Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2 Bakgrund Riksdagen har för Sveriges del satt upp 16 miljömål som skall vara genomförda senast år 2010. Miljömålen är nedbrutna till regional och kommunal nivå. Mål nr 15 som heter God bebyggd miljö med delmål 1 och 2 är föremål för denna motion. Nedanstående är ett utdrag ur riksdagens miljömål nr 15 Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Delmål 1, 2010. Planeringsunderlag Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för: hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas. hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som 1(5)
friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas. hur energianvändningen skall effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas. Delmål 2, 2010. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Säffle kommun har slagit fast följande för mål 15: Säffle kommun ska verka för att minst 25 % av den värdefulla kulturhistoriska bebyggelsen inom kommunen ska ha långsiktigt skydd senast år 2010. Inriktningen bör vara att utgå från de utvalda platserna i kulturmiljöprogrammet. Program och strategier för ökade vatten- och grönområden i och i anslutning till tätorter inom Säffle kommun bör tas fram senast år 2010. Vattenområden ska bevaras och utvecklas istället för ökad kulvertering och täckdikning inom Säffle kommun. Kommunen bör verka för att utvecklingen av hårdgjorda ytor ska minska inom kommunens tätorter. Effekten av färre hårdytor och mer utvecklade vattenområden blir minskad dagvattenmängd i befintliga ledningssystem, minskad föroreningsbelastning och mindre risk för översvämningar. Vatten och gröna ytor höjer dessutom livskvaliteten för människor. Konkreta exempel som visar hur viktigt det är att vi får till stånd en genomarbetad plan för bevarande av byggnader och miljöer i Säffle: Det pågående inre renoveringsarbetet av Silvenska Villans galleri utförs inte med hänsyn till byggnadens tidstypiska karaktär. Den ursprungliga golvlisten har tagits bort och ersatts med annan modell. Silvénska Villan är en av Säffles vackraste och bäst bevarade äldre byggnader och det är därför särskilt viktigt att allt renoveringsarbete sker varsamt så att byggnadens kulturhistoriska värden tas till vara. 2(5)
(Den ursprungliga golvlisten som togs bort finns sparad på Silvénska villans vind och kan återanvändas i samband med en rekonstruktion). Borttagande av ursprungligt och tidstypiskt vind- och regnskydd på Odenplan är ett annat bra exempel på hur nödvändigt det är att ha strategier för hur vi skall bevara de kulturvärden som finns i Säffle. (Vindskyddet som togs bort finns sparad i delar och går att rekonstruera vindflöjeln i plåt finns t.ex på kommunens förråd. Även trätak och reglar finns tillgängliga (i delar) för mätning.) Säffle kommun saknar en byggnadsinventering Säffle kommun är en av två kommuner i Värmland som ej har gjort en byggnadsinventering enligt Lena Thor på Värmlands Museum. En första ansats till inventering gjordes 1982 av två arkitektstuderade från Chalmers. Dokumentationen, som fortfarande finns tillgänglig, består bland annat av ett omfattande bildmaterial i form av fotografier över tidstypiska byggnader och detaljer. Behov För att nå miljömålen senast 2010 är det hög tid att vi påbörjar en inventering av värdefulla kulturhistoriska byggnader och miljöer i hela kommunen. Vi måste sedan upprätta program och strategier för fysisk planering och samhällsbyggande enligt delmål 1. Ett estetisk råd bör inrättas som kan fungera som remissinstans när förändringar (utvändiga och invändiga) görs på fastigheter eller parkmiljöer som är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla*. * till kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer räknas även det som av lokalbefolkningen anses vara av kulturhistoriskt intresse och därmed värt att bevara dvs inte enbart det som är av riksintresse. 3(5)
Med anledning av det som nu beskrivits föreslår vi att kommunen påbörjar en byggnadsinventering i hela kommunen. att kommunen upprättar strategier och program för hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas. att kommunen återställer kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer när detta är möjligt. att kommunen upprättar strategier och program för ökade vatten och grönområden. att ett estetiskt råd inrättas. Säffle den 31 mars 2008 Ingegerd Welin Fogelberg Irene von Dolwitz Fullmäktigeledamöter för Sjukvårdspartiet i Säffle. Bilagor: Vad säger Plan- och Bygglagen? Utdrag ur PBL (1987:10) kapitel 3: 10 Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805). 4(5)
11 I fråga om byggnadsåtgärder som får vidtas utan bygganmälan skall 1, 2 och 10 tillämpas i den utsträckning som kan krävas med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Lag (1994:852). 12 Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kultur- historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas. Allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR utgiven av Boverket 1996 (ändrad 2006). Utdrag ur BÄR, se nästa sida 5(5)