EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B MINDRE INSJÖARS PÅVERKAN PÅ LUFTTEMPERATUREN I INLANDET VINTERTID

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B51 6 MINDRE INSJÖARS PÅVERKAN PÅ LUFTTEMPERATUREN I INLANDET VINTERTID Linda Ericsson Department of Earth Sciences Physical Geography GÖTEBORG 6

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi Geovetarcentrum MINDRE INSJÖARS PÅVERKAN PÅ LUFTTEMPERATUREN I INLANDET VINTERTID Linda Ericsson ISSN 1-381 B51 Projektarbete Göteborg 6 Postadress Besöksadress Telefon Telfax Earth Sciences Centre Geovetarcentrum Geovetarcentrum 31-773 19 51 31-773 19 86 Göteborg University S-5 3 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-5 3 Göteborg SWEDEN

Abstract Influence of small lakes on wintertime air temperature - The purpose of this essay is to investigate to what extent smaller lakes affect the air temperature in the inland during winter. Winter is that time of year when the lakes have a warming effect if such an affect on the temperature exist. The investigations have been made in two manners; partly with fixed log measurements, partly with temperature runs where the measuring equipment was mounted on the roof of the car. The fixed measurements were performed by taking the temperature every half-hour from December 11 th 5 to February th 6, with a few interruptions when the logs were taken in and read or if the batteries ran out. The temperature runs were carried through cold and calm mornings and evenings during the same period as above; just before sunrise or just after sunset. The runs were measured along a prearranged trail, and the temperature was taken in 5 different spots. By clear and cold weather the temperature differentiates the most typographically. By this weather cold air is gathered in small valleys, and the water may have a measurable warming effect. When the weather on the other hand is cloudy and windy the temperature is levelled out and the differences are not as noticeable. To some extent this depends on the fact that the radiation to and from Earth is obstructed by the clouds, but also because the wind makes the air masses circulate. The result from this investigation shows that as long as the lake stays icefree it affects the temperature to some extent. Sometimes this fact can be hard to distinguish since the inner parts of Dalsland has very many lakes. The lakes are often rift-valley lakes situated in small valleys. In turn the small valleys gather cold air, which can be misleading when measuring the lakes effect on the temperature. I

Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur stor påverkan mindre insjöar har på lufttemperaturen i inlandet vintertid. Vintertid är den tid på året som sjöarna, om påverkan finns, har en uppvärmande effekt. Undersökningarna är gjorda på två olika sätt, dels med fasta loggermätningar, dels med temperaturkörningar där mätutrustningen var monterad på biltaket. Vid de fasta mätningarna togs temperaturen varje halvtimme från den 11 december 5 till den februari 6, med vissa små uppehåll när loggrarna plockades in och lästes av eller om batterierna tog slut. Temperaturkörningarna genomfördes klara och lugna morgnar och kvällar under samma period, precis före soluppgång eller precis efter solnedgång. Mätningarna genomfördes längs en uppgjord slinga och temperaturen togs på 5 olika punkter. När vädret är klart och kallt är de tillfällen då temperaturen skiljer sig mest topografiskt sett. Då samlar sänkor kalluft och vattnet kan ha en uppvärmande mätbar effekt. När vädret däremot är molnigt och blåsigt jämnar temperaturen ut sig och skillnaderna är inte så märkbara, till viss del på grund av att strålningen till och från jorden försvåras och hindras av molnen men också på grund av att vinden blåser omkring luftmassorna. Resultatet av denna undersökning visar att så länge sjön håller sig isfri har den ett visst mått av påverkan på temperaturen. Detta är dock svårt att urskilja ibland eftersom de inre delarna av Dalsland är mycket sjörika. Sjöarna är ofta sprickdalssjöar som är belägna i sänkor. Sänkor i sin tur samlar kalluft, vilket kan ge ett missvisande resultat av sjöns påverkan på temperaturen. II

Förord Denna C-uppsats är en del av utbildningen Geografi fördjupningskurs 1 vid Naturgeografiska institutionen på Geovetarcentrum, Göteborgs universitet. Detta är det första arbetet av denna storlek som jag gjort och det har varit en lärorik tid. Det har varit möjligt tack vare några personer som har underlättat mitt arbete och gjort det genomförbart. Jag vill först och främst tacka min handledare och mentor docent Björn Holmer för inspiration och handledning, Arne P på vägverket för vinduppgifter från Gustavsfors och Anna F för uppgifter från SMHI. Vidare vill jag tacka mina föräldrar för ovärderlig hjälp, min syster för språklig undsättning och kritik samt personal vid Bengtsfors vuxenutbildning för assistans och stöd processen igenom. III

Innehållsförteckning Sid 1...Inledning... 1 Syfte och frågeställning.... Faktorer som påverkar lufttemperaturen...3.1. Faktorer som påverkar klimatet globalt... 3.. Lokala variabler som styr klimatet... 3.3. Markens påverkan... 3.. Topografins betydelse....5. Vegetation och skogsklimat... 5.6. Bebyggelse... 5.7. Vädrets inflytande... 5 3. Områdesbeskrivning...6 3.1 Sjöarnas storlek... 7. Metodik...8.1 Mätutrustning... 8. Fasta loggermätningar... 9.3 Kontroll av loggrarna... 1. Temperaturkörningar... 1.5 Vinduppgifter... 11 5. Resultat... 1 5.1 Loggermätningar på fasta stationer... 1 5. Typiska dygnsvariationer... 1 5..1 Soliga dygn... 13 5.. Halvklara dygn... 16 5..3 Molniga och blåsiga dygn... 18 5.3 Medeltemperatur samt medelvind hos samtliga loggrar... 19 5. Temperaturkörningar... 1 6. Diskussion... 7. Slutsatser... 3 8. Referenser... IV

