EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B LOKALKLIMATOLOGISK STUDIE AV TEMPERATURMÖNSTER OCH HALKFREKVENS I STOCKHOLMSOMRÅDET
|
|
- Susanne Nyberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B LOKALKLIMATOLOGISK STUDIE AV TEMPERATURMÖNSTER OCH HALKFREKVENS I STOCKHOLMSOMRÅDET Cecilia Green Department of Physical Geography GÖTEBORG 2001
2 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi Geovetarcentrum LOKALKLIMATOLOGISK STUDIE AV TEMPERATURMÖNSTER OCH HALKFREKVENS I STOCKHOLMSOMRÅDET Cecilia Green ISSN B271 Projektarbete Göteborg 2001 Postadress Besöksadress Telefo Telfax Earth Sciences Centre Geovetarcentrum Geovetarcentrum Göteborg University S Göteborg Guldhedsgatan 5A S Göteborg SWEDEN
3 SAMMANFATTNING I denna studie behandlas temperaturvariationer och frekvensen av halka i ett storstadsområde. Syftet har varit att studera temperaturskillnader mellan stad och landsbygd samt att jämföra dessa skillnader med temperaturvariationer som uppstår vid olika lokalklimatologiska typlägen. Även trafikens inverkan på temperaturen har undersökts. Studien innehåller vidare en analys av hur förekomsten av väghalka påverkas av ovanstående faktorer. Data från ett antal stationer inom Vägverkets Väg Väder Informations System (VViS) i Stockholmsområdet för perioden januari, februari och mars 1995, 1996 samt 1997 har analyserats. De utvalda stationerna är placerade i Stockholm med omnejd och representerar en rad olika lokalklimat. Väderdata angående moln- och vindförhållanden under perioden har tillhandahållits från SMHI:s väderstationer på Bromma och Arlanda flygplats. För att kunna ta fram halkfrekvensen vid de olika stationerna har ett specialtillverkat VViSData-program använts. Resultatet i denna studie visar att värmeöns inverkan på temperaturen avtar med ökat avstånd från stadens centrum och att detta samband är tydligt även vid specifika lokalklimatologiska typlägen så som vid kalluftssjöar. Det visar även att en trafikintensitet över fordon/dygn signifikant påverkar tiden för påbörjad uppvärmning under morgontimmarna. Gällande halkfrekvensen har det i denna studie kunnat påvisas att den snörelaterade halkan ökar med ökat avstånd till stadens centrum samt att en hög trafikintensitet minskar förekomsten av rimfrost på vägytan. 1
4 SUMMARY Road climate in cities - a study of the Stockholm area, SE Sweden. In this study, temperature variations and the frequency of slipperiness in an urban area has been examined. The purpose of the study was to examine the temperature differences between urban, suburban and rural sites and to compare these differences with the temperature variations, which occur at different local climates. Additionally, the impact of traffic on the temperature was analysed. Finally, the relationship between the occurrence of road slipperiness and urban heat island intensity, local climates and traffic density was determined. Data from a number of measuring sites pertaining to the Road Weather Information System (VViS) in the Stockholm area has been analysed. The examined data was collected during three periods; January to March 1995, 1996 and The selected sites represent a wide range of local climates. SMHI s synoptic weather stations at Bromma and Arlanda airport contributed data concerning cloud and wind conditions. A specific computer program (VViSData) has been used as a tool to calculate the frequency of road slipperiness. The results in this study show that the urban heat island impact on the temperature declines with an increased distance from the city centre. Traffic density above vehicles per day affects the road surface temperature significant. Also, the snow related slipperiness increases with an increased distance from the city centre, and a high traffic density decreases the occurrence of hoar frost on the road surface. 2
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 1 SUMMARY... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 FÖRORD... 5 INLEDNING... 6 FRÅGESTÄLLNINGAR... 7 BAKGRUND... 8 Väderinverkan... 8 Värmeön... 8 Kalluftssjö... 9 Höjd... 9 Beskuggning... 9 Broeffekter Sjö- och havseffekter Trafikens inflytande Väghalka METOD OMRÅDESBESKRIVNING DATA Väderdata VViS-Data STATIONSLÄGEN HALKKRITERIER RESULTAT VÄDERFÖRHÅLLANDEN TEMPERATURMÖNSTRETS UPPREPNING FÖRHÅLLANDET MELLAN STAD, FÖRORT OCH LANDSBYGD Värmeöns intensitet Avståndets betydelse LOKALKLIMATETS INVERKAN Avkylningshastighet FÖRHÅLLANDET MELLAN LUFT- OCH YTTEMPERATUR Yttemperaturens tröghet Samband mellan differenser i lufttemperatur och yttemperatur TRAFIKENS INVERKAN Trafikintensitet Tid för påbörjad uppvärmning av temperaturen INVERKAN PÅ HALKFREKVENSEN Stadsklimatets inverkan på spridningen av halka Trafikintensitetens inverkan på spridningen av halka DISKUSSION VÄRMEÖNS INVERKAN PÅ TEMPERATUREN LOKALKLIMATETS INVERKAN PÅ TEMPERATUREN TRAFIKENS INVERKAN PÅ TEMPERATUREN INVERKAN PÅ HALKFREKVENSEN FELKÄLLOR
6 SLUTSATSER FORTSATTA STUDIER REFERENSER
7 FÖRORD Denna studie utgör ett projektarbete om 20 poäng som avslutar geovetarprogrammet vid Göteborgs Universitet. Arbetet har utförts inom ämnet naturgeografi med inriktning mot klimatologi. Handledare för projektarbetet har varit Jörgen Bogren och Torbjörn Gustavsson vid avdelningen för Naturgeografi på Geovetenskapliga institutionen i Göteborg, vilka jag vill tacka för hjälp och bra diskussioner under arbetets gång. Jag vill även tacka Johan Karlsson för hjälp med VViSprogrammet, Stig Nilsson och Krister Boqvist på SMHI i Norrköping samt Owe Janson på Vägverket i Solna. 5
8 INLEDNING Inom stora delar av södra och mellersta Sverige ger vinterhalvåret ett klimat med långa perioder då temperaturen är nära ±0 C. Detta innebär att det ofta uppstår situationer med hög risk för lokal halka och därmed även en minskad trafiksäkerhet. Vägverket genomför tester med digitala hastighetsskyltar där hastighetsbegränsningen ska vara relaterad till rådande vägförhållanden, det vill säga vid risk för halka sänks den angivna hastigheten. Detta system kräver modeller där rätt inputdata och stor kunskap angående olika parametrars inverkan på temperaturen är viktigt. Den bakomvarande kunskapen och inputdatan är avgörande för tillförlitligheten i de prognoser över aktuell halkrisk som beräknas med hjälp av modellen. Flera modeller har utvecklats för att förbättra prognoserna över vägklimatet, varav kan nämnas Bogren et al.(1992) lokalklimatologiska modell (LKM) för beräkning av luft- och yttemperaturen. Bakgrunden till LKM ligger i att kunna extrapolera punktvärden och på så vis beräkna hur temperaturen varierar längs hela vägsträckan. Idag finns ca 670 stationära mätstationer runt om i Sverige som tillhör Vägverkets Väg Väder Informations System (VViS). Från stationerna fås registrerad data varje halvtimme som används till prognostisering och för att avgöra när åtgärder behövs för att förhindra halka på vägbanan. Allmänt leder vägvädersystem till effektivare halkbekämpning med minskade kostnader, mindre miljöpåverkan och även säkrare vägar (Hewson & Gait, 1992). En avgörande faktor vid modellering av vägklimatet är alltså att förstå hur temperaturen vid olika lokalklimat varierar. För detta krävs att man känner till hur olika parametrar styr utveckling av temperaturen vid vägytan under olika väderförhållanden. Parametrar som inverkar kan vara topografi, strålningspåverkan, närheten till tätort, trafik och vägbyggnadsmaterial. Trots omfattande studier i vägklimatologi finns fortfarande behov av ytterligare studier av tidsoch rumsvariationer i temperatur och väghalka, speciellt vad gäller halka i städer. Bogren (1999) efterlyste omfattande analys av lokal- och mikroklimatvariationer av temperaturen i stad/förort för att kunna inkludera effekterna av stads- och förortsmiljöer i olika vägklimatmodeller. Denna studie är en del i det arbetet och syftar till att ge en ökad förståelse över stads-förortslandsbygdsvariationer i luft- och yttemperatur samt att jämföra dessa variationer med temperaturskillnader som uppstår vid olika lokalklimatologiska typlägen. Syftet är att sedan härleda till väghalka och undersöka vilken inverkan ovanstående faktorer samt trafikintensitet har på halkfrekvensen. Flera undersökningar, bland andra Farmer & Tonkinson (1989) och Gustavsson & Bogren (1990), har pekat på att trafikintensiteten kan ge effekter på halkfrekvensen men något tydligt samband har ännu inte påvisats. 6
