1912. 75:e årgången. Häfte N:r 1
TIDSI{RIFT SJ-ÖV ÅSENDET UTGIFVEN AF KONGL ÖRLOGSMANNASÅLLSKAPET CARLSKRONA. 75:e år g. 1912. KARLSKRONA 1912 K. L. SVENSSONS EFTR:S BOKINDUSTRI A. B.
Innehå i Tidskriftens 75:te årgång. Fottan under sistförfutna året........ Årsberättese i skeppsbyggeri och maskinväsende år 1911. S. Paui. (Forts. från sid. 583 år 1911) Något om i Karskrona örogshamn fordom sänkta skepp. Aarik Wachtmeister......... 55. Meddeanden från främmande mariner 75, 175, 322, 396, 505. Sid. 1, 95. Litteratur................... 87, 185, 516. Innehå i åtskiiga maritima och krigsvetenskapiga tidskrifter......... 88, 186, 336, 407, 520 Kungjorda patentansökningar..... 93, 190, 341, 413, 523. Det magnetiska dygogrammet. C. Leche... 113. Årsberättese i sjökrigskonst och sjökrigshistoria för år 1911. W. Hamiton.... Deviationsbestämning genom ensinjer. Aex. Thore Hustade och ti rustning anbefada sjöstyrkor och fartyg............... 191, Årsberättese för 1911 i sprängämnen, torpedväsende, minväsende och eektroteknik. E. F. Emqui st............................ Årsberättese i Navigation och Sjöfart. C. Leche... Arsberättese i regementen och förvatning samt häso- och sjuksåret H. Lindberg..... Några refexioner öfver undervattensbåtar.... J ungnerackumuatorer för undervattensbåtar....... Genmäe. Reinhod Feenins.......... SYenska Pansarbåtsföreningen.... U r gama ruor I rån Karoinernas dagar. E. H - g. Genmäe. Fr. Liiehök............ Kung. Örogsmannasä skapets bibiotek.... 26. 127. 172. 341, 415. 193. 221. 247. 295. 299. 306. 310. 316, 489. 320. 332.
~ Isbrytare. pet den Föredrag h å et inför Sjöofficerssäska- 20 februari 1912 af kaptenen H. Lind- bad - Miitära principer och deras intytande på krigs- [m tygs konstruktion. (Ö fversättni ng).... Om dykning och dess faror. J. Lagerhom.... Berättese öfver Kung. Örogsmannasäskapets verksamhet under det förtutna arbetsåret.... 347. 370. 385. 419. Åminneseta............................................. 422. Anförande på högtidsdagen at Säskapets ordföförande vid nedäggande af sin befaning. G. af Kint....................................................... 448. Årsberattese i skeppsbyggeri och mask i twäsende. I. J. Fakman............ Om formerna för middags- och midnattskorrektionerna i Lärobok i teoretisk och praktisk navigation af H. Wrange. 1. von Krusenstjerna... Ett aktstycke ti beysande af frågan om Landtförsvars- och Sjöörsya rsdcpartementens förening ti ett departement....... Kung. Örogsmannasäskapets täfingsämnen 1913 Meddeande............ Utdrag ur Kung. Bref och Generaorder. 454. 4H4. 4!:6. 514. 524. Fottan under sistförfutna året.. Marinen vid 1911 års riksdag. E fter ett uppehå af 6 år bevijade riksdagen ansag ti p åbörjande t af en :sta kass pansarbåt af ny typ och är detta ovikorigen den för fottans vidmakthåande viktigaste åtgärden under denna riksdag. Emeertid synas de ansag, som kunnat a ises för krigsfartygsbyggnad ej vara tiräckiga och m ed h ~1nvi s ning ti hvad som yttrades under förra året och de reationsinjer som då visades samt den jämförande tabeen med därti hörande anmärkning å sidan 17, kunna vi ej annat än ftterupprepa h vad då yttrades, nämigen:»vi emeertid ej nationen bevija ansag ti krigsfartygsmaterieens vidmakthåande, d. v. s. behöfiga förnyese, så är det dåicr ekonomi att åtaga sig så stora utgifter för 5 :te b. hufvuditen i sin hehet, som nu göres.» Riksdagen har emeertid i hufvudsak bevijat det Kung. Maj:t äskat. Detajerad behanding af 5: te hufvudtitens ansag anföres här nedan. Departementet och öfverstyresen. M arinf örvatningen. I enighet med Kung. Maj:ts försag har Riksdagen bifait a förste vaktmästarens ön förkaras kunna efter 5 år höjas
~2~ med 100 kronor samt en war annan vaktmästares ön ej bott efter 5 år med 100 kronor utan jämvä efter 10 år ytterigare med 00 kronor. Fo tian. Riksdagen har besutat godkänna nya stater för fottans officerskår, fottans underofficerskår, fottans sjömanskår, marinintendenturkåren och reservmarinintendentsaspiranter. De såunda godkända staterna upptaga föjande ökning af personaen. Officerskåren: Löjtnanter................................... 3 Underöjtnant................................ Underofficerskåren: Summa 4 Faggunderofficerare.......................... 3 Underofficerare af 2:a graden........... 6 S]önwnskåren: Summa 9 :a önegraden.............................. 9 2:a.............................. 71 3 :e och 4 :e önegraderna hafva emeertid minskats med 40 man hvardera, hvarföre personaens anta är oförändradt. M arinintendenturkåren. Marinintendenter af :a graden, : a önedassen 5 )) :a )) 2:a 3 )) )) 2:a ))........ 3 Marinunderintendenterna hafva emeertid minskats med 11 hvarföre personaens anta är oförändradt. Särskida stater är o faststäda för reservofficerare under repetitionsöfning, försagsvis å 10,500 kr., och reservmarininten- ~ 3~ eenisaspiran ter å 4,005 kr. men äro samtidigt reservationsansaget Hepetitionsöfningar för reservofficerare >> samt förut gäande stat för marinintendenturkåren i fottans reserv ej upptagna. I bifana staen för fottans uneerofficerskår iir i mun. som föreskrifter om att underofficers af 2 :a graden öneförmåner må utgå ti högst 10 kockar eer hofmästare, korpraer, som visat framstående skickighet i egen yrkesgren, föjande tiägg gjordt: >> och må hvad af det härför erforderiga medesbeopp är odisponeradt användas för att tidea kockar och hofmästare, korpraer, aföning i sjömanskårens :a önegrad utöfver antaet öner enigt stat för samma önegrad, dock att antaet härigenom afönade kockar och hofmästare i sjömanskårens :a önegrad ej må öfverstiga antaet af de för ändamået disponiba underofficersönerna. >> Ny aföningsstat är äfven antagen för marinäkarekåren: :Narinöfveräkare.... Förste marinäkare, beg.-ön efter 5 år.... Marinäkare af 1:a graden, beg.-ön......... efter 5 år» 10 år Marinäkare af 2:a graden, beg.-ön............. efter 5 år........., 10 år.......... Iarinitkarestipendiat...... Sintsumma Kr. Lön- och dagaföning (arfvode, stipendium) Föregå- Ny antaende stat gen stat 8,190 5,225 5,8251 8,860 4,360 4,860 1,500 1,800 2,100 900 120,5851 An m. 8,190 G,325 Inkvarteringsersätt- 6,325 ning för Marinöfveräkare, Förste marm- 4,860 äkare och marinäka- 5,160 re af 1:a graden äro 5,460 ika i båda staterna. 1,800 2,100 2,100 900 144,385
~ 4 -- Riksdagen har dock vid antagning af denna stat fogat föjande vikor, af h vika det första ej af Kung. Maj :t föresagits: att med befattningen såsom förste marinäkare eer marinäkare af :a graden icke må förenas annan tjänst å rikets eer Riksdagens stat; att med sådan befattning icke heer må förenas vare sig annan tjänst å kommuns stat eer uppdrag såsom ordförande eer edamot i styrese för verk eer boag, som är med Kung. Maj :ts oktroj försedt eer bifvit såsom aktieboag eer annan tjänstebefattning af hvad sag som häst, såframt ej, uppå därom gjord framstäning och efter pröfning att ifråga varande tjänst, uppdrag eer befattning ej må anses inverka hinderigt för tjänstgöringen såsom marinäkare, K ung. Maj: t finner tjänsten, uppdraget eer befattningen kunna få tis vidare mottagas och bibehåas. Riksdagen har bifait vissa af Kung. Maj :t föresagna omföringar i ordinarie ansagen på grund af framstäningar från sakkunnige beträffande reformer inom fottans räkenskapsvä. sende och är därför ti ansaget naturaunderhå åt personaen vid fottan från försagsansaget ti sjöbeväringens vapenöfningar öfverfört 386,750 Ju. Sanuna ansag är dessutom ökad med 124,820 kr., beroende på ökadt portionspris, ökning af underofficerskåren, ökning af naturaunderhået för de värnpiktiga samt särskid ersättning af 1,120 kr. åt uppbördsmän vid vissa fottans matinrättningar. U nderuisningsuerken. Staten för sjökrigsskoan har i enighet med faststäd grund för omorganisationspanen undergått förändring samt har dessutom vaktmästaren erhåit rätt ti tvänne åderstiägg, hviket äfven tierkänts vaktmästaren i sjökrigshögskoan. Rektorn och ärarue i skeppsgosseskoan hafva enigt Kung. Maj :ts försag erhåit förbättrade öner. Rektorns ön har höjts med 500 kr. d. v. s. från 3,000 ti 3,500, hvaraf 1,000 kr. ska anses som tjänstgöringspenningar -5~ (Kung. Maj :t hade föresagit 800 kr.), samt skoärames öner höjdes med 100 kr. Dessutom bestämdes vissa vikor att gäa för rektorn för åtnjutande af de i staten upptagna aföningsförmånerna. J{ ustartieriet. Staten för kustartieriet har förändrats, des iföjd af att officerskåren ökats, des därföre att å staten uppförts mede, som erfordras ti aföning och inkvarteringsbidrag för kustartieriets reservofficerare, som genomgå repetitionskurs. Ökning i officerskåren är: Kapten, ön i 1 :a kass,........................ 1 Löjtnanter.................................... 3 Underöjtnanter.............................. 2 Summa 6 Omföringar äro vidtagna beträffande naturaunderhå åt kustartieriets manskap och kustartieriets vapenöfningar samt bekädnad och ersättning därför. Handen. Unceruisni11'g för s}öfart. Med indragning från och med den :ste augusti 1912 af nuvarande navigationsskoorna i Visby, Karshamn, Strömstad, Västervik och Gäfe faststädes föjande önestat: inspektör... föreståndare _... 3 d:o d:o 1:' ~.D. r ::;C': - ::"'' o: ::; C':"'"' "''d ct-,_,ro(j': Kr.. 7 9: Kr. 3,050 1,950 9,150 5,850 2,850 1,650 o..., ct- s "' ~ C': a:' Kr. P>..., Ho <1 o 0.. (p ::; Kr. 7,500 w ~!3 s!" Kr. 7,500 5,000 15,0001 4,500
-G- -7- t"-1 o: p :J.8 ~. ::~= t: (Jq t: aqcna> "' "d "'" "'icd(jq. 7 9: o ~ ;+ '"' UJ s <i a 00 "" o ::::?;:' p. a (Jq et> q'< t:?' t"-1 t: :J.D,... ::; ~: 00 :: (Jq t: o ~ UJ '"' '"' n- '"" :::: E: <i 8 o: aqcncn o p ~'g a'q'" ;; p. 8 t: o: (Jq ' ' q'< et> p?' Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. K r. Kr. Kr. K r. ärare vid navigationsafdening... 9 d:o d:o... c:o > d:o... 2 d:o > d:o... c:o > m askinistafdening... 3 d:o }) d:o..... d: o d:o..... Arfvoden ti extra ärare i sjökaptenskasser, beräknade i 150 kronor för undervisningstimme per vecka (150 x 36)... _...... Arfvocen ti extra ärare i sjökaptens- och styrmanskasser, beräknade a 120 kronor för undervisningstimme pr vecka (120 x 98) Arfvoce ti extra ärare i skepparkass....... Arfvocen ti extra ärare i skepparkasser, beräknade a 40 kronor för uneervisningstimme per vecka (40 x 12).... Arfvocen ti extra ärare i 1 :a och 2:a maskinistkasser, beräknade i 150 kronor för uneervisningstimme per vecka (150 x 154).... Arfvocen ti extra ärare i :a och 2:a maskinistkasser, beräknade i 120 kronor för uneervisningstimme per vecka (120 x 144).... Arfvocen ti 4 extra ärar e i 3:e maskinistkasser........ Arfvoden ti extra ärare i häso- och förbandsära, beräknade a 7 kronor 50 öre för hvarje timmes uncevisningsskydighet (7 : 50 x 500) 2,150 19,350 2,150 4,300 2,150 6,450 2, 150 - - - - 1,050 9,450 1,050 2,100 1,050 3,150 1,050 - - - - 300-3,500 2,700 -- 31,500 - - 3,200 - - 6,400 300-3,500 900-10,500 - - B,200 5,400 - - 11,760-1,200 1,200 - - 480 - - 23,100 17,280 1,200 4,800 3,75(1 Ti böckers, undervisningsmateries underhå och förökånce. samt ti utgifter för bränse, yshå- ning m. m... - - - - examensförrättare i : a.:>ch 2:a 8,,1501 maskinistkasser...... - - - 1,200 1,200 Ti extra ärarkrafter vid behof, vikariatsarvoden m. 111. eigt öfverstyreisens bestämmande... - - - - 10,000 Ti K ung. Maj:ts eisposition... - -- - - 3,000 Anmärkningcw: Summa kronor - - - - 184,220 :o. Af inspektörens arfvoce anses 5,000 kronor motsvara ön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar. Innehar inspektören aföning å stat, afstås denna aföning under den t id, arfvocet uppbäres. 2:o. För föreståndaren kan aföningen efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterigare 500 kronor. För ordinarie ärare kan efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring aföningen höjas hvarje gång med ikaeces 500 kronor. Af hvarje åderstiägg rämas 350 kronor ti önen och 150 kronor ti tjänstgöringspenningarna. 3:o. Beträffande föreståndares och ärares rätt ti åtnjutande af de i staten uppförda aföningsförmåner gäer hvac därom särskict finnes stacgact. 4:o. Föreståndare åtnjuter fri bostad, som uppåtes af een stad, där skoan är beägen. Dessutom besämdes vikor för önernas å tnjutande. K ung. Maj: t hade, des ansett att n a vigaionsskoorna i Gäfe och Västervik tisvidare borde bibehåas, des föresagit annat fö rhåande mean antaet ordinarie ärare och extra ärare. Nautisk-meteoroogiska byråns stat är höjd med 1,500 kr. för diverse expenser.
Ordinarie ansag. Departementet och öfverstyresen. -8- Ökning. Minskning. Dcpartemen tschefen.. 17,000: - Departementets afdening af Kung. Maj :ts kansi samt kommandoexpeditionen.... 34,200: Marinförvatningen... 133,000: Marinstaben......... 1,200: ---------------------------------------- Summa ansag ti departementet och öfverstyresen..... 185,400: - Fottan. A.föning för fottans kårer och stater... 5,832,619: - 106,672: - Bekädnad å t sjömansoch skeppsgossekårerna, reservationsansag........ 487,800: - N aturaunderhå åt personaen vid fottan, försagsansag.. 1,703,030: - 511,570: - E rsättning för rustning och rotering, försagsansag.... 8,000: - Fottans nybyggnad och underhå, reservationsansag... 2,416,000: 41,000: - Fottans öfningar, reservationsansag.... 1,800,000: - Repetitionsöfningar för reservofficerare vid ------------------------- Transport 12,247,449: -9- Transport 12,247,449: fottan, reservationsansag............ s jöbeväringens vapenöfningar samt bekädnad och ersättning därför, försagsansag........... 1,616,500: U n dervisningsverken: Sjökrigshögskoan, reservationsansag.. 27,225: s jökrigsskoan, reservationsansag.... 40,350: s keppsgosseskoan.. 29,170 : Marinintendentskoan, reservationsansag 9,100: 105,845: - Ökning. Minskning.. 1,500: 14,900:- 241,000: - 1 )) 1,674: - 174: - ---------------------------------------- Summa ordinarie ansag för fottan kr. 13,969,794: -- J( ustartieriet. Ökning; Aföning för kustartieriets persona... 1,400,469: 21,525 : - Transport 1,400,469: Minskning. t) 385,750 kr. öfverfört ti ansaget naturaunderhå och 11,050' ti ansaget sjukvård, hvarför ansaget egentigen är höjt med 156,800 kr;
-10- Transport 1,400,469: - Ökning. Minskning. Bekädnad åt kustartieriets manskap, reservationsansag.... 150,921: - :N a turaunderhå åt kustartieriets manskap, reservationsansag............ 523,173: - 264,855:- -underhå af kustartieriets byggnader och materie, reservatiansansag......... 471,500: Kustartieriets öfningar, reservationsansag 190,000: - K ustartieribeväringens vapenöfningar samt bekädnad och ersättning därför, försagsansag..... Krigsöfningar vid kustpositionerna, reservationsansag 435,000: - 255,000: - 1 ).... 15,000: - ---------------------------------------- :Summa ordinarie ansag för kustartieriet kr. 3,186,063: Diverse ansag. Ökning. Minskning. Åderstiägg, försagsansag....... 26,700: - Ersättning åt officerare ------------------------ Transport 26,700: - 1 ) 209,200 kr. öfverförda ti ansaget naturaunderhå och 4,000 ikr. ti ansaget sjukvård. -11- Transport 26,700: - Ökning. Minskning. och ingenjörer under anstäning eer kommendering utrikes... ~.... 13,000: - Resestipendium åt äkare vid marinä,arekåren, reservationsansag.... Diverse behof.... 2,000: 22,254: Rese- och traktamentsipenningar, försagsansag........ 55,500: - Uppvärmning, beysning, renhåning samt tvätt- och badinrättningar, försagsansag.... Sjukvård för marinen, försagsansag...... 300,000: 112,960: - 65,000: 21,260: - 2 ) 'Skriftmateriaier och expenser m. m., försagsansag...... 113,882: E xtra utgifter.... 12,500: ---------------------------------------- Summa ordinarie diverse ansag... kr. 658,796: - Handen. Ökning..Minskning. Sjökarteverket, reser- Yatiansansag 65,000: -------------------------------------- Transport 65,000: ') 15,050 kr. däraf äro öfverföringar.
