Årsberättelse

Relevanta dokument
Årsberättelse

Årsberättelse

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse

Årsberättelse Valbo förskoleområde Trollgården. Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag

Arbetsplan för Östra förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Årsberättelse

Årsberättelse. Läsåret 14/15. Nordöstra förskoleområdet. Agneta Lindbergh. Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Årsberättelse

Verksamhetsplan Förskolan 2017

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Senast ändrat

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Årsberättelse 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Välkommen till Torps förskoleområde

Verksamhetsplan Duvans förskola

Vår verksamhet under läsåret

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan 2015/2016

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Innehå llsfö rteckning

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Kvalitetsuppföljning läsår Benjamins förskoleenhet

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Årsberättelse

Samhälle, samverkan & övergång

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Transkript:

Årsberättelse 2013-2014 Valbo förskoleområde Guldsmedens förskola Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström Lotta Lindberg Biträdande förskolechefer/ kvalitetsutvecklare

Valbo förskoleområde läsåret 2013/2014 Änne ett lärorikt läsår är snart tillända. Vi som arbetar i förskolan har den stora förmånen att följa barns utveckling och lärande, ofta genom hela förskoletiden. Det sker i nära samarbete med föräldrar/vårdnadshavare. Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här: Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vi har fortsatt arbetet med att hitta samverkansformer mellan förskola och hem. En viktig del är de informationsbrev vi skickar hem där vi beskriver verksamhetens arbete. Många föräldrar uttrycker uppskattning kring dessa. Utvecklingssamtalens innehåll och den dagliga kontakten med föräldrar/vårdnadshavare är något vi också lägger stor vikt vid, liksom inskolningens utformning och innehåll. Vi tar gärna emot synpunkter gällande innehåll, för att möta önskemål kring information och delaktighet. Det är viktigt att vi möts kring det som vi är överens om, likväl som att vi samtalar kring det som skiljer. Vårt ansvar är att vara tydlig med förskolans uppdrag och ansvar samt att vara lyhörd inför föräldrar/vårdnadshavares önskemål och bjuda in till dialog. Under perioder kan det finnas behov av stöd och olika insatser. Områdets special- och talpedagog är viktiga funktioner som stödjer oss i det arbetet men även den centrala elevhälsan finns att tillgå med kompetenser som kurator, psykolog, särskolekonsulenter m.fl. Vi håller också på att utveckla vårt samarbete med socialtjänstens familjestöd och med barnhälsovården. Alla som arbetar med barn och familjer kan samverka på familjens uppdrag för barnets bästa. I alla insatser har föräldrar/vårdnadshavare rätt till kontinuerlig information och delaktighet kring de insatser som görs. Detta är ett viktigt arbete som intensifierats under året och som kommer att fortgå framåt. Det systematiska kvalitetsarbetet Vi har arbetat med förskolans läroplan och lagar som styr likabehandling i en struktur vi skapade efter det att förskolans läroplan reviderades 2010. Vi har arbetat systematiskt genom att fördjupa oss i olika målområden varje månad. Det som är viktigt att förtydliga är att vi i arbetet med barnen arbetar för att skapa helheter och sammanhang, i verksamheten går målområdena i varandra. Flera förskolor arbetar tematiskt vilket är ett utmärkt sätt att skapa sammanhang och öka förståelsen kring olika innehåll. Ofta kan vi se att ett pågående arbete innehåller flera av våra prioriterade målområden, exempelvis kan värdegrundsfrågor, matematik och språk- och kommunikation vävas samman i en och samma aktivitet. Det är pedagogens ansvar att synliggöra detta i reflektioner tillsammans med barnen och i dialog med föräldrar/vårdnadshavare. Lika viktigt är att pedagoger reflekterar med varandra kring barnens lärande och genom detta synliggör egna lärdomar. Det arbetssättet kallar vi pedagogisk dokumentation och det syftar till att utveckla verksamhetens