9 FRÅGESTÄLLNINGAR Följande studie behandlar temperaturutvecklingen i luften och nära vägytan samt förekomsten av väghalka. Studien koncentreras mot temperaturvariationer mellan stad, förort och landsbygd, mellan områden med varierande lokalklimatologiska typlägen samt mellan platser med varierande trafikintensitet. De specifika frågeställningarna följer nedan: En stad uppvisar nattetid ofta en högre luft- och yttemperatur än omgivningen. I denna rapport ska förhållandet mellan temperaturutvecklingen i stad, förort och landsbygd studeras. - Vilka temperaturskillnader mellan stad, förort och landsbygd uppstår under klara, stilla situationer? Temperaturskillnader i landskapet uppstår även på grund av skillnader i lokalklimatet. Temperaturvariationer mellan olika lokalklimatologiska lägen ska därför studeras. Förhållandet mellan stad-landsbygdsläget och övriga lokalklimatologiska lägen är av intresse. - Vilka faktorer styr temperaturmönstret under klara, stilla situationer? Analys över hur temperaturen vid vägytan förhåller sig till lufttemperaturen ska utföras för att få klarhet i skillnader och samband mellan luft- och yttemperatur. Detta är av betydelse för de fortsatta frågeställningarna där inriktningen görs mot temperaturvariationer i vägytan; - Vilken inverkan har trafikintensiteten på temperaturen under klara, stilla situationer? - Hur påverkas förekomsten av halka av stadsklimatet, trafikintensiteten samt olika lokalklimatologiska faktorer? 7
10 BAKGRUND I denna studie analyseras en rad olika parametrar. Följande del syftar till att ge en bakgrund till varför vissa parametrar valts ut för analys och vilka teorier forskningen inom väg- och urbanklimatologi idag kommit fram till angående dessa parametrars inverkan på temperaturen. Teorierna som tas upp i följande litteratursammanställning ligger till grund för de frågeställningar som utgör basen för denna studie. Väderinverkan Grunden för modellering av lokalklimat är att temperaturmönster upprepas vid situationer med liknade väderförhållanden. Vid klara stilla nätter kyls markytan genom utstrålning till atmosfären vilket producerar lokalspecifika temperaturmönster. Ökad molnighet minskar möjligheten för kraftig avkylning och ökad vindhastighet leder till ökad turbulens vilket utjämnar de temperaturskillnader som annars uppstår mellan olika platser (Karlsson, 1999). Enligt studier av Bogren et al. (1999a) måste rådande vind vara under 2-3m/s om stora temperaturskillnader ska uppstå i en svagt kuperad terräng. Flera studier, till exempel Karlsson (1999) och Gustavsson (1995) har kommit fram till att de största temperaturvariationerna uppkommer under nätter med en medelvindhastighet på 1-1,5m/s. Då är vinden stark nog för att förhindra stabilisering av den av ytan avkylda luften vid vindexponerade platser men stabilisering kan ske vid skyddade platser, vilket förhindrar turbulent omblandning med varmare luft ovan (Gustavsson et al., 1998). Vid molnighet över 2-4 oktas hindras den långvågiga utstrålningen och avkylningen vid marken påverkas betydligt. Endast vid klara situationer med svag vind är det möjligt för stora variationer i både luft- och yttemperatur att utvecklas (Bogren & Gustavsson, 1990). Värmeön Det har länge varit känt att städer generellt sett är varmare än det omgivande landskapet. Stadens centrum uppvisar under natten oftast den maximala temperaturen med gradvis sjunkande temperatur allteftersom tätheten i bebyggelsen minskar. Den höga temperaturen är begränsad till innanför stadsgränsen likt en ö där av benämningen värmeö. Orsaken till den urbana värmeön är komplex. Beroende på stadens lokalisering, tid på året och tid på dygnet inverkar faktorer som väder, albedo, ytans skrovlighet, emission av värme, emission av fukt samt emission av partiklar vilka påverkar nettostrålningen och bildandet av molndroppar (Ahrens, 1994). Oke et al. (1991) fann att den effekt som gatu-kanyon-geometrin har på långvågig strålning är den viktigaste faktorn som genererar värmeön. Den urbana geometrin reducerar den långvågiga avkylningen och medför en ökad värmelagring under dagen. Lagrad värme samt antropogen värme frigörs under natten och motverkar därmed avkylningen (Oke, 1991). Värmeöns intensitet är en funktion av stadens storlek, geometri och invånardensite (Thornes, 1991). Andra faktorer, som kan vara väsentliga för halkbildning, är att den relativa fuktigheten ofta är lägre i urbana områden än i omgivningarna och att vid temperaturer runt 0 C faller nederbörden som snö på landsbygden men som regn eller snöblandat regn nära staden (Bergab, 1983). Även vindförhållandena påverkas av värmeön. På grund av temperaturskillnader mellan stad och 8
11 omgivning uppstår en omlandsbris riktad in mot staden. Vindförhållandena i en stad påverkas även av stadsområdets ojämna yta som ger en ökad friktion (Eliasson & Holmer, 1990). För Stockholm beräknas den nuvarande urbaniseringseffekten i genomsnitt under året till 1 C, vilket kan jämföras med 0,5 C för Göteborg (Bogren et al.,1999b). Detta innebär att Stockholms tätort i genomsnitt är 1 C varmare än omgivande landskap. Kalluftssjö Under de senaste årtiondena har ett stort antal studier, bland andra Kalma et al. (1986), Gustavsson (1990), Bogren & Gustavsson (1990) och Gustavsson et al. (1998), visat att de kallaste nattemperaturerna under klara stilla förhållanden återfinns i dalar och lågpunkter i terrängen. Teoretiskt bildas kall luft i kontakt med mark som är avkyld genom utstrålning. Om denna kontakt sker vid sluttande mark kan ett kallt luftflöde bildas vilket medför att kalluftssjöar kan genereras strax efter solnedgången. Kalluftssjöar utgörs av öppna lågpartier där ansamling av kalluft sker och kännetecknas av en markant lägre lufttemperatur än omgivningen (Bogren, 1999). Thompson (1986) visade dock att kalluftssjöar kan bildas även utan ett kalluftsflöde. Thompson menade att den vindskyddande effekten av topografin är en väldigt viktig faktor vid bildning av temperaturvariationer i komplex terräng. I en smal djup dal förhindras omblandning mellan kall markluft och varmare luft ovan, på grund av de vindstilla förhållanden som råder, vilket leder till högre avkylningshastighet nära markytan. Därmed bildas en inversion och kalluftssjön uppstår. Bogren & Gustavsson (1989) fann de högsta kalluftsintensiteterna i de största dalarna med temperaturskillnader på upp till 8,5 C. Potentialen för kalluftssjöar styrs av dalens eller sänkans storlek det vill säga bredd och djup samt dess exponering för vinden (Bogren, 1998). Höjd En mindre höjd ( lutning upp till 17 ) i terrängen medför att luftflödet trycks ihop vertikalt och en acceleration av vinden uppstår. Över höjden fås därmed en kraftigare vindhastighet än i omgivande lägre landskap och en utjämning av temperaturamplituden under dygnet (Taylor & Lee, 1984). Det ska nämnas att under många väderlekstillfällen är det vid höjdpartier som temperaturen sjunker under 0 C först, eftersom lufttemperaturen generellt avtar med höjden med ca 0,5-1 C/ 100m. (Bogren & Gustavsson, 1990). Beskuggning Vägavsnitt som beskuggas av byggnader, träd, bergskärningar eller liknande kommer att värmas upp långsamt på morgonen då den kortvågiga instrålningen hindras. Detta betyder att vägar med låg sky-view faktor till exempel vid skärningar, under broar, i skog eller mellan byggnader är kallare under dagen än exponerade vägar (hög sky-view faktor). Under kvällen och natten begränsas vägytans avkylning genom att utstrålningen vid beskuggade vägavsnitt är begränsad och temperaturen blir därmed mer konstant över dygnet (Bogren, 1990). 9