- 12 - Transport 65,000: - Lots- och fyrinrättningen med ifräddningsanstaterna, reservationsansag... 1,700,409: U ndervisingsans ta ter Ökning. för sjöfart......... 186,420: 85,620: Nautisk-meteroroogiska byrån............. 25,500: - 1,500: Åderstiägg för personaen vid undervisningsanstaterna för sjöfart och föreståndaren vid nautiskmeteoroogiska byrån, försagsansag. 13,000: - Minskning,.. ---------------------------------------- Summa ordinarie ansag för handen kr. 1,990,329: - Summa ordinarie ansag...... kr. 19,990,382: Extra ordinarie ansag. Fottan och kustartieriet. Ti nyanskaffning af krigsfarygsmaterie, d. v. s. för påhärjande af en 1 :a k. pansarbåt och 750,000 kr. för fubordande af fartygsmaterie i öfrigt (Kung. Maj:t hade begärt 120,000 kr. större ansag)............ 4,630,000: - Transport 4,630,000: - -W- Ti skjutförsök och inskjutning af kanoner anskaffning af automatiska kusprutor för jagarue Mode, Magne, Vae, Ragnar och Si. gurd.... försök med affyrningsanordningar....... Transport 4,630,000: 58,000: - försök med torped- och gnist- 35,000:- 45,000:- signamaterie............ 25,000: -» anskaffning af och anstäan- Iande af försök med en 28 cm. kanon med avettage san1 mn1num JOn....... t "t" 100,000. - 1 ) anbringande af kikarsikten å 1 :a kass pansarbåtar, torped kryssare och jagare... omaddning af bahpansargranater med brisansämne.. )> anordningar för ökande af artieriets edhastighet å 1 :a kass pansarbåtar.... anskaffning af torpeder och torpedmaterie (Kung. Maj: t 65,000:- 75,000:- 125,000:- hade hegärt 127,200 kr.).. 100,000: - anskaffning af gnistsignamaterie (Kung. Maj :t hade begärt 187,500 kr.).......... 125,000: - anskaffning af handminmaterie.................... 164,500: -") anskaffning af båtmaterie Transport 5,54 7,500: ' ) Hea bevijade beoppet är 300,000 kr. 2)» 375,000 kr. a)» 329,000 kr. 2 )
- 14 - Transport för sjöpositioner (Kung. Maj :t hade beg~irt 146,000 kr. att fördeas å två år)..... Ti försök med minmaterie.... > anskaffning af vissa tibehör 5,547,500: 73,000:- 70,000: - ti minor................ 30,000: - anskaffning af beysningsmaterie med tibehör........ 29,500: -» anskaffning af brisansaddade projektier ti kustartieries grofva k astpjäser...... 50,000: - 1 ) ededningsanordningar för kustfästningarnas röriga bestyckning................ 42,000: - anordningar för genombåsning af vissa kustartieriets kanoner.................. 26,000: - >> ändring af vissa ti Hörningshoms kustposition hörande kanoner............ 20,200: - anordningar 'ör eektrisk fjärrmanövrering af vissa sråkastareorn, tihörande Karskrona f ästning...... 20,000 : - anskaffning af en ängkranpråm.................... 55,000: - >> anskaffning af min- och te ]efonmaterie i öfrigt för kusta rtieriet................. 68,200: - byggnadsarbeten vid fottans sa tion i Stockhom........ 400,000: -» anskaffning af stängsetråd Transport 6,431,400: ') Hea b evij ade beoppet är 150,000 u. Ti - 15- för Vaxhoms och Oscar- Fredriksborgs fästning m. m. uppförande vid Oscar-Fredriksborg af bostadshus för underofficerare och af exercishus (Kung. Maj :t hade begärt 86,750 kr.)....... >> anskaffning af transportmede för fottans varf i Karskrona................. anskaffning af transportmcde för fottans varf i Stockhom............. ersättande af förådrade arbetsmaskiner med snabbarbetande dyika samt för afhjäpande af brist på arbetsmaskiner vid fottans varf i Karskrona...... anordnande af en marinäkarekurs.................» arfvoden å t vid skeppsgossekåren i Marstrand anstäda personer sam medikamenter, bad m. m............ beredande af personigt önetiägg åt marineirek ören C. E. R ichson.............. beredande af personigt önetiägg af 600 kronor för år å t h vardera af batajonspredikanterna Yid fottans station i Transport 6,431,400: 28,900:- 77,750 : - -!8,000: - 85,000:- 50,000:- 5,000:- 10,498: - 1,365: - Transport 6,737,913: - ' ) H ea bevijade beoppet är 155,500 kr. (Kung. Maj:t hade begirt 173,000 kr). 1 )
g " 2 ~ ~ ~ ~ ~ o.. o= ~- ~ tr' ~ ~ t7 "'O T."' O' ~ ~= :;::5 p.,jo ~: H ~! rjo. ("D =:; ('D ~.: ~ o ro p:> ~ ~~~rå OcrQ ~~e; ~o m m '"i ;:;-... r. <:Jq ::!. p:> ~ ~ ~ -:- ~ ~ ~ CF ~ j, ro m '"i '< ::J cro. - ro..., oo. O. 8" "' o ::J r. ~ '"i o- o ~ ~ s s: ~ ~ ~ ~ o- "''j ro :r' o (/J p:> ~ C: ~ e:=. ~ ~ do. ~ ro.: ~ ~1"1'"0-'PJo ~IJJ7';"" ::J t'jp s..., ~ 1"1 ro o-... s..., ~ H Q ~ ~ ~ ~ ro p '"i ~ ro ro :r' ~ ro < ::J..., ~ (.: "' r. c:; Ser~~ ae;~ > ro o: IJJ ~ ~ ~ f--o'- ~ ~!-+;.o: :r' ::J > ti'j..., ro o "' ~: ro ro ~.-.. ro ro ro ~- s. )o< <...... ;:::; C 1"1 ~ cro,...... o: ~ ro 8; a.a ~ ~ ~ ~ < >-1.: '"i ::J ::J o- p S?. i-+';10""~...- ~ 1"1..., '"i t-<... - o 1"1 r;; ro G s= ~ ~ "" =:s... ::r: :r:: 0: ::J ro '"i f!;.. - < U' -' -' ~ ~ o; C/Q :::1 ::J o- o,; Q ~ ro ~ IJJ ~ ~ ~ "" sr 8-"0 "' ::J :::1 "" o m (J Q ::J cra * s o; ~ s cra S.: ~ - Q. '"i p:> Q - rt' p 1---' ~ s; ~... '"i '"i "' "" S' - ;;; <q ;::::... s ';:::> ~ --.: "' p:> ';:::> < w s p ~... p (f?_ <:_;-, o ~- o :N r. r. -~ ro... '"i rn '"' C!> "'... <::: o: ('p!""'+-... o:... ~: p:>.: (5" ~ s ::J 00 """ p: ~ - ~ O> ~ ~ :D P' -C!> ~ 00 00 - <:_;-, C!>,... o w w w..._] ~ ~ '-o <:_;-, C!>..._] """ ~ o ~ ~ ~ o,... o 00 o c.r o :N.. Jämförande tabe öfver ansagen under 5:te hufvudtiten. ~ ~ 1r "' ~ ""... 0 c; "'.,, "' [ ~ År Däraf för fo ttan 1903 8,215,484-1904 8,677,125-1905 8,970,432-1906 9,651,8(18.-- 19071) 10,696,341-1908') 11,632,692-1909 13,454,27 4-1910 3 ) 13,433,4521-1' 1911 13,566,626-1912" 113,9,69, 7~4-1 ) C.ati,5 m~!. ~ 0 ) 11,2 m1.- Ordinarie ansag (utom för handen) Summa Extra ordinarie ansag Däraf för kustartieriet Krigsfartygsmaterie Öfrigt (utom ti handen) Smnma ansag för marinen 1,74~,401 -- 10,177,7081-- 5,094,1501-3,724,9331-17,996,791-1 2,098,349-11,309,781 1-6,062,550-2,473,2601-19,845,591-2,031,749-10,947,223-5,168,650-3,460,818-19,576,691-2, 129,792-12,034,697-4,914,900-3,717,894-- 20,667,491-2,271,426-13,231,945-4,533,000-3,531,846-21,296,791-2,594,1-!6 14,804,355-5.230,00()- 3,409,936-23,444,291-3,068,683-17,003,801-4,826,000-2,231,890-24,061,691-3,054,683-17,287,650-4,456,000-3,154,683-17,479,227-3,186,063-18,000,0531- = = =.~j 2,443,000 -- 4,630,0001-4,7~0,0~01-4,, 11111.- 1 ) Kustartieriets äkare öfverfördes ti fottan. ') Kustartierits intendenter öfverfördes ti fottan. 2,911,481-24,.605,1311-1,701,264-21,623,491-2,12,518= 24,75~571 Ansaget Summa ti handen, ansag för ordinarie o~h 5:te hufvudextra ord1- titen narie 1,688,209-119,685,000-1,688,209 21,264,:JOO 1,688,209 --121,533,800-1,788,209-22,455,700 1,888,209-23,185,000-1,903,209-25,347,500 -- 1,903,209-25,964,900-2.,094,3691-26,69. 9,500-2,007,209 23,630,700 2,094,329-26,853,900 = = - 1=1 3 ) Från och med detta år är ej departementet och öfverstyresen up]!förc å fottan och är samma år w sjukvården öfverförd från fottan och kustartieriet ti diverse ansag. 4 ) Medetaet för de 20 senaste åren. ")»,,» JO... O> _,...
- U- Förhåandet mean hea ansaget för marinen och ansaget ti fartygsbyggnad år 1912 är 5 : eer om kustartieriet borträknas för fottan som 4,G: under det att för de 8 stormakterna detta förhåandet under åren 1903-1911 1 ) i amänhet håit sig mean 2: och 3:. De senare siffrorna hafva varit näsan konstanta för Frankrike under det att Tyskand, Österrike och.japan i amänhet egat närmare eer under de förra siffrorna. Ryssand, Förenta Staterna och Iaien haha visserigen åtskiiga år haft större jämföreseta dock är 5: siffror som af aa anden endast 5 gånger uppnåtts och var det 191t för Förenta Staterna, 1903-04 för.j apan och 1907, 1909 och 1910 för Ryssand. Tager man medetaet för Sverige för de senaste 10 åren så bir dessa jämföreseta 3,,: och äro siffrorna ändå mycket fördeaktigare för m edetaet af de 20 senaste åren eer 2, 8 : hvika ju äro normaa siffror och skue motsvara ett b~.rggnadsansag för 1912 af c:a 8, 3 mi. kronor. n. Marinens persona. 1ung. F/oan. Officerskåren. Officernmes anta vid Kung. fottan har under {ret okober 1910-30 september 1911 ökats med: utexaminerade från Kung. sjökrigsskoan....... t-tenom återinträde i ji:ins och miskats med: genom afsked.............. dödsfa................ samt utgjorde den 30 september 1911......... <essutom med tur- och befordringsrätt.......... ') Enigt Taschenbuch der J(ricgsfottcn 1912. 19 2 10 280 9-19 - J/ ariningenjörkåren. Mariningenjörkårens anta har uneer ofvan nämnda tid iikas med: ny u nä mnde.......................... 3 och minskats med: genom afsked...................................... 0.~a m utgjorde den 30 september 1911................ 37 Dessutom vor o vid samma tid anstäda: mariningenjörsstipendiater........................... 5 JJ arinintenden w kåren. ~Ia rinintencenternas anta har uneer året oktober 1910-30 september 1911 ö kats m ed: nyn tniimnde....................................... 3 och minskats med: genom afsked.................... ~n m L utgjorde den 30 september 1911 (cäraf 2 öfver stat) dessutom med tur och befordringsrätt................ Jhiri komma 2 ordinarie tjänstemän vid fottans civistat. J/ urinäkarekåren. ~Ia riniikarne hafva under samma tid ökats med: ;.:eno m nyunämning................ 2 och minskas med: gt>nom af sked........... 2 ~am utgjorde den 30 september 1911.... 35 Dessutom voro vid samma tid anstäda: nwri n Uikarestipendiater.............. Underofficersåren. Uncerofficerarnes vid Kung. fottan anta har under samm a tid öka t s med: i!! ineerofficerare af 2 :a graden befordrade ') 2 ö'ver stat. 2 72
och minskats med: -20- genom afsked...................................... 15 dödsfa..................................... g» öfverfyttning ti m ånadsönarestat............ ~ samt utgjorde den 30 september 1911 föjande underofficerare : på Karskrona station: faggunderofficerare........................... 139 underofficerare af 2:a graden (däraf 4 öfver stat) 282 421 på Stoc..:homs station: faggunderofficerare........................... 80 underofficerare af 2:a graden (däraf öfver stat) 156 236 S.iönwnskåren. MatPoskompanierna besododen 30 september 1911 af: underofficerskorpraer................... 271 korpraer............................... 436 :a kassens sjömän..................... 123 2:a 3:e rymda )) )) vakanta....................... 822 237 Ekonomikompanierna bestodo vid samma tid af: underofficerskorpraer................... 52 korpraer............................... 142 2 ) :a kassens sjömän..................... 44 2:a 3:e )) )) )) ryn1da...... 24 396 (175)1) 2:30) 151 45 vakanta................................ 19 (15) 1 ) 45-1 ') Å Stockhoms statjon. 2 ) Dessutom 2 med U. O. af 2:dra gradens aföning. - 21- Edarekompanierna b estodo vid samma tid af: underofficerskorpraer................... 163 korpraer............................... 316 1 :a!dassens sjömän..................... 50 2 :a 3:e rymda vakanta 381 104 6 62 (25)1) 1082 HandtveD,; skompaniernas s tyrka vid samma tid framgår af föjande tabe: Unc.-off.-korpraer... O smeder män Vapen- Timmer- Torped- Segehand t - Summa verkare. 9 8 sömmare 2 29 K orpraer 18 20 17-55 t: e kassens sjömän... G 9 2:a )),... 25 14 10-49 3:e»»... 6 3 Rymda - ' ) - - ') - - 9 Vakanta...... 2 - ') - 3') Summa 62 53 37 3 155 s keppsgossekårens styrka utgjorde den oktober 1911 : Karskrona.............................. 242 Marstrand.............................. 125 rymda................................... 12 (11) 2 ) ntkanta (den :s te november 103 (26) 2 ) 221 (64) 2 ) 600 Under året oktober 1910-30 september 1911 hafva afgått: genom karskrifning................. 156 (35r) dödsfa........................... 1 (1) 2 ) P~t grund af sökt af sked................... 32 (15) 2 ) -----» visad oförmåga................ 12 (3) 2 ) ') Å Stockhoms station. ' ) I Marstrand.
-22- - 23- på grund af dåigt uppförande....»» kassation.................. 19 (14)1) 6 (3) 1 ) afförda ur ruorna såsom rymmare......... 5 (3) 1 ) 231 Kung. kustartieriets persona utgjorde den 30 septcmber 1911. ]{ungt. kustartieriet. Officerare: generamajor.................................. öfverstar..................................... 2 öfversteöjtnanter.............................. 2 majorer...................................... 6 kaptener..................................... 38 öjtnanter.................................... 34 underöjtnanter (däraf öfver stat).............. 18 dessutom med tur och befordringsrätt.... 101 2 underofficerskorpraer Minörafdeningen: korpraer....................... 1 :a kassens kustartierister................. 2:a ::e n tka nta rym da '. o o Ekonomiafdcningen: underofficerskorpraer.............. korpraer...................... :a kassens kustartieriser............... 2: a ::e, a kanta 45 69 47 114 83 15 15 30 9 24 15 7 374 100 underofficerare af :a graden» 2:a U nderotficerare: Mcmswp. Artieriafdeningen: underofficerskorpraer............ k orpraer................................ :a kassens kustartierister................. 2:a 3:e vakanta rymda ))... :........ 1 ) Marstrand. 55 111 78 103 72 295 150 79 3 166 780 Maskinardeningen: underofficerskorpraer..................... korpraer................... :a kassens kustartierister................. ~: a ::c n1 kanta Handtverksafdeningen: underoffi cerskorpraer................... korpraer.............. :a kassens kustartierister.................... ~:a : :c Ya kanta o o : o () 19 4 19 18 2 4 O 2 8 3 2 78 29
Marinens officerare tihörande reserven utgjorde den 30 september 1911 nedan upptagna styrka: K ung. Maj :ts fottas nya reservstat: kaptener 2 I Kung. fottans r eserv vikorigt tjänstskydiga: viceamiraer.................................. 2 konteramiraer................................ 2 kommendörer...................... kommendörkaptener af :a graden.............. 6» 2:a )) kaptener....................... 18 öjtnanter och underöjtnanter.... 224 254 K ung!. kustartieriets reserv: öfversteöjtnanter.............................. kaptener öjtnanter och underöjtnanter 1 4 6 Vid fottan under öfningsåret 1 oktober 1910-30 september 1911 öfvade vämpiktiga. A. Som afsutat dem åiggande tjänstgöring. Anta man tistädeskomna f) Tjänstgöring vid vid tisammans Karskrona Stockhoms vid båda station station stationerna 'rjänstgöring i en föj d 1460 1108 2568 Första tjänstgöring......... 3 56 59 Repetitionsöfning.. 16 10 26 Summa 1479 1174 2653 :+) Af tistädeskomna afgingo: enigt 108 inskrifningsförordningen hemförofvade................. 326 af annan anedning hemförofvade eer afgångna...... 14S Summa 4(1~; r -24- -25- B. Som vid öfningsårets sut kvarstodo tjänstgöring. Anta Anta man i tjänstgöring fugjorda Tjänstgöring vid vid tisammans tjänstgö- Kar~~uona Stockhoms vid_ båda ringseagar statwn statwn statwnerna Tjänstgöring~ en föj d 223 484 311 795»» > 89 5 9 14 Första tjän~tgöring... 123 2 3 5 Summa 491 323 ' 814 V id 1-.: Listartieriet under år 1911 öfvade vämpikiiga. A. Som afsutat dem åiggande tjänstgöring. Anta man tistädeskoma X ) Tjänstgöring vid vid tisammans Karskrona Vaxhoms vic båda kustart.-reg. mstart.-reg. statitanerna Tjänstgöring i en föjd... 1 152 162 314 Första tjänstgöring...... 1 517 616 1133 tepetitionsöfning...... 435 489 924 Summa 1104 1267 2371 -:-;) Af tistädeskomna af gin go: enigt 108 inskrifningsförordningen hemförofvade...... 102 af annan anedning hemförofvace eer afgångna... 81 B. Som vid årets sut kvarstodo tjänstgöring. 'rjänstgöring 'rjinstgöring i en föj e 74 Summa 183 Anta Anta man i tjänstgöring fugjorda vid vid tisammans tjänstgö- Karskrona Vaxhoms vid båda ringsdagar kustart.-reg. kustart. reg kustart.-reg. 61 105 166 (Forts.)
