:e årgången. Häfte N:r 1

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 1

2 TIDSKRIFT SJÖVÄSENDET UTGIFVEN A' KONGL 0RLOGSMANNASÅLLSKAPET CA RLSKRON A. 74:de år g KARLSKRONA K. L. SVENSSONS EFTR.:S BOKINDUSTR. AKTIEBOLAG 1911.

3 \ Innehå Tidskriftens 74:de årgång. Fottan under sistföriutna året..... Höjeahe er och diagram för astronomisk ortbesimning. Aex. Thore H.edogörese för frågan om den Li änkta omorganisationen af rikets nayiga ti onsyäsende. C. Leche Årsberättese i bestyckning och beväpning för å r Sid U. Bron1an , 99. Meddeanden från främmande mar iner , 172, 298, 435, 504, 600. Litteratur , 190, 616. Inneh å i åtskiiga maritima och krigsvetenskapiga tidskrifter , 198, 307, ±45, 521, 621. Rustade och i rustning anbefada sjöstyrkor och fartyg , 204, 312, 450, 527, 630. Årsberättese för år 1910 i sprängämnen, torpedväsende, mi n väsende och eektroteknik. Åkermark , 267, 365. Ifrågasatt ändring af mari nhikarekårens a f ö n i ngsförhåanden med aned ning ar fätäkarek årens föresagna omorganisation Upphandingar för Hotans fartyg utom stationerna sakkunniges försag ti öfvergångsbestämrneser rörande fartygsexpeditioners redovisning Upprop från Svenska säskapet för räddning a r skeppsbrutna Kung. Örogsmannasäskapets bibiotek. Nytikomna böcker år Årsberättese i sjökrigshistoria och sjökrigskonst för år E. Peyron Ny devieringsbana i Carskrona. Car Lech e Depåsystem eer förbandsystem. Harad Åker tnark Årsberättese i Navigation och Sjöfart. C. Leche Om färgsinnesundersökningar med färgade sken. C. G. Bosrötn \ \

4 Några synpunker vid uppgörandet af frdenitgsböcker (med anedning ar ti pröimng utamnad fördeningsbok N:o 1). Ivar \Vibom och A. Örnberg Lönar de sig för försvaret att bedrifva nybyggnads- och reparationsverksamhet för fartyg vid Stockhoms sta Lions Yari? K. \V. Resen..... Arsberättese i regementen, fönatning samt häsooch sjukvård. C. E. Homberg De taktiska ideernus infytande å fartygsbyggnadskonsten under senaste emtio år. (Öfvers.),_rvå observanda. Zyx... BeräUese öfver Kung. Örogsmannasöskapes verksamhe under det förfutna arbetsåret.... Åminneseta öh er: Broder Abraham Leijonhufvud... Theodor Car Adam Sandström.... Nis Johan Magnus Haström Abert \Verner Cronquist Årsberättese i skeppsbyggeri och maskinväsende år (Forts.) S. Paui..... Anförande på högtidsdagen af Säskapets ordförande yid nedägggandet af sin befattning..t. W. I.J. Sidnc1.... Uttaanden med anedning af Ordförandens i Kung. Örogsmannasäskapet anförande på Säskapets högtidsdag, :. Liberte-oyckan. (Utdrag från Le ;\1omteur de a Fot te) Några synpunkter med atseende å sjömnskårens i Karskrona kasärnfråga. Harad Akermark Kung. Örogsmannasäskapets täfingsämnen för år 19]2.... Kvinnorna och ifräddningsväsencet.... Kungjorda patentansökningar.... Utdrag ur Kung. bref och Generaorder Fottan under sistförfutna året. I. Marinen vid 1910 års riksdag. Det är många år sedan de för fottans framgång nitäskandc hade att anteckna ett så sorgigt år som Visserigen voro statens finanser efter de oyckiga arbetsstriderna under 1909 års sommar hårdt anitade, så det var ju ej att undra på att Regering och Riksdag gjorde de besparingar som göras kunde, men huruvida tidpunkten för ett så att säga nästan instäande af a nybyggnadsverksamhet inom fottan är vä vad, därom kan man kanske hysa oika åsikter. Att vid de tidpunkter, då andet måste spara uppskjuta bevijandet af extra ansag är ju naturigt, men ska andet hafva en fotta, måste dess materie förnyas och att, som nu skett, år efter år undanskjuta bevijandet af nybyggnad, kan ej annat än ti sut hämna sig. För att kargöra ansagens oika förändring hänvisas ti bifogade reationsinjer. Af dessa synes huru de m djuaric ansagen ökat.s i jämn och stmom stark stigning, men nusagen ti krigsfartygsmateriaen däremot uneer de senaste O åren sjunkit, och när man så betänker att krigsfartygs ifsängd knappast kan beräknas öfverstiga 20 år, är det för fosterandsvännen minst sagdt sorgigt, att ej ansag ti något _nytt fartyg, afsedt att strida med fottans hufvudvapen, ka-