1. Inledning Att Sverige trots sitt nordliga läge har ett så pass gynnsamt klimat beror på att vindarna här hos oss är övervägande västliga. Vindarna gör vårt klimat maritimt eftersom västvindarna som strömmar in ifrån Atlanten för med sig den av Golfströmmen uppvärmda luften. Det finns flera olika sätt att klassificera klimatets variationer med hänsyn till olika parametrar såsom nederbörd, temperatur eller på vilken latitud eller var på kontinenterna undersökningen skall genomföras. Den mest kända klassificeringen är Köppens klimatklassificering som baseras på biogeografiska förutsättningar. Sverige som har både varmtempererat och kalltempererat klimat hamnar i både C- och D-zonen. I det område som denna uppsats handlar om råder det Cfb-klimat, det vill säga marint västkustklimat eller fuktigt kontinentalt klimat. Om man ser till hur temperaturens dygnsvariationer skiftar under vinterhalvåret beror variationerna framförallt på molnighet och om det förs in olika luftmassor över landet. När det gäller lokalklimat har också vind och molnmängd utjämnande effekter på lufttemperaturen. Molnen på grund av att de hindrar strålning både till och från markytan, och vinden på grund av att den medför en omblandning av olika luftlager och olika miljöer, vilket ledet till att de lokala skillnaderna försvinner. Att vatten har en utjämnande effekt på klimatet är ett välkänt fenomen. Vädret på jorden skulle vara mycket mer extremt om inte de stora haven hade funnits. Detta beror på att större vattenvolymer reflekterar solstrålning relativt dåligt och har en förmåga att absorbera energi som fördelas till djupare vattenskikt på grund av rörelser och strömmar. Stora vattenvolymer kan också lagra värme mycket bättre än vad markytan kan. Det är därför som temperaturfallet är långsammare nära kusten och stora sjöar under hösten och att temperaturökning är långsammare på våren. Även under dygnet kan man påvisa dämpande temperaturändringar i närheten av stora vattenmassor. Detta gäller dock inte i lika stor utsträckning när vattenmassan är is- eller snötäckt då uppför sig vattnet som en vanlig snötäckt yta. Hur stor denna effekt är när det gäller mindre insjöar är dock inte riktigt klargjort, och eftersom Sverige är ett mycket sjörikt land det finns ungefär 9 sjöar i landet är det en intressant fråga (Lindkvist, 1995, s. 13). Topografins och topoklimatets betydelse är också viktig. De flesta sjöar ligger i sänkor, som i sin tur är så kallade kalluftsjöar, det vill säga att eftersom kall luft är tyngre än varm luft rinner den ner och samlas i sänkorna. Några tidigare arbeten som behandlar mindre insjöars påverkan på lufttemperaturen har jag inte stött på, men liknande undersökningar angående större sjöar visar att till exempel Vänern, Vättern och Mälaren har ett visst inflytande på lufttemperaturen (Vedin, 1995, s. 5). Hans undersökningar visar att sjöar i denna storleksordning kan höja medeltemperaturen i området med upp till 3 grader. Resultaten av mina undersökningar är de första i sitt slag när det gäller mindre sjöar. 1

Syfte Mitt syfte är att undersöka hur stor påverkan insjöarna har på lufttemperaturen i markskiktet i inlandet under vintermånaderna. Mätningarna är genomförda i Bengtsfors i Dalsland mellan december 5 och februari 6. Frågeställning Hur påverkar insjöars storlek lufttemperaturen i inlandet vintertid? Hur påverkar sjöarnas värmebevarande effekt lufttemperaturen i inlandet vintertid efter isläggningen? Hur påverkar topografin lufttemperaturen i inlandet vintertid? Spelar dygnets uppvärmnings- och avkylningsfas någon roll för sjöarnas påverkan av temperaturen? Vilket inflytande har det rådande vädret på lufttemperaturskillnader i inlandet vintertid?

. Faktorer som påverkar lufttemperaturen.1 Faktorer som påverkar klimatet globalt Det som i huvudsak ger jorden sina årstider är jordklotets rörelse runt solen samt jordaxelns lutning. Dessa faktorer har även stor påverkan på skillnaden i inkommande solstrålning beroende på var på jordklotet man befinner sig. Den allra största andelen solinstrålning finns på och i närheten av ekvatorn där medelinstrålningen är 1367 W/m för att sedan avta markant upp emot polerna. Genomsnittet över hela jordens yta är 3 W/m (Sjögren, 1995, s. 15). Att det trots allt råder balans mellan den kortvågiga inkommande strålningen och den långvågiga utgående strålningen, som inte alls har samma variation som den inkommande strålningen, beror på atmosfärens allmänna cirkulation och havens strömningar som förflyttar stora mängder energi framförallt från de låga breddgraderna till de högre latituderna.. Lokala variabler som styr klimatet De lokala variationerna för temperaturen och klimatet lokalt, kallas lokalklimat och brukar ha en räckvidd på mellan 1 m och 1 km. Här spelar topografin en stor roll främst när det gäller variationerna i temperatur. Detta samband kallas för topoklimatet. Det är också här insjöarnas klimatpåverkan kommer in. Det är bevisat att större vattenmassor påverkar klimatet på ett utjämnande sätt på grund av vattnets förmåga att lagra värme men det är inte klarlagt hur det är med mindre insjöar och vattendrag. Detta kan man tydligt se om man jämför det maritima klimatet som är längs våra kuster i jämförelse med det kontinentala inlandsklimatet (Vedin, 1995, s. 5). Topografin runt en sjö har betydelse för sjöns påverkan på lufttemperaturen eftersom luftutbytet mellan vatten och land försvåras om topografin är brant (Bogren et al, 1999, s. 1). Förutom topografin och vattnets värmelagringsförmåga finns det även en mängd andra faktorer som påverkar klimatet vid markytan, till exempel vegetation, bebyggelse och markytans egenskaper..3 Markens påverkan Landskapets olika underlag ger variationer av absorption och reflexion av solstrålning. Även markens emission av långvågig strålning samt förmåga att leda och lagra värme påverkar starkt de lokala klimatvariationerna. Vattenkroppar av olika slag varierar dygnsmässigt i yttemperatur betydligt mindre än andra slags. Markens reflexionsegenskaper (albedot) spelar en stor roll när det gäller energibalansen. (Om all inkommande strålning absorberas är albedot % och om all strålning reflekteras är albedot 1 %). Albedot hos olika naturliga markytor varierar inom ett brett spektrum (tabell 1) men värdet är någonstans mellan och 1. Emissiviteten (utstrålningen av långvågig strålning som alstras av markytan och i atmosfären) har också ett värde mellan och 1, men betydligt mindre variation (tabell ). Tabell 1. Albedo för några vanliga ytor (Bogren et al 1999, s. ) Table 1. A few common types of surface material and their albedos. Typ av markyta Albedo Havsis,3, Skog,5, Jordbruksmark,1,6 Jord,1,35 Snö (gammal),,7 Snö (nysnö),5,95 Vatten ( låg solhöjd),3,1 Vatten (hög solhöjd),1,5 Sand,,5 3