-26- - 27-0.Arsberättese i skeppsbyggeri och maskinväsende år 1911. Afgifven af edamoten S. Pattz.i. (Forts. fr. sid. 583 år 1911.) Nyare Atanterångare. Depacementökningen för atanterångarna sker numera ej,gradvis med ett eer annat tusenta ton, utan i språng om fera O-tusenta; från Lucitanias och Manretanias 40,000 ti Oympics och Titanies 62,000 tons depacement, såunda en ökning af öfver 50 %. Oympic och Titanic, hvika omnämndes i föregående årsberättese, tihöra Hvita Stjerninjen, och den förra, hvars byggad började i december 1908, har redan i sommar börjat sina regebundna resor ti N e w Y ork. Deras dimensioner äro: ängd: 269 m.; bredd: 28m.; djupgående: 10," m.; depacement: c:a 62,000 ton; fart: 21 knop. Passagerareantaet är 730 st. :a kass i 330 hytter, 560 st. 2 :a kass i 166 hytter och 1,200 3 :e kass, för en de ~1f hvikn finnas 6:i dubbehytter. Pats finnes såunda för sammanagdt 2,490 passagerare. A f fartygets persona tihöra 322 man maskinafdeningen. 0 ch 6:1 däcksafdeningen, h varjämte finnas 471 uppassare, fö rråcsmän, kockar m. f., eer summa 856 man. Totasumman passagerare och besättning är såedes 3,346 personer. Maskineriet utgöres af 2 :n e tripeexpansionsmaskiner om sammanagd t 30,000 hkr. å war sin bord vartsaxe, h vikas afoppsånga crifver en Parson's ångturbin om 16,000 hkr. å en mi(teaxe. Omedebart framför ångturbinen är å ångafoppsrören en omkastningsventi, så att ångan vid manöver kan edas direkt ti kondensorerna, förbi ångturbinen, som endast ii r afsede för gång framåt. Denna venti, som är en kofv.enti, manövreras hydrauiskt samtidigt med omkastningen af kofmaskinerna. A ångröret från turbinen ti kondensorerna, h vika äro två af» UnifuX»-typ, är anbringad en sussventi som manövreras med en eektrisk motor. Turbinen är afsede för ett admissionstryck af O,G 3 kg. pr cm. 2, absout tryck; dess diameter är 3,(, m. och änge 4, 2 m. Den tages nmct och yftes med eektrisk kraft. Rotorns vikt iir 1:30 on, hea turbinens 410 ton. Properarna för kofmaskinerna äro 3-badiga med en )iameter af 7, 2 m. samt ett hvarfanta af 75 pr minut. Ångturbinens propeer är 4-bacig med en diameter af 5,o, m. ~am t afseed för 165 hvarf pr minut. Aa properarna hafva bronsbad och gjutståsnaf. Angpannorna äro af vanig cyindrisk typ, 24 st. dubbeiindade och 5 st. enka. Arbetstrycket är 15 kg. pr cm." Skorstenarnes höjd öfver rosten är '19 meter. Fartygets vikt vid aföpningen var ej mindre än 27,000 on. Sädarnas änge var 244 meter, bredden 1,, m eter. Trycket å gidytorna var såunda omkring 29 ton pr m. 2. F artyget har trenne bogankare, ett och 15 1 /< tons vikt, fiistad t ti en 320 m. ång wire om 290 tons sträckhåfasthe, 11 iken öper i ett kys.genom förstäfven. De båda andra
-28- bogankarna äro om 8 Lons vikt; deras kättingar hafva 85 mm. änkciameter, _och öpa i vaniga bogkys. Rodret är af gjutstå i 6 oika dear om tiasmmans 102 tons vikt. Hjärtstocken är 300 mm. i diameter. Akterstäfven och propeeraxebärarna äro af gjutstå i tre dear om sammanagdt 190 tons vikt. Ett dyikt företag från engesk sida kunde naturigtvis ej ämnas obesvarad t af de tyska konkurrenterna. Såunda har Hamburg-Amerika-injen hos Vucan i Stettin börjat byggandet af ett i storek härmed jämförigt fartyg, hvars namn bir»>mperator>>. Förbränningsmotorers användning. Frågan om förbränningsmotorers användning som framdrifningsmede för större fartyg har uneer senaste år kommit hetydigt närmare sin ösning. Visserigen har det i pressen sedan fere år då och då uppträdande motorsagskeppet ännu ej skådat dagens jus, men det torde ej vara at för optimistiskt att tro att så kommer att ske inom ej atför många år. Att försök pågå med Diesemotorer af sådan storek _pr cyinder som skue fordras för ett sagskeppsmaskineri, torde emeertid vara säkert, iks om ock att dessa försök föranedt påbörjandet af ett försöksmaskineri för ett sagskepp, eer åtminstone för en af dess axar. Diesemotorn har under senare år vunnit en enorm användning och har äfven instaerats å sjögående fartyg. Det första större fartyg, afsedt för oceanfart, som försetts med dyikt maskineri är den hoändska >> VucanuS >>, afsede för transport af oja, byggd år 1910 i Amsterdam för Nederandsche Incische Tankstoom C:o, med en ängd af 60 meter och en breed af 11, 5 meter samt c:a 1,900 tons depacement. iaskineriet är en 6-cyincrig, fyrtak t, enkeverkande, omkast ar Diesemotor med en cyinderdiameter af 400 mm. och en. a!; 1n«d om 600 mm. hviken vid 180 hvarf pr minut ämnar 'dn ' b '!)00 a xehästkrafter. Pisonstängerna hafva tvärstycken som Jiipa i gejder; de kyas med uft. Vefvarna stå i 1~0 vinke. Borevarts i maskinrumme i.ir en 40 hkr. Diesemotor, drifv ande des en särskid uftkompressor för fyande af de tren ne Juftbehåarna för start och manöver och hvika rymma 16 m. 3 uft af 21 kg. tryck, des en centrifugapump för änsande af ojeasten. I maskinrummet finnes äfven en 10 hkr. ~-cy. Deutz fotogenmotor för astrande af eektriskt.!us: På däck finnes 4 winc1ar och ett ankarspe af v.anhg angmaskinsmoceu, hvika crifvas med komprimerad uft från uftbeh åarna, reducerad ti ett tryck af 4 a 5 kg. N åaot försök att nedbringa sjäfva maskineriets vikt har ej gjorts. Sjäfva maskinen väger 45 on och maskmenet I sm hehe 85 ~on. t> Bränsekonsumtionen uppgår vid fut kraftbeopp ti bott O ]{ a vid 3 / kraftbeopp ti 0, 2 kg. och vid 1 / 2 kraftbeopp ti 0, 2 " 7 kg. pr hkr och timme.,1!11 b '' 4 Byggandet af större sjögående motorfartyg bedrifves numera i fere änder. Af intresse för oss är att ett af de första Liniga oceangående motorfartyg, >> Toier», om 2,600 tons ast <rvn het och bygod hos Swan, Hunter & Richardson i Engand,. h b försetts med 2 st. 180 hkr. motorer, byggda af Aktieboaget Dieses Motorer i Stockhom. Afven här crifves ankarspe, qyrmaskin m. m. med uft. Toier är det första motorfartyg som wrsat Atanten. För Hamburg- Amerika-injen bygges hos Bohm & Voss i Hamburg tvenne fartyg om 8,000 tons depacement, 121 meers hinge och 16 meters bredd, hvika förses med tvenne 2-takt, 3-cyincriska, cubbeverkande Diesemotorer om wardera 1,500 hkr. vid 120 hvarf pr minut. Farten beräknas hif"a 12 knop. Hos Schneider i Creusot bygges 2:ne 1,000 hkr. Diesemotorer afsedea ti hjäpmaskineri för ett större segefartyg. De u tsch- Ameri-:anische Petroeum Gesensehaft åter ut-
-30- byta ängmaskineriet å tankångaren Excesior om 2,300 reg:-ton mot en 1,800 hkr. Diesemotor, samt har hos Germaniavarfvet i Kie bestät ett tankfartyg om 167 meters ängd, 20, 2 meters bredd och astande 14,000 ton, hvarti maskineriet kommer alt utgöras af 2 :n e Diesemotorer om 3,300 hkr. Hos Germaniavarfvet bygges 2 :ne tankfartyg om 7,900 tons astdryghet. Maskineriet utgöres af 2:ne Diesemotorer om tisammans 2,300 hästkrafter. I Ancona bygges et passagerare- och astfartyg,»romaga >>, för injen Brindisi~Ravenna-Triets, med 2:ne omi>astbara Diesemotorer om hvardera 900 hkr. I Gasgow bygges ett fartyg om 7,000 ton, i h viket insättes 2 :n e Diesemotorer, afseeda att gifva det en fart af 12 knop, och vid Tyne bygges ett om 3,000 ton med 2 :n e Diesemotorer. På Kaspiska hafvet finnas fartygen >>Djäo» om 4,000 ton,»emanue Nobe» och,j{. V. Hagein >> om 4,500 ton, aa med venne Diesemotorer om h vardera 500 hkr. sam t kanonhåarna >> Kars >> och >>Ardagan >> om 630 ton, 14 knops fart med 2 :n e 500 h kr. Diesemotorer. Inaes finnes i Ryssand 50 fartyg drifna af Diesemotorer om sammanagdt 23,000 hkr. Dessa exempe tyda på att förbränningsmotorerna framgångsrikt upptagit täfan med ångmaskinerna, ej bott för sta i on ära anäggningar, utan äfven för större fartyg, visserigen iinnu ej för några synnerigen stora kraftbeopp, men dock tiräckiga för att visa hviket förtroende man hyser ti detta framdrifningsmede. I Tyskand ärer vara under byggnad en Diesemotor om 9,000 hkr. med 6 cyindrar, hviken, då försöken afsutats, s~iges komma a insättas i ett sagskepp, för ytterigare försök ombord. Hos Schneider i Creusot bygges en encyindrisk experimentmotor om 1,200 hkr. och hos Dieses motorer i Sockhom en iknande om 750 hkr. Äfven i Engancärer iknande försök med större motorer pågå, äfvensom med en jagare i hviken insättes en Diesemotor å midteaxen. I Itaien uppgifves 20 st. nya torpedbåtar om 120 ton och afsedea för 27 knops. fart komma att få Diesemotmer. - 31- I hufvudsak torde de fördear man förväntar sig af förbränningsmotorer såsom framdrifningsmece för fartyg, och hvika framkaat sträfvan att ersätta de gama trotjänarna, fmg maskinerna, med sådana motorer, vara föjande: större driftekonomi genom bättre tig odogörande af bränsets värmevärde; ett ängmaskineri af modernaste konstruktion tigodogör sig ej mer än c:a 13 7o af bränsets värmevärde,. då åter en Diesemotor kan tigodogöra sig 35 %; om priset fiir goda stenko (om 8,000 v. e.) antages vara 20 kronor och priset för brännoja (om 10,000 v. e.) 45 kronor pr ton, uppkommer en vinst af nära 50 % arbete för viss bränsekostnad Yid användning af Diesemotor; större aktionsradie genom den ringa bränseåtgången; för ct godt ångmaskineri torde få räknas 0, 8 <g. ko pr hkr./tim.; fiir en Diesemotor åtgår bott 0, 2 kg.; det medförda bränseförrådet oja gifver såunda en 4 gånger så stor aktionsradie som samma vikt ko vid et ångmaskineri, eer, om samma adionsradie beräknas, behöfver bränseförrådets vikt bott vara 1 / 4 af det för ett ängmaskineri erforderiga, hviket i amänhet orde innebära en högst afsevärd minskning i depacement, 'er ock ö,adt utrymme för andra behof; sjäfva maskineriet upptager i amänhet mindre utrymme oeh väger mindre, i a synnerhet om det jämföres med å handesångare vanigen förekommande typer af ängmaskinerier; för större maskinerier torde kunna påräknas en betydigt mindre maskinpersona än för samma storek ångmaskineri; ombordtagande af fytande bränse går ångt fortare och med mindre kostnad än een för samma aktionsradie erforderiga kvantiteten ko; den mindre påkostande tjänstgöringen Iorde underätta personaens rekrytering; frånvaron af röjande skorstensrök, hviket för krigsfartyg spear stor ro; den med ångpannedriften förbundna faran för pannexposioner, sprängning af ångrör c. d. förekommer ej; för krigsiartyg torde detta vara särdees viktigt;
-02- maskineriet kan håas vid högsta kraftutvecking oafbrutet, utan att några störande saggningar eer dy. inverkar på,driften; driftens ekonomi är ej så beroende på personaens skick 'ighet, såsom faet är vid ångpannedriften; maskineriet är atid i beredskap att när som häst utvecka högsta kraftbe opp, oberoende af påedningstider o. dy.; frånvaron af stora skrymmande skorstenar gifver större däcksutrymme och hätre möjigheter för artieriets ämpiga uppstäning; framför ångturbinen har Diesemotorn fördeen af ett för propeerns verkningsgrad ämpigare, ägre hvarfanta; bränseförbrukningen vid ägre kraftbeopp än det normaa är ej så afsevärdt större pr hkr. som t. ex. vid ångturbiner; oägenheten af skadig värmeöfverföring ti näriggande rum, såsom ammunitionsdurkar, är mindre; anordningar för askans bortskaffande bortfaa. Som synes äro dessa synnerigen stora och viktiga fördear, hvika i de festa fa äfven innebära en direkt eer j n direkt ekonomisk förde. Mot fördearna torde kunna stäas föjande oägenheter: variation af hvarfantaet kan ej åstadkommas inom så vida gränser som vid ångmaskiner; högre anäggningskostnad;, svårighet att i aa hamnar erhåa ämpigt bränse; det skydd mot krevader som de fyda koboxarna erbjuder, ])Qrtfaer m ed användande af fytande bränse; fartygets uppvärmning samt framstäning af färskvatten bereder vissa svårigheter; visserigen kan afoppsgasernas värme härför tigodogöras, men denna utväg kan ej anitas då propeermaskinerna ej äro i gång, hvarvid eektrisk uppvärm Hing, hviket bir dyrbart, eer särskid ojeedad ångpanna måste anordnas; - 33 - de af bränset utveckade gaserna kunna förorsaka exposioner i förrådstankarna om ej den största varsamhet iakttages. Såsom hjäpmaskiner för drifvande af. eektriska generatorer hafva förbränningsmotorerna änge användts inom fere mariner. I den engeska hafva de dock ej införts å senast hyggda fartyg enär de ära förorsakat störande vibrationer, ] varjämte förefunnits svårighet att bereda ämpigt afopp för gaserna. Deras å terinförande torde dock vara otvifveaktigt. E n ytterst viktig fråga, som uppträder i samband med förbränningsmotorers användning, är den om bränset. För higsfartyg såvä som för handesfartyg torde bott s. k. tunga ojor böra an vändas. Ofriga mera ättfyktiga ojor äro atför ed fa riga för att ifrågakomma numera, då för tunga ojor fut iimpiga motorer finnas, hvika ojor dessutom äro betydigt biigare. De ojor som munera mest användas äro mineraojor, hvika ej undergått någon som häst beredning, utan :mvä ndas i det tistånd de förekomma på fyndorten. Sådana na tu riga ojor förekomma mest i Förenta staterna (Pensyvanic t'n m. f. patser) och Ryssand (kring Ka~piska hafvet) men <i'ven i Gaizien, Rumänien, Borneo m. f. patser. Men för motordrift ämpig brännoja kan ~ifven framstäas u r bituminösa bergarter. Såunda bedrifves i Skottand sedan f era årtionden en omfattande destiering af sådan oja ur bituminös skiffer. Äfven i andra änder har dyik verksam h et börjat upptagas. I ett föredrag har chefen för Sveriges Geoogiska Undersökning, professor J. G. Andersson, påvisat hurusom en dyik industri med förde skue kunna bedrifvas i Sverige, hvarest för ändamået ämpig skiffer, aunskiffer, finnes i tiräckiga kvantiteter; ensamt i Västergötand motsvarar tigången på sacan skiffer hafva bränsevärdet af i andet befintiga torf JUossar. Försök att utnyttja denna skiffer påbörjades på 1890-taet, men edde då ej ti önskadt resutat, samt åter- ''idsk?-ift i Sjöväsendet.
- 34 - npptogos år 1905-06, d:c'i en serie undersökningar och fabrikaionsförsök gjordes. Den oja som härvid erhös undersöktes. vid materiaprofningsanstaterna vid temiska högskoorna i så, ä Stockhom som Berin, hvika undersökningar gåfyo vict handen att det effektiva br~ins evä net var 9,715 värme en h ett-~ r,. spec. vikten 0, 0 " 7 samt famningstemperaturen 54 C. Vid praktiskt prof hos Aktieboaget Dieses Motorer befanns förbränningen god, bränseförbrukningen vid en ±O hkr. Diesemotor 190 gram pr hkr./tim., samt ojan i öfrigt "ä iimpad för iindamået. Såsom biprodukter vid tivermingen erhåes bensin, ammoniumsufat och svafve. Värdet af samtiga produkter ur en ton aunskiffer angifves ti 6 kr. 50 öre samt brytningskostnaden för skiffern ti högst krona pr ton. Öfver hufvud taget synes försöken gifvit vid handen a utsikterna för en dyik industri voro gynnsamma. I föredraget framhåes ti sist den vitaa förde vårt and uneer krigstid skue äga i en dyik inhemsk ojein~ustri. På grund af hvad i föredraget framhåes och med tanke på det auktoritativa hå hvarifrån uttaandena komma, torde det vara tydigt a t här föreigger et uppsag, h vars betydese för vår frigörese från utändskt beroende i den från försvarssynpunkt så utomordentigt Yiktiga bränsefrågan, ej får nndcr ~kattas. -85 - Yikt och storek, arbetar m est ewnomiskt vid högre hvarfanta, medan propeern fordrar ett ägre. Dessa förhåanden haf,va het naturigt ed ti försök att, med bibehåande af högt hvarfanta hos turbinen, genom utvexing eer transformator håa propeerns hvarfan ta nedom den för erhåande af god effekt ämpiga gränsen. Probemet har förs t östs af d :r de La va, som vid sina iidre ångturbinkonstruktioner använde ett utomordentigt högt 'arfanta, genom anordnande af kugghjusu tväxing, dock eneast för smärre kraftbeopp. Denna ide har nu återuppagis och med framgång tiämpats för större kraftbeopp ombord å fartyg, h vike synes bereda nya möjigheter för ångtmbiners, eer öh er hufvud taget snabbgående motorers, an Yi.indning som framdrifningsmede för fartyg. (Fig. 21.) Utvexing iör ångturbiner. Af de probem som yppa sig i samband med anv~indandet af ångturbiner för fartygsdrift är konstruktionen af properarna de viktigaste och mest svårösta. De viikor som fordras för erhåande af god verkningsgrad hos anäggningen i sin hehet iiro, hvad beträffar turbinen och propeern, i så måtto rakt motsatta, a t ångturbinen, inom för fartyg Himpiga gränser å Engand har Mr. Parsons anstät försök med en astangare, Vespasian, om '1,350 tons depacement. Detta fartyg hade fö re försöket en trip1e-expansionsmaskin om 1,100 indikerade h ~istkrafter. Af detta maskineri bibehöos ångpannor, propeer samt axe med ager. Ångmaskinen utbyttes mot ett hastigt gående Parson's ångturbinmaskineri bestående af en högtrycks- och en ågtrycksturbin, H. T. och L. T. fig. 21, med mgghjusutväxing ti propeeraxen, rarjämte den gama kondensorn ersattes med en ny, försedd med» Vacuum aug-
- 36 - mentor». Genom bytet uppkom en viktbesparing af 25 ton; ängmaskinen med kondensor vägde nämigen 100 ton, turbinerna m. m. 75 ton. Innan kofångmaskinen uttogs, undergick hea maskineriet en noggrann öfverhaning, h varefter grundiga försök gjordes såvä å profturer som å en resa ti Mata och åter, detta för att rättvist kunna bedöma dess egenskaper, jä1i1fördt med ångturbinmaskineriet. o ANCfÖRBR. k"g:tim. -37- såunda 1 : 19, 9 Turbinen gör vid norma gång 1,400 hvarf pr minut, propeern såunda omkring 70. Verkningsgraden hos u växingen är enigt utförda försök 98 %. Den efter en resa om 12,000 disansminuter uppkomna sitningen i kuggväxen säges varit 0, 0, mm. De resutat man erhå it synas af fig. 22, som visar ångrörbrukningen hos r esp. maskinerna vid oika hvarfanta; det framgå r häraf tydigt hviken stor vinst som bifvit en föjd af utbytet. F ig. 23 nsar ängfiirbrukning pr hästkraft Yid de oika sys temen vid oika hvarfanta. 7ooo IJ'. O z~ 't z - :.::.. :)a: m :r. er : er :o er ~n. IJ. z (J o< ~ ~ 7 6 ~ so ' ~ ~"......... -... --~~8/Af --------- ss 60 6~- 70 H VAR r PR. MIN. A PROPELLER..Fi g. 23.. 3ooo 5o 5S 60 10 HVARf PR. MIN. A PROPi.LLER. Fig. 22. Kuggutvexingen b estår af et kugghju af g jutj ~irn om 2,527 mm. diameter och m ed 398 kuggar, hvika äro dubba vinkekuggar, städa i omkring 20 vinke niot axen. Kuggtriorna äro af kromstå och hafva 20 wggar; uvexingen bir D Hos Fairfied Shiphuiding C:o bygges 2:ne ångare för London and South vv es ern Haiway C:o afseeda för trafik a E nges;;a kanaen. Dessa rmga re förses m ed turbinmaskineri om 5,000 hkr., fördead t p å v å axar. H varje axe erhåer ' hög- och en ågtrycksturbin med utväxing ti axen i ikhe med Verpasian. Äfv en må i detta sammanhang nämnas de engeska jagarna Badger och Beaver, om 14,000 hkr., hvika äfven erhåa Parson's utväxing.
