Lidingöloppet 2009 Vet inte riktigt vilken gång i ordningen jag springer Lidingöloppet men det är i alla fall något jag ser fram emot varje år. Jag har åkt med Bosses bussar alla gångerna. Från att ha bott på en skola ute på Lidingö, där Bosse fixade frukosten på morgonen, så bor vi nu fint på Scandic Hotell i Värtahamnen. Skolan hade sin charm, men man sover bättre i en riktig säng. Bosse som drar en vinnare i något av lotterierna. Bosse och Britt-Marie Som vanligt skrev vi ner lite av våra förväntningar, vår uppladdning och träning inför loppet. Siv: Jag var från början anmäld till 30km, men efter att ha genomfört klassikern så gick luften ur mig lite grand. Det var en härlig känsla att ha gjort den! För Lidingöloppet hade jag lagt upp en plan och till en början flöt allt på bra. Men sen vet jag inte riktigt vad som hände. Jag fick ont även i det vänstra benet så det blev svårt att springa någon längre distans. När väl tanken på att springa 15 km dök upp så var det kört. De sista veckorna har det bara blivit kortare sträckor och jag hoppas att benen håller på loppet. Det positiva är att jag får se lite mer av Stockholm. Fika på vägen upp
, Katarina. Har en dröm om att klara silvermedaljtiden som för kvinnor är 2.38 någon gång. Men det blir inte i år heller. Träningen gick bra i somras och fram till augusti. Jag har sprungit flera mil i år än tidigare men inte så många långpass över 2 mil som jag hade önskat och inte heller så många S:t Hans extremerundor (för det är kanonträning inför Lidingöloppet) Hyfsat med intervallträning. En seg förkylning har satt käppar i hjulen. Igår morse vaknade jag med ont i låret ( har lite problem med dem emellanåt) så nu tappade jag lusten helt för loppet. Jag hade i alla fall hoppats på en bättre tid än i fjol som var 2.51. Vi får se om jag är nöjd på hemresan eller inte.
P.O Träningen inför årets lopp har känts väldigt bra, många långa pass varvade med intervall och backträning. Lite tveksamt blev det dock i slutet av sommaren. Jag blev både förkyld och skadad i hälsenan. En vecka innan loppet var jag tveksam om jag skulle starta. Blev dock bättre. Jag är ganska osäker var min tid kommer att bli. Jag hoppas att jag kan överraska. Christian. Skall fullborda klassiker nummer 2. Jag är inte så bra tränad som för två år sedan. Är lite nervös för nerförsbackarna har tränat alldeles för lite på det. (Haft ont i låren) Det gäller att samla lite plusminuter på: 1. Första milen (då man är pigg) 2. Andra milen som är flack så att man har lite tillgodo på 3. den svåraste milen. Dagsformen avgör! Helena: Jag har helt otippat klarat först Vasaloppet, Vättern och sen Vansbro. Har följt med som sällskap till Christian. Nu återstår Lidingöloppet och en knäskada. Men jag skall försöka och se hur lånt det räcker. Jerry: Efter ett ganska tungt år med småkrämpor och träningsvärk började så smått formen infinna sig för tre veckor sedan. Tiden har dock varit lite knapp för att nå samma eller bättre form än förra året. Formen är nära förra årets då jag gjorde 2.00.25. p.g.a. formen och den förväntade värmen kommer det troligtvis att gå 1-2 min långsammare än i fjol. Mats. Det skulle vara trevligt att komma under 3 timmar. Det blir troligtvis några minuter mer. Vilberg: Har tidigare sprungit Lidingöloppet på 2.50 och 3.00. Anmälde mig i våras då jag flyttade tillbaka till Sverige från Island. Meningen var att jag skulle komma i form till Lidingöloppet men med flyttning och små barn, det yngsta drygt 1 år så har det inte blivit lika mycket träning som planerat. Så i år blir det över 3 timmar. Hur mycket får vi se i morgon. Tomas: Oerhört laddad och i fin form. Inte en skada så långt ögat når. Tävlar inte så därför är tiden likgiltig. Det känns dock bra att springa i ett tempo runt 6 min per km. Så tiden bör bli runt 90 minuter. Hoppas på en trevlig runda i vacker Lidingönatur.