Om en yta har lågt albedo absorberar ytan solstrålningsenergi under dagen och samlar då värme, vilket leder till att temperaturen stiger hos dessa under dagen. Det motsatta gäller om albedot är högt då reflekteras det mesta av solstrålningen ut i atmosfären med en gång. Förutom reflektionen är också emissiviteten viktig i sammanhanget. Emissivitetskoefficienten för ett material eller yta är kvoten mellan dess utstrålande energi och en svartkropps utstrålade energi vid samma temperatur (emissiviteten,, för en svartkropp är 1). Emissivitetskoefficienten är alltså ett mått på hur effektivt materialet utstrålar långvågig strålning (tabell ). Tabell. Emissionskoefficienten för några vanligt förekommande ytor (Mattsson 1979, s. 3) Table. Emission coefficients for some common surfaces Typ av markyta Emissionskoefficient, Granit,81,9 Kvartssand,91,9 Asfalt,95,96 Taktegel,95 Vatten,99 Is,98 Vegetation >,96 (ny, grön) Vegetation,88,9 (torra blad, torrt gräs) Vidare är det viktigt hur bra värmeledningsförmåga olika markslag har. Om ytan inte har förmågan leda energi till djupare lager i jorden under dagen blir ytan snabbt varm av solstrålningen, men den avkyls också snabbt under natten på grund av att energi från djupare skikt inte lika lätt transporteras upp till ytan. En parameter som är viktig för markens värmeledningsförmåga är markens vatteninnehåll. Fuktigheten i marken påverkar värmebalansen beroende på energiåtgången vid avdunstning. Skiftningarna i albedot som man ser i tabell 1 beror främst på markens varierande fuktighetsinnehåll. Albedot kan dramatiskt ändras på bara några timmar när till exempel marken hastigt torkar upp. I jämförelse med markytor såsom sand och jord har vatten ett lågt albedo (tabell 1), speciellt på våra breddgrader, och absorberar därför stora mängder energi som lagras i vattnet och jämnar ut temperaturen.. Topografins betydelse I genomsnitt sjunker temperaturen med,63 o C/1 m (Bogren et al. 1999, s. 9), detta gäller upp till tropopausen på ca 1 km höjd. Det finns dock undantag, speciellt vintertid, då så kallad inversion (stabil skiktning av luftlagren närmast marken som förhindrar omblandning av luften) kan råda och temperaturen stiger med höjden. Att temperaturen generellt sett sjunker med höjden beror på att lufttrycket sjunker ju högre upp du kommer och därför vidgas luften när den stiger. När luften vidgas krävs det energi och den tas av luften som på detta sätt blir kallare. Motsvarande sker när luften sjunker, med en ökande temperatur som följd. Kall luft är dock tyngre än varm luft och vid kallt och klart väder är det trots höjdskillnader ofta kallare i sänkorna på grund av att den tunga kalla luften rinner ner i dalgångarna, så kallade kalluftsjöar. Här är en viktig parameter också om ytan är i sol-, eller skuggläge. Som solläge räknas att lutningen ska överstiga 6 o och ligga i SE-S-SW. Ju rätare vinkel solstrålarna har mot

markytan, desto mindre yta fördelas de på (Bogren et al. 1999, s. 7). Detta är speciellt betydande under vinterhalvåret då solen på våra breddgrader aldrig står speciellt högt..5 Vegetation och skogsklimat Skogen har en dämpande effekt på dygnstemperaturens amplitud. Trädkronorna hindrar solstrålningen att nå marken under dagen, och nattetid hindrar den utstrålningen från marken, vilket gör att det inte blir lika kallt nattetid som över ett öppet fält. Ute på öppen mark är det vid klart väder normalt varmast nära markytan på dagen och kallast på natten, medan dessa temperaturextremer i stället uppstår runt kronskiktet vid tät vegetation (Mattsson 1979, s. 6, Stridbeck, 6, s. 5). Vegetation verkar också dämpande på vinden då den begränsar vindens hastighet upp till vegetationens toppskikt. Ovanför toppskiktet ökar dock vinden logaritmiskt på samma sätt som över en öppen yta (Stridbeck, s. 5). Träd och annan vegetation fångar upp en del av nederbörden (interception) utan att den når markskiktet. På detta sätt påverkar vegetationen också evapotranspirationen (den totala avdunstningen) och därigenom indirekt lufttemperaturen. Snöläggningen förskjuts något under hösten, och snösmältningen under våren inträffar senare på grund av att träden skuggar för solstrålningen. Detta gäller främst barrskog som inte tappar löv under vinterhalvåret (Bogren et al. 1999, s. 9)..6 Bebyggelse I städer är klimatet annorlunda än på landsbygden. Städer kan i vissa extrema fall en klar natt vara 11 1 o varmare än landsbygden runt omkring. Detta gäller framförallt på grund av arkitektoniska skillnader främst i amerikanska miljonstäder men redan en liten hussamling kan påverka temperaturen. Stockholm har en uppskattad förhöjning i medeltemperatur för året på ca 1 o C (Bogren et al. 1999, s. 16). Skillnaden mellan stad och landsbygd märks bäst klara, vindstilla nätter. På dagen absorberar byggnader och asfalterade ytor solenergi som sedan avges som värme under natten. Men också spillvärme från uppvärmning, bilar, industri och andra föroreningar är en viktig faktor till förhöjd temperatur. Bortledning av vatten och den generellt högre temperaturen i staden leder till att den relativa fuktigheten i allmänhet är lägre i staden än på omkringliggande landsbygd. På grund av den täta bebyggelsen är vindhastigheten i städer dämpad, och längs trånga gator och kanjoner bildas lokala vindsystem..7 Vädrets inflytande På samma sätt som skogen har även molnen en dämpande effekt på dygnstemperaturens amplitud. Molnighet är ett viktigt inslag i lokalklimatet eftersom det hindrar både ingående (kortvågig) strålning från solen och utgående (långvågig) strålning från marken. Vid stor molnighet går nettostrålningen mot noll och lokala skillnader hos klimatet raderas ut, vilket leder till att den dygnsmässiga temperaturamplituden minskar betydligt. Atmosfären absorberar endast % av den kortvågiga solstrålningen, medan den absorberar ca 9 % av den långvågiga värmestrålningen (Mattsson 1979, s. ). Liknande effekter har kraftiga vindar som blandar om olika luftlager, och de regionala skillnaderna försvinner. Detta gör att de tydligaste avvikelser hos lokalklimatet märks vindstilla och klara dagar. Vindens riktning och friktion påverkas av topografi och skrovlighet av underlaget. Dessa faktorer kan inverka på klimatprocesserna ända upp till 1 meters höjd. 5