12 Temperaturen vid skuggläge varierar beroende av när på dagen beskuggningen har inträffat. Om vägytan beskuggas på eftermiddagen kan effekten med låg yttemperatur stanna kvar även på kvällen. Det skuggande objektet kan även utgöra skydd mot vinden vilket leder till en lägre temperatur på grund av dämpad omblandning (Bogren et al., 1999a). Faktorer som inverkar vid skuggning är enligt Bogren & Gustavsson (1989) latitud och altitud vid platsen, solens position, molnighet, typ av skuggande objekt (vegetation, vägskärning) och form, utbredning, densitet och orientering av objektet. Skuggeffekterna är teoretiskt sett störst i mars då solhöjden är hög samtidigt som risken för frost finns kvar. De svala temperaturerna vid skugglägen medför en dålig upptorkning, snö och is kommer att ligga kvar länge på dessa platser (Lindqvist, 1986). Detta innebär att skugglägen kan förväntas uppvisa låga dags- och/eller kvällstemperaturer, beroende på när beskuggningen inträffar, samt hög frekvens av halka. Broeffekter Broar har ofta en annorlunda temperaturutveckling jämfört med närliggande vägar på grund av dess olika kvalitéer av värmelagring och konduktivitet. Dessa skillnader uppstår huvudsakligen vid klart lugnt väder både under avkylning och uppvärming. Enligt Bogren (1998) är konstruktionsmaterialet, längden, volymen och typ av bro betydande för temperaturen på bron. Även omgivande terräng och närheten till vatten är viktig. Vid lugnt och klart väder har broytor visats bli kalla med ökad halkrisk (Takle, 1990). Broar har inte lika djup vägkonstruktion som vanliga vägar och därmed lagras inte lika mycket värme vilket medför kallare yttemperatur. Lufttemperaturen kan däremot vara relativt hög om bron inte ligger i en kalluftssjö, det vill säga lufttemperaturen kan höjas över bron jämfört med omgivningen. Så även daggpunktstemperaturen vilket ger förutsättningen för kraftig rimfrostbildning på bron (Lindqvist, 1986). Flera studier har visat att broar över vatten är kallare än broar över till exempel andra vägar. Thornes (1991) menade dock att broar över vatten kan verka varmare på grund av emission och reflektion av strålning från vattenytan till brons undersida. Sjö- och havseffekter Vintertid är vattenmassor ofta varmare än land vilket ger en värmande effekt, dock inte om is har bildats vilket istället ger en kylande effekt. Under våren då marken värms upp har vattnet en lägre temperatur än land och ger en dämpning av uppvärmningen vid kusterna. Figuerola & Mazzeo (1998) visade att storleken på den effekt vattnet ger beror på hur vindarna blåser, det vill säga vind från havet ger en större inverkan än vind från land. Vattenmassor verkar dämpande på temperatursvängningarna såväl över dygnet som över året. Kuster och större sjöar medför även starkare vind och högre fuktighet (Lindqvist, 1986). Trafikens inflytande Hypotesen om att trafiken har en påverkan på vägytans temperatur är befäst i tidigare studier. Enligt Thornes (1985) är det tiden som vägen är täckt av fordon som är avgörande för temperaturskillnaden, det vill säga den tid då den långvågiga utstrålningen hindras av fordonen. 10
13 Gustavsson et al. (1987) framförde dock flera sätt på vilken trafik kan influera vägytans temperatur; genom återstrålning från bilen, friktion från hjulen, värme från motorn samt genom att generera en ökad turbulens. Gustavsson & Bogren (1990) påvisade att värmen från motorn är den trafikinfluerade faktor som ger störst inverkan på yttemperaturen. Farmer och Tonkinson (1989) undersökte hur rusningstrafiken påverkade dygnscykeln i yttemperaturen och kom fram till att en högre trafikintensitet generellt ger en ökad yttemperatur. Bergendahl (1998) undersökte fordonens uppvärmningseffekt på vägen och fann att temperaturen stiger ca 0,18 C vid varje personbil men sjunker igen mycket snabbt, ca 2-3sekunder efter passeringen. Vad trafiken ger för effekter på temperaturutvecklingen och halkfrekvensen är fortfarande oklart. Väghalka Lindqvist (1979) presenterade 24 olika typer av väghalka och beskrev väderförhållandena som råder vid bildandet av varje typ. Gustavsson (1998) gjorde senare en indelning i tre huvudtyper av väghalka; snö, frysande vatten på vägbanan och rimfrost. Snö på vägen har en stor inverkan på friktionen och vid situationer när yttemperaturen går under 0 C finns risken för att vatten på vägen fryser till is. Rimfrostbildning på vägytan är en typ av halka som är svår att förutspå, både vad gäller mängd och hur halt det blir. Rimfrost på vägar är ett problem som flera studier har undersökt till exempel Bogren & Gustavsson (1990) som studerade temperaturskillnader och rimfrost vid varmluftpassager, Hewson & Gait (1992) undersökte rimfrostdeponering på vägar och metoder för att förutspå bildning av rimfrost, samt Talke (1990) som undersökte rimfrostförekomst genom intervjuer med vägunderhållningspersonal. Studierna av Hewson & Gait (1992) och Bogren & Gustavsson (1990) visade att rimfrost bildas speciellt under två olika väderförhållanden; vanligast är klara nätter då ytan kyls under daggpunktstemperaturen. Andra förhållandet är då en varmfront passerar och värmer luften medan yttemperaturen värms saktare och yttemperaturen är kvar under daggpunktstemperaturen. Karlsson (1998) fann att mängden rimfrost som deponeras är starkt relaterad till tiden som vägytans temperatur är lägre än daggpunktstemperaturen och även storleken på den temperaturskillnaden. Karlsson fann även att stora temperaturskillnader är vanligast under klart/halvklart väder med svag vind (1-1,5m/s). Den svaga vinden medför att vägytan kyls nattetid men luftlagren ovan kyls mindre på grund av turbulensen av vinden vilket leder till stora skillnader mellan ytan och luften. 11
14 METOD OMRÅDESBESKRIVNING Området som har undersökts är Stockholms innerstad med omnejd, Lat. N59 30 och Long E Området har en area på ungefär 40*40km och består av stadens centrum, förorter samt omgivande landsbygd. Området är präglat av Östersjön och dess vikar som tränger in i landet. Den dominerande vindriktningen under januari till mars i Stockholmsområdet är västlig till sydvästlig (Taesler, 1972). Området ansågs lämpligt till denna studie då Stockholm storleksmässigt bör ge goda förutsättningar för en välutvecklad värmeö med förorter och landsbygd på relativt kort avstånd från centrum. I Stockholmsområdet finns även en hög frekvens av stationära mätstationer (VViS) vilket ger ett omfattande datamaterial att analysera. DATA Mätdata från 20 VViS-stationer i Stockholmstrakten samt väderdata från SMHI under perioden januari, februari och mars 1995, -96 och -97 har undersökts. Med hjälp av ett specialtillverkat VViSData-program har analys av halkfrekvensen kunnat utföras. För att studera temperaturutvecklingen har vägytans temperatur samt lufttemperaturen på två meters höjd analyserats. Vid undersökning av halkfrekvensen har även daggpunktstemperaturen och nederbördsdata använts. Figur 1 visar de utvalda VViS-stationernas spridning i området. Figur 1. Karta över det undersökta området med de olika VViS-stationernas placering. 02-numreringen står för Stockholms län. 12
