Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter

Relevanta dokument
Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram

Central handlingsplan till miljöprogram

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Handlingsplan Miljöstrategi

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Utdrag ur AFFÄRSPLAN 2016 Doknr: LOC rev Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Handlingsplan Miljöstrategi landstingsnivå

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001: % av verksamheterna

Ledningens miljögenomgång Primärvården

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

På väg mot en hållbar framtid

Miljörapport. - en förkortad version

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

MILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING (ny version)

Miljöledning i staten 2016

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Närvarande: Erik Hemmingsson, Kerstin Jansson, Katarina Håkansson, Maria Englund, Cleas Schönquist, Kerstin Westholm

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

Miljö- och energiplan. för Landstinget Västernorrland Antagen av Landstingsstyrelsen

Miljöredovisning Landstinget Sörmland

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

4.2.2 Handlingsplan för Habiliteringen Södra Älvsborg

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets ledningskontor

Miljöhandlingsplan 2012

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Miljöpolitiskt program

Goda exempel på miljöledning

Hållbarhetsprogram MILJÖ

Ledningens miljögenomgång. DAT-divisionen 9 april 2014

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

Miljöpolicy och miljöprogram för Region Halland

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Ledningens miljögenomgång Kultur i länet

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Ledningens miljögenomgång , Habilitering och hjälpmedel

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

Miljöprogram Policy och program

Byråns interna miljöarbete

Miljöprogram Capio S:t Görans Sjukhus

Indikatorer Miljöprogram

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen

Energi- och miljöplan

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Strategi för klimatkompensation för flygresor

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015

MILJÖPROGRAM i Landstinget Kronoberg

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef

Yttrande över förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting

2. Detaljerade mål för miljöarbetet i Västerbottens läns landsting

Miljöhandlingsplan 2016

Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Styrande - Krav

LIDINGÖS MILJÖMÅL

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB

Bilaga 1 Kvantitativa mål Steg 6 (styrgruppens diskussion inkl. redovisade skiljaktigheter)

Miljömål och handlingsplan för 2017 års miljöarbete

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige

Miljöbokslut Bil och transport

Utformning av miljöledningssystem

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Kompletterande GRI indikatorer Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012

Folktandvården

Förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting

Hållbarhetsprogram 2011

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.

Miljömål, handlingsplan och resultat för Landstingsstyrelsens förvaltning 2005/2006

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

Transkript:

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2015. Miljöredovisning för år 2015 Slutredovisning för programperioden