- 38-1fevie- I Förenta staterna har en 1ikartad konstruktion utarhc- M:ac Apines t. t' M... M ' I } M A... utvexing. a s. r ess r s. r e vr e oc 1 a c pm e. Denna anordnmg m- sättes å en under byggnad för fottan varande koångare, Nepune, om 19,360 tons depacement och afseed att göra 14 knops fart. Den förses med 2:ne properar, dr.ifna af ivar sin Vestinghouse-Parson's turbin om 4,000 hkr. vid 1,500 hvarf, hviket genom kugghju uvexas ti 135 hvarf ft propeeraxarna. Utvexingsförhåandet är såunda : 11, 1. Vid försök i verksaden har utvcxingen öfvcrfört 4,500 hkr. under O immar, hvanid verkningsgraden var 98 o/o. Fiir a få ikfonnig aniggning i kuggarna, }H"iket ~ir nödvändigt med den ringa kuggdening och stora kuggbredd som använcts, har kuggtriornas axe agrats i en rörig ram, som instäer sig korrek genom kuggtrycke. Ramens automatiska instäande sker genom a den»fyter» på hydrauiska appager, tre uppti och tre nedtil Vid med Neptune föreagen profur har anordningen arbeat v~i och ntan huer. - 39- fas sn vattenturbinen B, hviken prässar vatten genom ecskencappnraten A ti vaenturbinen C hviken är fastsatt pä propeeraxen och hviken såunda konuner i rotation. Genom Jiimpig konstrudian af de båda vattenturbinerna och eds kem~appa raten kan ntvexingsförhåande regeras. Omkastning kan h~ir erhåas genom anordnande antingen af en skjuthar edskeneappara, med dubba rader eds'kenor, een ena för t'ramå, den andra för back, eer ock genom anordnande :tf' tvenne s~irskida transformatorer, den ena kunstruerad för gäng t'ramå, den andra för gång bad:, hvarvid omkastningen sker genom att den transformator som ska användas fyes med va ten under det a den andra tömmes, hviket sker genom < n siirsk i d mindre c e ni r i fngapump, som ä f ven ersätter spi, aten. Vid prof i verkstaden med en dyik apparat erhös en n rkningsgrad af 83 %. Apparaten insattes sedermera i en J;ogscrhå, försede med en ångturbin om 500 hkr. vid 1,750 vnrt' pr minut, utvexade ti 318 å propeeraxen. Omkastni ngen gick snahbt och siikcrt. <'öttingers tran s forma tor. Fig. :24. Utvexingsprobcmct har af prof. d:r Föttinger öss genom anordnancet af en hydrmisk transformator för hviken principen framgår af fig. 24. D iir :'mgturbinaxen, å hviken är Sitsom exempe på eektrisk öfverföring mean å ngur- Eektrisk hin och propeeraxe må anföras den för frakt art me hm f!':ew York och Mexiko afsed(a, Freda >> om 5,000 tons astdr ~ ghe t. P ropeermaskineriet, fig. 25, består af en ångturbin T, dirt'k koppad ti en eektrisk generator, G, hviken ämnar rd'asviixesröm ti en motor, M, om 1,900 eff. hkr. å propeera xen. Ängtmbincn gör 3,000 hvarf pr minut, motorn 84. Turhinaggregatet ii r pacerad L iii er de öfriga maskineriet och kondensorn, :. Förenia staternas marin kommer samma sysem att pröf ' as a en koångare,,, Jupien, systerfartyg ti den i det föregaende omniimnda >> N epm1e >>..J u pi ter erhåer tvtt axar. öfyerföri10',
- 40 - F ig. 25. Koiångmaskiner och ångturbiner kombinerade. Såvä det ena som det andra saget maskiner iiga vissa fördear, wika bott äro i finnandes hos den ena, men samas hos den andra typen. Såunda ~ir kofmaskinen i afseende ä tingekonomi vid ägre kraftbeopp iin det ber~iknad e i amänhet öfveriigsen ångturhinen. I en ångturbin kan d~iremot nngans expansion drif, as mycket ängre än i en kofmaskin, som ej kan erbjuda een härför nödväneiga voymen. Då afoppsångan ämnar en kofmaskin är därför dess energi ångt i från utnyttjad. För att Ligoeogöra sig denna k varvarande energi åter ma11 därför denna [mga passera en ågtrycksturbin. Det ytterigare arbete, som härigenom erhåes, framgår af fig. ~9, hvarå een streckade yan r epresenterar det arbete som ångturbinen utför. Det första fartyg h nu å de a sys t cm pröfya Is Ya r >> O tak i», byggd år 1908 för >> New Zeaand Shipping C:o >>. Dess dimensioner äro: ängd 142m., bredd 18,, m. och djupgående 8, 4 m. ; den astar 9,900 on. Som framgår af fig. 26, har fartyget 3:ne propeeraxar, de båda bordvartsaxarna drifna af tripe-expansionsmaskiner, miteaxen af en ångturbin. Denna drifves med afoppsångan från kofmaskinerna, och är så afpassad, a den ämnar ungefär 1 /: af maskineries hea kraftbeopp. Från et actmissionstryck vid urbinen af 0, 7 kg. cm. ~ abs. tryck - 41- expanderas ångan i denna Li 0, 07 kg. cm.~ abs. tryck, innam den afgår ti kondensorn. Samtidigt med Otaki byggdes systerfartygen Orari och Opawa, hvikas maskiner bestå af bott tvenne tripeexpansionsmaskiner. Otaki gjordes dock 1, 4 m. ängre än dc andra, eniir man härigenom vie kompensera för det minskade astrumsu t rym m e som den tredje propeeraxen medförde, en åtgärd som dock sedermera visade sig varit öfverfödig, enär å Otaki ångpannanäggningen och bränseförrådet skue kunnat gjorts. mindre än å de andra genom den bärc ångekonomin. Som 11 11. ya r förhåandet Yar äfvcn Yik cn af maskineriet sörre i:in a de andra, 30 on eer c :a 3 1 / 4 %, hviket sannoikt Yari onödigt. Fig. 2G. Vid jiimförese de oika fartygen emean har befunnits at Oaki gjort 15, 0 knop med en ångförbrukniug af 33,278 kg. pr immc under det att Orari vid H,c knops fart konsumerade O, 100 vid 5,350 hkr. Vid 14,c knops fart var O tak is totaa: :mgförbrukning 17 % mindre. Å Otaki har föjande ångförbrukningssiffror erhåits, hvarvid hästkraftantaet beräknats s:'-
- 42- som summan af kofmaskinernas indikerade och turbinens axeh~istkrafter: vid 15,o" knops fnrt = 5,; 2 kg. pr hkr. tim. 14,2R ;)'"' 12,,2 = 5,,2 5,81» 6,,, :ngturbinen iir afsedd bott för gång framåt ; vid manöver omkastas Yentien.- (fig. 26) hyanid ångan edes förbi tm hincn och direkt från kofmas,inerna ti kondensorerna. Detta ~ker automatiskt m ed omkastningen..fi g. 27. -1 'i ta S tj erninjen har a. Yenn e ~'t ngare, Lauren tic och.iegantic, gjort iknande jämförande försök..u dessa fartyg, om 20,000 tons depacement och 16 knops fart, försågs Laurent i e med 2 :n e 4-cyind riska t ripeexpansionsmaskiner och en.angturbin, hvi,en anhiggning i princip iknar Otakis, samt.iegantic m ed 2:ne 4-cyindriska qvadrupe-expansionsmaskiner. I tjiinst har Laurentic visat en 12 :'t 15 7o mindre koförbrukning än ivieganlic. Senare har Hvita Stjerninjen tiämpat samma system som å Laurentic på sina nya jätteångare om,fi2,000 tons depacement och 45,000 hkr., Oympic och Titanic. fom.hineradt maskineri enigt samma princip har iifven insatts )) - 43 - ; 1 Orama om 18,000 tons depacement, å»demosthenes» om 19,500 ton samt å en i Frankrike, S :t Nazaire, under byggnad n 1 rande atanterångare, >> Rochambeau >>, hviket sistnämnda far v (f dock får 4 propeeraxar och såunda 2 :n e kofmaskin~r och 2 :n c turbiner.. t"> A örogsfartyg har systemet ej Yunnit någon tiämpning annat än försöksvis å de franska jagarna VoHigeur och Tiraiie ur. ~ F - -~ 10 12. ' i--',..,.. :.;;::: ~ r;iii"' ~H ~s ", ~ ~ J? ;!A / CA R. A S E ~ "' v;.' ", E. U f.>," (' "! If ~ " i; i/' v/ /j. ~ y/ v OL 'G '' 2"' IS ~o ~2 2'1.'!6 28 FART }'ig. 28. v 7 Uf. 9TON. 8 6..J ~- 4 3 ~ ~ 1-0:: 0.. J 2 o <C <.I... ~ <C 30 KNOP. De jämförande försöken mean dessa och andra jagare af ~a mma typ, men med oika maskinerier, hafva stort intresse. I Frankrike byggdes under år 1908--09 ett an ta jagare, af hyika Carabinier försågs med kofmaskiner, Chasseur med Pa rso n 's a ngt ur bi ner sam t Votigen r och Tiraieu r med en ripe-expansionsmas,in på en midteaxe och turbiner å bord ' artsax a rna, ft Votigem (fig. 27) n f H.ateaus' typ, t Tiraieur.J o k:
- 44- af Breguets. Såvä kofmaskiner som turbiner hafva hvar sine kondensor. Vid farter upp ti 20 knop edes afoppsångan från, kofmaskinen ti turbinerna, vid högre farter direkt ti kondensorn. Fig. 29. Af dc i fig. 28 framstäda kurvorna synes att koförbru' uingen för Votigeur är vid aa farter ägre än för turbinbåten, vid ägre farter obetydigt högre än för kofmaskinsbåten samt Yid högre farter afscvärdt ägre än för denna. Den högsta fart byarti de oika båtarna kanunit är för Carabinier 28, 3 knop, för Chasscur 30,, 9 knop och för Votigeur 31, 3 knop. Deras depacement är resp. 428, 470 och 469 ton. - -- 45 - Kondensorer m. m. I det föregående har omnämnts vveirs kondensortyp, benämnd >> Unifux>>, hviken är insatt å en stor de nyare engeska krig sfartyg. Denna kondensorform har framgått ur sträfvan att erhåa godt vacuum med minsta möjiga kyyta. Ä Unifuxypen åstadkommes detta genom att kyytan minskas at efter som den genom kondensorn gående ångan kondenseras och dess voym minskas; härigenoin bir ångans hastighet genom wndensorn konstant. Detta ernås ;genom att göra kondensorn af päronformad sektion, med spetsen nedåt. Då vidare ångafoppet upptager så godt som hea kondensorns ängd bir kyytan öfverat ika verksam, hviket ingaunda är förhåandet med kondensorer af ädre typ. Erfarenheten har gifvit vid handen att kyytan å en kondensor af Unifnx-typen kan göras öfver 20 % mindre iin :"t en af ädre typ. Förutom det af Parsons införda systemet att öka vacuum i en kondensor - >> The vacuum Augmenton - har en annan metod börjat användas, där de vaniga uftpumparna ersättas af ejektorer och centrifugapumpar. Denna anordning, som ~ar under namn af >> The contrafo kinetic air pump >> består af!re centrifugapumpar A, B och C, fig. 30, på samma axe, drifna af ångnrbinen D. Pumpen A suger kondensatet från kondensorn M och trycker det upp i stigröret G, hviket är c:a a meter högt, samt in i pumpen B:s sugsida. Stigröret G iir genom röret H förenadt med kondensorn, hvarigenom tryck -.,J;.i naden mean pumpen A:s sug- och trycksida reduceras ti den som motsvarar höjden af röret G. Pumpen B trycker kondensatet ut ti hotwei E. Pumpen C suger vatten från hotwe11 och trycker detsamma genom vatenejektorn F tibaka Li howe. Afoppsångan från ångturbinen D användes att drifva :ingejektorn L, smn är pacerad högt upp på kondesorn och som snger uft och ånga från denna och ti vattenejektorn F, där ängan kommer i beröring med vatten och kondenseras, war C'fter det uftbandade vattnet tryckes in i hotweil Denna är
- 47 - medest en påt dead i två afdeningar, öfver hviken pät ( 1 fye rjoppsvattnet rinner ti den afdening från hviken matare- 1n1 mparna suga. För att vid stiaiggande, då inga stiirre kvanti teer å nga tiföres kondensorn, pumparna A och B ej skoa behöfva arbeta utan Yatten,.är denna genom röret K satt i förbindese 1ned hotwe, hvarigenom tiräckigt m ed vatten för pumparna erhåes. De fö rdear man afsett vinna m ed denna anordning itr :1tt kondensorns kyyta kan minskas, att matarevattnet i hotwd' far högre temperatur, samt att vattenförusten bir mindre. rrahms singertankar. S:' vä för passagerarefartyg som för krigsfartyg m:ste ct anses i hög grad eftersträfvansvärdt att mnna reducera, om ej a dees upphäfva den runing som uppkommer vid sjöhäfning. Dr. ing. Schiek i Tyskand har gjort yckade försök i denna rik tning å en iidre torpedbåt, Seebär, med användande nf g~to sko p, Inarvid runingarna minskades från 30 ti 2. Gyroskopet ct efs af ea _direkt koppad åndturbin m ed et wnrfanta af 1,600 pr minut. Liknande anordning har insas a a11garen, Sivana». Gyroskopet var hitr 1,r; meter i diameter. 'iigdc 5 ton samt roterade m ed en hastighet af 1,800 hvarf pr min u t. Denna apparat synes ej konunit ti någon större any~tnd ning, i motsats ti den anordning som införts af direktören vid Bo hm & Voss nnf i Hamburg, H. Frahn1. Försök att genont riirig Ya ttenbaast minska fartygs runing gjordes redan i bör _pm a f 1880-taet af sir P. Vatts ombord å engeska pansarfartyget Infexibe, m en synes ej då ed ti n ågot tifreds 'tiiande resutat. Försöken ära ej upprepats förr iin dir. Fra hm ~t terupptog frågan och efter ingående modeförsök inbyggde singertankar å den vid ofvannämnda vari' för I-am-
- 48 -, Fig. 31. Fig. 3:2. -49- burg-amerika-injen i början af år 1910 byggda ångaren» Ypiranga» samt, sedan goda resutat erhåits med denna, äfven å systerfartyget» Corcovado >>. Såsom framgår af f.g. 31 och 32 bestå singertankarna af tankår bordvarts, en eer fera å hvar sida, hvika nedti stå i förbindese med hvarandra, så att vatten vid fartygets runing kan rinna från den ena ti den andra sidans tankar. Uppti mean däcksbakarna är regerbar uftförbindese anordnad, A, fig. 31 och 32; afstänges denna förbindese konuner, attnet att arbeta mot en uftdyna som ti stor de upphäfver dess verkan. Genom ämpig regering af denna afstängningsanordning kan vattnets rörese i tankarna äfven regeras på sätt som bäst ämpar sig för de rådande förhåandena. Principen för singertankarnas verkningssätt är byggd på det förhåande att mean fartygets runing och den impus, som förorsakar densamma, äger en fasförskjutning om 90 rum; d. v. s. fartyget får sin största krängningsvinke 1 / 4 runingsperiod senare än då den krängningen förorsakande impusen får sitt maximum. Samma förhåande äger vidare rum mean fartyget och vattnet i singertankarna, så att detta utöfvar sin största krängande verkan på fartyget 1 / 4 period efter det fartygets krängningsvinke nått sitt maximum. Vågen och tankvattnet motarbeta såunda hvarandra. Röresen af vattnet i tankarna är sådan att det är ungefär ika fördeadt å båda sidor vid de tifäen då krängningen är störst, samt rinner öfver åt det hå kränkningen skett, exempevis babord, medan fartyget reser sig, så att då fartyget kommit på rät kö med rörese åt styrbord, babords tankar äro fyda, och krängningen {tt styrbord motarbetas. Den erforderiga vattenkvartieten uppgifves för större och medestora handesfartyg uppgå ti O,a a 1, 5. % af depacementet. Oägenheten af denna afsevärda vikttiökning, ti hviken kommer vikten af erforderigt påtarbete, minskas genom möjigheten att vid ugnt väder kunna änsa tankarna samt åter vid behof fya dem. Tidskrift i Sjöväsendet. 4
-50- I, CoRcovAoo. TANKARNA 2.0 1<--- URKoPPL.AOE: ---*--INKOPPLAOL-. O 0~~~~~~~~~~~~~~~--~~~~~~~~~-- 1 15!tO ~S'MI~. H I YPIRANGA. TANKARNA URKOPPLADE IN!<OPPLADE. - -51 - De resutat man kommit ti å förut nämnda ångare samt sedermera på tyska Ost-Afrika-injens ångare >>Genera» om 13,600 tons depacement framgår af diagrammen, fig. 33. Af försök å Corcovado har framgått att singertankarna minskade runingen från 18 ti 3. Ypiranga och Corcovado äro fartyg om 136 meters ängd, 16, 08 meters bredd och 7.1 meters djupgående samt 12,600 tons depacement. Vikten af vattnet i tankarna, hvaraf finnas två på hvar sida med en sammanagd ängd af 8, 3 meter, är 190 tons, såunda c:a 1, 5 % af depacementet. Frahms singertankar äro, förutom å ofvannämnda fartyg, anordnade å turistångaren Victoria Louise (förut Atanterångaren Deutschand) om 16,000 ton, Cunardiniens ångare Laconia om 20,000 ton, samt skoa anbringas å den vid Vucans varf i Hamburg under byggnad för Hamburg-Amerika-injen varande jätteångaren Imperator om 50,000 ton. Sanuna rederi Hir besutat anbringa dyika tankar äfven å ett ferta andra af sina större ångare. O Isherwoods system. s INKOPPL-ADE If,, C ENERAI.. i ANKA~ N A. O ~o Fig. 33. URKOPP~AD~. t ~s ' :;o MIN. E tt nytt system för byggande af fartyg har införts af Eng. Loyds suveyor I. W. Isherwood, som först tiämpat det på den år 1908 byggda»{enda Caste» ; det synes få at större användning för handesfartyg, i det att f. n. omkring 90 fartyg om sammanagdt 350,000 ton äro byggda eer byggas på detta sätt. H vad man åsyftar att vinna härmed är minskad skrofvikt med bibehåen styrka. Skinaden mean detta och det eje-;t vanigen använda byggnadssättet består hufvudsakigen i att de nu brukiga kena tvärskeppsspanten och däcksbakarna på jämföresevis kort af stånd (0, 6 a m.), ~am manförts ti gröfre ramspant på ängre afstånd (3 a 3, 7 m.), samt att bord-