Marianne: Ser fram emot en trevlig resa och en fin naturupplevelse på Lidingö. Tar de lugnt i loppet så jag kan njuta av höstfärgerna och utsikten över vattnet. Är skadefri men har inga långa löpturer bakom mig så jag ska hushålla med krafterna och fylla på med gel-energi i backarna. Lotta: Efter att ha lärt sig av misstaget jag gjorde i fjol har jag nu tänkt mig en bättre start på loppet. Det är viktigt att hushålla med krafterna så att de räcker till sista milen. En tid under 3 timmar är godkänt. Jerry och Lotta sätter ihop ett V 75 system. Tyvärr blev det ingen vinst.
Micke: Ladda och nervös. Man har ju hört många historier om Lidingöloppet men man vet ändå inte riktigt vad man ger sig in på. Var kanske bättre tränad i våras. Har sedan dess haft en del skadeproblem under sommaren med en hälsporre som har spökat. Mina ben är vana att springa i backar men distansen är lång för mig. Men jag är taggad! Kjell: Gjorde mitt livs Lidingölopp i fjor men jag har haft fel förr så vem vet. Allt är ok. Så om dagsformen infinner sig kan allt hända. Om jag skall vara realistisk en tid runt 2.44. Katarina vann en klocka på resan upp till Stockholm. Jerry var inte lika lyckosam, han vann en frisbee och Christian vann en dubbeldusch. Det var som vanligt mycket gott om priser i Bosses lotteri. Olof kom med tåget upp. Han berättade att han inte hunnit springa så många långrundor men att det hade blivit en del varv på Sankt hans backar
Siv och Tomas Lars-Ingvar I väntan på bussen.zakia, Tomas, Marianne och Lars-Ingvar I gamla stan SKÅÅÅÅL!
Hjältinnan. Helena som nu har gjort en Svensk klassiker efter att ha klarat Lidingöloppet som sista gren! P.O, Katarina och Kjell Lars-Ingvar, Vilberg Marianne Christian och Helena Micke Zakia, Lotta och Erik
Efter loppet och på vägen hem brukar vi summera vår insats. En del är nöjda andra mindre nöjda. Efter loppet funderingar: Siv: Så oändligt mycket lättare det var att springa 15 km istället för 30. Det var roligt hela tiden. Jag är nöjd med 1.21.17. Det man saknar (konstigt nog) är träningsvärken, stelheten, då vet man att kroppen har fått jobba. Sen kan man ju som Bosse springa väldigt fort på 15 km och då upplever man nog träningsvärk efteråt. Det har som vanligt varit en trevlig helg med trevliga människor. Vi hade en skön eftermiddag i gamla stan. Och maten på kinesrestaurangen var god. Tomas: Varför? Varför gick det inte fortare? Försökte öka tempot efter 5 km men farten fanns inte där. Pigg som en lärka när jag kom i mål, hade antagligen kunnat ta ut mig mer men varför plåga sig? Nu blev det en trevlig löpartur i stället. P.O: Fram till 15 km kändes det ganska bra. Började sen få lite ont på utsidan av mitt högra lår. Det skulle visa säg att det bara skulle bli värre och värre. De sista 5km är de värsta jag någonsin upplevt i ett löparspår. Jag fick varva med lätt jogging, gång och stretchning, för att till sista ta mig i mål på strax under 2.45. Mats: Det var lite tyngre än vad jag hade tänkt mig sån tiden blev en besvikelse. Banan är dock jättefin att springa. Hela resan och loppet varv mycket välordnat så det blir nog flera gånger. Katarina: Ännu längre från en silvermedalj än i fjol. Det lär nog förmodligen aldrig bli någon, inte på 30 km i alla fall. Men jag är lite glad i alla fall för mina lår höll så pass bra att jag kunde springa hela tiden. Det var ganska trångt precis efter start, man måste nog stå långt fram i sin startgrupp om man ska kunna springa utan att bromsa. Fast det kanske var en fördel att man inte tog i för mycket direkt. Tiden slutade på 2.52.31 och då kunde jag gå nästan riktigt bra. Lyckades vinna en startplats till nästa års Lidingölopp på Gissa tiden tävlingen i bussen så då blir det ett nytt försök. Jag får väl träna mera och fortare. Helena: På Gissa tiden tänkte jag c:a 4 timmar men Christian sa 5 timmar????? Jag sprang på c:a 4.10 vilket jag är jättenöjd med. Jag hade jätteont i knät och kunde inte springa i nedförsbackarna. Men det gick över förväntan, jag kom i mål och därmed har jag klarat en SVENSK KLASSIKER. Zakia: Jag har haft en jättetrevlig helg. Allt har varit toppen!!
