och funktion. ca 30000 anläggningar är tillståndsprövade. Dikningsföretag i Skåne

Framtidens klimat-högre temperatur 2013-03-11 Period Nederbörd Avdunstning Avrinning Höga flöden Vinter + + + + Vår + + + - Sommar - + - + Höst + + + +

Framtidens flöde genom bakrutan 2013-03-11

Framtidens flöde genom bakrutan 2013-03-11

Framtidens flöde genom bakrutan 2013-03-11

Framtidens flöde genom bakrutan 2013-03-11

Framtidens flöde genom bakrutan Förändrad återkomsttid 25 avrinningsområden 1,2-158 km 2. Födesseriens längd 32-72 år. Högflödenas utveckling, jämförelse period 2/period 1 Region HQ5 HQ10 HQ50 Östra Götaland 0,87 0,81 0,72 Västra Götaland 1,08 1,00 1,06 Skåne 1,00 0,98 0,93

Framtidens avrinning genom vindrutan 2013-03-11 Förändring av temperatur och nederbörd påverkar den avrinnande mängden vatten Det framtida klimatet pekar mot att avrinningen kommer att öka i norra och i västra Sverige medan den kommer att minska i sydöstra delen.

Framtidens låga flöde genom vindrutan 2013-03-11 Relativ utveckling av låga vattenföringar

Framtidens höga flöde genom vindrutan 2013-03-11 Relativ utveckling av 100-årsflödet

Sommarföde och underhåll Ökad sannolikhet för höga sommarflöden medför att underhållsåtgärder aktualiseras mer regelbundet för att undvika höga sommarvattenstånd/översvämningar. Viktig ambition blir att underhållsåtgärderna skall göras innan flödet inträffar

Extrem nederbörd som ger hög avrinning i vattendrag med a.o. 10-100 km 2 2013-03-11 1 års återkomsttid av 4-dygnsnederbörd [mm]. 10 års återkomsttid av 4-dygnsnederbörd [mm].

Extrem nederbörd som ger hög avrinning i vattendrag med a.o. 100-1000 km 2 2013-03-11 1 års återkomsttid av 14-dygnsnederbörd [mm]. 10 års återkomsttid av 14-dygnsnederbörd [mm].

Lantbrukets vattenanläggningar 2013-03-11 Dimensioneringspraxis Anläggningstyp Avrinningsområde ha Dimensionerande specifik avrinning l/s ha Återkomsttid år Rörledningar 10-250 3,0-1,5 5-10 Öppna diken 20-2000 2,0-1,0 3-8 Invallningar Pumpar Vallar 100-2000 3,0-2,0 5-15 50 Täckdikning 1-20 0,5-1,0

Flöde och vattennivå

Beräkning av markvärdet relativt dräneringsdjupet vid medelvattennivå 2013-03-11

Frekvensanalys och återkomsttid Flödesseriens årshögsta värde Flödets återkomsttid Sannolikhet x konsekvens = riskkostnad 1,4 m3/s FLÖDE m3/s 10,00 Största risken på 50 år 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 1976 1981 1986 1991 1995 2000 2005 2010 år 1,00 0,10 Stor osäkerhet 1 10 100 1000 ÅTERKOMSTTID ÅR HQ Antal Sannolikhet 2 21 90 % 5 8 81 % 10 4 75 % 25 2 60 % 50 1 64 %

Beräkning av högvattenskada Reduktion av markvärdet vid högvatten med återkomsttid n år Reduktion/Skada 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0 10 20 30 40 50 Återkomsttid år

Spec. avrinning 1962-1979 A.o 120 ha, HQ3-HQ50 1,0-1,5 l/s ha 2013-03-11

Spec. avrinning 1980-1997 A.o 120 ha, HQ3-HQ50 1,25-2,6 l/s ha 2013-03-11

Dräneringskapacitet för täckdiken

Dräneringskapacitet för täckdiken Dimensioneran de nederbörd mm Tid mellan vattenmättnad och fältkapcitet vid 0,4 m djup under my Dräneringskapacitet Dikesavstånd m l/s ha mm/dygn Vinter Sommar Dygn 21-23 0,95 8 190 50 6,1 15-17 1,5 13 260 50 3,3 Ett sommarregn (rotblöta) på 50 mm medför att profilen når full vattenmättnad med risk för ytvattenavrinning. Vattenmättnad påverkar rotandningen och medför risk för skador på växternas rotsystem efter 1-2 dygn eller kortare tid för känsliga grödor ex. potatis och grönsaker

Öka dräneringskapaciteten

Flöde Magasinering Q ut = Q in +/- dmagasin +dq m 3 /s Efter Före Effekt om magasinsvolym tas bort Flöde Tid -dq m 3 /s Före Efter Effekt om magasinsvolym tillskapas Tid

Våtmark-Utdikning-Ökad kapacitet Våtmark Åkermark

Våtmark-Utdikning-Ökad kapacitet Våtmark Dike bottenbredd 0,3 m Dike bottenbredd ökad till 1,5 m

Vart är vi på väg? Av landets ca 90000 mil diken ligger ca 9000 mil i åkermark och utgör vattenanläggningar som dimensionerats för att ge förutsättningar för livsmedelsproduktion. Backspegelsperspektivet ger en bild av att vårfloden minskar och vinterfloden ökar. Sommarhögvattenföringarna tenderar att ha ökat. Framtidsperspektivet ger bilden av högre temperatur, mer nederbörd, ökad avrinning, längre perioder med låga flöden och högre högflöden. Nuvarande klimatsituation aktualiserat underhållsåtgärder Vattenanläggningarna har en teknisk livslängd på mer än 50 år vilket medför att underhåll och nya investeringar ska utformas för att möta situationer med högre flöden än idag.

Framtidens klimat högre dimensionering Att öka dimensioneringen med ex. 50 % medför: Breddning av diken ex. Bottenbredd 0,3 m ökas till 1,0 m Ökad rördimension för rörledningar ex. närmast större dimension ökar kapaciteten till ca det dubbla. Täckdikningsavståndet bör minskas till 3/4 av nuvarande rekomendationer ex. 12-13 m istället för 16-18 m. Ökad pumpkapacitet för invallningar kommer att kräva ombyggnad av pumpstationerna Högre flöden i vattendragen medför högre vattennivåer i vattendrag och sjöar vilket medför behov av högre vallar