15 Väderdata Med hjälp av moln- och vinddata från Bromma flygplats (ca 8km väster om Stockholms centrum) samt vinddata från VViS-stationerna har klara stilla nätter valts ut. Kriterierna för moln och vind sattes till 0-2 oktas och 0-2m/s i medelvindhastighet med hänsyn till Bogren et al. (1999a) och Bogren & Gustavsson (1990) resultat. Dessa kriterier ska uppfyllas mellan kl så att avkylningen och temperaturutvecklingen under natten sker utan inverkan från moln och vind. (Observera att dessa kriterier inte gäller vid beräkningen av halkfrekvensen.) I det undersökta området sker isläggningen normalt omkring den 11 januari vid kusten och i sjöarna i början av december. Islossningen sker vid Stockholmskusten i början av april och sjöarna spricker upp i slutet av april (SNA, 1995 och SNA, 1996). Detta betyder att vattenmassorna i området troligen var istäckta under i stort sett hela den period som undersökts. VViS-Data VViS är Vägverkets Väg Väder Informations System och består idag av ca 670 mätstationer runt om i Sverige. Stationerna registrerar lufttemperaturen på 2m (±0,3 C), yttemperaturen (±0,3 C), relativa luftfuktighet (±3%), och vid vindutsatta lägen även vindhastighet (±0,2m/s), vindriktning samt nederbörd (Norrman, 2000). Varje halvtimme insamlas data och lagras i en nationell databas. Idén bakom VViS är att stationer som mäter temperatur, fuktighet och vind ska vara placerade i områden där en tidig varning för väghalka kan ges. Detta kräver att stationerna är placerade i varierande omgivningar eftersom olika vädersituationer resulterar i olika temperaturmönster vid olika lokalklimat. Typiska placeringar är i dalar, på broar och i vägskärningar där beskuggning sker. Mätdata från dessa stationer utgör alltså en stor informationskälla vid lokalklimatologiska studier. STATIONSLÄGEN Varje stations lokalklimat har fastställts med hjälp av Vägverkets anteckningar och foton över varje station samt Blå kartbladet 106 (skala 1: ). Stationerna är således indelade efter stads-, förorts- eller landsbygdsläge samt benämningen höjdläge, kalluftsläge, broläge, skuggläge eller neutralt läge, se tabell 1. Dessa lägen är mer eller mindre influerade av havet. Stationernas olika typlägen ger en möjlighet att studera vilken effekt olika lokalklimatologiska faktorer har på temperaturen. Station 36 valdes till referensstation då den är belägen centralt (figur 1) och påvisar hög temperatur i jämförelse med övriga stationer och därmed ger en bra representation av stadens värmeö. Avståndet till övriga stationer från station 36 togs fram genom mätningar på karta. Vid utvärdering av värdena behövdes även en neutral referensstation på landsbygden och för det ändamålet valdes SMHI:s väderstation på Arlanda (ca 38km norr om Stockholms centrum). Denna station är neutralt placerad på landsbygden till skillnad mot övriga VViS-stationer i området. Datan från Arlanda innehåller endast lufttemperatur var tredje timme, nederbörd, vindriktning, vindhastighet och molnmängd, det vill säga inga uppgifter om yttemperaturen. 13
16 Tabell 1. Klassificering av varje station. (J = ja, N = nej) Stations Lokalklimat vid Avstånd (km) Vindsensor Nederbörds nr stationen (från stat 36) mätare 3 Förort, broläge, sjönära 25,0 J N 7 Förort, skuggläge 17,5 N J 9 Förort, skuggläge 12,0 N N 13 Förort, neutral - skog, solläge 18,5 N J 15 Förort, neutral - sjönära 8,0 N N 16 Förort, broläge, sjönära 9,5 N N 17 Förort, neutral - öppet 10,5 N N 18 Förort, broläge, sjönära 17,0 J J 19 Landsbygd, svagt skuggläge 18,0 N N 20 Landsbygd, höjdläge, svag skugga 24,5 N J 22 Stad, broläge, sjönära 8,5 N J 23 Landsbygd, kalluftsläge, öppet 20,5 N J 26 Förort, neutral - öppet 20,5 N J 32 Förort, kalluftsläge, öppet 14,0 J J 33 Landsbygd, broläge, sjönära 24,5 J J 35 Stad, byggnader 4,5 N J 36 Stad,öppet,broläge 0,0 J J 40 Landsbygd, neutral - öppet/veg. 9,0 N J 41 Landsbygd, höjdläge, öppet 21,5 J J 43 Stad, byggnader 7,5 J J Arlanda Landsbygd, öppet 38,0 J J HALKKRITERIER För att kunna analysera den rumsliga fördelningen av väghalka användes ett specialtillverkat VViSData-program. Detta program använder bestämda kriterier för att separera situationer med risk för halka på vägen och för denna studie användes följande tre kriterier: 1. Yttemperaturen ska sjunka från plusgrader till minusgrader OCH (nederbörd under de senaste tre timmarna ELLER relativ fuktighet 85% under de senaste två timmarna) ( Får endast upprepas var fjärde timme, för att separera situationerna) 2. Daggpunktstemperaturen > yttemperaturen OCH yttemperaturen <0,0 C (Får endast upprepas var fjärde timme, för att separera situationerna) 3. Snönederbörd OCH yttemperatur < 1,0 C Begränsning har gjorts till dessa tre kriterier utan hänsyn till rådande väderförhållanden i övrigt. Programmet har använts på hela mätperioden det vill säga januari, februari och mars 1995, -96 och 97. Vid tillfällen då daggpunktstemperaturen > yttemperaturen sker en transport av vattenånga från luftlagret, vilket är en förutsättning för halka om inte vägytan redan är blöt. Kriterierna ger frekvensen vid varje station av tre olika halktyper; 1: Vatten som fryser på vägytan vid temperaturfall från plusgrader till minusgrader, 2: Bildning av rimfrost på vägytan, 3: Snöfall på en frusen vägyta. Dessa situationer utgör enligt Gustavsson (1998) de tre huvudtyperna av halka som förekommer i Sverige. Det har därför ansetts lämpligt att begränsa halkanalysen till just dessa tre halktyper. 14
17 RESULTAT VÄDERFÖRHÅLLANDEN Vid studier av olika parametrars inverkan på temperaturen bör, som tidigare konstaterats, klara stilla dygn undersökas för att undvika den utjämnande effekt på temperaturen som moln och vind kan ge upphov till. Ett antal dygn där de moln- och vindkriterier som tidigare beskrivits uppfylldes, valdes ut och jämfördes. Ett av dessa dygn, vilket uppfyllde kriterierna bäst, valdes ut för närmre analys och granskning; dygnet den 6-7 februari Väderdata för det utvalda dygnet redovisas i tabell 2. De bestämda moln- och vindkriterierna för kl uppfylls men notera att molnuppgifter saknas för kl 00 och 03. Eftersom molnkriteriet är uppfyllt i flera timmar både innan och efter de saknade värdena anses dock molnkriteriet vara uppfyllt genom hela natten. Vindhastigheten som här står för medelvindhastigheten, är låg under hela dygnet. Den utvalda situationen dominerades av nordvästliga vindar vilket innebär vind från land och således ett minimalt inflytande från havet, det vill säga Östersjön. Tabell 2. Väderdata från SMHI:s mätstation vid Bromma flygplats (x = felvärde) Datum Tid Molnighet Vindhastighet Vindriktning (h) (octas) (m/s) ( ) x x x x TEMPERATURMÖNSTRETS UPPREPNING Studier av temperaturutvecklingen vid olika klimatstationer grundar sig på teorin att temperaturmönster upprepas vid liknande väderförhållanden på samma plats. Detta innebär att det är tillräckligt att analysera ett fåtal dygn under klara stilla förhållanden för att kunna dra slutsatser om temperaturvariationerna som uppstår. För att testa teorin om temperaturmönstrets upprepning jämfördes temperaturutvecklingen under flera nätter med klart och lugnt väder. I figur 2a-d visas temperaturutvecklingen för referensstationen (36) och en kalluftstation (32) vid två tillfällen. Dessa två stationer har valts ut för att visa två temperaturmönster som skiljer sig åt markant. Den 6-7/2-96 uppfylls kriterierna för vindförhållandena och molntäcket genom hela dygnet men den 6-7/1 95 var vindförhållandena något för höga fram till kl 19 (för station 36 upp till 5,6m/s och för station 32 upp till 2,9m/s). Dessa vindförhållanden jämnar ut temperaturen 15
18 vilket syns tydligt i figur 2c och 2d, där den egentliga avkylningen inte kommer igång förrän vindkriteriet på 0-2m/s är uppfyllt. Se den tydliga skillnaden före och efter kl 19 i figur 2c och 2d. a) b) Lufttemperatur ( C) Tid (h) Yttemperatur ( C) Tid (h) c) d) Lufttemperatur ( C) Tid (h) Yttemperatur ( C) Tid (h) Figur 2. Temperaturens utveckling för två stationer: streckad linje referensstation 36, heldragen linje kalluftstation 32. a) utvecklingen av lufttemperaturen 6-7/2-96 b) utvecklingen av yttemperaturen 6-7/2-96 c) utvecklingen av lufttemperaturen 6-7/1-95 d) utvecklingen av yttemperaturen 6-7/1-95. Pilarna visar solens uppoch nedgång. I figur 2a-d är referensstationen betydligt varmare än kalluftstationen genom hela natten. Avkylning och uppvärmning av station 32 sker däremot betydligt snabbare jämfört med referensstationen. Det är tydligt att utvecklingen av temperaturmönstret i 2a och 2c respektive 2b och 2d är ungefär densamma (efter att vindförhållanden stabiliserats i figur 2c och 2d) trots att dygnet den 6-7 februari 1996 var betydligt kallare än den 6-7 januari