3 Områdesbeskrivning Området där undersökningarna ägt rum ligger i och omkring Bengtsfors i de inre delarna av Dalsland (figur 1), ett område på ca 3 km. Dalsland är ett av Sveriges minsta landskap med en total utsträckning i N S riktning på 99 km och en total bredd i V Ö riktning på 59 km. Topografin är kuperad med mycket berg, dalar och sjöar i omgivningen. Skogen är det dominerande inslaget i landskapet och det är övervägande barrskog, men det finns också en del lövskog. Det är ett sprickdalslandskap och de flesta sjöarna är sprickdalssjöar med en huvudsaklig riktning N S eller snarare NV SO. Sjöar upptar 11 % av landskapet Dalslands totala yta. Medeltemperaturen i de inre delarna av Dalsland är C kallt under december och något kallare under januari och februari. Detta kan man jämföra med temperaturen i det bohuslänska kustbandet där temperaturen dessa månader i genomsnitt varierar mellan och C (SMHI, SNA, s. 5, 1995). I Dalsland lägger sig snön i allmänhet i början av januari, detta varierar naturligtvis från år till år men ungefär 7 av 1 år är det snötäckt vid denna tid (Dahlström, 1995, s. 93.) Vintern när undersökningarna gjordes (5 6) var en ovanligt snörik vinter och snön lade sig redan i slutet av december. Isläggningen på sjöarna har också en stor variation, dels från år till år, dels Figur 1. Dalsland Figure 1. Dalsland beroende på sjöarnas storlek. I allmänhet lägger sig isen på mindre sjöar upp till ca 1 ha i början av december, vilket också skedde denna vinter. Genomsnittet på molnigheten i Dalsland ligger i januari på ungefär 7 %. Bebyggelsen i landskapet är inte speciellt tät, vilket man inte heller kan säga om tätorten Bengtsfors och dess omgivningar. Miljön där undersökningarna gjorts är småortsaktig till lantlig med bebyggelse, öppna fält och skog. Mellan sjöarna är topografin kuperad och mellan Lelång och Klovstjärn är det en tydlig höjd (Majberget) där logg nummer två var placerad. Mellan de tre sjöarna är det dominerande naturinslaget som jag nämnde tidigare barrskog. Lelång Svärdlång Klovstjärn Figur. Mätområde. Figure Investigation area. 6

3.1 Sjöarnas storlek Lelång är den största sjön som ingår i undersökningen. Den är ca 5 ha stor och har en längd på 5 km. Djupet är i genomsnitt ca 5 meter och det största djupet är på 6 meter. Detta var den sjö som blev isbelagd sist av undersökningens sjöar runt den 1 februari i den del av sjön där undersökningarna ägde rum. Lelång ingår i Dalslandskanal och Upperudsälven som sträcker sig igenom hela Dalsland. Sjösystemet omfattar totalt ett pärlband på 15 sjöar och mäter 5 km i längd (figur ). Den andra sjön, Klovstjärn, är den minsta av de tre undersökningssjöarna. Den har en total yta på ungefär 16 ha och ett djup på ca 5 meter. På detta tjärn la sig isen redan i mitten av december (figur ). Den tredje och sista sjön är Svärdlång. Det är den mellersta i storleksordning med sina ungefär ha och den är väldigt lång och smal. Dess totala längd är ca 1 km, och dess bredd är som mest ca 1 km men för det mesta rör det sig om inte mer än ett par hundra meter. Sjön har ett medeldjup på ca 15 meter och ett maxdjup på knappt meter. I den del av sjön som undersökningarna ägde rum la sig isen i slutet av januari. Anledningen till att det skedde så pass sent vid denna plats är att vattnet är aningen strömt (figur ). 7

Metodik Undersökningen består av två olika sorters mätningar. Mätningarna genomfördes dels med hjälp av fem stycken fast utplacerade loggrar som har mätt temperaturen varje halvtimma mellan den 11 december 5 och den februari 6, dels med manuella mätningar som gjorts med mätutrustningen monterad på en bil. De manuella mätningar gjordes längs en uppgjord slinga med 5 olika mätpunkter som varierade i höjd och avstånd från sjöarna. Turerna gjordes antingen strax efter solnedgång eller precis före soluppgång. Som komplement till dessa mätningar har jag av vägverket i efterhand fått vinddata från vägstationen i Gustavsfors eftersom det är den vägstation som är placerad närmast, kilometer norr om Bengtsfors. Anledningen var att se om det någon dag med stora skillnader (eller inga skillnader alls) i temperatur kanske varit stark vind..1 Mätutrustning Loggrarna som användes var av märket Diligence och de anger temperaturen med en decimal. Loggrarna placerades i ett strålningsskydd bestående av ett plaströr täckt med aluminiumfolie för att reflektera så mycket solstrålning som möjligt. Röret är dessutom öppet i båda ändar för att luften ska kunna passera, och det sitter fast på en pinne som slås ner i jorden. På detta sätt hamnar loggen ca 5 cm upp från marken. Strålningsskyddet riktades mot O SO i en sådan vinkel att solstrålningen förhindrades i mesta möjliga mån att komma åt mätutrustningen, cirka 3 o gentemot horisontalplanet. Loggrarna programmerades i förväg att mäta temperaturen med ett visst intervall, vilket i detta fall var 3:e minut. Loggrarna töms efter några dagar eller ett par veckor på information via dator. Vid de manuella temperaturmätningarna användes ett digitalt instrument av märket Therm. Det placerades i ett strålningsskydd på biltaket och avlästes inne i bilen av en Pt-1-givare. Detta instrument gav aktuell temperatur med en decimal. Logger 1. Lelång Logger. Majberget Logger 5. Huvudgingen Logger 3. Klovstjärn Logger. Svärdlång Figur 3. Loggrarnas placering. Figure 3. The logger emplacements. 8

. Fasta loggermätningar De fasta mätningarna gjordes på 5 olika platser valda utifrån deras varierade topografi och höjd över havet (figur 3). Logger 1 placerades ute på en liten ö i den södra delen av sjön Lelång så nära vattenytan som möjligt. Vattnet är aningen strömt där loggen är placerad, men bara så mycket att isen inte lägger sig så lätt (figur ). Figur. Logger 1 vid Lelång. (Foto: Linda Ericsson) Logger sattes uppe på Majberget som är en av de högsta punkterna i omgivningen och har en oerhörd utsikt ut över Lelång som ligger en liten bit nedanför. Loggen står i något lä vid några träd och buskar samt ett uthus strax bredvid (5 meter) (figur 5). Figur 5.Logger på Majberget. (Foto: Linda Ericsson) Logger 3 sattes ca 3 meter från vattnet vid utloppet i den nordvästra delen av Klovstjärn. Detta är ett litet tjärn som isen lägger sig tidigt på. Detta hade delvis redan skett när loggarna placerades ut (figur 6). Figur 6. Logger 3 vid Klovstjärnet.. (Foto: Linda Ericsson) Logger placerades vid Svärdlång som är en mycket avlång sjö, ungefär 1, mil lång och på de flesta ställen inte mer än meter bred. Loggen placerades i den södra delen, nere vid vattnet, just vid utloppet av sjön. Vattnet strömmar litegrann dock inte så att man ser några krusningar på ytan (figur 7). Figur7. Logger vid Svärdlång. (Foto: Linda Ericsson) Logger 5 sattes på Huvudgingen, höjden mittemot Majberget. Det är ett öppet landskap med stora vidder (figur 8). Figur 8. Logger 5 på Huvudgingen. (Foto: Linda Ericsson) 9