innehåll genom att förskollärare och barnskötare får syn på nya insikter och lärdomar som får betydelse för verksamhetens innehåll. Målet under året har varit att ge möjlighet till fördjupning inom de olika målområdena. Det har vi bland annat gjort genom att samla de pedagogiska utvecklingsledarna som finns representerade på varje förskola. Vid dessa tillfällen har vi studerat läroplanstexter, läst forskningsbaserad litteratur och kopplat detta till praktiken genom att använda oss av olika dokumentationer och erfarenheter. De pedagogiska utvecklingsledarna har sedan lett kvalitetskvällar för samtlig personal på den egna förskolan. Något som är nytt för läsåret är att vi bildat parförskolor. Det innebär att personalen vid några kvalitetskvällar per termin har mött pedagoger från en annan förskola. Syftet med detta har varit att ta tillvara på pedagogers kunskaper och erfarenheter inom förskoleområdet. Det är också ett tillfälle att formulera sig inför kollegor som vi inte möter lika ofta som dem de vi samarbetar med varje dag. Särskilda insatser 2013/2014 Fortbildning och gemensamma mål kring arbetet med tecken som stöd och bildschema. Kvalitetskvällar med parförskola. Deltagit och medverkat vid utbildningsdag kring IKT (Information och kommunikationsteknik), IKT som pedagogiskt verktyg. Fortbildningsdagar för pedagogiska utvecklingsledare med syfte att forma kvalitetskvällar på varje förskola. Studiedagar för pedagogiska utvecklingsledare i förskola till skola åk 3 kring barns inflytande och matematik. Läroplansmålen i åk 3 i fokus. Utbildning kring neuropsykiatriska funktionshinder riktad till elevhälsorepresentanterna (EHT) på varje förskola. Likabehandlingsrepresentanterna har deltagit i utbildningsdag kring Barnkonventionen. Likabehandlingsrepresentanterna får varje månad ett mejl med förslag på artiklar, övningar m.m. kopplat till månadens målområde som delges på egna förskolan. Ett strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam bestående av specialpedagog, talpedagog. Vi har vid olika tillfällen bjudit in kurator från den centrala elevhälsan samt familjestöd (socialtjänsten) och representant från Grinden (för barn till föräldrar med alkohol/drogproblematik) till våra möten med elevhälsoteamen. En Välkomnande Förskola! Under 2013/2014 har vi fortsatt vårt arbete med att vara en välkomnande förskola. För oss innebär det att alla barn och vuxna skall vara välkomna till områdets förskolor och ges möjlighet att vara och utveckla sitt bästa jag. Det innefattar förskolans värdegrund och våra uppdrag gällande likabehandling och att motverka kränkande behandling. För oss gemensamt handlar det om att göra det bästa för de barn vi har ansvar för. Ett område som vi utvecklat gemensamma rutiner kring är läroplanens mål kring samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet: Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har tagit fram gemensamma rutiner som gäller för Utbildning Gävle. Vi har haft gemensamma träffar med rektorsområdets ledningsteam och med pedagoger, där vi förankrat rutiner, överlämningsdokument samt att vi på flera förskolor skolor hittat forum för överlämningssamtal där pedagoger från förskola och skola deltar tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare. Det är tidskrävande för pedagoger men har visat sig vara en värdefull form av överlämning då skolan ges ökade möjligheter att skapa goda förutsättningar för de barn och familjer de tar emot och där föräldrar/vårdnadshavare ges möjlighet till ökad delaktighet. Hösten 2014 Vi ingår nu i Utbildning Gävle, en förvaltning som samlar alla verksamheter inom förskola, grundskola och gymnasium. I augusti är det en första gemensam planeringsdag för personal i samtliga skolformer. Innehållet riktar in sig på det viktiga värdegrundsarbetet. Bo Hejlskov Elvén som bland annat är författare till boken Problemskapande beteende föreläser under stor del av dagen. En dag om att möta olika. Annat som också är på gång är förskolornas arbete med Strategiplan IKT och kommunens miljöstrategiska program. Slutligen Jag vill avsluta även denna årsberättelse med några ord om stolthet och glädje. Det finns så mycket i förskolans arbete som ger glädje. Det är verkligen en förmån att leda en verksamhet som är så rik på fantastiska upplevelser och fina möten. Ibland möter vi såklart svårigheter och utmaningar och det behöver vi ta oss an och inte blunda inför. Det är viktigt att vi utvecklas och drar lärdomar utifrån de utmaningar vi möter. Att följa barns utveckling och lärande tillsammans med medvetna och engagerade pedagoger och övriga personalgrupper som alla bidrar till att göra var dag rik är en stor källa till stolthet och glädje. Vi hoppas att du vill dela glädjen och stoltheten med oss! Anci Rehn Förskolechef