(.J z z (.J t.s :d: J o a: -- L!. -~~--=-r:;r, F -rr. :. -' D 1 1 DÄCk'. O oo O:: L --... -----!.i_ /" -<""' j.j~ /' /. - - / ;:"' /,..; /,. A-A. A - c ~~~==~==~{~DÄ~C~K~.~~~~~ o z w... J o m 0:: w z z - 53- o o - B c o
-54- äggnings- och däckspåtens nödvändiga uppstagande, som förut utgjorde en af spantens och bakarnas hufvudfunktioner, nu åstadkommes genom ångskeppsförbindningar, vägare, p [t omkring 1, 6 a 1, 2 meters afstånd, mot bordäggningen och däckspåten, hvika vägare tiika hafva den viktiga uppgiften at upp taga ångskeppspåkänningarna i skrofve, och hvika äro genomgående i ramspanten. Något om - 55 - Karskrona örogshamn fordom sänkta skepp. o,o 1 or o o o ' o o o ' o,o ro' ' 'o ' Fig. 36. Fig. 34, 35 och 36 visa n ågra detajer af deta byggnadssätt. C äro ramspanten, D vägarna mot bordäggning, däck och innerboten; förbindningarna m ean vägarna och ramspanten utgöras des af smärre Yinkejärnsbitar E, des, för bättre stöttning af ramspanten, af fänsade påtar F. Fig. 35 visar ett parti af innerboten och fig. 36 en detaj vid ett vattentätt skott. Här äro vägarna afbrutna och förenade ti skottet medest stora påtbrickor, hvika såunda utgöra ersättning för den minskning i styrka som uppkommer genom vägarnas kapande. Stockhom i oktober 1911. Rättese: Å sid. 565 förra häftet bör å första raden efter ordet ångförbrukning inskjutas orden >omkring 9 /o mindre> samt å tredje raden ordet»mindre utbytas mot större>. o UJ 7 o -1 -f o Vid anåggandet för n ågra år sedan af mobiiseringskajen a örogsvarfvet i Karskrona anträffades å sjöbottnen ämningar af e t ferta fartyg, och kändt är att ä f ven annorstädes Karskrona förekomma sådana. Hvika äro dessa fartyg, och hvarför hafva de sänkts? Oaktadt uneertecknad ej gör anspråk på att i det föjande gifva uttömmande svar å dessa frågor, har han dock tro, a tt den utredning, som uti ifrågavarande hänseende stå tt a vinna genom granskning af ädre kartor, kunde vara af intresse. N a turigtvis skue resutatet ha bifvit mera tiföritig t om detsamma äfven varit byggdt på noggranna arkivstudier samt undersökningar på de patser där vrakämningar förekomma, m en tid och förmåga härti har ej stått ti buds. Möjigen k an den ia redogörese, som nu föjer, eda ti, a en verkig forskare en gång i framtiden kommer med kompetteringar och b eriktiganden, så att den uppstäda frågan bir fus tändigt besvarad, och då har ju redogöresen gjort någon nytta. Bet r~iffa nde det sutiga ödet af våra örogsskepp i forna i der förekommer endast knapphändiga uppgifter. Detta gä IPr ej de fartyg, som gingo sin ärofua undergång ti mötes pi stridspatsen e er togos af fienden. De däremot, som und-
-56- gingo dessa öden, och som efter vä förrättadt värf såsom vårt ands försvm:are åter vände hem och småningom jöto sotdöden, om deras sut saknar man ofta kunskap. I denna uppsats kanuner att taas om det säregna öde, som vederfors fera af svenska fottans fartyg från Car X:s, Car XI:s och Car XII:s tider; af dessa sänktes nämigen i Karskrona örogshamn ej mindre än ett 40-ta, ti största deen örogsmän. Den som studerat Gyengranats och Bäckströms sjökrigshistorier har säkert agt märke ti de i sutet på dessa arbeten befintiga tabeerna, af hvika fera innehåa uppgifter om svenska fottans 'fartyg vid oika tider. Band annat finner man äfven i dessa tabeer anteckningar om vissa af skeppens sutiga öden, såsom t. ex. att de bifvit sänkta. För en ce fartyg står endast angifvet sänkningsåret, för andra angifves dessutom att detta skedde i Karskrona. Som emeertid betydigt fera fartyg än de i ofvannämnda arbeten angifna sänkts i Karskrona, är det sannoikt, att de, hvika äro upptagna i tabe1erna såsom endast sänkta utan angifvande af pats, äfven de funnit sin graf i Karskrona. Troigt är också, att ännu fera fartyg fått röna samma öde, nämigen de, eer en de af de skepp, om hvikas sut uppgifter adees saknas. Det senare är förhåandet med c:a ett tiota fartyg under den sagda perioden. Å Karskrona station rådde under den ifrågavarande tiden en rastös verksamhet. Den ti varfvet hörande hamnen måste för att kunna fya sitt ändamå förses med nödiga kajer och broar, och band de hjäpmede man använde för utförande n.f dessa anordningar voro örogsfottans uttjänta fartyg. Om ej ti annat kunde de åtminstone duga ti»stenkistor» och såsom sådana göra stor nytta. Under det sista årtiondet.af 1600- samt de första af 1700-taet var såunda i Karskrona sänkning af skepp ett mycket vanigt förfaringssätt. Ej rimigtvis kunde afsikten vara att endast göra sig af med dem. Hade så varit -57- förhåandet, kunde man huggit upp dem och användt virket ti något nyttigt ändamå. Att härvidag verkigen förefunnitsen afs ikt att draga nytta af skeppen sedan de sänkts, framgår i dc festa fa otvetydigt af vaet utaf sänkningspats. Som förut nämnts användes de sänkta vraken såsom, stenkistor». De oika ändamå, hvarti dessa»skeppsstenkistor» användes, tyckes ha varit des utfyning af vattenområden, des bro- och kajbyggnader. Fartygens användande såsom försänkningar enigt nutida begrepp förekommer i Karskrona först i sutet af 1700-taet. E j aa skepp, som sutade med att bifva sänkta, voro skröpiga af åderdom; äfven fera jämföresevis nya fartyg affärdades på detta sätt. Dessa voro sådana, som bifvit så ia åtgångna i utkämpade strider och kanske därti varit på grund så många gånger, att de ej ansågos värda reparation. Virket i dessa skrof var antagigen fukomigt friskt och är kanske ännu så där nere på sjöbotten. Andra fartyg däremot, med en ärofu ungdom, såsom t. ex. de, hvika detagit i Car X:s och Car XI:s tidigare sjötåg, tycktes man i det ängsta da dragit sig för att sänka, uan fingo de igga ånga tider på varfvet, tis de voro färdiga alt sjunka af sig sjäfva. Dessa fartygsskrof voro säkerigen då ganska murkna. Af aa de fartyg, som under den ifrågavarande perioden siinds i Karskrona på oika patser, hafva ångt ifrån aa uppfyt det ändamå, hvarti de synas ha varit afsedda. Genom att sänka fartygen på fera stäen, i stäet för att koncentrera sig på en pats i sänder, hände ofta, att ett fartyg med sin ast af sten egat i sjön fera tiota af år, innan någon ytterigare fyning ditfördes. Under denna tid inträffade säkerigen stundom, att ti föjd af trycket från de stora stenmassorna det ofta ruttna fartygssu ofvet fö sönder, i det att spanten brötos vid köen och gåfvo vika, hvarvid stenen begraf återstoden af fartyget. Detta är antagigen en bidragande crsak ti att i våra dagar på många stäen intet kan upptiickas a f de sänkta fartygen.
-58- Att ett stort anta skepp sänkts ti rakt ingen nytta fram.går af de bifogade kartskisserna. Tydigen har tanken att fortsätta utfyningen i fera fa adrig bifvit fuföjd. För den som är något förtrogen med Karskrona, kunde det kanske vara af intresse att erfara de oika patser därstädes, där dessa vrak en gång bifvit agda och där ännu troigen rester af dem igga kvar. Det förmånigaste vore ju om å de för nämnda ändamå uppgjorda kartskisserna direkt kunde angifvas, att där igger det fartyget sänkt år..... Detta har ej här atid kunnat göras des på grund af att härti skue åtgått kanske årsånga arkivforskningar, nödvändiga för att kompettera kartornas bristande uppysningar, des därför att dessa ofta endast utvisa en de vrak utan namn, sänkta här eer där utan någon täxt. Och ofta stämma uppgifterna ej vä med hvarandra, hviket naturigtvis bidragit ti att på sina stäen öka ovissheten angående rätta förhåandet. Därför har ej kunnat fastsås några vissa uppgifter såsom riktiga, utan där så ansetts erforderigt, ha på skisserna såsom oika aternativ utritats vrakens ägen enigt de oika käorna. Såsom nämndt förekommer å m ånga af de såsom käor använda kartorna fera fartyg, som ej äro namngifna. Ehuru namnen under tidernas opp så småningom torde fait i göm ~ka, är det antagigt att dessa fartyg tihört den kategori, om hviken man endast vet att de sänkts utan att patsen angifvits. 1 ) Att med den edning, som stått ti buds, nämigen skeppens dimensioner söka identifiera dessa skepp skue varit önöst, då man icke kan vara säker p å att kartorna återgifva eimens ionerna riktigt. D e såsom käor använda kartorna äro föjande: K.. 2 ) Gedda 1697. Karskrona var f, (K. Sjökarteverket); K. 2. Edberg h 1697. Karskrona var f, (K. Marinförvatn.); ') Så är faet med skeppen Bohus, H ercues, Upand, Wrange m. f. visninga r ti käkartorna. I. ;). Ström(-crona) 1700. Karskrona varf, (K. Sjökartevcrkct); ") I det föjantic komma dessa beteckningar att användas vid hän -59- K 4. Osignerad, c:a 1730. Karskrona varf, (K. Sjökarte- ' er k et, B. 25); K. 5. Osignerad, c:a 1730. Karskrona, (Riksarkivet); K. 6. Steuer 1750. Karskrona varf, (K. Sjökarteverket); K 7. Osignerad 1767. Kungsha m. m., (D:o, B. 62); K. 8. Schedon 1769. Karskrona, (K. Marinförvatn.) ; K. 9. (Schedon? 1769). Karskrona, (Riksarkivet); K. 10. E. af Kint 1771. 1 ) Kopia. Karskrona varf, (Krigsarkivet) ; K. 11. E. af Kint? 1771? Karskrona varf, (K. Marinförv.); R. 12. Rundkivst 1785. Lindhomen, (K. Sjökarteverket) ; ') Erik af Kints kartor af 1771, hvika varit närmaste anedningen ti att denna uppsats sett dagen, erbjuda åtskiigt af intresse, ic ke bott på grund af deras egenskaper utan äfven af den anedning, 11 tt dc i origina icke kunnat anträffas, en omständighet, som kanske <'rhåkr sin förkaring af föjande. En anförvant ti undertecknad fann fö r iden sommar uti ett antikvariat i Paris tvenne franska synnerigen yackra kartor öfvcr Karskrona enigt påskrift graverade 1788 och pubicerade 1809 - >>Par ordre de sa Majeste 'Empcreur et Itoi. P. M. C. P. C. F. >> Den ena af dessa kartor omfattar h ea staden med varf och närmaste omgifningar, een andra endast varfvet i ~tör n skaa. B åda äro tydigen proftryck, som devis kunna sägas Yarn tagna >>avant a ettre>>, t y tabåer öfver använd bokstafsbeteckning hdva icke bifvit utfyda. Huru förkara dessa kartors härkomst? Efterforskningar i detta afseende ha gifvit vid handen, att uti farinförvatningen finnes en påbörjad karta (kopia?) (K. 11) utan namn oph ~' ta. som t ydigen h ar samma grund som een senare kartan och uti krigsarkivet en kopia utaf en af Erik af Kint 1771 upprättad k arta ijfwr arskrona (K. 1 O), h viken senare t i största deen egat ti g't'tm< fö r een andra p ariserkartan. Sccan bokstäfvcma P. M. uti un<k rskriften antagits betyda >>Par monsieu r>> har utrönts, att återsto<'n u t i denna måste beteckna Chares Pien c Caret Fcurieu. DPnnP var en fransk sjöofficer. som under 25 är af sitt if förberedde utgifvantc't af en >> ~ep tun e du Catt6gat et de a Batique>>. Enigt <'n fransk biografi afcd h an emeertid 1810, och N a po eon, som varit ~.'Jn(';- 1igt intresserad af arbetet och tänkt öfvcrtaga detsamma för arin< ns räkning, g af h ans änka 200,000 francs såsom ersättning. för d'tta. men då fackmän intaade N a po eon att kartorna numer a 1ckc
-60- K. 13. G. af Kint 1788. stumhomen m. m., (D:o); K. 14. Sjömäta. Corpsen, c:a 1810. Karskrona, (D :o). Här nedan ämnas en redogörese för vrakens ägen å de oika patser där sådana enigt käkartorna bifvit sänkta. W. bron mean varivet och Lindhomen. (Kartskiss I).') Västra förbindesen mean varfvet och Lindhomen utgjordes ti en början af en träbro, som var afsedd att så småningom utbytas mot en dyik af sten. De såsom»stenkisfi>n använda skeppen sänktes tätt inti träbron för att tjänstgöra såsom stonune för en bifvande bredare utfyning, men synes denna adrig kommit ti stånd, utan är den nuvarande förbindesen på samma stäe som den förra. De här sänkta skeppen äro: 1. 2. Skeppet S oen (enigt resp. K. 1 och K. 14)') 72 kan., byggdt 1669, sänkt före 1697. Detog 1675, 1676, 1677. kunde anses tidseniga, befvo påtarna förstörda sedan 30 aftryck tagits. Ett exempar af hea verket, som uti nyssnämnda biografi betecknas såsom >>extremement rare>> har af den kände forskaren W. Legran påträffats uti Bibioteque Nationae i Paris, h var de öfriga exemparen finnas känner jag ej. Emeertid synes det, som om de båda Kintska originaen birvit stuna eer >>ånade>> för att äggas ti grund för de båda ifrågavarande franska kartorna. ') Den å denna och föjande skisser fudragna kustkonturen angifver den dåtida, den streckade den nutida strandens sträckning. I öfversstämmese härmed äro dåtida byggnader fudragna, nutida streckade. De särskida vraken äro betecknade enigt föj ande: Het svarta: beteckna band oika aternativer de sannoikaste ägena. I öfrigt angifvcr ikartadt beteckningssätt fartyg, som återfinnas på en och samma käkarta. ') Här och i det föjande angifva siffrorna inom parentesen t. ex. (K. 1, 14) att ifrågavarande skepp Soen är å skissen utagdt i enighet med käkm torna n :r 1 och 14, h vika äro dc kartor, som -61-3. 4. Skeppet Victoria (enigt resp. K. 1 och K. 14), 76 kan., 1658, s. före 1697. Detog: 1658, 1675, 1676, 1677. 5. Skeppet Hafmånen (K. 14), 50 kan. 6. >i Mindre skeppet>> Carshamn (K. 14), 12 kan. 7. Bojorten N:o 6 (K. 1, 14), b. 1676, s. före 1697. Carshamn och ti en de Hafmånen igga nu begrafna under <en materia, som en gång utgjort innanmätet i tunnen under Karskron a. S-ft_wfo.. 1. 'iooo o Jo a.o 3o '<to 50..o o so 9o 100 / / / / upptaga skeppet ifråga De därefter föjande årtaen angifva, det första byggnads-, det andra sänkningsåret. De å rt a, som angifva detagande i märkigare sjötåg syfta på: 1658 Saget i Öresund; 1675 s tenbocks expedition; 1G76 Sagct vid Oands S. udde; 1677 >> i Köge bukt; 1679 Affären vid Kamar; 1700 Expeditionen mot Danmark; :1710 Saget vid Möen; 1718 Raabs affär i Finska skärgården; 1715 Saget vid Femarn. 9. f
- ti2 - (o- och barastkajen på Lindhomen. (Kartskiss II.) Å en osignerad karta från omkring 1730 (K. 4) förekommer den med n :r 10 å hithörande skiss betecknade figuren med '-~~~--- 1 ---L-~' ' " ) [ ~ --- -- - 63 - ö!'yerskrift: >> En möja, vraket Sverige >>. Detta Sverige iggeta Kints karta (K. 11) sannoikt riktigare (fartyget n :r 11 a sk issen ). Patsen användes förr ti astning och ossnin g :1 r Jumoner och barast. 10. 11. Skeppet Sverige (en. resp. K 4 och K. 11), 82 k.an., 1578. 1732. Detog 1700, 1710. 9. >>Mindre skeppet>> Eephanen (K. 11). Ankarmöjen å Lindhomen. (Kartskiss II.) N uvarande ankarmöjen utgöres ::tf en utfyning, i h viken ingå fyra, möjigen fem försänkta handesfartyg (?). Tre af dessa äro kända ti namnen. 1, 2. Garshamn (en. resp. K. 12, 14 och K. 11). : 4. Gamar (en. resp. K. 11 och K. 12, 14). 5. 5. Gameen (en. r esp. K. 14 och K. 11). A terstå å skissen fartygen n :r 7 och 8. Möjigen åsyftas härmed sam ma f artyg. Det som taar h äremot är, att strandinjen år 1785 (c n. K. 12) gick såsom den å skissen fint streckade injen utvisar. atså utanför n :r 7. Cirka 25 år senare e. v. s. omkrin g år 18t 0 åg ännu n:r 8 ute i sjön. Bron ti Söderstjerna. (Kartskiss III.) F ör att underätta anordnandet af kommunikation mean Lindhomen och Söderstjerna sänktes emean dessa homar fyra skepp och ett mindre fartyg, det sistnämndas namn obekunt. SkC'ppe n voro : 1, 2, 3. Göteborg (en. resp. K. 1, 11, 14), 50 kan., 1559, s. före 15!17. Detog 1575, 1577, 1579. 4. Lifand (K. 14), 55 kan.,1682, 1725. Detog 1700, 1715. 5, 5.!?inand (en. resp. K. 11 och 14). Hette förut Venus. 64 kan., 1667, 1705. Detog 1675, 1676, 1677, 1700. 7. Victoria (K. 14), 70 kan., 1680, 1714.