Sammanfattning Detaljmål 2011 2015 2015 Resultat 2015 1. Elanvändningen i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 17 procent till år 2015 till 108 kwh/m 2 (22 procent år 2020 till Minskning 17 % 100 kwh/m 2 ) 2. Energi till uppvärmning i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRAyta har minskat med 12 procent till år 2015 till 113 kwh/m 2 (17 procent till Minskning 14 % år 2020 till 105 kwh/m 2 ) 3. Den totala energianvändningen av el och uppvärmning i landstingets fastigheter har minskat med 9 procent till år 2015 (15 procent år 2020) Minskning 9 % 4. Andelen förnybar el i landstingets fastigheter är 75 procent år 2015 25 % förnybart 5. Vid samtliga ny och ombyggnationer tillämpas projekteringsanvisningarnas miljökrav år 2015 Uppfyllt 6. Koldioxidutsläppen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 9 procent till år 2015 (18 procent år 2020) Minskning 3,4 % 7. Koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor med bil har minskat med 25 procent till år 2015 (40 procent år 2020) Minskning 31 % 8. Koldioxidutsläppen från den kollektivtrafik som landstinget beställer med Länstrafiken har minskat med 20 procent till år 2015 (30 procent år 2020) Minskning 9 % 9. Energiförbrukningen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 10 procent år 2015 (19 procent år 2020) Ökning 2 % 10. Andelen miljöfordon bland landstingets tjänstebilar och inhyrda fordon är 100 procent år 2015 (100 procent år 2020) 67 % 11. Minst 10 procent av tjänsteresorna mellan Umeå och Stockholm sker med tåg år 2015 (minst 25 procent år 2020) 3,5 % 12. Utsläpp och kassation av läkemedel har minskat enligt handlingsplan år 2015 Uppfyllt 13. Minst 75 procent av förskrivarna har fått utbildning i att minska utsläpp och kassation av läkemedel år 2015 Uppfyllt 14. Utsläpp av lustgas har minskat med 30 procent år 2015 Minskat 34 % 15. Andelen ekologiska livsmedel utgör minst 25 procent av den totala inköpskostnaden livsmedel år 2015 Minskning 13 % 16. Andelen socialt och etiskt märkt livsmedel utgör 25 procent per utvald produkt av den totala inköpskostnaden per produkt år 2015 Kaffe: 54 % Te: 96 % 17. Alla kemikalier som används inom landstinget är registrerade på ett samordnat sätt enligt lagstiftningens krav år 2012 Banan 68 % 84 % använder helt eller delvis KLARA 18. 5 procent av kemikalier som har allvarliga hälso- och miljöeffekter har fastats ut år 2015 Uppfyllt 19. Andelen ersättningsprodukter för produkter med PVC, silver och utfasningsämnen, som uppfyller kvalitetskrav och inte är mer än tio Ej uppfyllt procent dyrare, är 100 procent år 2015 20. Sociala krav enligt uppförandekoden ställs vid alla upphandlingar av berörda produktkategorier Uppfyllt 21. Den totala mängden avfall har minskat med 5 procent/vårdtillfälle år 2015 Ökning 15 % 22. Mängden farligt avfall har minskat med 60 procent per viktade vårdtjänster år 2015 Minskning 31 % 23. Andelen konventionellt avfall som sorteras till återvinning är minst 25 procent år 2015 20 % återvinns 24. Miljöledningssystem är implementerat i landstingets samtliga verksamheter år 2015 Ej uppfyllt 25. Samtliga verksamhetschefer har genomgått miljöutbildning år 2015 Ej uppfyllt Målet är uppfyllt vid programperiodens slut Målet är ej uppfyllt vid programperiodens slut illustratör Tobias Flygar

1. Inledning 1.1 Det miljöpolitiska programmet innehåller fyra delar Miljöpolicy Övergripande mål för landstingets miljöarbete fram till år 2020 Detaljerade mål 2011-2015 Handlingsplan med aktiviteter 2011 2015 för genomförande av det miljöpolitiska programmet 1.2 Miljöpolicy Enligt landstingets miljöpolicy ska verksamheten, med utgångspunkt i lagar och föreskrifter, bidra till uppfyllandet av de nationella miljömålen som har koppling till verksamhetens betydande miljöpåverkan och verka för hög trafiksäkerhet i den trafik som landstinget genererar. Landstinget ska också bidra till utveckling för hela Västerbotten en god hälsa och en bra livsmiljö. 1.3 Övergripande mål för miljöarbetet år 2012-2020 De övergripande målen anger inriktningen för landstingets miljöarbete och fokuserar på områden där landstingets verksamhet har mest påverkan på miljön. Dessa områden är: Fastigheter och energianvändning Trafik Läkemedel och lustgas Produkter och kemikalier Avfall Organisation och utbildning 1.4 Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter år 2011-2015 De detaljerade målen och aktiviteterna anger hur landstingets miljöpolicy och övergripande mål för miljöarbete ska omsättas i praktiken under åren 2011 2015. 1.5 Uppföljning och redovisning I miljöredovisningen presenteras resultatet av arbetet med att nå de detaljerade målen. Uppföljningen sker årligen. För de flesta av målen har 2005 använts som basår för jämförelser under perioden 2011-2015. I annat fall anges aktuellt basår för respektive mål. 1