19 FÖRHÅLLANDET MELLAN STAD, FÖRORT OCH LANDSBYGD Figur 3a-b illustrerar temperaturskillnader mellan en stads- (36), förorts- (9) och landsbygds- (19) station, placerade i en tvärsnittsprofil genom Stockholmsområdet. Lokalklimatet i övrigt vid stationerna har klassificerats till följande; 36 - broläge över väg, 9 skuggläge med eftermiddagsskugga samt 19 svagt skuggläge. Notera att temperaturskillnaden mellan stationerna under dagen är liten men vid solnedgången sjunker temperaturen hastigt vid station 9 och 19, speciellt för lufttemperaturen (figur 3a). Temperaturskillnaderna utvecklas snabbt och bibehålls genom hela natten. Vid soluppgången stiger temperaturen återigen och skillnaderna raderas. Vad gäller yttemperaturen sjunker temperaturen vid station 9 och station 36 i takt med varandra och skillnaden dem emellan är liten genom hela natten (figur 3b). Detta beror på att station 9 har en relativt varm yttemperatur vilket kan utläsas ur tabell 3 där station 9 näst efter station 36 har mildast mintemperatur under den aktuella natten. Mintemperaturen för luften vid de tre stationerna är för stad, förort respektive landsbygd -15,6 C, -19,2 C och -22,5 C och för vägytan -15,4 C, -15,9 C och -18,3 C. Temperaturskillnaderna mellan stad och landsbygd tyder på en välutvecklad värmeö i staden och att den potentiella effekten av värmeön är ca 7 C i lufttemperaturen och ca 3 C vid vägytan. Tluft ( C) förort landsbygd stad Tid (h) Figur 3. a) Utvecklingen av lufttemperaturen för station i stad 36, förort 9 och landsbygd 19. Pilarna visar solens ned- och uppgång. 17
20 Tyta ( C) förort landsbygd stad Tid (h) Figur 3. b) utvecklingen av temperaturen vid vägytan för station i stad 36, förort 9 och landsbygd 19. Pilarna visar solens ned- och uppgång. Mintemperaturerna för övriga stationer varierar mellan -17,0 C till -25,4 C för lufttemperaturen och mellan -15,9 C till -20,2 C för yttemperaturen (tabell 3). Referensstationen, 36, är avvikande varm både vad gäller lufttemperatur och yttemperatur. Den stora skillnaden mellan station 36 och övriga stationer kan bero på gatu-kanyongeometrin vid referensstationen. Tabell 3. Mintemperaturer för luft och vägyta den 6-7/2-96.(* = max och min i vardera kolumn) Stations Kännetecken mint luft mint yta ΔminT luft mot ref. 36 ΔminT yta mot ref. 36 nr ( C) ( C) ( C) ( C) 22 Stad, broläge, sjönära -19,6-16,1-4,0-0,7 35 Stad, byggnader -19,2-16,1-3,6-0,7 36 Stad,öppet,broläge -15,6* -15,4* Stad, byggnader, öppet -19,6-16,5-4,0-1,1 3 Förort, broläge -17,0-17,5-1,4-2,1 7 Förort, skuggläge -19,2-16,7-3,6-1,3 9 Förort, skuggläge -19,2-15,9-3,6-0,5* 13 Förort, neutral skog, solläge -22,0-16,8-6,4-1,4 15 Förort, neutral sjönära, öppet -20,5-17,8-4,9-2,4 16 Förort, broläge, sjönära -20,0-17,1-4,4-1,7 17 Förort, neutral - öppet -18,6-16,3-3,0-0,9 18 Förort, broläge, sjönära -19,4-17,8-3,8-2,4 26 Förort, neutral - öppet -21,2-17,4-5,6-2,0 32 Förort, kalluftsläge, öppet -23,4-18,7-7,8-3,3 19 Landsbygd, svag skugga -22,5-18,3-6,9-2,9 20 Landsbygd, höjdläge, svag skugga -20,1-18,5-4,5-3,1 23 Landsbygd, kalluft, öppet/veg. -25,4* -18,8-9,8* -3,4 33 Landsbygd, broläge, sjönära -21,4-20,2* -5,8-4,8* 40 Landsbygd, neutral - öppet/veg. -20,2-16,9-4,6-1,5 41 Landsbygd, höjdläge, öppet -18,2-16,9-2,6* -1,5 18
21 Notera även att kalluftsstationerna, 23 och 32, uppvisar de lägsta värdena för luft- och yttemperatur, undantaget station 33 för yttemperaturen. Station 33 som är placerad på bron över Ryssgraven vid Kungsängen, det vill säga på landsbygden, uppvisar den lägsta yttemperaturen under natten. Broar har som tidigare nämnts, sämre förmåga att lagra värme än vanliga vägar och därmed en ökad potential för låg yttemperatur. Vid jämförelse av värdena i tabell 3 är det tydligt att endast station 33 av brostationerna har en avvikande låg yttemperatur. Detta kan vara en effekt av skillnader i konstruktion mellan broarna. Station 33 har dock även en låg lufttemperatur i jämförelse med övriga brostationer och därmed är det troligt att avvikelsen även beror på den omgivande terrängen. Värmeöns intensitet Den maximala temperaturskillnaden mellan stadens centrum och den omgivande landsbygden utmärker värmeöns intensitet (ΔT c-l där c = centrum och l = landsbygden) (Oke, 1987). För Stockholmsdatan beräknas värmeöns intensitet som skillnaden i temperatur mellan referensstationen 36 i centrum och Arlanda, som är referensstation på landsbygden T luft ( C) :00 13:00 16:00 19:00 22:00 01:00 04:00 07:00 10:00 Tid (h) Figur 4. Temperaturdifferensen i luften mellan station 36 och Arlanda, 6-7/2-96. Pilarna visar solens ned- och uppgång. Skillnaden mellan stationerna är tydlig; stadsstationen är 3 till 8 C varmare än landsbygdsstationen under hela dygnet (figur 4). Detta tyder på att den urbana värmeön är väl utvecklad för Stockholmsområdet under klara, lugna situationer. Den maximala intensiteten av värmeön under natten är 8,1 C, se figur 4. Detta kan jämföras med figur 3a där skillnaden mellan referensstationen och landsbygdsstationen var 7 C. Skillnaden i värmeöns intensitet på 1,1 C är troligen en effekt av skillnader i lokalklimatet mellan landsbygdsstationerna. Station 36 uppvisar en topp i temperaturen mitt på dagen och ett sakta avtagande av temperaturen efter kl 13 (figur 5). Arlandastationen tycks dock ha en topp i temperaturen strax före solnedgången vid kl 16, vilket kan anses avvikande. Det kan bero på lokal avvikelse i moln- och vindförhållandena, det vill säga att om molnigheten ökat lokalt vid Arlanda uteblir temperaturtoppen på dagen och avkylningen fördröjs. Detta medför den tydliga nedgång i temperaturdifferensen mellan station 36 och Arlanda strax före solnedgången (figur 4). Direkt 19
22 efter solnedgången sjunker dock temperaturen snabbt vid Arlanda och avkylningen fortgår fram till morgontimmarna Tluft ( C) :00 13:00 16:00 19:00 22:00 01:00 04:00 07:00 Tid (h) Figur 5. Utvecklingen av lufttemperaturen för streckad linje - landsbygdsstation Arlanda och heldragen linje - stadsstation 36, 6-7/2-96. Pilarna visar solens ned- och uppgång. Avståndets betydelse För att undersöka värmeöns räckvidd, det vill säga hur långt från staden en förhöjd temperatur kan tillskrivas värmeöeffekten, plottas temperaturdifferensen mot avståndet till referensstationen (figur 6a-b). Temperaturdifferensen anges här som den maximala temperaturskillnaden mellan referensstationen i staden (36) och övriga stationer under dygnet. Detta illustreras även i bilaga 1 och 2 för att förtydliga avståndets betydelse. a) Max Tluft ( C) Avstånd från referensstation (km) Figur 6a) Den maximala temperaturdifferensen i luften mot avståndet till referensstationen. Svart triangel representerar Arlandastationen. 20
23 b) Max Tyta ( C) Avstånd från referensstation (km) Figur 6b) Den maximala temperaturdifferensen vid ytan mot avståndet till referensstationen. För lufttemperaturen är korrelationskoefficienten (r) låg, endast 0,28 vilket antyder att sambandet mellan lufttemperaturdifferensen och avståndet till staden för de stationer som undersökts är svagt. Däremot finns ett signifikant samband mellan yttemperaturdifferensen och ökat avstånd till staden, r = 0,60. Trendlinjen visar på en minskning av yttemperaturen med ca 0,12 C/km. Detta tyder på att det är lokalklimatet som styr. Om alla stationerna varit neutralt placerade hade antagligen korrelations koefficienten, och därmed sambandet, varit starkare både för luft- och yttemperaturen mot avståndet till referensstationen. Den maximala temperaturdifferensen för lufttemperaturen är som störst vid station 23 och uppgår till 10,9 C och för yttemperaturen är temperaturdifferensen som högst 5,5 C (station 19 och 33). Station 35, stationen närmast 36, uppvisar en differens på 4,8 C för lufttemperaturen och 1,4 C för yttemperaturen. Trots det korta avståndet (4,5km till 36) är differensen stor vilket kan ifrågasättas. Det specifika läget vid vardera station lyser igenom, det vill säga även mellan stadsstationerna är skillnaderna betydande. Förekomsten av byggnader och vegetation vid stationen är avgörande. I figur 6a, som visar lufttemperaturen, tycks spridningen av temperaturavvikelserna bli större med ökat avstånd till referensstationen. Det betyder att stationerna nära centrum har en relativt liten variation i temperatur men då avståndet till centrum blir längre ökar skillnaderna. Kalluftstationerna (32 och 23) syns som uteliggare med stor avvikelse från trendlinjen. Detta tyder på att ansamlingen av kalluft i dalar och sänkor bryter stad-landsbygd-förhållandet. Notera dock att även om station 32 och 23 har en extrem lufttemperatur i förhållande till avståndet till centrum så är yttemperaturen vid samma stationer inte avvikande. Orsaken till detta kan vara skillnader i väguppbyggnad och trafikintensitet vilket kommer att diskuteras senare. Vid jämförelse av de olika brostationerna är spridningen stor för lufttemperaturen, speciellt för de stationer som är placerade på landsbygden. De två brostationerna längst från referensstationen 21