o IQ 'to - 64- ~o '"o So bo o &o 'Jo 10o o. m. 1. (öhaningsbron. (Kar tskiss IV.),r-,.... ---L} Midt emean köhaningsbrons båda pirarmar utvisar en a f kartorna (K. 5) n ågra antydningar af skeppen Urica och Prins (Fredrik) Wihem. Enär det förefaer egendomigt att N. 1. 'LO O O - ti5- nfsiktigt grunda upp vattnet utanför den här beägna, dåvarande största stapebädden, kan ifrågasättas, huruvida dessa fartyg med afsikt här bifvit sänkta. Skeppet Prins Fredrik Wihem (K. 5), 50 kan., 1697, 1713. Drottning Urica (K. 5), 80 kan., 1692, 1712. Detog 1700. Mobiiseringskajen. (Kartskiss V.) F ör at erhåa en hamn utanför Artierigården anades den s. J,. Ar tierimöjen. Denna bestod af sänkta skeppsvrak, omgifna af påverk. Mäjens utseende omkring år 1770 framgår n f skissen, å hviken strandinjen vid denna tid är utagd med en fin fudragen inje. Äfven patsen strax öster om artierimöjen synes en gång Y:trit ämnad ti hamn (K. 9), i det att från stäet där nuvarrmde cisternskjuet igger skue utgått en möj, hviken skue af sutats med vraken n :r 6 och 7. Emeertid tyckes man iin<rat pan, då ej fera än dessa båda vrak för ändamået där ntagts, men vä en he de andra inuti sjäfva hamnen, troigen för att i stäet fya ut densamma. Att med säkerhet bestämma antaet här en gång sänkta fartyg är svårt; ej osannoikt igga här 9 större och 5 mindre. Namnen ha endast kunnat utrönas på fyra af dem, nämigen 1 :r 3, 4, 5 och 8, h vika uppgifvas skoa vara resp. Carskrona, Smitand, Gotand och Faken. 1 ) Af fartygen n:r 8-13 äro förmodigen n:r 8 och 9, 10 och 11 samt t2 och 13 identiska 111cd hvarandra. 1. (K. 14) t i namnet okändt. ~- (K. 11, 14) d:o. 3. Skeppet Carscrona (K. 11, 14), 70 kan., 1686, 1730. Detog 1700, 1710, 1715. Carscrona är det första i K arskrona byggda skepp. ') Namnet å n:r 8 härstammar från K. 14, namnen å n:r 3, 4 och 5 från en å Artieridepartementet i Karskrona befintig ritning öh er artierigården, uppgjord på 1720-taet af Oof Ryse. Denna ritning upptager skeppen n:r 1, 17, 2, 3, 4, 5. Tidsk1 i[t i Sjöväsendet. 5
-67- ~.,-;- ~:.: ~ '' ~ ~ ' 1,. ' ',, ' ~. ~ ' ",',-. ' ',, ~. 1'. ;L, ' ' )' ~ ~ - 1 ~,, ' ~ ' : 1~.~~ - 1 4. Skeppet Småand (IL 11, 14), 70 kan., 1679, 1730. Detog 1700, 1710, 1715. 1700. 1715. 5. Skeppet Gotand (K. 11, 14), 56 kan., 1682, 1720. Detog 6. (K. 11, 14) ti namnet okändt. 7. (K. 14) c:o. 8.»Mindre skeppet» Faken (K. 14), 26 kan. 9, 11, 13. (K. 11) ti namnen okända. O, 12, 14, 1.5, 1.6. (K. 1.4) c:o. 17. (Enigt O. Hyse) ti namnet okändt. Som förut nämnts påträffades vid mobiiseringskajens aniiggande ämningar af fera skepp, hvika man får antaga yoro de, som å skissen betecknats med n:r 1, 2, 3, 4, (), 7, 17. Aa dessa ågo på sjöbotten i och utanför den hifvande kajen och befvo upptagna i och med dennas hyggande. De voro samtiga fyda med sten och rätt ia a!gångna; å en de voro spanten afsågade, andra hade skadats vid muddring. Det upptagna ekvirket, som genom vattnets inverkan bif Yit svart och hårdt, är tivarataget och föresaget att användas h. a. ti inredning i ett bifvande marinmuseum. (ungsbron. (Kartskiss VI.) Som bekant är krysspricken vid Kungsbron utsatt på vrakpl af skeppet Nya Riga, som år 1717 af våda här sprang i td'en och sjönk. Rigas vrak, af hviket större dear vid oika tifäen bifvit undanskaffade, igger emeertid ej ensamt, utan iingre in mot kajen nära sjukhusbryggan igger hvad som möjigen ännu kan återstå af skeppet Estand, sänkt 1732 såsom brohufvud utanför dåvarande Nya Provianteringsmagasinet. Fi.iragdt här kom det att utgöra en ätt tigängig tiäggspats för fartygen vid deras proviantering, då de för detta ändamå Yarpades ut från varfvet. Såvä Estand som Riga tyckas ha arit omgifna af påverk.
- 68- Ännu för några tiota år sedan åg en svår bom förankrad :strax utanför patsen för vraket af Estand. Skeppet Estand (K. 6, 11, 14) 1682, 1732. Detog 1700, 1712, 1715. Skeppet Nya Riga (K. 6, 11, 14) 1708, 1717. Detog 1715. r -69- nak förenades med and medest en bred utfyning, ofvanpå h' iken under 1700-taets senare häft ett bränneri anades. Skeppet Garaus (IL 14), 56 kan., 1651, s. före 1727. Detog 1658, 1675, 1676, 1677. _ti---- 1 r------- o [_j 1 ~ ra <: ~ ---, L_, ' -- Stumhomssundet. (Kartskiss VII.) I stumhomssundet vid norra änden af den s. k. kasernbryggan igger vraket af skeppet Carous (den IX :de). Detta Laboratoriehomen. (Kartskiss VIII.) Sundet mean Laboratorie- och stumhomarna och 1 annu högre grad det här nedan afhandade vattnet N. om Kungs-
-70- ha synes ha varit användt såsom en sa11nskydig afstjäpningspats för fartygsvrak, i det att ett stort anta dyika igga där utan att vara ti någon synbar nytta. Förmodigen har afsikten varit att het utfya dessa områden. Å förstnämnda stäet skue igga trenne, samtiga i käorna obenämnda. 1. (K. 11, 13, 14) namnet okä.ndt. 2, 3. (K. 14) namnen okända. -(J/a15 (JJi J j'~.j11i J4. if:j.(jn. e~.::...-..-.,; -71 - brtcr beträffande skeppens äge förekomma. Skissen angifver den sannoikaste sammanstäningen af de oika uppgifterna. 1. Skeppet Prins Car (K. 7, 11, 13, 14), 76 kan., 1685, 1724. Drtog 1700, 1710, 1715. 1., 2. (I~. 14). 3. (K. 11, 14). 4, 5. (K. 11). 6. (K. 7, 11, 14). 7. (K. 11). 8. (K. 7, 11). 9, 10. (K. 7, 11, 13). S :r J JH X ().f. Jn C K, ' IX. ' '..,.. Vattnet norr om (ungsha. (Kartskiss IX.) Här hvia, synes det, ej mindre än tio skepp, hvaraf endast ett med angifvet namn, nämigen Prins Cw P ) I fråga om denna pats har anitats fyra käkartor, men en de oik- ') De här iggande vraken äro, enigt uppgift frå n otsarna i K arskrona, icke fyda med sten. Smörasken- Söderstjerna. (Kartski ss X.) Enigt Dahbergs tirsprungiga befästningspan skue fästningsverket Poux (där nuvarande skjutvaen å Söderstjerna
- 72- igger) förenas med Kruttornet (Smörasken) medest en bank, a hviken en mur skue uppföras. Tydigen har i samband med panen de enigt skissen sänkta fartygen afsett att utgöra en början ti denna bank, ett arbete, hvars fortsättande på sin tid öfvergafs på grund af kostnaderna. 1 ) De här sänkta skeppen synas vara sju ti antaet, hvaraf sex söder och ett norr om Smörasken. Asikterna om dessas ägen äro många och. variera betydigt. Tre käkartor äro å skissen representerade, nämigen Gedda (skeppen n :r 11 och 18), Sjömätningscorpsens (n:r 2, 4, 6, 9, 12, 13), som förägger skeppen ängst åt väster, samt Kint (n:r 3, 5, 7, 10, 14), som ägger dem ängst åt öster. Steuer förägger sina emean dessa båda. Kints åsikt}r sannoikt den rättaste, enär hans sydigaste fartyg skue igga strax inti den där nu befintiga kvastpricken. Beträffande namnen råder stor osäkerhet. Sju oika förekomma. Gedda (1697) uppgifver de på hans karta utagda vraken heta S:t Peter och (Bojorten) N:o 17. Cirka 100 år senare uppgi~vas af andra S:t Peter igga sydigast af aa skeppen. O~ dningen af fartygen, hvad namnen beträffar, har tydigen fait i gömska. Skue något försök göras att i förevarande fa söka framstäa det rätta förhåandet skue det se ut så här: Nor/ om '~Smörasken: Stockhom (14); Söder om Smörasken: S:t Peter (11), därefter (bojorten) N:o 17 (8), Prinsessan Maria Eeonora (10), Christina (7), Maria (5) samt Drottning Hedvig Eeonom (3) ängst i söder. A denna skiss finnes ett ännu ej omtaadt fartyg, som igger strax innanför varfvets bomstängse. Det är skeppet Bekinge, som '' 1713 satte på grund och sjönk där vaktkasteet nu s tån. Vaktkasteet, som motsvarade senare tidens vaktkutter, var uppbyggdt på påverk, ej där Bekinge igger, utan ängre norr ut, vid södra deen af nuvarande varfsinoppet. ') Enigt Strörnerona (K. 3) skue å denna bank i nästan hea dess utsträckning uppföras en arsenasbyggnad. s~";>.' 1. ' ',~000. x. 1 9 11.,, ~ ' f. t. 10 ' 7. ',, ' f. :1-<>~ (..S~-<>Vv<~o.)
-74- -75- Nedanstående förteckning upptager fartygen såsom de an- ;gifvits å käkartorna. 1. Skeppet Bekinge (K. 11, 14), 68 kan., 1692, 171.3. Detog 1700. 2, 3. Skutan S:t Peter (en. resp. K. H och 14). 4, 5. Kofferdiskeppet (?) Man:a (en. resp. K. H och 14). 6, 7.»Mindre skeppet>> Ch1 istina (d:o). 8. (Bojorten) N:o 7 (K. 1). 9, O. Skeppet Drottning Hedvig Eeono1 a (en. resp. K. H, 14). 11. Skutan S:t Peter (t ). 12. Skeppet Pr insessan Urika Eennom (K. 14). 13. Ej namngifvet (K. 14). Ungefär samma äge gifver Steuer (K. 6) åt ett skepp benämnt Gama Stockhom, 68 kan., 1682, 70. Detog :1.700. 14. Ej namngifvet (K. 11). Tydigen åsyftas härmed nyssnämnda 8/ockhom. Redogöresen är härmed afsutad. Den gör såsom ofvan sagdt icke anspråk på att vara hvarken exakt eer fustän dig, men kan den kanske bidraga ti, att när nästa gång på grund af något arbete, vrakdear ånyo upphämtas från djupet, dessa då kunna identifieras i fråga om hviken af de gama "ek vaarna >> de tihört. H. M. Oscar II dec. 1911. Aarik Wachtmeister. Meddeanden från främmande mariner. (Afsutade den 27 januari 1912.) Ryssand. F ottans återupprättande. Vid den ryska fottans återupprättande -; nes marinministern ti utförande af fottagen vija begära ansag för 5-å rsperioder, för att därigenom erhåa stabiitet vid fartygsbyggnaren. Hea kostnaden för Batiska fottans byggande inti år 1930 Jeräknas ti 1,460 mi. kronor och för Svarta-hafs-fottans byggande i n ti år 1930 ti nära 200 mi. kronor. Enigt tidningen Rjetch ska UIHE' I' den närmaste 5-årsperioden i Östersjön byggas 4 st. 28,000 tons pnnsnrkryssare med en hufvudbestyckning af 35 cm. kanoner, 9 st. "mä kryssare och 36 jagare (enigt förjudande ära 9 jagare och 4 (E'rvattensbåtar redan va.ra under byggnad för Ostersjöfottan). L'ndE'!' denna period har man äfven för afsikt att påbörja byggandet af RPvas hamn. H vad Svartahafsfottan angår meddear en O dessatidning att de In n~ ige n stapesatta sagskeppen skoa erhåa en sekundär bestyckning: af 15 cm. kanoner. D0 9 för Svarta hafvet afseeda jagarne skoa enigt samma käa ( hå a ett depacement af 1,110 tons, göra 34 å 35 knops fart och be,r~ ck as med 3 st. O cm. kanoner och 5 st. 45 cm. torpedtuber. Kryssaren Bogatir ska ombyggas ti minfartyg. Persona. Enigt en kejserig order få, såvida kejsaren ej annor Innria bestämmer medemmarna af Amiraitetsrådet kvarstå i tjänst < nrnst 6 år och medemmarna i marinöfverdomstoen bott 4 år. I början af december har en af dc båda i juni 1907 införda offi- 0<'rsgracerna, kapten-öjtnant (kapitan-ejtenant) upphäfts under det ntt rc n andra graden ädre öjtnant (starschi ejtenant) k.varstår.
- 7ö- Förutom de tre amiragraderna finnes atså numera i ryska fottan två regements(schtab-)officers-grader: kapitan af 1 och 2 rangen och tre s u batern(ober-)officers-grader: starschi ejtena n t, ejten an t och mitsch man. Viceamiraerna Lije, förutvarande chef för tekniska kommitten,. och Tsivinski, inspektör för torpedvapnet, hafva erhåit afsked. öfningar. Genqm ministerie order hafva föjande tider bestämts för fartygens i ' ö s~e~!tiö n håande i aktiv tjänst och re'seh. I. A k t i v a f o t t a n: a) Sagskeppsdivisionen 7 mån. i aktiv t jänst, 5 mån. i rustad reserv; b) Kryssardivisionen 6 mån. i aktiv tjänst, däraf 3 mån. i utändska farvatten, och 6 mån. i nistad reserv. II. A k t i v a f o t t a n s t o r p e d- o c h u n d e r v a t t e n s- båtsfottijer: 6 mån. i aktiv tjänst och 6 mån. i reserv. III. R e s e r v f o t t a n : a) Kryssardivisionen 6 mån. i aktiv tjänst, 6 mån. i resen ; b) Skoeskadrarna 4 mån. i aktiv tjänst och 8 månader i reserv. Norge. Uegeringens försag ti marinbudget för 1912. Regeringens försag ti o r d i n a r i e budget har föj ande utseende: Expeditioner, öfningar, stipendier m. m.............. Marinens materie.................... :Marinens skoor.......................... Löner och tjänstgöringstiägg.................. Sjöexpeditioner........................ :Mobiiseringsöfningar..................... 819,000 kr. 2,837,000 )) 295,000 )) 2,130,000 )) 470,000 )) 10,000 )) Summa 6,561,000 n'. --~----~~~~~ För fottans nybyggnad afses 1.,200,000 kr., fördeade på föjande sätt: Fortsatt byggande af jagaren n:r 3........... >>» 3 st. undervattensbåtar.......... anskaffande af reservartierimaterie.... )) ))» minmaterie 500,000 kr. 400,000 )) 200,000 )) 100,000 )) Summa 1,200,000 kr. -77- Försag ti pan för organisation och utbidning af ny u n d e r ',1 t t e n s b å t s p e r s o n a ska föreäggas stortinget. I enighet nwr detta försag är uppfördt ön för 30 st. nya U. V. konstapar fr. (J. m. den 1 jui 1912. Dessa komma att utgöra besättning å de 3 nya U. V.-båtarna. Dessa förväntas bifva färdiga 1913 under försommaren. Försvarsdepartementets försag ti bevijande af e x t r a- o r d i r i e mede för marinens återupprättande inedes med en ängre motiyering. hvarur föjande må anföras (en.»aftenposten»):»den norska fottans stridsvärde h ar i betänkig grad successivt gdt tibaka, tis vi nu befinna oss i den stäning, att vi måste tig:dpa extraordinära åtgärder för att så snabbt som möjigt få de Y>!rst> bristerna afhjäpta. Vi stå inför nödvändigheten af ett sjöförsnnets återupprättande från dess nuvarande tistånd, som för visso, n1 d beräffar materieen, utan större öfverdrift kan betecknas som förfa.»»h ä r är icke patsen att redogöra för orsakerna ti, att det kunn:' t gå så ångt. M an har nog emeertid atför mycket hoppats på, a t t internatione rättskänsa i samband med bestående internationea afta skue i våra dagar göra det omöjigt, att en fredsäskande nation skue mot sin vija kunna tvingas in i krig.»»den senaste tidens händeser ha emeertid i fera afseeneen stät dessa frågor i en annan beysning, samtidigt med att E u r o p a s k rig sp o itiska c e ntrum på visst sätt kan sägas ha f ~ t t a t s n o r r u t, så att vi icke ängre kunna räkna med vårt ägr»afsices», när stormakterna gripa sig an med att göra upp sina intressekonfikter med vapenmakt.»»ute band amänheten synes nu också ha vaknat medvetandet rjm och förståesen af, att fottan med dess nuvarande materie irh mäktar att ösa de uppgifter, som måste stäas på eensamma i ti fäe af krig, exempevis mean stormakterna vid N ordsjö n, h vadan det är nödvändigt att genast vidtaga extra-ordinära åtgärder för att upprätta hvad som uneer senaste årtiondet försummats.»»och med anedning häraf är det, som nu en föjd af framstäningar riktas ti statsmakterna om bevijande af mede ti sjöförsvarets stärkande.» Regeringen för es år: 1. stortinget bifaer, att sjöförsvaret i hufvucsak panägges så,.orn en rörig faktor (»det mobie ed») i ett kust- och skärgårdsförsyar, med, i det väsentiga, de hufvuduppgifter, som Norges försvarskonun ission utstakat, och det må för materieens utvecking, att fott an snarast möjigt uppbringas ti den af försvarskommissionen 1910 fört Fa gna styrkan (se Ticskr. i Sjöväsende, 1911, sid. 72).