2. Uppföljning av detaljerade mål för perioden 2011-2015 Nedan redovisas måluppfyllelse för landstingets 25 miljömål. Det är också slutredovisning för programperioden. 2.1 Fastigheter och energianvändning Mål 1. Elanvändningen i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 17 procent till år 2015 till 108 kwh/m 2 (22 procent år 2020 till 100 kwh/m 2 ) Elanvändningen har minskat med 17 procent mot jämförelseåret 2009 och uppgick 2015 till 106,2 kwh/m 2. Målvärdet för 2015 har nåtts. 140,0 Elanvädnings i landstingets fastigheter Genomförda åtgärder i EPC och LEIF-projekt har bidragit till att målet har kunnat nås. För att fortsätta minska elanvändning krävs ytterligare åtgärder i form av mer energieffektiv utrustning samt kunskap och engagemang i samtliga verksamheter. kwh/m2 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 År 2009 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Spec.förbr Spec.förbr Spec.förbr Spec.förbr Spec.förbr Spec.förbr kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 VLL totalt 128,0 113,7 116,2 107,4 107,7 106,2 Mål 2. Energi till uppvärmning i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 12 procent till år 2015 till 113 kwh/m 2 (17 procent till år 2020 till 105 kwh/m 2 ) Värmeanvändningen har minskat med 14 procent mot jämförelseåret 2009 och uppgick 2015 till 108,5 kwh/m 2. Målvärdet för 2015 har nåtts. 140,0 120,0 100,0 Energi för uppvärmning i landstingets fastigheter Genomförda åtgärder i EPC och LEIF-projekt har bidragit till att målet har kunnat nås. Ytterligare åtgärder krävs för att fortsätta minska energi till uppvärmning. I investeringsplanen för 2015-2018 finns planerade åtgärder vilka kan bidra till en minskning. kwh/m2 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 År 2009 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Spec.förbr Spec.förbr Spec.förbr Spec.förbr Spec.förbr Spec.förbr kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 VLL totalt 126,7 123,6 123,3 116,3 112,7 108,5 2

Mål 3. Den totala energianvändningen av el och uppvärmning i landstingets fastigheter har minskat med 9 procent till år 2015 (15 procent år 2020) Den totala energianvändningen (el och värme) har minskat med drygt 9 procent mot jämförelseåret 2009 och uppgick 2015 till 115 GWh. Målvärdet för 2015 har nåtts. Genomförda åtgärder i EPC och LEIF-projekt har bidragit till att målet har kunnat nås. Ytterligare åtgärder krävs för att fortsätta minska den totala energianvändningen i landstingets fastigheter. Eventuell nyproduktion, rivning eller avyttring av lokaler ger effekt på den totala energianvändningen. MWh Total energianvändning av el och uppvärmning i landstingets fastigheter 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 År 2009 MWh År 2011 MWh År 2012 MWh År 2013 MWh År 2014 MWh År 2015 MWh VLL totalt 126 851 127 612 126 570 118 221 116 368 114 982 Mål 4. Andelen förnybar el i landstingets fastigheter är 75 procent år 2015 Andelen förnybar el bedöms uppgå till ca 25 procent. Målvärdet för 2015 har inte nåtts. Under 2015 har ny elupphandling genomförts. Förnybar till 100 procent ingår i nytt avtal från april 2016. Mål 5. Vid samtliga ny och ombyggnationer tillämpas projekteringsanvisningarnas miljökrav år 2015 Projekteringsanvisningarna har kompletterats med energi- och miljökrav. Målvärdet för 2015 har nåtts. 3

2.2 Trafik Mål 6. Koldioxidutsläppen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 9 procent till år 2015 (18 procent år 2020) Koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor har minskat med 3,4 procent mot jämförelseåret 2009 och uppgick 2015 till 2 939 ton. Målvärdet för 2015 har inte nåtts. Under programperioden har utsläppen av koldioxid från de kortare resorna med bil minskat. Detta kan bland annat förklaras med att de tjänstebilar och hyrbilar som används har blivit effektivare samt att användandet av möten på distans har ökat. Däremot har koldioxidutsläppen för de långa tjänsteresorna med flyg ökat vilket medför att det totala koldioxidutsläppet för landstingets tjänsteresor ökar. Koldioxidutsläpp från landstingets tjänsteresor (ton) 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 flyg 1542 1515 1634 1736 1830 1862 tåg 0 0,0012 0,0018 0,0018 0,0070 0,0064 buss 113 100 97 41 98 116 privatbil 354 347 322 305 328 316 hyrbilar 3 41 28 77 92 82 tjänstebilar (inkl.amb) 2009 2011 2012 2013 2014 2015 1031 854 783 712 598 564 Måltal 2769 2769 2769 2769 2769 2769 Mål 7. Koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor med bil har minskat med 25 procent till år 2015 (40 procent år 2020) Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil har minskat med 31 procent mot jämförelseåret 2009 och uppgick 2015 till 961 ton. Målvärdet för 2015 har nåtts. Koldioxidutsläpp från landstingets tjänstresor med bil (ton) 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 privatbil 354 347 322 305 328 316 hyrbilar 3 41 28 77 92 82 tjänstebilar (inkl.amb) 2009 2011 2012 2013 2014 2015 1031 854 783 712 598 564 Måltal 1041 1041 1041 1041 1041 1041 Mål 8. Koldioxidutsläppen från den kollektivtrafik som landstinget beställer med Länstrafiken har minskat med 20 procent till år 2015 (30 procent år 2020) Koldioxidutsläppen från kollektivtrafiken har minskat med ca 9 procent enligt preliminära siffror. Målvärdet för 2015 har inte nåtts. 4