24 (station 33 och 3), skiljer sig åt betydligt, trots att de befinner sig på ungefär samma avstånd från station 36. Station 3 med avvikande hög temperatur, det vill säga en låg temperaturdifferens, har genomgående visat på hög temperatur. Placering av station 3 mitt i Södertälje kan medföra påverkan från en svag värmeö som genereras av Södertälje tätort. Avgörande för temperaturskillnader mellan brostationer är dock som tidigare nämnts; variationer i broarnas konstruktion, storlek och omgivande terräng. Den lokala höjdstationen (41) med avvikande låg maxδt luft i figur 6a är placerad på en vindutsatt kulle ca 40m över havet där vinden medför att temperaturskillnaderna över dygnet är relativt små. Höjden vid 25 km från referensstationen (station 20) är även den på ca 40m över havet men placerad på ett generellt höjdområde där exponeringen för vinden är lägre än för station 41. Därmed är temperaturmönstret vid station 20 mer varierat och en kyligare lufttemperatur uppnås genom utstrålning under natten. Detta är tydligt både för luft- och yttemperaturen. Även övriga stationer med vindexponerat läge (station 17 neutral, 10km från referensstationen och 18 bro, 17km från referensstationen) har en relativt varm lufttemperatur. Station 9, ca 12 km från referensstationen, är betydligt varmare än de övriga skugglägena (station 7 och 19) vilket troligen beror på att station 9 är belägen närmare centrum och därmed mer påverkad av värmeön. Station 7 och 19 befinner sig på ungefär samma avstånd från referensstationen, men uppvisar ändå en betydande variation i både luft- och yttemperatur vilket troligen beror på att stadskärnan är sträckt mot station 7. Station 19 är utsatt på landsbygden och station 7 är placerad utanför förorten Salem. Station 19, som avviker mest av skuggstationerna är placerad i ett svagt skuggläge på öppen yta i skogsterräng betydligt närmare kusten än station 7. Tre stationer har valts ut för att vidare undersöka avståndets betydelse, se figur 7a-b. Dessa stationer är relativt neutralt belägna och på olika avstånd från referensstationen (station 35 4,5km, 15 8,0km och 19 18,0km) samt representerar stad, förort och landsbygd. För att ge en tydligare bild över temperaturutvecklingen återges temperaturserierna i figur 7a som glidande medelvärden. Detta innebär att små fluktuationer, som exempelvis uppstår på grund av vindstötar, ej visas. Lufttemperaturen reagerar snabbt på små förändringar till skillnad mot yttemperaturen varför yttemperaturen inte kommer att visas med hjälp av glidande medelvärden. Differensen i lufttemperatur (figur 7a) skiljer sig tydligt åt mellan stationerna. Skillnaden mellan stadsstationen och landsbygdsstationen är ca 4 C genom natten. Notera att förortsstationen har en temperaturdifferens mitt emellan de två övriga stationerna och att dess temperaturmönster följer landsbygdsstationens. 22
25 Tluft ( C) Tid (h) Figur 7a) Differensen i lufttemperatur till referensstation 36 för stationerna 35 stad, 15 förort samt 19 landsbygd under natten mellan den 6-7 februari Mätserierna visas 4 per. glidande medelvärde. Pilarna visar solens ned- och uppgång Tyta ( C) Tid (h) Figur 7b) Differensen i yttemperatur mot station 36 för stationerna 35 stad, 15 förort samt 19 landsbygd under natten mellan den 6-7 februari Pilarna visar solens ned- och uppgång. Även för yttemperaturen (figur 7b) är differensen vid stadsstationen betydligt mindre än vid landsbygds-stationen. Temperaturdifferensen vid förortsstationen är lägre än vid landsbygdsstationen men under natten blir skillnaden allt mindre. Notera att skillnaden mellan stadsstationen och landsbygdsstationen är som störst vid solnedgången; ca 3 C. Landsbygdsstationen, station 19, avviker med kall yttemperatur redan vid solnedgången på grund av en begränsad solinstrålning under dagen vilket beror på placeringen med svag skugga. Lokalklimatet tycks styra vilket påvisar vikten av att studera lokalklimatets roll som en avgörande faktor för temperaturutvecklingen. 23
26 LOKALKLIMATETS INVERKAN I föregående del påvisades att lokalklimatet ger en betydande inverkan på temperaturskillnaderna. För att tydliggöra de lokalklimatologiska faktorernas inverkan på temperaturen analyseras de olika typlägena var för sig. Detta görs genom jämförelse av stationernas differens till referensstationen. Då avståndet till referensstationen i staden är känt är det även möjligt att studera vilka lokalklimat som bryter avstånd - temperaturförhållandet. Differensen mellan referenspunkten i centrum, som står för den urbana temperaturen, och övriga stationer (ΔT 36-x ) ger värmeöns intensitet mot respektive station. Figur 8 a-e och 9 a-e visar utvecklingen av temperaturdifferensen för de bestämda typlägena under det utvalda dygnet. Liksom för figur 7a återges figur 8a-e som glidande medelvärden. Typlägena utgörs av kalluftsläge, skuggläge, öppet läge, broläge samt lokalt höjdläge. a) b) Kalluft Öppet Tluft ( C) 5 3 Tluft ( C) Tid (h) Tid (h) c) d) 11 Skugga 11 Bro Tluft ( C) 5 Tluft ( C) Tid (h) Tid (h) e) Tluft ( C) Höjd Figur 8. Differensen i lufttemperatur mot referensstation 36 för: a) Kalluftsläge; station 23: landsbygd, 32: förort, b) Öppet läge; station 40: landsbygd, 26: (streckad) förort, 17: (heldragen) förort, c) Skuggläge; station 19: landsbygd, 9: (streckad) förort, 7: (heldragen) förort, d) Broläge; station 33: landsbygd, 16: förort, 22: stad och e) Höjdläge; station 41: (heldragen) landsbygd, 20: (streckad) landsbygd Tid (h) 24
27 Figur 8 a-e visar att kalluftslägen (figur 8a) ger upphov till en betydligt högre differens av lufttemperaturen än övriga typlägen. Avkylningen sker snabbt under kvällen vid båda kalluftstationerna men stabiliseras under natten. En temperaturskillnad på ca 2 C mellan kalluftsstationerna utvecklas under natten med en lägre differens för stationen (32) närmast centrum. Stationerna med öppet läge (figur 8b) skiljer sig åt både i amplitud och tid för avkylning. Skillnaden mellan de två förortsstationerna är mellan 3-4 C genom natten. Skillnaden i avstånd till stadens centrum mellan dessa två stationer är 10km vilket kan vara avgörande för temperaturskillnaden. Det är även anmärkningsvärt att landsbygdsstationen är placerade betydligt närmare stadens centrum än förortsstation 26, men på ungefär samma avstånd som station 17. Ändå uppvisar station 17 en betydligt varmare lufttemperatur än landsbygdsstationen (40), vilket kan vara relaterat till den sena avkylningen vid station 17. Skuggstationerna följer stad-förort-landsbygdsmönstret, det vill säga landsbygdsstationen är betydligt kallare än de två förortsstationerna, omkring 3 C kallare genom hela natten. Temperaturen vid förortsstationerna 7 och 9 följs åt även att avståndet till stadens centrum skiljer sig med 5,5km. Skillnaden i lufttemperatur mellan brostationerna (figur 8d) är relativt liten, som mest ca 2 C mellan stadsstationen och landsbygdsstationen. Förortsstationen har en differenstemperatur mellan stads- och landsbygdsstationen fram till