Guldsmedens förskola 2013-2014 Vi började ht-13 med att vi inte hade fullt med barn, det fanns lediga platser som inte fylldes på förrän vid årsskiftet, det innebar då också att ett förskollärarvikariat fick vänta med att tillsättas. Det var också det första läsåret året på många år som 5-åringarna skulle vara kvar på Guldsmeden. Vi har haft en avdelning på Alborga skola där de tidigare gått sitt sista år innan förskoleklass. Skolans elevantal hade ökat och de behövde tillgång till mer yta. På Lådbilen har det varit 1-2 och 2-3 åringar blandat och på Karusellen har en renodlad 4-års grupp och en 5 års grupp funnits. Under vt-14 avvecklades förskolans föräldraråd, efter några terminer med ett successivt minskat intresse och svårighet med att rekrytera nya föräldrar. Normer och värden Pedagogerna arbetar för att vara goda förebilder och visa genom sitt eget agerande hur man bemöter varandra och att man är varsam om människor och saker. Att få vara i centrum på samlingen och berätta om ett sommarminne eller en favoritbok där andra får lyssna på vad jag har att säga, att bli lyssnad på och våga vara den som alla lyssnar på är utvecklande. Tema arbeten med t.ex känslor sätter fokus på hur jag och andra mår och känner sig. Ger en möjlighet att öka förståelsen för varandra. Pedagogerna bekräftar barnens känslor och sätter ord på dem. De yngre barnen har fått öva sig på att säga nej och att respektera när andra säger det genom att också få tillgång till att använda sig av stödtecken t.ex:: jag vill inte och hjälpa. Förskolan har haft besök av en bibliotekarie från Valbo bibliotek, som haft bokskola med barnen. Syftet att få förståelse och vara rädd om böckerna. Pedagogerna har sett att barnen använder sig av tecken som stöd, särskilt de yngre barnen. Utveckling och lärande Genom att använda grupplekar, miniröris, yoga, olika typer av hinderbanor och vara i skogen övar barnen sin motorik och stärker sin kroppsuppfattning. Genom att ha valstund ges nya möjligheter att samspela med kompisar man inte leker med vanligtvis. De äldre barnen har haft kropp och hälsa som tema, vad är bra mat, har fått tillfällen att pressa egen apelsinjuice, göra grönsaks dip,m.m. Varför är det bra att röra sig, hur vill jag röra mig helst, vad mår jag bra av osv. Genom att uppmuntra barnen att våga prova olika saker och att ge dem tid för det, får de stöd och hjälp av vuxna att se sitt eget lärande. Pedagogerna ser att barnen diskuterar detta med varandra och även pratar om det hemma.

Språk och kommunikation Exempel på vad som använts för att utveckla språk och kommunikation: Bildscheman med dagsrutinerna, tecken som stöd(framför allt med de yngre barnen). Dramalekar, bokläsning, sång och ramsor. Pedagogerna ser att barnen använder tecken, tar egna initiativ till att dramatisera sagor, använder i högre grad ord istället för handling. Berättar sagor själva och för varandra. Matematik Barnen sorterar former och parar ihop antal med siffror. Pedagogerna använder rätta matematiska begrepp även med de yngsta barnen. Pedagogerna använder ofta lägesorden: i, på, under osv. Vad är större, mindre, lättare osv. I skogen fått mäta träden genom att barnen ställer sig runt och håller varandras händer, hur många barn behövdes för att nå runt? Hur många vuxna behövs det då? Blev det ett annat resultat, varför det? Resonemang runt olika lösningar Pedagogerna ser att barnen visar förståelse för många av de matematiska begreppen. De ser att barnen upptäcker olika former i miljön ute och inne. Barnen visar att de har uppfattning om talen 1-9. Naturvetenskap och teknik Utevistelse i skog och natur ger rika tillfällen till att upptäcka de naturvetenskapliga ämnena. Man har haft kretsloppet som tema anpassat utifrån barnens ålder, från vad man äter till det som senare hamnar i avloppet och vad som händer sedan. Bygg och konstruktion med olika material har genomsyrat alla åldrar. De äldsta barnen har arbetat med olika experiment, luft och vatten som de fått möjlighet att reflektera före, under och efter.. Intresse för små djur har växt fram både i skogen och på gården. Man har maskkompost som visar processen med maskarnas nedbrytningsförmåga. Barns inflytande Genom att pedagogerna fångar upp barnens intressen, ser behov, inspirerar till vidare lek och till att vidare utforska olika ämnen, ges barnen möjlighet att ha inflytande över sin dag på förskolan. Det är viktigt att pedagogerna ger barnen återkoppling på vad de kan ha möjlighet att påverka och ha inflytande över i de olika situationerna och att de som vuxna sätter ramarna för vad som är möjligt för barnen att kunna vara med och påverka. Det kan se olika ut i olika barngrupper. Samverkan med förskoleklassen, skola och fritids Genom att utvecklingsledare i både förskola och skola har haft gemensamma utbildningsdagar, bla har de gällande styrdokumenten gått igenom, vad är lika/olika? Har vi sett att det mesta är faktiskt väldigt lika i våra uppdrag.

Vi har använt de övergångs dokument som finns beslutade i Utbildning Gävle och tycker att dessa ska gynna våra barn vid övergång till skolans verksamheter. Guldsmedens avlämnande pedagoger och mottagande pedagoger i förskoleklass har tillsammans haft föräldrasamtal för första gången i vår. Något som man redan gjort på flera ställen i området under några år. Det som förenklade var att i stort sett alla barn gick till samma skola från Guldsmeden, det gjorde logistiken lättare att lösa. I samråd med vårdnadshavare har särskild uppmärksamhet ägnats åt barn som behöver särskilt stöd. Mia Lind Biträdande förskolechef Valbo förskoleområde