Samtliga loggrar placerades på en höjd av ca 5 cm, antingen i högt gräs eller på ljungklädd mark för att underlaget skulle likna varandra så mycket som möjligt. Loggrarna var utplacerade under hela tidsperioden med undantag för de timmar då de lästes av och vid de gånger som batterierna tog slut..3 Kontroll av loggrarna Att kontrollera mätutrustningen är av stor vikt för att se hur stor noggrannhet som råder mellan de olika loggrarna. Kalibreringen gjordes inte i samband med mätningarna och när det var dags att kontrollera loggrarna var tre av fem borta, de hade försvunnit på något uppdrag i Stockholm. Vid dessa jämförelser fanns därför bara logger 3 och. De placerades i ett kylskåp under några dagar och de två loggrarna visade exakt samma temperatur under samtliga timmar. Loggrarna användes dock i ett liknande syfte för inte så länge sedan och då kontrollerades samtlig mätutrustning. Vid den granskningen konstaterades att det inte var fråga om någon avvikelse som inte var godtagbar (Stridbeck, s. 16, 6). Temperaturkörningar De mobila mätningarna gjordes på 5 olika punkter i ett mönster mellan de utplacerade fasta loggarna (figur 9). De olika punkterna har jag valt på grund av deras olika höjd och avstånd till insjöar. Temperaturkörningarna gjordes främst när vädret var klart och vackert. Skillnaderna i temperatur kunde vara upp till,5 o C under en och samma resa. Sammanlagt gjordes 16 mobila mätningar sju morgonkörningar och nio kvällskörningar. När det var dags för presentation visade det sig att det var mer praktiskt att lägga fram dessa data på en sträcka från km till den punkten som var längst bort, 6,8 km. Det gjordes då ett praktiskt urval av de 5 punkterna och 17 gallrades fram längs denna sträcka (figur 9). Efteråt har data om punkternas olika höjd tagits fram med hjälp av lantmäteriets Terrängkarta. Figur 9. Temperaturkörningssträcka. Figure 9. The temperature measurement profile. 1

.5 Vinduppgifter Vinduppgifter hämtades från vägverkets klimatstation i Gustavsfors som ligger kilometer norr om Bengtsfors tätort. Denna klimatstation var den som låg närmast och data finns för varje heltimme. I uppsatsen har medelvärdet för längre perioder krävts och därför har det räknats ut i 1-timmarsperioder. Det har främst varit vindhastigheten som varit det intressant för denna uppsats men i viss mån har också vindriktningen varit relevant. 11

5 Resultat 5.1 Loggermätningar på fasta stationer Samtliga tre sjöar som ingår i mätningarna är belägna i dalgångar av olika storlek vilka alla tre samlar kalluft. De två andra loggrarna är däremot placerade på höjder vilket kan ge ett missvisande resultat. Logg nummer tre är dock belägen vid Klovstjärn som blev isbelagt tidigt så där är det en bra jämförelsepunkt gentemot de andra sjöarna och höjderna. Denna logg är liksom de andra sjöloggrarna placerade i en dal men dock något högre än de andra. Omgivningen är högre runt om så dalen är trots allt tydlig och gör platsen till en klar kalluftssjö. Tabell 3. Loggrarnas placering. Tabel 3. Destinations of the logs. Logger 1: Lelång, stor sjö, stor dalsänka. Logger : Majberget, höjd, ganska nära sjö. Logger 3: Klovstjärn, litet tjärn, mindre sänka. Logger : Svärdlång, mindre sjö, dalsänka. Logger 5: Huvudgingen, höjd, långt från sjö. 5. Typiska dygnsvariationer Denna del av presentationen är upplagd på det sättet att loggarna är hopslagna till en medeltemperatur i stället för att visa resultaten logg för logg. Detta ger ett resultat som inte tar hänsyn till topografi, markegenskaper, bebyggelse eller vegetation utan snarare vädrets inflytande på områdets temperatur i allmänhet. 1

5..1 Soliga dygn När vädret är klart och vindstilla framgår dygnsamplituderna som bäst. Då strålar solen starkt på marken dagtid och utstrålningen under dygnets mörka timmar är stor. Det finns då inga moln som hindrar strålning åt något håll och heller ingen vind som blandar om olika luftmassor. 6 6-1-7 6-1-8 6--1 6-- 6--3 Medelvärde - Temp - -6-8 -1-1 -1 1 3 5 6 7 8 9 1 11 1 13 1 15 16 17 18 19 1 3 Dygnets timmar Figur 1. Typiska dygnsvariationer, soliga dygn. Figure 1. Typical round the clock variations. Medelvinden under dessa dygn låg på strax över, m/s vilket inte räknas som någon stark vind. Enligt Beaufortskalan är vindstyrkan 1, vilket vill säga knappt märkbar (Salomonsson, 1995, s. 6). Temperaturen följer i stort sett nattens svalare timmar och dagens stegvis ökande i temperatur ju längre dagen går. Det är en tydlig topp mellan klockan 13. och 15. på eftermiddagen och det är alltid kallast under morgontimmarna innan solen har börjat värma upp. 6 - Temp- -6-8 -1-1 -1 Logg 1 Logg Logg 3 Logg Logg 5 Vind 1 3 5 6 7 8 9 1 11 1 13 1 15 16 17 18 19 1 3 Dygnets timmar 1 9 8 7 6 Vind m/s 5 3 1 Figur 11. De enskilda loggrarnas temperatur 6- -. Figure 11. The temperature of separate logs 6--. 13