soluppgången då differensen är densamma som för stadsstationen. De lokala höjdlägena som visas i figur 8e är båda två placerade på landsbygden men på ett avstånd till staden på 24,5km respektive 20,5km. Stationen på störst avstånd från staden uppvisar den lägsta temperaturen. Temperaturskillnaden under natten mellan dessa stationer varierar mellan ca 3,5 C till ca 1,5 C. Differensen för yttemperaturen vid kalluftsstationerna (figur 9a) visar att skillnaden är liten mellan dem och att temperaturmönstret är detsamma för båda stationerna. Differensen är något större än vid övriga typlägen även om den skillnaden var betydligt tydligare vad gäller lufttemperaturen. Vid stationerna med öppet läge (figur 9b) är differensen till referensstationen för yttemperaturen liten genom hela natten. Stationernas temperaturmönster följs åt och skillnaderna dem emellan är endast 0,5-1 C. Varken förhållandet mellan avstånd-temperatur eller stad-förort-landsbygd gäller. Även för skuggstationerna (figur 9c) följs temperaturutvecklingen åt. Till skillnad från figur 8c uppvisas en skillnad i temperatur mellan förortsstationerna med station 7 som den kallare. Här liksom för höjdstationerna (figur 9e) gäller avstånd-temperaturförhållandet. Brostationen på landsbygden (station 33) har den största differensen i yttemperatur av alla stationer med en differens omkring 4,5 C genom hela natten (figur 9d). De övriga två brostationerna har en betydligt mindre differens på ca 2 C och 1 C för förorts- respektive stadsstationen. 25
Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna
Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Projektidé Projektmålet är att utvärdera om informationsöverföringen från bil kombinerat med väderdata kan utgöra ett underlag för att öka trafiksäkerheten
Meteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Klimator ett kunskapsföretag vid Göteborgs universitet
Klimator ett kunskapsföretag vid Göteborgs universitet VÄDERMODELL III- analys av olycksstatistik och halkbekämpning Projekt: SäkerEken 1 Förord Föreliggande arbete utgör en delrapport gällande utvecklande
Vägverkets ersättningsmodell för vinterväghållning. Allmänt 81 VINTERVÄGHÅLLNING
81 VINTERVÄGHÅLLNING Allmänt Vägverkets ersättningsmodell för att reglera kostnader för vinterväghållning mellan beställare och utförare är uppbyggd av två delmodeller. En delmodell som beskriver vädret
Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
JÄMFÖRELSE AV LUFTTEMPERATUR FÖR INNEGÅRDAR KONTRA GATA, OCH GÅRDARNA INBÖRDES
JÄMFÖRELSE AV LUFTTEMPERATUR FÖR INNEGÅRDAR KONTRA GATA, OCH GÅRDARNA INBÖRDES Emma Eliasson Handledare: Björn Holmer Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi Göteborgs Universitet 2003-05-28 Geografi
Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem
Rapport Nr. 62 Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem David Segersson Pärmbild. Bilden föreställer strömningen kring planerad bebyggelse i Danvikshem vid sydvästliga vindar. Rapport Författare:
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln
RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln Statusrapport 2012 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport
RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln
RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln Statusrapport 2014 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport
stadsklimatet värme och gröna strukturer
Att planera för värme i stadsmiljön i ett framtida klimat Stockholm, 5 september 2018 Bakgrund om stadsklimatet värme och gröna strukturer Jorge H. Amorim, David Segersson Frågor: A C Finns verkligen ett
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Klimatet i Skandinavien
Meteorologi Lars Elgeskog SMHI Klimatet i Skandinavien Grundläggande meteorologi Nederbörd och nederbördsprognoser Lite väderexempel. Våtast: 1500-2500 mm/år < 500 mm/år Våtast: 1500-2500 mm/år Torrast:
Magnus Asp ABC D BFDCDC. Godkänt dokument - Lena Nordenlöw, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
Magnus Asp ABC AABCDEF- D BFDCDC Pärmbild Visualisering av det planerade höghuset, framtagen av Wingårdh Arkitektkontor AB. ABC Författare: Uppdragsgivare: Magnus Asp Trygg-Hansa Granskningsdatum: Granskare:
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
Pärmbild Visualisering av det planerade bostadshöghuset, tillhandahållen av AB Svenska Bostäder. RAPPORT NR 2013-5 Författare: Uppdragsgivare: Leandra Caldarulo AB Svenska Bostäder Granskningsdatum: Granskare:
Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag
Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Augusti 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor
De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna
Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN
PM BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN SLUTRAPPORT 2017-01-12 1 INLEDNING I Oskarshamn pågår sedan en tid tillbaka ett arbete med att utveckla Inre hamnen. Ett planprogram har tagits fram som ska leda
Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun
Sofia Malmsten RAPPORT NR 2013-18 Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun September 2014 Pärmbild Visualisering av Norrhusen vid nordvästra kajen, framtagen av Brunnberg & Forshed
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]
Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B ANALYS AV YTTEMPERATURVARIATIONEN PÅ VÄGAR I HALLANDS LÄN
EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B360 2003 ANALYS AV YTTEMPERATURVARIATIONEN PÅ VÄGAR I HALLANDS LÄN Joakim Norehäll Department of Physical Geography GÖTEBORG 2003 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen
AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)
Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna
Luften i Malmö. Årsrapport 1999
Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under
EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B491 2006 STADSTILLVÄXT I 11 SVENSKA STÄDER OCH DESS INVERKAN PÅ DEN URBANA VÄRMEÖN UNDER 1900-TALET
EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B491 2006 STADSTILLVÄXT I 11 SVENSKA STÄDER OCH DESS INVERKAN PÅ DEN URBANA VÄRMEÖN UNDER 1900-TALET Joakim Almqvist & Sinisa Buovac Department of Physical Geography
Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
TAKANEBACKEN VINDKRAFTSPARK. Skuggeffektutredning. Version Datum Författare Godkänd Sammanfattning
Page 1 of 9 Takanebacken_skuggeffektutr edning_ck161007-3cg Etha Wind Oy Frilundintie 2 65170 Vaasa Finland TAKANEBACKEN VINDKRAFTSPARK Skuggeffektutredning Version Datum Författare Godkänd Sammanfattning
SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM
SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra
Evolution of the urban heat island 1892-2005 in six of Sweden s cities
Sammanfattning Detta arbete handlar om en undersökning i sex av Sveriges städer för att se om stadens värmeö har ökat i takt med att städerna växt. Har genom statistik tagit reda på städernas maxoch min-temperaturer
Beräkningsmodell i VädErsKombi, version 1.00
VTI notat 38 2003 VTI notat 38-2003 Beräkningsmodell i VädErsKombi, version 1.00 Detaljerad beskrivning med kommentarer Författare FoU-enhet Staffan Möller Drift och underhåll Projektnummer 80558 Projektnamn
DRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev
miljöassistans Bullerutredning Högsbo 5:17 Xtera Fastighetsfövaltning AB Göteborg Beräknad ljudutbredning i närområdet Innehåll
miljöassistans Xtera Fastighetsfövaltning AB Göteborg Bullerutredning Beräknad ljudutbredning i närområdet Innehåll 1. Uppdraget 2. Omgivningen 3. Geografisk avgränsning 4. Allmänt om buller 5. Beräkningsmodellen
Värme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter
2007-03-17 Tankdagen, Solna 1 Innehåll Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter Torbjörn Jacobson Europastandard 12272-2 Olika typer av defekter (skador) Hur de ska kontrolleras Orsaker till defekter
Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.