-78-2. stortinget bifaer, att föjande beopp användas ti extraordinära försvarsanstater: a. Anskaffning af 2 pansrade kustförsvarsfa,rtyg 15,COO,OOO: b. Befästningar och Marinstation vid Ofotenfjorden (utöfver redan afsatta 827,000 kr.).......................... 800,000: ti fottan..... 350,000: c. Anskaffning af brisansammunition } t" f t t t 9-0 000 1 as nwgsar :e _o, : Eer tisammans under punkt 2: 16,500,000: 3. stortinget bifaer, att personaen inom marinens kårer snarast möjigt uppbringas ti den styrka, som i kommenderade amiraens och försvarsdepartementets gemensamma utåtande angifves såsom erforderig för bemanning af marinens nuvarande materie, uneer det att framdees, vid försag ti nybyggnad eer utrangering af krigsfartyg, samtidigt kommer att föreäggas stortinget de försag ti ändringar i den faststäda personastyrkan, som betingas af ren skedda förändringen inom materieen. Af det ti extra-ordinära försvarsanstater föresagna beoppet - 16,5 mijoner kronor - fö resås 6 mijoner att tagas af statsverkets behåning från föregående räkenskapsår, uneer det att försvarsdepartementet, efter öfveräggning med finansdepartementet, föresår att resterande 10,5 mijoner anskaffas genom upptagande af ett inhemskt statsån, såvida ej utsikt finnes att kunna täcka dessa utgifter på annat sätt. I afseende å f ottpanen bör anmärkas, att kommenderande amiraen hemstäer, att det bör tagas under öfvervägande, huruvida icke, i st. f. 2 af de större kanonbåtarna, ämpigen borde byggas så många m i n d r e k a n o n b å t a r - antagigen 10 - som kunna åstadkommas för samma pris. Försvarsdepartementet har biträdt detta försag. Försvarsdepartementet anför, att man har under öfvervägande spörsmået, att, vid sidan af den nuvarande u n d e r v a t t e n s b å t ty p e n, anskaffa en något mindre typ, afseed att användas på speciea patser af kusten eer ti stöd för befästningar, hvarigenmn utgiftsposten för anskaffande af undervattensbåtar möjigen kunde något minskas. I afseende å de nu föresagna p a n s a r f a r t y g e n haha föjande uppgifter varit syniga i pressen: Längd: omkring 90 m.; bredd: omkring 15,, m.; djupgående: omkring 5 m.; fart: omkring 15 knop; bestyckning: 2 st. 24 cm. k, 4 st. 1.5 cm. k. i enketorn, 4 a 6 st. 7,o eer 10 cm. k samt 2 st. uncen attenstorpedtuber. Bepansringen bir betydigt starkare än å nuyarance norska pansarfartyg. Försvarsccpartcmontot förutsätter, att, oberoende af nu förosag- 11-79-,1 extra-ordinära åtgärder, det under terminerna 1913-14 och 1914- j 5 måtte bevijas mede ej bott ti afsutande af nu under byggnad' 1 Hrande materie (jagaren n :r 3 och undervattensbåtarna n :ris 2, 3 och 4), n t a n jämvä ti anskaffande af en s n a b b g å e n e e m i n u t ä g g" r c och e t t a n t a s t ö r r e c e r m i n d e u n d or v a t t e n s b å t a r. Detta, anmärker departementet, vi nödvändigtvis medföra en betydig ökning i een ordinarie budgeten redan uneer terminerna~ j913--14 och 1914--15. Kommenderand e amiraen upptager i sitt ti försvarsdeparten H'! trt afgifna försag H o r t e n s b e f ä s t a n e o såsom en åtgärd af största vikt för sjöförsvarets stärkande. Försvarsdepartementet har emeertid ej medtagit denna fråga i,jpn extra-oreinära propositionen, enär departementet finner, att i första rummet sådana åtgärder böra vidtagas, som afse neutraitetens upprätthåande, hvarvid särskidt skyddet af Vestancets exponerade kuststräcka bör möjiggöras. Departementet erinrar om att ett försag ti modernisering af O s c a r s b o r g s f ä s t n i n g är under utarbetande och kommer i en n rra framtid att framäggas. Som Kristianiafjordens fasta försvar Jiir behandas i ett sammanhang, har departementet icke nu kunnat framkomma med försag ti befästningar vid Hot ten, mon anser det nör' äncigt, att utredningen af denna fråga så vidt möjigt bör pi s k ~ n das. :Med afseende å pansarfartygens anskaffande föresår >>Gjengange- r'm> een 11 januari 1912, att e t t af dem bygges utomands, uneer det a 1 t det ancr;a bygges inom N or ge. Andra uttaande göra emeertic griande, att båda farty.gen böra byggas å engeska varf. Tyskand. Disokation och förbandsindening. Enigt on engesk uppgift 1ortP år 1914 een tyska >>Hochseefotte>> hafva föjande sammanöitning: 1 : a e s k a e e r n: N ass au, Vestfaen, Rheinanc, Posen, H ego LHH, Ostfriesan d, Thiiringen, Odenburg;., _ 2 : a e s k a d e r n : Friedrich der Grosse, Kaiser, König-Abrecht, nnz-regent Luitpod, Kaiserin, Ersatz Weissenburg, Ersatz Friedrich Yihcm och S; :3 : c e s k a e e r n: Deutschand, Hannover, Pommorn, Schesien, Setcswig-Hostein, Lothringen, Preussen och Hessen. j :a eskadern skue paceras i Wihemshaven, den 2:a i Ouxh n H n (E m een~), som särskid t för detta ändamå ska utvidgas oct
-80- befä stas och den 3 :e eskadern, h viken är i stånd att passera Kieer kanaen, som vid denna tidpunkt torde vara färdig att genomsäppa :2:a eskaderns fartyg, skue hafva Kie som stödjepunkt. Budget. Det tyska budgetförsaget för 1912-13 upptager i ordinarie utgifter 177,927,000 mark eer 10,720,000 mark mer än föregående irs budget. Af utgifter en gång för aa finnas uppförda 196,738,000 mark -eer 14,822,000 mark mer än å 1911-12 års budget och af extra ordinarie utgifter 82,570,000 mark eer 26,349,000 mark mindre än ä föregående års budget. Samtiga utgifter ti marinen stiga såedes ti i rundt ta 467 mi. mark eer något mindre än föregående år. Enigt vissa tidningsuppgifter förmodar man att denna minskning ko~m er att mer än vä uppvägas af ett extra fartygsbyggnadsansag, cnhgt ett tiägg ti fottagen, som snart kommer att framäggas. Enigt det officiea budgetsförsaget ska personaen ökas med 91 officerare, däraf 3 amiper, 35 ingenjörer, 12 äkare och 3,549 underofficerare och manskap. Förutom mede för fortsättande af under )yggnad varande fartyg afser man att sätta på stapen ett sagskepp (Ersatz Brandenburg), en sagkryssare (Ersatz Kaiserin Augusta), 2.små kryssare (Ersatz Irene och Princess Vihem) jämte en jagarefottij (12 båtar) och ett bergningsfartyg för undervattensbåtar. Lik.som föregående är afses 15 mi. mark för byggnad af undervattensbåtar. Materie. Sagkryssaren Motke har vid sin proftur uppnått en medefart af 28,, knop. Det den 10 november å Howadtsverke i Kie sjösatta sagskeppet Ersats Hagen har erhåit namnet Kaiserin, den i Bremen den 4 november sjösatta ia kryssaren Ersatz Connaran ska benämnas Strasund. Aviatik. En kommitte har bifvit tisatt i och för fygfrågans ösning. En aerodrom för fottans behof är under anäggning vid Putzig nära Danzig, där officerare skoa öfvas och experiment utföras. Man utför försök med ett hydraaeropan för marinens räkning på Wannsee utanför Berin. Engand. Marinstab. På grund af ett memorandum från the first Lord -of Admiraity har från början af januari en marinstab»nava War -ö - stnff» inrättats. Denna stab ska öfvertaga de funktioner, som i nom t he Board of Admiraity förut utöfvadcs af the N a va Inteigence Jkpartcment och the Mobiisatian Departement. Staben stäes direkt un r'r the Fi rst Sea Lord, edes af en chef af amiras grad och deas i tre afdeningar städ a under officerare af Captains grad: the Intcig'ncc Division, the Operations Division och the Mobiisatian Diy1 swn. staben ska bifva en rådgifvande myndighet och äga såvä the Yi r st Sca Lord som the First Lord att direkt hänvända sig ti cdnbörande afdeningschef för uppysningar. För inträde i staben kommer framdees att kräfvas att officerarne genomgått en särskid :->t Jff Co urse vid War Coege. Stabsofficerarne komma att periodvis >-.i.. kom mender as des i sjögående staber och des i amän tjänst för a kunna håa sig fut a jour med den praktiska sjötjänsten. Sa mtidigt med denna genomgripande reform h ar för att under Hitta the Third och the Fourth Sea ords arbet e med respektive materie och utrustning inrättats ett nytt ämbete Additiona Civi Lord. Innebafvaren af detta ämbete ska sköta de finansiea och ekonomiska opprationcr, som förut t i stor de upptagit förstnämnda Jorders tid ti men för deras arbete att håa f ottan i ett krigsberedt skick. Persona. I samband med ofvannämnda reform i the Board of "dm i ra ty har konteramira Ernest Tronbridge utnämnts ti chef för.: rtya W ar Staff, h varjämte afdeningschefspatserna för Operations fjc Jnteigence Divisions bifvit besatta. Ti Additiona Civi Lord har nä mnts Sir Francis Hopwood och ti Nava Secretary (förut Privat i''crcta ry) hos the First Lord of Admiraty Konteramira David Beatty. Ti kompetterande af i föregående häfte uppgifna personaförä!hri ngar må nämnas att Viceamira Sir John J eicoe har utnämnts ti chef för Homefeets 2:a och Konteramira Fredrick T. Hamiton ti chd för samma fottas 3:e och 4:e eskadrar samt att chefskapet öfw r Atanterfottan öfvertagits af Konteramiraen Ceci Burney och öfwr 5 :c kryssareeskadern af Konteramiraen Fredricc Sturdee. Yonport. Materie. Sagskeppet Centurion sjösattes den 18 november i De Sagskeppet N e w Zeaand som enigt en första order skue omdöpas ti Caedonia för att icke förväxas med sagkryssaren New Z<'rtand har nu ånyo ändrat namn ti Zeaandia. Dc nya stora Dreadnoughtkryssarna skoa officiet benämnas,. battecruisers». Den för Austraiska marinen byggda s a gkryss~ren Austraia ska <'H igt en nyare uppgift erhåa ett depacement af 19,510 tons och H'styckas med åtta 30,, cm. och tjugo O,, cm. kanoner samt tre 53,, cm. torpedtuber. Tidskrift i Sjöväsendet. 6
- 82 - Kryssaren Amphion har den 4 december öpt af stape n. Dess depacement är 5,527 tons, fart 26 knop och bestyckning tio 15,, cm. kanoner. Liksom Ferret har jagaren Forester Yid en åtta timmars p roft ur uppnått 30 knops medefart i stäet för kontrakterade 27 knop. Baser. Amiraitetet h a r besutat att an vända Lamash i Cy cemynningen ti ständig bas för Homefeets 3 :e eskader. P ats ska beredas både för sagesk adern och den denna t ihörande torpedfottijen. Hamnanäggningarne i Rosyth biiya antagigen färdiga 1914 d. v. s. två å r t idi gare ä n enigt kontraktet förutsects. mars AYiatik. Efte r commander Schwa rms, öjtnanterna Sa msons och Spencer Grays fygningar Yic East-Church, Portsmouth och W eymouth börjar Amiraitetet atmera intressera sig för fygning med aeropan. De första uppstigningarna f rån fartyg Ltförd es i början af januari från sagskeppet Africa af öjtnant Samson med ett bipan af Shorts typ. Man har konstrue rat en startanareini ng med favikt i ikhet med Wrights första metod, som antagigen inom een närmaste tiden ska pröfvas å H ermione. Aeropanet ska sakna hju och i och för starten: sättas upp på en vagn, som i startögonbicket crifves framåt af favikten. D å aeropanet ämnat däck frigöres Yagnen och haas ombord. Tack vare frånvaron af hju har man tänkt sig att aeropanet ska hehöfva endast en r eativt kort sträcka för sin andning. Experimenten med Commander Sch w arms h ydraaeropan fortgå. Frankrike. Organisation. Chefen för fö rsta eskadern Vice am i ra Bo u e de.apeyrerc har utnämnts ti högste befähafvare för 1:re armec n av~t c bestående af 1:a och 2:a eskadern jämte t i denna hörande ättare stridskrafter. Härigenom h ar en högste bcfähaharepats fö r stridskrafterna i Medchafvet erhåits, under det fortfarande 3 :je esmdern, som ska bida k ärnan i 2 :c a rmee navae utgör ett särskid t förband. I 1912 års budget förutses tisättande af tvenne nya befattningar i marinministeriet: DircCtcur miitaire des services dc a fotte och Directeur miitairc des travaux. Den förra befattningens inneh afvare ska hanchafva den civia och miitära personaen jä mte en de ti 83- ri<'ti hörande förvatningsfrågor, inneh afvaren af den sistnämnda. bc [;1ttning en eder a fartygsbyggnad i tekniskt och administrativt hän,1.c1,r!e. Befattningarna äro afsedea att besättas med viceamir aer. (; 1 nom denna reform sammansås en de vid sican af h varandra a rbethndc hufvucafceningar i marinminist eriet, hvarigenom större enhrtighet vinnes och friktioner undvikas. Materie. De båda sagskeppet å 1912 års program sko a erhåa ett depacement af 23,500 tons och bestyckas med tio 34 cm. kanoner i dnhbetorn i midskeppsinjen (andra och fjärde tornet skjuta öfvcr det främsta och aktersta) och tjugotvå 14 cm. kanoner i pansrade '"''"matter samt 4 bredsidestorpedtuber. Sagskeppet Vergniaud och pansarkryssaren W adeck Rousseau!J,I i., a Y id sina profturer n ågot öfvcrskridit kontrakterade farter om r<'sppktive 19,, och 23 knop. Af de nio dykbåtarne på 1912 å rs stat Q 94-102 tihöra åtta on förbättrad Corindet yp och skoa erhåa 410 tons depacement, 15 knops fa rt i öfvervattensäge, 8 torpedtuber och en besättning af 27 i. Den nionde båten får 520 tons depacement, 17,, knops fart och ~i mans besättning. Aviatik. Capitaine de V aisseau Daveuy har af m arinministe rn U t t i uppdrag att utarbeta- pan ti fygväsendets ordnande inom fott n n. T och för experimente ring och fygutbidning ska en aerodrom nnii!tgas vid Touon. Fyr a af de mera framstående fygofficerarna ii ro kommenderade ti försöken, band dem öjtnant Con n eau, som un<<'r namnet Beaumont vunnit ett berättigadt värdsrykte. Man pnnnar förändringen af en de ädre fartyg ti st art- och andningspatspr. Ett hydraaeropan af Voisins typ ska evereras i januari. Manskapet tjänstgörande vid aeropanafceningen h ar fått ett <'g' mössband märkt med»aviation maritime>>. Itaien. Budget. Budgetsförsaget för 1912-13 sutar på en summa af IIIIIkring 156 mi!. kronor ee r 15,, mi..;:ronor mer än föregående år, ha d i! kommer ytterigare cirka 21,, mi. från n y byggnadsfonden ti ''~'gg ande af två 25,000 tons sagskepp; h ärvidag ä ro kostnaderna fii 1 ki-iget ej medräknade. Mansk apsstyrkan ska ök as från 28,500 ti :)o.ooo man.
-84- Materie. Sagskeppet F har staposatts i Spezzia och ska benämnas Andrea Doria, sagskeppet G i Oasteamare och ska erhåa namnet Duiio; Enigt senaste uppgifter skoa de bestyckas med tio 34,, cm. kanoner och depacera 23,600 to~s. Den ia kryssaren Nino Bixio har gått af stapen i sutet på december, torpedbåten O. S. 13 i midten af november. Främre deen af den i föregående häfte omnämnda sjunkna jagaren Pontiere har upptagits. Sedan akterdeen också bifvit bergae skoa de båda dearna hopfogas och jagaren repareras. Från kriget. De båda gama sagskeppen Lepanto och Itaia skoa utrustas för att kunna afsändas t i Tripois för att där tjänstgöra såsom stationsfartyg i och för understödjande af andtruppernas opera tioner. De tre hjäpkryssarna Citta di Paermo, Citta di Messina och Citta di Siraensa hafva utrustats för kryssartjänst och bestyckats med fyra 76 mm. och några 57 och 37 mm. kanoner hvardera. De under kriget tagna turkiska transportfartygen Theis och Derna h afva öfverförts ti itaienska fottistan under namnen Capitano Verri och Bengasi. Den i Tripois sjunkna turkiska kanonbåten Sedu Bahir har upptagits af itaienarna. förenta staterna. Förbandsindening. Vid 1912 års ingång hade Förenta Staternas fotta föjande indening: I. Atantiska fottan. Högste befähafvare Konteramira Osterhaus. 1: a S a g s k e p p s d i v i s i o n e n. Chef: Konteramira Ostorhans; Connecticut (fagg), Deaware, North Dacota, Michigan. 2: a S a g s k e p p s d i v i s i o n e n. Chef: Konteramira Badger; Louisiana (fagg), Vermont, Kansas, South Caroina, New Hampshire. 3: e Sagskeppsdivis ion en. Chef: Konteramira Ward; Minnesota (fagg), Missouri, Missisippi, Idaho, Ohio. 4: e S a g s k e p p s d i v i s i o n e n. Chef: Konteramira Howard; Georgia (fagg), Virginia, New Jersey, Nebraska, Rhode Isand. 5:e Kry s sardivisionen. Chef: Konteramira Fiske; Washington (fagg), N orth Caroina, Chester, Saem. T r ä n g. 8 st. förråds-, ammunitions-, verkstads- m. f. fartyg. ~ 85- J a g a r e f ö r b a n e. 5 :e Haffottijen: 3 stora torpedbåtar (240 tons); 7 :e Haffottijen: 5 jagare; S:e Haffottijen: 5 jagare; 9:e Haffottijen: 5 jagare; O:e Haffottijen: 5 jagare. U n d e r v a t t e n s b å t s f ö r b a n d. 3 :e UndervattensbåtsfottijPn: 7 undervattensbåtar, 2 moderfartyg. II. Stiahafsfottan. Högste befähafvare: Konteramira Thomas. : a Kryssardivisionen. Chef: Konteramira Thomas; Csifornia (fagg), Maryand, South Dakota. 2: a K r y s s a r e i v i s i o n e n. Chef: Konteramira Southerand; West Virgina (fagg), Cooraco, Pensyvania. T r ä n g. 1 förrådsfartyg..t a g a r e f ö r b a n e. :a Haffottijen: 4 jagare; 2:a Haffottijon: 4 jagare; 3:e Haffottijen: 2 jagare, 2 stora torpedbåtar. : a U n e e r v a t t e n s b å t f o t t i j e n. 2 undervattensbåtar, 1 moderfartyg. III. Asiatiska fottan. Ch c' f : Konteramira Murdock (sedermera Konteramira Nichoson). : a D i v i s i o n e n. Pansarkryssaren Sara toga, kryssarna NeV Orea ns och Abany. 2: a Divisionen. 7 kanonbåtar. :1: e D i v i s i o n e n. 2 kanonbåtar, 1 vattenfartyg. J agare- och und ervatte n s båt sförband. 1:a jagarefottijen: 5 jagare, 1 moderfartyg; 1:a underv;:tttensbåtsfottijen: 4 un t ryattensbåtar, 1 moderfartyg. Persona Konteramira W ein w right, chef för marinministeriets Op'rat ion De~artment, och afseed att i händese af krig bifva högste bofähafvare öfver sjöstridskrafterna, har på grund af uppnådd ådersgrins erhåit afskec och efterträdts i sin förra befattning af Konterami r a Vreeanc. Ti chef för det i marinministeriet nyinrättade Director of N a vy Yarrs ämbetet har utsetts Konteramira Wiits. Director of N a vy Y <'ds ska inom departementet företräda varfvens intressen dock utan <dt på något sätt taga befä öfver varfscheferna. Från och med i höst h afva nya bestämmeser träct i kraft för iurincns officerares kroppsöfningar. Enigt dessa skoa aa officerare <'n g ång war månad t iryggaägga 16 km. på 3'/,-4 timmar. Officerarne skoa före och efter een första marschen på året ii k u rundersökas. Kan en officer icke utföra det erforderiga profvet äger ''R etiring Bonnh besuta om han ska afskecas eer ej.