5 -2- nonen, bifvit bevijat sedan Den senast byggda pan sarbåten konuner såunda, efter beråkning af 20 års ifsängd,. dt i yckigaste fa hafva förorat omkring en tredjede af si st-idsvärde innan näs: pansarbåt kan bifva färdig, och huru mycket stridsvirde de ädre då hafva är ätt att förstå. Visserigen hfva ansag ti senaste året bevijats ti partiea förbättringar af pansarbåtarne, men sådana mindre förändringar föränga ej i högre grad fartygens ifsängd. Yi em eertid ej nationen bevija ansag ti krigsfartygs materiaens vidmakthåande, d. v. s. behöfiga förnyese, så är det dåig ekonomi att åtaga sig så stora utgifter för 5 :te huj Yudticn i sin hehet, som nu göres. De är dock förvånande, att de är så svårt för sparsamhetsviinnerna att öfvervinna sin motvija mot bevijandet af krigsfartyg; ty det finnes vä intet ansag som så kommer nära nog samtiga grenar af Sveriges industri ti godo och ju m er:1' jämna dessa ansag bifva, ju ättare kan man föreskriha och förvissa sig om att at tiverkas inom andet, och då finnes. vi intet ämpigare sätt för staten att uppmuntra enskid företagsamhet än att bygga krigsfartyg. Det ir a t hoppas, att försvarskommittens betänkande,. som nu afämnats'''), m å bära frukt, au ansag ti fottans. Yidmakhåande befve äskade och bevijade. Riksdagen har i hufvudsak bevijat det Kung. Maj:t äska!. m en så innehö propositionen inga ansag ti pansarbåtar. Detaj erad behanding af 5 :e hufvudtitens ansag anförao. här nedan. Departementet och öfverstyresen. Marinstaben. A särskid sta för Marinstaben har Riksdagen enigt Kung. Maj:ts försag bevijat ett ansag af 1,200 kr. för an såande af en vaktmästare. ;.:-) Ofvannämnda betrakteser voro sk ifna innan betänkandet var afämnact eer dess innehå bekant för författaren Fotan. Hiksdagen har b esutat godkänna nya staer för fottans underofficerskår, sjömanskår och mariningenjörkår. (Kung. Maj:t hade äfven föresagit ökning af Fottans och Kustartieriets officerskårer samt Marininte11denturkåren, hviket ej vann Riksdagens bifa.) De såunda godkända staterna upptaga föjande ökning af personaen: U nderof j'ic erskåren: Faggunderofficerare Uneerofficerare af 2 :a graden Sjönwnskåren. Summa 24 :a önegraden :e önegraden har emeertid minskats med 11 och 4 :e m ed 12 man, hvarföre personaens anta är oförändradt. J ariningenjörkåren.!\'[ariningenjörer af 1 :a graden, 2 :a önegraden 1»,, 2:a Summa 2 (Kung. :Maj :t hade föresagit mariningenjören af 1 :a graden att erhåa ön i 1 :a önegraden.) Hiksdagen har bifait ny uppstäning å staen å dagaföning t officerare och underofficerare vid fottan, hvarigenom möjiggöres. att an taet underofficerare inom. yrkesgrenarna må kunna variera. Uppstäningsförändringen orsakades af nya grunder för b efordran ti faggunderofficer och uneerofficer af 2:a graden. För sjömanskåren hafva nya grunder för erhåande af ppmuntringspenningar oeh önetiägg bifaits, hvarigenom

6 - 4-2 :a och 1 :a uppmuntringskasserna kunna uppnås efter respektive 4 och 6 år, samt önetiäggen i andra önegraden 'kunna erhåas efter respektive 4 och 12 år. Lönetiäggen :5koa dock hädanefter endast tideas U. O. K. och korpraer,,ej 1 :a kass sjömän. Kung. Maj :ts försag om ändrade reger för utbetaning af inkvarteringsbidrag ti U. O. K. vann ej Rikseagens bifa. Några mindre ändringar i staterna för Sjökrigsskoan, skeppsgosseskoan och Marinintendentskoan hafva bifaits. Dessa ändringar äro b eroende, des på att ett ektorat i sjökrigsskoan, som med skoans omorganisation var afsedt att indragas, bifvit edigt i föjd af innehufvarens dödsfa, des beroende på att ökadt ansag bevijades ti musikundervisningen i skeppsgosseskoan samt des att Marinintendentskoans,oka tarfvar högre hyra. Kustartieriet. Ansagen ti kustartieriets underhå och byggnader hafva enigt Kung. Maj :ts fösag ökats med 100,000 kronor. Diverse ansag. Ansaget ti sjukvåreen för marinen är ökad t med 7,200 kr. och motiverades denna ökning hufvudsakigen med att den stora u t vidgningen af sjukhuset i Karskrona kräfver större underhå. Ansagen under Riksdagens femte hufvudtite äro faststäda ti nedan angifna beopp. 5 Ordinarie ansag. Departementet ocz öfverstyresen. Ökning. Minskning. Departementschefen... 17,000: - Departementets afdening af Kung. Maj :ts kansi samt kommandoexpeditionen ,200: -- Marinförvatningen ,000: - 1arinstaben ,200: - 1,200: Summa ansag ti departementet och öfverstyresen ,400: - Fottan. Ökning. Aföning för fottans kårer och stater.... 5,725,947: ,774: - Bekädpad åt sjömansoch skeppsgossekårerna, reservationsansag ,800: -- Naturaunderhå åt personaen vid fottan, försagsansag ,191,460: - 5,993: Ersättning för rustning och rotering, försagsansag ,000: --- rottans nybyggnad och underhå, reservationsansag ,375,000: -- 75,000: Fottans öfningar, reseryationsansag.... 1,800,000:- Transport 11,588,207: - :Minskning. 2,000: -