Mål 9. Energiförbrukningen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 10 procent år 2015 (19 procent år 2020) Energiförbrukningen från landstingets tjänsteresor har ökat med 2 procent mot jämförelseåret 2009 och uppgick 2015 till 10,6 GWh. Målvärdet för 2015 har inte nåtts. Energiförbrukningen har ökat sedan 2012 och detta beror på att tjänsteresor med flyg har ökat. Energiförbrukning från landstingets tjänsteresor (GWh) 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 flyg 5,20 5,38 5,92 6,27 6,33 6,72 tåg 0,02 0,02 0,03 0,03 0,12 0,11 länstrafiken 0,53 0,47 0,46 0,19 0,46 0,54 privatbil 1,01 0,99 0,92 0,87 0,94 0,90 hyrbilar 0,0084 0,13 0,12 0,34 0,43 0,39,tjänstebilar verksamhetsbilar, bilpool 2009 2011 2012 2013 2014 2015 3,57 2,90 2,64 2,38 2,00 1,89 Måltal 9,3 9,3 9,3 9,3 9,3 9,3 Mål 10. Andelen miljöfordon bland landstingets tjänstebilar och inhyrda fordon är 100 procent år 2015 (100 procent år 2020) Av landstingets ägda och långtidsleasade fordon är 67 procent miljöfordon. Målvärdet för 2015 har inte nåtts. I landstingets avtal för tjänstebilar och inhyrda fordon är enbart miljöfordon upphandlade. Under 2015 har 139 nya tjänstebilar tagits in och för dessa har avsteg från avtal gjorts i 11 procent av fallen. Det finns en ökande trend att göra avsteg från befintligt avtal. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel miljöfordon (%) Andelen miljöfordon Måltal 67% 63% 67% 54% 51% 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 11. Minst 10 procent av tjänsteresorna mellan Umeå och Stockholm sker med tåg år 2015 (minst 25 procent år 2020) Andelen resor på sträckan Umeå-Stockholm som sker med tåg är 3,5 procent. Målvärdet för 2015 har inte nåtts. Antalet tågresor har dock ökat från 1,5 procent tidigare år till 3,5 procent 2015. 5

2.3 Läkemedel och lustgas Mål 12. Utsläpp och kassation av läkemedel har minskat enligt handlingsplan år 2015 I handlingsplan för att minska utsläpp och kassation av läkemedel 2012-2014 läggs fokus i aktiviteterna på att minska utsläpp av vissa utvalda läkemedel. Dessa läkemedel framgår av tabell. Försäljning av samtliga läkemedel förutom NSAID för utvärtes bruk har minskat. Målvärdet för 2015 har nåtts. Total försäljning 2011 2012 2013 2014 2015 Fluorokinoloner enhet: DDD/1000 inv och dag 1,06* 0,95 0,91 0,91 0,87 Sömnmedel och lugnande medel 52,67* 52,19 52,75 51,42 51,14 enhet: DDD/1000 inv och dag NSAID glukosamin borttaget 32,81* 32,27 29,66 29,40 30,52 enhet: DDD/1000 inv och dag NSAID inkl receptfri försäljn apotek glukosamin borttaget enhet: DDD/1000 inv och dag 48,23* 47,64 46,32 44,85 44,74 NSAID utvärtes bruk enhet Doser/TIND (1000 24,02 23,68 27,68 26,87 29,93 inv&dag) Etinylestradiol 58,8 55,3 42,1 47,1 45,4 enhet :g Levonorgestrel 148 136,7 140,1 123 enhet: g Mål 13. Minst 75 procent av förskrivarna har fått utbildning i att minska utsläpp och kassation av läkemedel år 2015 Utbildning ges fortlöpande till förskrivare vid informationsträffar. Målvärdet för 2015 har nåtts. Mål 14. Utsläpp av lustgas har minskat med 30 procent år 2015 Lustgasutsläppen har minskat med 34 procent och uppgick 2015 till 3 215 kg. Målvärdet för 2015 har nåtts. 6000 Utsläpp av lustgas Total mängd förbrukad lustgas Måltal Ytterligare åtgärder krävs för att fortsätta minska lustgasutsläppen som t ex installation av destruktionsanläggning för lustgasutsläpp. Kg 5000 4000 3000 2000 1000 0 2005 2011 2012 2013 2014 2015 6