-86- -87 - På grund af i tjänsten ådragen sjukeom befrias officer från att uppfya ofvannämnca betingeser. För att kunna h å a sin fysik i goct stånd anbefaes på det ifigaste >>Muers system». FartygsmaterieL De båda sagskeppen på 1911 års program h afva <'rhåi t namnen Nevada och Okahoma. De komma att erhåa ett depacement af 27,500 tons och sko a bestyckas med tio 35,., cm. k anoner. Af öfriga under byggnad varande fartyg skoa jagarne n:ris 43-50 benämnas Cassin, Cummings, Downes, Duncan, Aywin, Parker, Benham och Bach, en kanonbåt Sacramento, en fodkanonbåt Monocacy, koångarne n:ris 9-12 Proteus, Nereus, Orion och Jason samt ett moderfartyg för undervattensbåtar Niagara. De amerikanska undervattensbåtarna skoa hädanefter benämnas med kass och nummer, hvarför namnen ändrats enigt föjande : Purrger ti A 1, Adder t i A 2, Grampus ti A 3, Mocassin ti A 4, Pike ti A 5, Porpoise ti A 6, Shark ti A 7, Viper ti B 1. Guttefish ti B 2, TarantuJa ti B 3, Getopus ti C 1, Stingray ti C 2, Tarpon ti C 3, Bonita ti C 4, Snapper ti C 5, N arwha ti D I, Graying ti D 2, Samon t i D 3, Skipjack ti E 1, Sturgeon ti E 2, Carp ti F 1, Barraenda t i F 2, Pickere ti F 3, Skate ti F 4. Sea ti G 1, Tuna ti G 2, Turbot ti G 3, Thrasher ti G 4, Seawof ti H 1, ~autius ti H 2, Garfish ti H 3, Hadeock t i K, Cachaot t i K 2, Oroa ti K 3, Warus ti K 4. Do i den senasto budgeten bevijade båtarna skoa genämn as K 5, K 6, K 7 och K 8. U n dervattensbåten D 3 (Samon) företog i oktober med besättning (21 man) ombord en dykning ti 44 m. djup och hö sig på rctta djup 10 a 15 minuter, hvarefter den gick upp t i ytan. Cuba håer på att bygga en egen fotta och har redan sjösatt r n iten kryssare på 2,000 tons benämnd Cuba, afseed fö r 18 knops fart och bestyckad med två O cm. och fyra 47 mm. kanonct jämtp C'tt skofartyg på 1.200 tons som erhåit namnet Patria. Auxiiädotta. TubevakningsYäse ndet i Förenta staterna omorganiseras för närva rande fö r att bringas i nära beroende af marinen. Det stäes under en h ögre sjöofficer och indeas i 5 divi sioner waraf 3 på Atanter- och 2 på Sti ahafskusten. Tuå ngare af 1:a kass (öfver 100 tons) erhåa 4 st. kanoner af iten kaiber. dc af 2:a k ass (under 100 tons) 3 st. pjäser. Personaen. hvikcn för närvarande uppgår ti 240 officerarr och 1,500 man. ska utföra regebundna skjutöfni ngar. Litteratur. Tachenbuch der Kriegsfotteu fö r å r 1912. 13:ce årgången. J. F. Lf hma nns' Verag, Miinchen. Kaendern är utgifven efter samma pan som föregående år. Artiken Marinepoitik, Fottenpäne und Schiffbautätigkeit rekommenderas och då i förra årgången omnämndes att från de skandi naviska staterna intet nytt af vikt var att anmäa, står nu omtaadt ntt Sn rigo besutact att bygga ett pansarfartyg, hviket kommer nt1 ii<a < n god förstärkning t i Svenska fottan. De IV»Seeintressen», som var en nyhet i förra årgången, är i drnna uppagan omarbetad och utvidgad. "Kaendern häfdar fortfarande värdigt den pats band iknande.ii'kn den vetat att förskaffa sig. Sjökriget., dess strategi och taktik, andra deen, af Gabrie Dani('!'i, öhersättning af Erik 'Vrange, är utgifven af Marinitteraturfiircningen. Pris 3 kr. Darieus' är en af vår tids mest kände fransk a författare pä df' sjökrigsvetenskapiga området och har han i det nu ti svenska i" h rsatta a rbetet gjort en sammanfattning af de föreäsningar han håit i fransk a sjökrigshögskoan. Författaren är en förkämpe för off, nsh en och vi särskidt i n panta i sina franska ärjungar huru (I.' f'digt det varit för deras fädernesand att dess amiraer så säan insf'tt offensivens Yid. Han ägnar äfven stor uppmärksamhet åt freds ~trafogie n och framhåer det nära sambandet mean ett anes yttre po i t i k och dess sjöstrategi, samt påpekar nödyä.ncigheten af att taga historirns ärdomar ti rättesnöre för ett panmässigt arbete på krigsfiir rrcresen.
- 88-89 - Organisation och budget. Innehå i åtskiiga maritima och krigsvetenskapiga tidskrifter 1911. Artieri och handvapen. Die Puverfrage in der französischen Marine................ Kusprutefrågans vidare utvecking i vårt and.... Angående minskningen i projektiens rotationshastighet............ ~y fätkanon, system D ep ort.... Skytteuddannesen i Faaden.......... Les pondres et es Sontes............. Universa Projecties................. The Unsteadiness of Projecties.... L'artierie navae des granees puissances maritimes ef des puissances maritimes seeondaires.... strategi och taktik. German and British N a va Armements.... The Fundamentas of Nava Tactics.... La question des croiseurs...... sjökrigshistoria in. m. Der itaienisch--ti.1rkische Krieg 1911.... Der miitär-poitis'che Dienst des ostasiatischen Kreusergeschwaders in China... Danmarks Faadetogt 1770-71 mod Sor.overstaten Agier.... Krigen i Middehavet......... The American Navy in the Orient in Recent Years....... '!.'h e Repression of Piracy in the W est- Indies................. 1f. R., sid. 1584. A. T., sid. 233. A. 'r., sid. 239. A. T., sid. 246. D. T. f. S., sid. 565. M. d... F. N:o 48, sid. 3. J. R. A., sid. 371. J. R. A., sid. 405. R. M. de 191, sid. f:i05. J. R. S. I., sid. 1429. P. U. S. N. I., sid. 1299. R. L de 191, sid. Gf:i. L R., sid. 1561. f. R., sid. 157 4. D. T. f. s., sid. 549. D. T. f. s., sid. 585. P. u. S. N. I., sid. 1137.. P. U. S. N. I., sid. 1197. statut fi.'tr die königich itaieniche Marinenkadernie in Livorno...... Streif.ichter auf die jaeanische Marine. (Kritische Äuserungen eines japanischen Seeoffiziers.)...... Les officiers mecaniciens dans a marine angais e............ L'oouvre a accompir par une ecoe de guerre de a marine......... Le budget de a marine turque... Underofficers vidare befordran (maskinafdeningen)......... r~a reorganisation des equipages de a fiotte................ 'rh e board of navy commissioners... Personne Legisatian...... Fartygsbeskrifningar, skeppsbyggeri och frtygssmaskiner. M. G. S., sid. 1390. M. R., sid. 1555. R. M., de 191, sid. 281. R. f., de 191, sid. 401. R. ~L, de 191, sid. 443. T. M., sid. 304. Y., sid. 785. P. U ~ S. N. I., sid. 1113. P. U. S. N. I., sid. 1239. Das Grössenprobem bei Schachtschiffen... M: G. S., sid. 1345. Uber den Einf.uss der IV assertiefe auf den Wieerstand von Schiffen................ M. G. S., sid. 1374. Die Vereinsstaaten-Kohendampfer»Mars,»Vucanf und»hector............ Hebedock fhr Unterseeboote in Frankreich Exposionsmotorers diagram... Vår kunskap om ångfartygens vibrationsfenomen... Revirern en t ogi q u e............... La toureie-revover...... Svenska mamångare........ Statens understödjande af det svenska skeppsbyggeriet... -'... Le contre-torpieur >>Boucier>>........ Le remorqueur»le Lievre, muni d' un aeropropuseur arnovibe Pau Deaporte Les vibrations dans es navires a vapeur em s causes, comment es eviter... The Evoution of Lead-Lined Piping on Shipboard............ Latest Deveopment in Condensing Systems M G. S., sid. 1380. f. G. S., sid. 1419. T. f., sid. 278. T. :L, sid. 281. 'L d.. F. N:o 48, sid. 4. M. d.. F. N :o 52, sid. 4. T. T., Skbsk., sid. 102. T. T., Skbsk., sid. 99. Y., sid. 773. Y, sid. 826. Y., sid. 827. P. U. S. N. I., sid. 1177. P. u. S. N. I., sid. 1389.
-90- -91- Histoire des concours de conduite des. ma-. cbines dans a marine des Etats-Unis... Navigation. Havcirkedeviationen B............ Die Eisverh ätnisse an den deutschen K~'tsten Höhenazimut-Rechenstab.... Navigationsskoan i Hamburg..... Utmärkande af sjunkna fartyg.... Signaer för isbrytarefartyg som arbeta i isen..... Engeskt försag ti ändring i de internationea styrningsregerna.... ~avigraphen...... Undervattensbåtar, torpeder och minor. Die neuesten 311 t. Tau ch boote Typ Laubeuf............... Resuts obt ained by the French Navy in Submarine Navigation...,. Les progres des sons-marins.... Luftseg Ii ng. '''he Aer opane as an Aid t o t he Soution of Existing Strategica probems.... ''he Defence of a Fortress against Aeria Attack.......... Kustbefästningar. Le choix et a defense des bases navaes.. Handesfottan och kooniaväsendet The Batic and W hite Sea Conference and its Work.... How to im prov e the Merchant Service.... Pensionsfrågans behanding vid 1909 och 1910 års riksdagar.... Redare och fartygsbefä i Engand........ ~ågra ord om bestämmandet af fartygs fribord....... Konsus skydighet med afseende på nödstäda sjömän....... skeppsmätningskommitterades betänkande R. M., de 191, sid. 647. D. T. f. S., sid. 563. A. H., sid. 633. A. H., sid. 665. N. T., sid. 509. N. T., sid. 517. N. T., sid. 523. N. T., sid. 526. N. T., sid. 528. M. G. S., sid. 1084. J. R. S. I., sid. 1581. Y., sid. 753. J. R. S. I., sid. 1625. J. R. A., sid. 384. R. M. de 19 1. sid. 640. D. T. f. s., sid. 577. N. M., sid. 629. N. T., sid. 502. N. T., sid. 512. N. T., sid. 532. N. T., sid. 537. N. T., sid. 551. Sjöoyckor. rw Destruction of the Liberte...... {!oision betwen H. JVL S.»Hawke> and R. M. S. Oympic..... Häso- och sjukvård. {)m färgsinneundersökningar med färgade sken.... Arsberättese öfver häso- och sjukvården vid marinen under tiden från och med den oktober 1909 ti den oktober 1910...... ~... Snrgica and Medica aid, and Hygiene, at Sea........... Rättsväsende och författningar. Der Seeoffizier u. des Studium des Vöker - rechts (Schuss).... Die Umvandung von Kauffahrteischiffen in Kriegschiffe auf hoher See während eines Krieges (Schuss).... Etme de a egi sat ion francaise des naufrages et epaves......... Ahsence over Leave in the F eet..... Diverse. Sog bei sich i.'tberhoenden Schiffen Neue Apparate und Methoden zu m Schweissen und Schmieden des Metas mit Hife des eektrischen Stromes.... f'oast Signa Stations and the Semaphore Teegraph...... :....... Aus den Zeit des Taiping-Aufstandes..., Communications between Engand and Russia......... Cheaper Pain t for the N a vy............. The Hydranic I nteraction between Passing Ye~se s. Cae d»suction..... La~'ing ;nc repairing submarine cabes- Part. I........... P a hafvets botten.... P. U. S. N. I., sid. 1275. P. U. S. N. L, sid. 1377. ''. H., sid. 321. T. H., sid. 350. N. M., sid. 609. M. R., sid. 1515. M. R., sid. 1539. R. M.de1 91, sid.305o.522. P. U. S. N. r., sid. 1103. M. G. S., sid. 1388: M. G. S., sid. 1412. J. R. S. I., sid. 1450. M. R., sid. 14U7. J. R. S. L, sid. 155B. P. U. S. N. I, 1283. P. U. S. N. I., sid. 1347. N. M., sid. 619. N. T., sid. 543.
-92- Använda förkortningar: T. M. = Tidskrift för Maskinister. T. T. = Teknisk Tidskrift. U. S. G. = United Service Gazette. Y. = Le Yacht. V. F. = Vår Fotta. Diarii- nummer Datnm ;,. 3211 Kungjorda patentansökningar. (Meddeadt genom Th. vvawrinskys patentbyrå, Stockhom.) A. H. = Annaen der Hydrographie und Maritimen Meteoroogi e_ A. T. = Artieri-Tidskrift. A. N. G. = Army and navy Gazette. D. T. f. S. = Tidskrift for SovtBsen, Dansk. E = Engineer. Eg. = Engineering. K. V. A. H. (T.) = Kung. Krigsvetenskapsakademiens Handingar (Tidskrift). L. M. F. = La Marine Franyaise. I. M. = Iustrerad Miitärrevy. J. d. T. T. = Jahrbuch der drahtosen Teegraphie und Teephonie. J. R. s. I. = Journa of the Roya United Service Institution. J. R. A. = The Journa of the Roya Artieri. :YL d.. F. = Moniteur de a Fotte. :VI. R. = Marine-Rundschau. :YL G. S. = Mitteiungen aus dem Gebiete des Seewesens. N. = Nauticus. X M. = The 'Nautica Magazine. N. T. = Nautisk Tidskrift. N. T. f. S. = Norsk Tidskrift for Sovoosen. P. U. S. N. I. = Proceedings of the United States Nava Institute. R. A. = Revue d'artierie. R. f. = Revue Maritime. Ri. f. = Rivista Marittima. S. A. = Scientific American. S.N.m.T.K. =Svenska Nationaföreningens mot Tuberkuos Kvartas. skrift. S. T. H. I. S. = Svensk Tidning för Hande, Industri och Sjöfart. 'r. F. = Tidskrift i Fortifikation. ''. H. -:- Tidskrift i Miitär häsovård. -93- / 10 912/ 11 1920/ 10 770 12 1905/ oo 267/ 11 Uppfinningens art Anordning vid eektrisk kraftöfverföring mean kraftmotorn och propeeraxen å fartyg. Amänna Svenska Eektriska Aktieboaget, Vesterås. Anordning af ifbojar. T. Hansson, Mamö. Linfaste vid roterande iktare. G. V. Mitche, Bayonne, O:ty of Hudson, N. Y., U. S. A. Lifräddningsbåt. G. Johnson, Starbuck, U. S. A. Höjd- och sidriktinstrument för kanoner. O. P. E. Schneider, Le Oreusot, och E. Rimaiho, Neuiy-sur-Seine, Frankrike. Antändningsanordning för minor. & O:o, Paris, Frankrike. Societe Hare Under två månader från ofvanstående data kunna invändningar mot dessa ansökningar ingifvas ti Patentverket.
Kung. Örogsmannasäskapets täoingsämnen för år 1912.. H vika fordringar böra stäas på fottans intendentur unde' r krig? 2. Hur bör de tifäiga minpositionernas persona Hra organiserad? 3. I-hika ford ringar böra stäas på on tidse>nig E>dedning'? 4. I hviken utsträckning kan och bör andsstormen a111 ändas vid kustförsvaret? 5. Ångturbinens användande som framcrieningsmede för fartyg. 6. Användbarheten af fytande bränse i sjöångpannor. mer! särskidt afseende på vår fottas oika fartygstyper. 7. Huru böra fottans torpedfartyg, strategiskt. och taktiskt sedt, användas i krig och kunna de nuvarande torpedfartygstyperna i aa afseeneen fya de uppgifter som böra tikomma donna de af een sjögående materieen eer äro väsenti ga förändringar beträffande renna materie erforderiga och i så fa hvika? Yecking? 8. Hvad kan inom vårt and göras för sjöfartsnäringens ut 9. Luftsegingons arrväne ade Yid sjö- och kustkrig. 1 O. Exposionsmotoror och dess användbarhet vid fotta n. 11. Fritt va af ämne iggande inom området för Kung. Orogsmannasäskapets verksamhet. Täfingsskrift bör, åtföjd af försegad sede, hviken upptager födattarens namn och visteseort, eer också ett vaspråk, vara ingif Yen ti Kung. örogsmannasäskapets sekreterare senast den 1 nästkommande september: kommande å säskapets högtidsdag för skrift, som bifvit tierkänd pris, säskapets medaj i gud eer siiver att Lttdcas. Täfingsskrift, som icke kan bpönas med pris, men ikvä anses förtjänt af säskapets erkännande, kan på högtidseagen erhåa hedrande omnämnande. Skue don försegade seden, hviken åtföjer skrift. som bifvit prisbeönt, endast innehåa vasp råk, tikännagifves sådant under första häften af november månad i»post- och Inrikes Tidningar >> med anhåan att författaren Yie ti säskapet uppgif,-a sitt namn. Såvida författaren af inämnad täfingsskrift icke tidinnagifver motsatt önska n, förbehåer sig Kung. örogsmannasäskapet rättigheten att i sin tidskrift offentiggöra densamma. Karskrona i december 1911. sekreteraren.