Dygnet 6-- ser annorlunda ut än de övriga, med ingen lika tydlig svacka under morgontimmarna och en väldigt påtaglig topp på eftermiddagen. Morgonens utjämnade temperatur tyder på att det kom in en varmare luftmassa som gav hela dagen något varmare temperatur. Vinden hade ett medelvärde på,6 m/s vilket är knappt märkbart och inte skiljer sig från de andra dygnen (figur 11). Loggrarna 3 och som är placerade vid de mindre sjöarna är kallare än de andra loggrarna. Det är deras placering i kalluftsjöar och eftersom vattnet här är fruset som de är kallare än logger 1. Denna har trots sin placering i en sänka ändå påverkats av det relativt varma vattnet och har därför något högre temperatur, dock inte lika hög temperatur som på de båda höjdloggrarna och 5. Mitt på dagen när temperaturen och vinden ökar är det tydligt att skillnaden mellan loggrarna blir betydligt mindre. 6 - Temp - -6-8 -1-1 Logg 1 Logg Logg 3 Logg logg 5 Vind 1 9 8 7 6 Vind m/s 5 3 1-1 1 3 5 6 7 8 9 1 11 1 13 1 15 16 17 18 19 1 3 Dygnets timmar Figur 1. De enskilda loggrarnas temperatur 6--3. Figure 1.Tthe temperature of separate logs 6--. Dygnet 6--3 har också en annorlunda kurva med en dipp vid 1-tiden och en topp sent på kvällen vid. De olika loggrarnas kurvor gick ihop på kvällen vilket tyder på en ökad vind, vilket också skedde. På kvällen den 3 februari kom det in vindbyar på 8 m/s och en medelvind på,6 m/s till skillnad från under dagen då vinden endast hade en styrka i vindbyarna på max 1,5 m/s och en medelvind på,3 m/s. Detta gjorde att också de kallare ställen där logg 3 (Klovstjärn) samt logg (Svärdlång) var placerade fick en betydligt högre temperatur på kvällen. Svackan som kurvan har under dagen kan man också förklara med vinden, genom att det blev en något förhöjd medelvind under dessa timmar men det kan också bero på att det kan ha kommit in ett molnområde (figur 1). 1

Log 1 Log Log 3 Log Log 5 Medelvind 3,5 Temperatur - - -6-8 -1-1 -1 6-7/1 18-6 N 7/1 6-18 D 7-8/1 18-6 N 8/1 6-18 D 8-9/1 18-6 N 9/1 6-18 D 9-3/1 18-6 N 6-15 D 3/115-31/1 1 N 31/1 1-18 D 31/1-1/ 18-6 N 1/ 6-18 D 1-/ 18-6 N / 6-18 D -3/ 18-6 N 3/ 6-18 D 3-/ 18-6 N / 6-18 D 3,5 1,5 1,5 m/s Figur 13. Medeltemperatur för alla loggrar samt medelvind under klara och soliga dygn. Figure 13. Mean temperature for each separate log and mean wind clear and sunny days. Differensen mellan dag och natt tydliggörs i figur 13 som visar att temperaturskillnaden mellan loggrarna ökar nattetid och minskar under dagen. Detta har att göra med att inversionen ökar på natten, det vill säga att stabil skiktning av luften råder och temperaturen ökar med höjden. Inversionen minskar på dagen beroende på solens uppvärmande strålning samt vindens utjämnande effekter vilket gör att temperaturskillnaderna blir mindre. Normalt sett, som jag skrev i kapitel., minskar temperaturen med höjden på grund av tryckminskningen ju högre upp i atmosfären man kommer. Temperaturen sjunker med ca,6 /1 meter. Att det trots detta är varmare på höjderna beror dels på inversionen men också på kalluftsjöarna i sänkorna. Logger 3 och logger, som ligger i sänkor med isbelagda sjöar, är kallare än logger 1 vid Lelång, som inte är istäckt. I slutet av diagrammet ökar vinden markant och temperaturen sjunker, vilket betyder att det kommer massor med kalluft inblåsande över området. I detta läge ser man att Lelång håller sig lite varmare än höjderna, detta är en följd av att Lelång i det här läget inte är lika känsligt för den inblåsande kalla vinden., beroende på det förhållandevis varma vattnet. 15

5.. Halvklara dygn De halvklara dygnen kan man i allmänhet urskilja på så sätt att de har mer utslätade kurvor i jämförelse med de soliga dygnen, molnen kommer i omgångar vilket gör att temperaturen påverkas oftare än under klara dygn. Kurvorna är inte lika sammanhängande, och som framgår nedan (figur 1) är det inte någon enhetlig kurva. Det är svårare att definiera ett halvklart dygn mot vad det är att urskilja ett klart dygn. 6 5-1-16 5-1-5 6-1-11 6-1-9 6--7 Medelvärde - Temp - -6-8 -1-1 -1 1 3 5 6 7 8 9 1 11 1 13 1 15 16 17 18 19 1 3 Dygnets timmar Figur 1. Typiska dygnsvariationer, halvklara dygn. Figure 1. Typical round the clock variations, scattered cloudy days. Vid jämförelse av 11/1 och 9/1 ser man att det är stora skillnader i temperaturutvecklingen under dygnet, vilket tyder på att det är differenser antingen i molnmängd eller i vindhastighet. 9/1 var inte lika molnig som 11/1, som dessutom hade en viss nederbörd och en förhållandevis stark vind med en medelvind på, m/s (figur 1). Det var dessutom vindbyar hela dygnet uppemot 1 m/s. 7/ har en tydlig dipp på morgonen för att stiga ganska mycket fram till eftermiddagen, vilket kan förklaras av att det klarnade upp på morgonen och det blev en tydligare utstrålning från jorden (figur 1). 16

6 - Temp - -6-8 -1-1 -1 Logg 1 Logg Logg 3 Logg Logg 5 Vind 1 9 8 7 6 Vind m/s 5 3 1 1 3 5 6 7 8 9 1 11 1 13 1 15 16 17 18 19 1 3 Dygnets timmar Figur 15. De enskilda loggrarnas temperatur 5-1-16. Figure 15. The temperature of separate logs 5-1-16. 16/1 har en svag topp i kurvan vid 19 tiden på kvällen, solen hade gått ner ett par timmar tidigare och vinden var svag. Vinden ändrade dock riktning från sydlig till nordvästlig vilket kan förklara att det är främst Lelångsloggerns temperatur som ökar som då får in den relativt varma luften från sjön (figur 15). 6 Logg 1 logg Logg 3 Logg Logg 5 Vind 1 9 8 7 Temp - - -6-8 -1-1 6 Vind m/s 5 3 1-1 1 3 5 6 7 8 9 1 11 1 13 1 15 16 17 18 19 1 3 Dygnets timmar Figur 16. De enskilda loggrarnas temperatur 6-1-11. Figure 16. The temperature of separate logs 6-1-11. 11/1 kommer det in måttliga vindar som för med sig varmare luftmassor och höjer temperaturen med flera grader. Dygnet har en utjämnad temperatur med en tydlig sänkning av både temperatur och vind på kvällen. Den loggern som har den högsta temperaturen är den vid Lelång. Tidigare under de helt soliga dygnen var det däremot de båda loggrarna som var placerade på höjderna som uppmätte de högsta temperaturerna. Detta beror på Lelångloggerns öppna läge, och att vattenmassan i Lelång har en uppvärmande effekt. Det beror också på den förhöjda vindhastigheten samt en ökad molnighet som gör att kalluftsjöarnas effekt minskar och temperaturen i stället minskar med höjden (figur 16). 17