2.4 Produkter och kemikalier Mål 15. Andelen ekologiska livsmedel utgör minst 25 procent av den totala inköpskostnaden livsmedel år 2015 Andelen ekologiska livsmedel inom sjukhusen som serveras till patienter och personal utgör ca 13 procent år 2015. Målvärdet för 2015 har inte nåtts. Vid sjukhusen i Lycksele och Umeå har andelen ekologiska livsmedel ökat. Ingen av dem når dock målvärdet. Under året har Skellefteå kommun tagit över kostverksamheten vid Skellefteå lasarett och andelen ekologiska livsmedel har halverats till 8 % jämfört med år 2014. Andel ekologiska livsmedel per sjukhus (%) 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 2013 2014 2015 Andel eko. livsmedel NUS 2 5 10 17 19 Andel eko. livsmedel Ske 11 14 13 16 8 Andel eko. livsmedel Lse 4 7 3 0 14 Total andel eko. livsmedel 4 6 10 17 13 Måltal 25 25 25 25 25 Mål 16. Andelen socialt och etiskt märkt livsmedel utgör 25 procent per utvald produkt av den totala inköpskostnaden per produkt år 2015 De utvalda livsmedlen är kaffe, te och banan. Andelen rättvisemärkt kaffe är 54 procent, andelen rättvisemärkt te är 96 procent och andelen rättvisemärkt banan är 68 procent. Målvärdet för 2015 har nåtts. 120 100 80 60 40 20 0 Andel rättvisemärkta livsmedel per produkt (%) Andel rättvisemärkt kaffe Andel rättvisemärkt te Andel rättvisemärkt banan Måltal 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 17. Alla kemikalier som används inom landstinget är registrerade på ett samordnat sätt enligt lagstiftningens krav år 2012 84 procent av landstingets verksamheter registrerar helt eller delvis sina kemikalier i KLARA. Målvärdet för 2015 har inte nåtts. Verksamheter som registrerar kemikalier i kemikaliesystemet KLARA 2015 Ytterligare åtgärder krävs i form av verksamhetsanknuten information och utbildning. 13% 16% Använder KLARA Använder delvis KLARA Använder inte KLARA 71% 7

Mål 18. 5 procent av kemikalier som har allvarliga hälso- och miljöeffekter har fastats ut år 2015 Arbetet med att fasa ut hälso- och miljöskadliga kemikalier har påbörjats, t.ex. har användningen av medicinsk bensin minskat betydligt. Målvärdet för 2015 har nåtts. allvarliga hälso- och miljöeffekter och därefter undersöka möjligheten till utbyte eller eliminering av dessa att fortsätta. Under kommande programperiod behöver arbetet med att identifiera kemikalier med Mål 19. Andelen ersättningsprodukter för produkter med PVC, silver och utfasningsämnen, som uppfyller kvalitetskrav och inte är mer än tio procent dyrare, är 100 procent år 2015 En kartläggning av förbrukningsvaror som innehåller miljöskadliga ämnen har genomförts inom ett antal produktområden, t ex handskar och infusionspåsar. Utbyte har genomförts där det varit möjligt. Målvärdet för 2015 har inte nåtts. För att erhålla en total bild av landstingets användning av förbrukningsvaror innehållande miljöskadliga ämnen behöver ytterligare kartläggning och utbyte genomföras. Mål 20. Sociala krav enligt uppförandekoden ställs vid alla upphandlingar av berörda produktkategorier Sociala krav enligt uppförandekoden ställs vid aktuella upphandlingar. Målvärdet för 2015 har nåtts. 8