LFV Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.00 Boverket Magnus Lindqvist STOCKHOLM-ARLANDA, GÖTEBORG-LANDVETTER,
FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING
2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även
SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat
SMHI Prognosstyrning För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat Prognosstyrning av byggnader Marsnatten är klar och kall. Värmen står på för fullt i huset. Några timmar senare strålar solen in
Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge
Handläggare Martin Almgren Telefon +46 10 505 84 54 SMS +46 701 84 74 74 martin.almgren@afconsult.com Datum 2015-04-02 Projekt nur 700926 Kund Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun Vindkraftpark
PM SOL- OCH SKUGGSTUDIE MUNKMORA
Bakgrund Tre byggnader planeras i Munkmora, Värmdö kommun. Detaljplanearbetet av Ösby 1:46, 4:2 m.fl har inkluderat framtagande av miljökonsekvensbeskrivning där bland annat solstudier har utgjort underlag
Strålning från varmfackla vid biogas förbränning
Uppdragsnr: 10139842 1 (5) PM Strålning från varmfackla vid biogas förbränning Inledning WSP Brand & Risk har fått i uppdrag av Svensk Biogas i Linköping AB att utreda vilken strålningsnivå som uppstår
Vågförhållanden vid Storsjö Strand, Östersund
Vågförhållanden vid Storsjö Strand, Östersund Östersunds kommun September 2007 Vågförhållanden vid Storsjö Strand, Östersund September 2007 Agern Allé 5 DK-2970 Hørsholm Denmark Tel: +45 4516 9200 Fax:
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad
Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Sol, vind och vatten i stadsplaneringen
Sol, vind och vatten i stadsplaneringen Per Jonsson Utredning & Strategi, Tyréns Fredrik Lindberg Göteborgs Universitet 2014-04-09 Agenda 1. Varför kommer det behövas kunskap inom stadsplanering om Sol
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Januari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Ersättningsmodell för vinterväghållning baserad på väderdata från VViS och MESAN, VädErsKombi
VTI notat 39 2003 VTI notat 39-2003 Ersättningsmodell för vinterväghållning baserad på väderdata från VViS och MESAN, VädErsKombi Författare FoU-enhet Staffan Möller Drift och underhåll Projektnummer 80558
Växthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Diskussion av vindmiljön kring Silohusen och angränsande skolbyggnad på Kvarnholmen, Nacka kommun
Magnus Asp, Leandra Caldarulo RAPPORT NR 2013-56 Diskussion av vindmiljön kring Silohusen och angränsande skolbyggnad på Kvarnholmen, Nacka kommun Pärmbild Visualisering av Silohusen, framtagen av Sweco
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
Stadsklimatet. Åtgärder för att sänka temperaturen i bebyggda områden. Sofia Thorsson. Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg
Stadsklimatet Åtgärder för att sänka temperaturen i bebyggda områden Sofia Thorsson FOI Totalförsvarets forskningsinstitut 164 90 Stockholm Tel: 08-55 50 30 00 Fax: 08-55 50 31 00 www.foi.se FOI Göteborgs
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Januari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer... 2
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman
Luftkvalitetsutredning vid Prospect Hillgatan bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är gjord på uppdrag av Göteborgs Stads stadsbyggnadskontor. Mätningar och rapportskrivning är utförda av Emma
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Effekter av trafikmeddelanden via VMS - några resultat från 1998
Effekter av trafikmeddelanden via - några resultat från 1998 2-1-31 Allogg AB Telefon: Telefax: e-mail: all@allogg.se Box 43 159-156 159-113 hemsida: www.allogg.se 647 21 MARIEFRED Sammanfattning I detta
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Juli 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juli 18... 1 Vad mäter vi?...
CFD Vindstudie RegionCity
CFD Vindstudie RegionCity För: Jernhusen AB Upprättad av: Ting Liu Affärsområde Stadsprojekt Granskad av: Will Sibia Uppdragsnummer: 4028766000 2014-09-12 Sammanfattning Vindberäkningar har utförts med
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II
Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...
Juni 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Luftföroreningar juni 217...
PROJEKTRAPPORT Ekhagen 2:1, Jönköping Mätning av ljudnivåer från industriområde. Rapport doc Antal sidor: 8 Bilagor:
PROJEKTRAPPORT 12361 Ekhagen 2:1, Jönköping Mätning av ljudnivåer från industriområde Rapport 12361-17100200.doc Antal sidor: 8 Bilagor: Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Kvalitetsgranskare Magnus Ingvarsson
Avrinning. Avrinning
Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
Ljudutbredning Påverkan av väder och vind
Regionalt öppet seminarium Ljud från vindkraftverk 15 oktober 2012 Högskolan på Gotland Ljudutbredning Påverkan av väder och vind Conny Larsson Strömnäs, Norrbotten Foto Conny Larsson Kunskapen om både
Simulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1
Januari 217 Innehållsförteckning Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari 217... 1 Vad mäter vi?... 1 Var mäter vi?... 1 Luftföroreningar... 1 Väder... 1 Luftföroreningar januari
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat
Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat Dennis Johansson Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet,
EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B379 2003 DAGGUTFÄLLNINGENS PÅVERKAN PÅ GÖTEBORGS VÄRMEÖ
EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B379 2003 DAGGUTFÄLLNINGENS PÅVERKAN PÅ GÖTEBORGS VÄRMEÖ Anders Fredriksson Department of Physical Geography GÖTEBORG 2003 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen
METEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.
1 Om cykelkartan Att cykla är hälsosamt, miljövänligt, ekonomiskt och ofta avkopplande. Runt tätorterna finns det gott om cykelvägar för alla typer av cyklande. Välkommen till vår karta för cyklister!
Magnetfältsberäkning för femte stadsdelen inom Arlandastad
PM Magnetfältsberäkning för femte stadsdelen inom Arlandastad 2016-03-17 PM Magnetfältsberäkning för femte stadsdelen inom Arlandastad KUND Arlandastad Holding AB KONSULT WSP Systems Box 71 581 02 Linköping
Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
TJÄNSTEANTECKNING 1 (5)
TJÄNSTEANTECKNING 1 (5) Användning av vindkraft i vägbelysning För att minska vägbelysningens miljöpåverkan gäller det att reducera energiförbrukningen. Bästa sättet är genom att använda effektiva ljuskällor,
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
Luftkvalitet i Göteborgsområdet
, Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport April 218 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet april 218... 1 Vad mäter
Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom
Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder
UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING
UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING I den här rapporten presenteras resultatet från en vindberäkning som har utförts på förslag på utformning av innerstaden norr om strömmen
KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning
Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Oktober 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 18... 1 Vad mäter
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
BILAGA IX.1 Utvärdering av HIPRAD mot lokala stationer i Stockholm och Malmö
BILAGA IX Utvärdering av HIPRAD samt möjligheter till rumsliga analyser I denna bilaga redovisas först en detaljerad utvärdering av HIPRAD mot mätningar från lokala stationsnätverk i Stockholm och Skåne.
Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Iskunskap del 2 2015-01-14. Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1
Svårbedömd is Saltis och is på tillbakagång 1 2 3 Drevviken 4 5 6 7 10 8 11 9 Johan Porsby 1 Draken på Drevviken Saltis skärgårdsis Isen Miljön Saltis Fruset vatten + saltlake Saltfickorna krymper i kyla
Varför modellering av luftkvalitet?
24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida
RAPPORT VINDSTUDIER. Uppdrag. Vatthagen 1:103, Upplands Väsby. Datum
RAPPORT Uppdrag Vatthagen 1:103, Upplands Väsby Datum 2014-11-07 VINDSTUDIER Syfte Syftet med denna rapport är, genom att kartlägga den framtida vindsituationen i stora drag, ge ett underlag för att undvika