5..3 Molniga och blåsiga dygn Här ser man tydligt att temperaturerna blir helt utjämnade vid stor molnighet. Nettostrålningen till och från jorden går mot noll och jämnar ut skillnaderna. Vinden dessa dygn är inte speciellt stark men ändå tydlig. Medelvinden ligger någonstans mellan 1,1 3,3 m/s och det förekommer vindbyar som är måttliga till friska samtliga dygn. 6 5-1-9 6-1-5 6-1-1 6-1-1 6-1-15 Medelvärde - Temp - -6-8 -1-1 -1 1 3 5 6 7 8 9 1 11 1 13 1 15 16 17 18 19 1 3 Dygnets timmar Figur 17. Typiska dygnsvariationer, molniga och blåsiga dygn. Figure 17. Typical round the clock variations, cloudy and windy days. Det enda dygn som skiljer sig från de andra här är 1/1 som har en ökad temperatur fram på eftermiddagen vilket beror på varm luft som kommer in med sydliga vindar. Temp 6 - - -6-8 -1-1 -1 Logg 1 Logg Logg 3 Logg Logg 5 Vind 1 3 5 6 7 8 9 1 11 1 13 1 15 16 17 18 19 1 3 1 9 8 7 6 5 3 1 Här syns det tydligt att om vädret är molnigt och blåsigt så försvinner kalluftsjöarnas inverkan på temperaturen, och loggrarna som är placerade på höjderna får en kallare temperatur (figur17). Dygnets timmar Figur 17. De enskilda loggrarnas temperatur 6-1-5. Figure 17. The temperature of separate logs 6-1-5. 18

5.3 Medeltemperatur samt medelvind för alla loggrar Det här diagrammet visar medeltemperatur samt medelvind för loggrarna under några klara och vackra dagar i slutet av januari och början av februari. Medeltemp Medelvind - 3,5 Temp - -6-8 -1-1 -1 6-7/1 18-6 N 7/1 6-18 D 7-8/1 18-6 N 8/1 6-18 D 8-9/1 18-6 N 9/1 6-18 D 9-3/1 18-6 N 6-15 D 3/115-31/1 1 N 31/1 1-18 D 31/1-1/ 18-6 N 1/ 6-18 D 1-/ 18-6 N / 6-18 D -3/ 18-6 N 3/ 6-18 D 3-/ 18-6 N / 6-18 D 3,5 1,5 1,5 m/s Figur 19. Medeltemperatur och medelvind hos loggrarna, soliga dygn. Figure 19. Mean temperature and wind, sunny days. De första dagarna har ett tydligt mönster där temperaturen stiger på dagen och minskar på natten. Detta beror på ökad vind och solens uppvärmande effekt under dagen, vilket är det normala mönstret under högtryck vintertid (figur 19). Den senare delen av diagrammet har dock ett annat mönster med vindar som ökar under natten och mojnar dagtid, vilket betyder att det kommer in nya luftmassor. Det visar att trots att vinden ökar kan också temperaturen öka. I mitten av diagrammet kommer det stora mängder kall luft inblåsande som sänker temperaturen markant. Den starka vinden gör också att skillnaden i temperatur mellan loggrarna jämnas ut (figur 19 och figur ). Temp och vind - - -6-8 -1-1 -1-16 -18 - Logg 1 Logg Logg 3 Logg Logg 5 Vind 1 9 8 7 6 5 m/s 3 1 Figur. De enskilda loggrarnas temperatur samt medelvind, 3-/ -6. Figure. The temperature of separate logs and mean wind, 3-/-6. 19

Logg 1 Lelång Logg Majberget Logg 3 Klovstjärn Logg Svärdlång Logg 5 Huvudgingen -1 - -3 Temperatur - -5-6 -7-8 -9 Figur 1. Medeltemperatur klara och soliga dygn. Figure 1. Mean temperature clear and sunny days. Vid en jämförelse av loggrarna var för sig ser man tydliga skillnader i temperaturen beroende på var loggrarna befinner sig. Eftersom både Klovstjärn och Svärdlång är isbelagda har vattnet i dessa sjöar ingen uppvärmande effekt överhuvudtaget, utan det är deras placering i sänkorna som gör sig gällande som kalluftsjöar. Temperaturen vid dessa båda loggrar ligger klart under de andra medan mätningarna vid Lelång ger helt andra siffror. Trots att Lelång ligger i en svacka är det inte speciellt kallt här, vilket beror på att Lelång inte är isbelagd utan temperaturen här påverkas av vattentemperaturen i sjön. Divergensen i temperatur mellan Lelång och de båda andra sjösänkorna är ganska stor och skillnaden är ibland på så mycket som C. Att det trots allt är kallare här än vid de båda loggrarna på höjderna beror på att den ligger i en dalgång. Temperaturen på höjderna är nästan konstant ett par grader varmare än vid Lelång. Detta är typiska resultat soliga dygn, medan om det hade varit molnigt och blåsigt så hade inte kalluftsjöarna gjort sig gällande utan temperaturen hade då avtagit med höjden.

5. Temperaturkörningar Dessa mätningar genomfördes på en slinga mellan de olika loggrarna. Temperaturen togs vid 5 olika platser, och för att kunna tydliggöra siffrorna i ett diagram har 17 av dessa punkter valts ut på linje. Hela sträckan är 6,8 kilometer från den första utvalda loggen till den sista. Mätningarna gjordes vid sammanlagt 17 olika tillfällen nio på kvällstid strax efter att solen gått ned och sju på morgonen precis innan solen gick upp. Av dessa har jag valt bort två körningar eftersom de inte hade typiska väderförhållanden, vilket vill säga lugnt och klart väder. I diagrammet är också en höjdkurva inlagd för att tydliggöra höjdförhållanden. - - Medeltemp.kväll Medeltemp. Morgon M.ö.h 3 8 6 Temperatur -6-8 -1-1 18 16 1 1 m.ö.h -1 1 1 3 5 6 7 Avstånd i km. Figur. Medeltemperatur vid temperaturkörningarna, kväll och morgon. Figure. Mean temperature at the mobile measurements, evening and morning. De båda temperaturkurvorna följer varandra tydligt men med vissa små skillnader. Den första olikheten mellan den andra och tredje punkten är att det på morgonen är knappt en halv grad varmare mellan dem. Vidare är det en annorlunda kurva mellan punkt 13 och 1 där kvällens temperatur stiger något medan den dalar på morgonen. Morgonens körningar har dessutom en betydligt större differens mellan den högsta och lägsta temperaturen med en skillnad på ca 5 C, medan differensen på kvällen endast uppgick till ca C. Detta beror på den ökade solstrålningen dagtid samt den vanligtvis ökande vinden som höjer och jämnar ut temperaturen. Den tydligaste dippen finns hos båda kurvorna vid -kilometerssträcket som hade den kallaste temperaturen vid varje mätning. Detta är vid logger 3 (Klovstjärn), vilken var isbelagd under mätningarna och den uppvärmande effekten från vattnet var obefintlig. Om man bortser från punkten vid kilometer följer temperaturen altitudkurvan relativt väl. I slutet går kurvan upp en aning vid sjön Svärdlång. Det beror på vattnets uppvärmande effekt. 1