2.5 Avfall Mål 21. Den totala mängden avfall har minskat med 5 procent/vårdtillfälle år 2015 Den totala mängden avfall per vårdtillfälle har ökat med 15 procent mot jämförelseåret 2009. Mängderna ökar något varje år. Målvärdet för 2015 har inte nåtts. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Total mängd avfall (kg) per vårdtillfälle Total mängd avfall / vårdtillfälle Måltal 2009 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 22. Mängden farligt avfall har minskat med 60 procent per viktade vårdtjänster år 2015 Mängden farligt avfall per viktade vårdtjänster har minskat med 31 procent mot jämförelseåret 2005. Målvärdet för 2015 har inte nåtts. Målet kan nås om allt smittförande avfall i landstinget autoklaveras. Idag autoklaveras enbart det smittförande avfall som uppstår vid NUS. 2,50 2,00 1,50 1,00 Mängd farligt avfall (kg) per viktade vårdtjänster Total mängd farligt avfall vid sjukhusen /viktade vårdtjänster Måltal 0,50 0,00 2005 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 23. Andelen konventionellt avfall som sorteras till återvinning är minst 25 procent år 2015 Andelen som sorteras till återvinning är 20 procent för sjukhusen. Målvärdet för 2015 har inte nåtts. Andel konventionellt avfall som källsorteras per sjukhus (%) (exklusive matavfall) 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 2013 2014 2015 Andel källsorterat material, NUS 15 15 14 16 17 Andel källsorterat material, Ske 25 31 32 32 30 Andel källsorterat material, Lse 25 25 23 28 26 Andel källsorterat material totalt 17 19 18 19 20 Måltal 25 25 25 25 25 9

2.6 Organisation och utbildning Mål 24. Miljöledningssystem är implementerat i landstingets samtliga verksamheter år 2015 Landstingets miljöledningssystem uppdateras fortlöpande. Under 2015 har Fastighets energiledningssystem integrerats i miljöledningssystemet. Miljöledningssystemet är inte implementerat i samtiga verksamheter. Målvärdet för 2015 har inte nåtts. Mål 25. Samtliga verksamhetschefer har genomgått miljöutbildning år 2015 Nätbaserad miljöutbildning som riktar sig till all personal har färdigställts under december 2015. Hittills har ca 100 landstingsanställda genomfört utbildningen. Målvärdet för 2015 har inte nåtts. 10

3. Handlingsplan med aktiviteter Resultat av genomförande av handlingsplan med aktiviteter för att uppnå detaljerade miljömål redovisas nedan. 3.1 Handlingsplan med aktiviteter för området Fastigheter och energianvändning Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Fastigheter och energianvändning: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 2015-12-31 Beslutade åtgärder enligt EPC Fas 2 2011-09-02 Klart slutförs Beslutad uppföljning enligt EPC Fas 3 2016-09-02 Klart genomförs Beslutad konvertering ånga NUS 2012-12-31 Klart Aktiviteter som syftar till energismart 2014-06-30 Klart beteende i landstingets verksamheter Fortlöpande aktivitet tillämpas Energieffektiva upphandlingar av verk- 2014-06-30 Klart samhetsutrustningar t ex med hjälp av Fortlöpande aktivitet LCC-kalkyl Strategi för Grön IT tillämpas 2011-12-31 Ej påbörjat Upphandling av förnybar el 2012-06-30 Klart Projekteringsanvisningar för nybygg- 2014-06-30 Klart nation, ombyggnation och rivningsarbete kompletteras med miljökrav 11

3.2 Handlingsplan med aktiviteter för området Trafik Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Trafik: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 2015-12-31 Regler för tjänsteresor revideras 2011-09-30 Klart enligt klimatsmarta tjänsteresor Aktiviteter i enlighet med klimatsmarta 2014-06-30 Klart tjänsteresor i landstingets genomförs Fortlöpande aktivitet med fokus på: video- och webbkonferens, tåg långa sträckor, buss korta sträckor, effektiv fordonshantering och bilpool, samåkning, sparsamt körsätt, tjänstecyklar Översyn av trafikbeställningar till Läns- 2011-12-31 Klart trafiken Årliga trafikbeställningar och samråd 2013-12-31 Klart med länets kommuner Fortlöpande aktivitet Upphandling av miljöfordon med fokus 2011-12-31 Klart på förnybara bränslen och möjlighet att avropa/uppgradera till bättre miljöfordon under avtalsperioden Modell för klimatkompensation av 2011-12-31 Klart tjänsteresor tas fram Ej genomfört 12