Marianne: Är jättenöjd med loppet. Första milen i år och 1.13.50. Jag har aldrig varit under 60 min. Vädret var bra, lite varmt. Hela helgen, jättetrevlig, som det blir när man är bland trevliga människor. Frågan nu är: Ska jag springa Broloppet eller inte? Micke: Började lugnt i trängseln. Det blev lite enklare att springa efter 6-7 km. Första 16 km var absolut inget problem- Kort efter 18 km sparkar jag i en rot i en nedförsbacke och hamnar på mage och kasar några meter. Kroppen blir ett stort skrapsår. Fortsätter med en gång igen men tappar så klart rytm, hastighet och koncentrationen. När jag passerar 22 km så börjar distansen kännas av och backarna blir tunga. När jag fick se Christians rygg 500 meter före mål så blev jag ändå lite glad, för ett av målen var att hinna i fatt honom då han startade en grupp före mig. Fin bana men lie i längsta laget för mig. Får se om jag återvänder. Vågar inte svära på det då man inte alltid tänker klart. Jerry: Började loppet i ett tempo som skulle räcka till att gå under 2 timmar, men kände redan efter 2-3 km att det inte skulle gå. Höll dock till 15 km som jag passerade på 1.00.15. Tappade därefter 5 minuter och gick i mål på2.05.14 c:a 4 min långsammare än min gissade sluttid. Placeringen blev 116 vilket jag är mer nöjd med än med tiden. Ett underbart lopp trots allt och i ett underbart väder. Kjell; Ett j-vla slit, sista milen var inte rolig. Tiden kunde ha varit bättre men ändå med tvekan godkänt. Går lite försiktigt efter loppet i trappor och så. Jag har nog tagit i ordentligt. Jag anade flåset från Lotta och Katarina i nacken under loppet och det hjälpte mig att inte börja gå. Lotta: Benen är idag stela och ömma. Trodde att jag skulle klara 3 timmarsgränsen men det blev några minuter över. D e två första milen gick bra men sedan kom den 3:e som fortfarande var lika j-vlig som i fjor. Det hade jag förträngt. Men med bättre vilja och ork kommer jag igen nästa år. Vilberg: 3.05! Jag är jättenöjd med den tiden. Trött som f-n efter 8-9 km men sen hände någonting och allt blev lättare. Sista 2 km gick lätt. Jätteroligt! Jag kommer igen nästa år och då i bättre form och då skall jag under 2.50. På kvällen var vi ute och år på en trevlig kinesrestaurang. Mycket mat och god öl. Efter restaurangbesöket åker de flesta av oss direkt hem till hotellet, med taxi eller tunnelbana. Katarina, P.O, Jerry O och Kjell hade bestämt sig för att gå ut och dansa efteråt. Men det blev inte så mycket med det. Dansen hade ställts in. Jag tror att det blev ett pubbesök istället.
Söndag morgon och hemresa, man låter sig väl smaka av frukosten. Bosse brukar ge oss goda råd inför loppet, vad som är bra att äta och mindre bra. Efter loppet är det fritt fram att äta av allt det goda. Fast Mats laddade med ägg och bacon även innan loppet. Och det kändes bra för honom! Det hade varit roligt att filma benen på bussens passagerare innan och efter loppet. Det är rätt stor skillnad på stilen, och det är så det skall vara. Resans vinnare måste nog Katarina vara. En klocka vann hon på resan upp och en startavgift till nästa års Lidingölopp på hemresan samt ett antal andra vinster. Marianne vann en klocka och Kjell en hink Vitargo! Vad kan man mer begära efter en sådan här helg? Att få springa i vacker natur. Umgås med trevliga människor. Jag är glad att jag springer och får lov att vara med om den här känslan. En av tävlingarna på bussen var att man skulle para ihop en världsrekordtid med en åldersklass. Det var jättesvårt Det som imponerar mest är K. 80:s Världsrekordtid på 5 km: 26 minuter någonting. Det fanns en massa andra helt fantastiska också! Så därför hoppas jag att Bosse och Britt-Marie aldrig slutar med de här resorna. Man får väl ha som mål att springa Lidingöloppsmilen med en K 80 lapp på bröstet (eller är det ryggen) Vi ses på bussen igen nästa år! /Siv 091018