6 Diskussion Loggrarna var utplacerade under ungefär två och en halv månad från den 11 december 5 till den februari 6. Under denna tid var det ibland mycket snöfall och loggrarna kunde under vissa perioder vara under snön. Inga av dessa dagar är dock med i redovisningen eftersom de kan ge missvisande resultat på grund av att snön har en isolerande effekt som påverkar temperaturen. Temperaturkörningarna genomfördes under samma period, klara och lugna mornar och kvällar då utstrålningen från jorden inte hindras av moln och vinden inte jämnar ut temperaturen. Vintern var det här året ovanligt kall och det var mycket snö. Den riktigt kalla perioden var dock sent på vintern i februari och mars. Under större delen av december och framförallt januari var det grått och blåsigt vilket gav en väldigt utjämnad och ganska mild temperatur. Vid denna typ av väder är det inga stora temperaturgradienter överhuvudtaget och temperaturkörningarna blev ganska glesa. När vädret sedan i slutet av januari klarnade upp blev det däremot intensiva körningar både morgon och kväll. Ett problem som märktes när resultaten skulle redovisas var att alla tre sjöloggrarna låg i sänkor, medan de andra loggrarna däremot var placerade på höjder. Topografin är i detta sammanhang en viktig parameter eftersom sänkor samlar kalluft. Temperaturen stiger normalt med,6 /1 meter på höjden. Detta kan dock variera, speciellt vintertid då stabil skiktning eller så kallad inversion av luften kan råda till följd av att temperaturen ökar med höjden. Normalt sett ska det vara kallare på höjderna än i dalgångarna. I det område där dessa mätningar har gjorts har detta dock inte skett utan det var konstant varmare i de högre mätområdena. Nu är det aldrig större skillnad i höjd än 7 meter i mätområdet och för att skillnaderna ska märkas ordentligt krävs det högre höjder. Växtligheten på de olika platserna var snarlik och samtliga loggrar var placerade ca 5 cm över marken i antingen högt gräs eller ljung. Denna växtlighet finns ända fram till strandkanten och även uppe på höjderna. Vid de ställen där det fanns träd eller skog var den dock så pass gles att den inte kan ha haft någon större inverkan på slutresultaten. När det gäller bebyggelse fanns det ingen sådan som störde mätningarna. Vid temperaturmätningar vid sjöar har storleken betydelse på det sättet att de blir isbelagda vid olika tidpunkter. När mätningarna påbörjades i mitten av december var Klovstjärn till stor del redan isbelagt och vattnets uppvärmande effekt uteblev helt. Svärdlång blev istäckt lite senare, att det inte skedde tidigare berodde till stor del på att vattnet här var något strömt eftersom det låg vid sjöns utlopp. Svärdlång hade ingen inverkan på lufttemperaturen ens när den inte var helt islagd. Det kan ha att göra med att sjön är så pass avlång och sjön var frusen till allra största delen. Det var bara den allra sydligaste delen av sjön (där loggern var placerad) som inte var isbelagd. Lelång däremot hade inflytande på temperaturen ganska länge. Där lade sig inte isen förrän i mitten av februari och temperaturen var i vissa fall C varmare än de övriga sjösänkorna. Även när det kom in kalla vindar påverkade vattnet i Lelång temperaturen på ett uppvärmande sätt. Då blev temperaturen till och med varmare vid Lelång än på höjderna. Sju körningar genomfördes på morgonen och nio körningar på kvällen. Kurvorna i figur är snarlika men mätningarna av morgontemperaturerna har större variationer än mätningarna kvällstid. Huruvida sjöarna har någon större påverkan morgon eller kvällstid är däremot oklart. Vid klart och lugnt väder är temperaturskillnaderna som störst. Då är instrålning och utstrålning i atmosfären som störst och variationerna beroende på topografin är som mest utpräglat. Skillnaden en klar morgon kunde skilja upp till C mellan olika punkter på temperaturslingan.

7. Slutsatser Av dessa mätningar kan konstateras att insjöarnas storlek påverkar lufttemperaturen i inlandet vintertid. Topografin är viktig i sammanhanget, eftersom de allra flesta insjöar i Dalsland är sprickdalssjöar belägna i dalgångar som samlar kalluft. Detta gör att även om vattnet påverkar temperaturen är det inte säkert att man kan urskilja detta eftersom kalluftssjöns påverkan är större. Lelång som är en stor sjö där det finns stora mängder värme påvisar till viss del en uppvärmande effekt. Påverkan på lufttemperaturen blev dock inte så stor beroende på att den ligger i en stor sänka. Inte heller de andra sjöarna Klovstjärn och Svärdlång visar någon uppvärmande effekt och sjöarna fryser fortare om de är mindre till ytan och mätningarna visar att vattnets och insjöarnas uppvärmande effekt efter isläggningen avtar helt. Om sjöarnas påverkan är annorlunda vid dygnets uppvärmnings eller avkylningsfas har inte kunnat påvisas, utan kurvorna visar liknande variationer både morgon och kväll. Riktigt stora skillnader i temperatur mellan de olika mätplatserna var det de dagar som hade riktigt klart och vackert väder. Det var dessa dagar som kalluftsjöarna gjorde sig gällande och inversionen tilltog. De dagar när det var mulet och blåsigt sjönk temperaturen med höjden, och variationerna mellan de olika platserna minskade. 3

8. Referenser Bogren J., T. Gustavsson och G. Loman (1999): Klimatologi och meteorologi. Studentlitteratur. 75 s. Mattsson J. O. (1979): Mikro- och lokalklimatologin. LiberLäromedel. 199 s. SNA Klimat, sjöar och vattendrag. (1995) Bra böckers bokförlag 176 s. Stridbeck P (6):Havets inflytande på lufttemperaturen i kustzonen under vinterhalvåret. 5 s. Kartor Terrängkartan: Nordöstra Dals-Ed 9B, 1:5 Terrängkartan: Nordöstra Årjäng 1B, 1:5 Terrängkartan: Sydöstra Årjäng 1B, 1:5 Internetkällor Stig Sandelin, Dalslands kanal http://home.swipnet.se/~w-8619/dalsland.htm Västsvenska Turistrådet http://www.dalsland.com/templates/article 1331.aspx http://sv.wikipedia.org/wiki/dalsland http://www.arcticice.org/albedo.htm