3.3 Handlingsplan med aktiviteter för området Läkemedel och lustgas Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Läkemedel och lustgas: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 2015-12-31 Handlingsplan för att minska utsläpp 2011-12-31 Klart och kassation av läkemedel 2011-2014 tas fram Användning av utvalda läkemedel följs 2015-12-31 Klart upp årligen enligt handlingsplan Fortlöpande aktivitet Kassation av läkemedel följs upp 2015-12-31 Klart enligt handlingsplan Handlingsplan för att minska utsläpp 2011-12-31 Klart av lustgas 2011-2014 tas fram Utsläpp av lustgas följs upp årligen 2015-12-31 Klart enligt handlingsplan Fortlöpande aktivitet Investering i destruktionsanläggning 2012-12-31 Påbörjat för lustgas, inklusive installation 2014-06-31 13

3.4 Handlingsplan med aktiviteter för området Produkter och kemikalier Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Produkter och kemikalier: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 2015-12-31 Utbildning av berörd personal om 2013-12-31 Ej påbörjat anskaffning till och användning av ekologiska livsmedel i landstingets verksamheter Upphandling av ekologisk mjölk och 2013-12-31 Klart övriga livsmedel Upphandling av socialt och etiskt 2013-12-31 Klart märkta livsmedel Utbildning och stöd för användare 2011-12-31 Klart av kemikaliesystemet KLARA inom Fortlöpande aktivitet landstingets verksamheter Identifiering av kemikalier och produkter 2012-12-31 Påbörjat som används i verksamheterna och som kan ha allvarliga hälso- och miljöeffekter Utbyte av kemikalier som innehåller 2014-06-30 Påbörjat hälso- och miljöfarliga ämnen sker enligt landstingets miljöledningssystem Uppförandekoden följs vid upphandling 2014-12-31 Klart av berörda produktkategorier Fortlöpande aktivitet 14

3.5 Handlingsplan med aktiviteter för området Avfall Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Avfall: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 2015-12-31 Logistikplan tas fram för förbättrad och 2012-12-31 Ej påbörjat förenklad avfallshantering inklusive källsortering vid sjukhusen Inventering av behov och anskaffning 2012-12-31 Ej påbörjat Av utrustning för källsortering på avdelningsnivå (inklusive investeringar) Inventering av behov och anskaffning 2012-12-31 Påbörjat av utrustning för avfallshantering i återvinningsrum/avfallsterminal (inklusive investeringar) Hantering av organiskt avfall vid sjuk- 2012-12-31 Påbörjat husen sker i samarbete med respektive kommun med fokus på återvinning av matavfall från personalmatsalar och produktionskök 15

3.6 Handlingsplan med aktiviteter för området Organisation och utbildning Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Organisation och utbildning: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 2015-12-31 Landstingets miljöledningssystem 2014-06-31 Klart revideras kontinuerligt Fortlöpande aktivitet Miljöledningssystemet integreras i 2012-12-31 Påbörjat landstingets ledningssystem Plan för implementering och certifiering 2012-12-31 Ej påbörjat av miljöledningssystem enligt ISO 14001 tas fram Kommunikationsplan för miljöprogram 2011-12-31 Klart internt och externt tas fram Utbildningsplan för perioden tas fram 2011-12-31 Klart och genomförs 16

4. Slutsatser Av totalt 25 uppsatta mål för programperioden är 11 stycken helt uppfyllda. Viktiga aspekter för positivt utfall är resurser, tydlighet i ägande av aktivitet samt stöd från ledning vid genomförande av aktivitet. Inom målområde Energi och fastigheter med en måluppfyllelse på 80 procent och Läkemedel med en måluppfyllelse på 100 procent har det under programperioden funnits resurser och en samstämmighet mellan fastställda miljömål och verksamhetens målbild. Detta kan vara en förklaring till det positiva resultatet. Inom målområdena Organisation och utbildning och Avfall redovisas ett sämre resultat. Detta kan bero på otydligt ansvar och att resursbehovet inte har tillgodosetts. 17