7 Hepeiionsöfningar för reservofficerare vid fjoan, reservationsanshtg SjöbeYäringens vapenöfningar samt bekädnad och ersättning Transport 11,588,207: - 14,900: - därför, försagsansag 1,857,500: - UndervisningsYerken: Sjökrigshögskoan, r e servationsansag... 27,225: - Sjökrigsskoan, reser Yaionsansag ,024: - skeppsgosseskoan... 27,670: - )tfarin in tendentskoan, reservationsansag 9,100: - 106,019: - Ökning. Mins ;:ning. 3,593: - 1,600: - 500: - t eriets manskap, reseryationsansag... N a turaunderhå åt kustartieriets manskap, försagsansag. Underhå af kustartieriets byggnader och materie, reservati- Transport 1,378,944: - 150,921: - 58,318: - onsansag ,500: - 100,000: - Kustartieriets öfningar, resen ationsansag J u s ta rtieribevä ringens vapenöfningar samt bekhidnad och ersättning därför, försagsansag Rrigsöfningar vid kusposi tionerna, reservatiansansag.... Sm11ma ordinarie ansag 190,000: - 690,000:- 15,000: - för kustartieriet kr. 3,154,683: -- Diverse ansag. Ökning. Minskning. Snuuna ordinarie an- sag ti fottan.. kr. 13,566,626: - 1\ ustartierie. Aföning för kustartieries persona ,378,944 :- Beki nad å t kustarti- Transport 1,378,944: - Ökni11g. Minskning. Åderstiägg, försagsansag Ers ä tning åt officerare och ingenjörer under anstäning eer kommendering utrikes.. Resestipendium åt äkar e \'id marinäkare- 26,700: - 13,000: - Transport 39,700: - Ökning. Minskn ing

8 Transpor kåren, reserva ionsansag.... Diverse behof.... Rese- och trakamentspenningar, försagsansag.... Uppvärmning, beysning, renhåning samt tvätt- och badinrättningar, försagsansag Sjukvård för marinen, reservationsansag... Skrifmateriaier och expenser m. m., försagsansag.... Extra utgifter.... Summa ordinarie diverse ansag kr. Sjökarteverket, reservationsansag Lots- och fyrinrättningen med ifräddningsanstaterna, reserv a- 39,700: - 2,000:-- 22,254: - 55,500: - 235,000: -- 91,700: - 113,864: - 572,518: -- Handen. ionsansag ,700,409: U n e ervisningsanstater för sjöfart ,800 : - - K autisk-m etcoroogiska h rån ,000: - Transport J,890,209: - Ökning. Minskning. 7,200: - 3: - Ökning. Minskning. Aeerstiägg för personaen vid undervisningsanstaterna för -8-12,500:- 65,000:- -9- Transport 1,890,209: - sjöfart och föreståndaren vid nautiskmeteoroogiska byrån, försagsansag.. 13,000: - Summa ordinarie ansag för handen kr. 1,903,209:- Summa ordinarie ansag... kr. 19,382,436:- Extra ordinarie ansag. Fottan och kustartieriet. Ti nyanskaffning af krigsfartygsmaterie, d. Y. s. för fubordande af en jagare 643,000 samt resten för anskaffning af fartygsmaterie i öfrigt (Kung. Maj :t hade begärt för öfrig fartygsmaterie 7 50,000 kr. större ansag) ,443,000: - indring af en :a kass kanonbåt ,000: -» inredning å fottans samtiga stridsfartyg af durkar för för- Yaring af viss sprängningsmaterie. :.... skjutförsök och inskjutning af kanoner.... )) anskaffning af gnistsignama- 30,800: - 30,000: - Transport 2,653,800: - Ökning. Minskning.

9 Transport 2,653,800: - terie (Kung. Maj:t hade begärt 100,000 kr.) ,000: - 'Ti försök m ed torped- och gnistmaterie ,000: - anskaffning af torperer och torpedmaterie (Kung. Maj:t hade begärt 120,300 kr.) ,000: anbringande af kikarsikten :1 :a kass pansarbåtar, torpedkryssare och jagare ,000: - >> omaddning af hafpansargran a ter med brisansämne ,000 : anordningar för ökande af artieriets edhastighet å :a kass pansarbåtar ,000:- >> anskaffning af handminma- )) terie ,000: anskaffning af en ångkran - prån n ybyggnad af et miitärhäk - te i Karskrona..... uppförande af en för Vaxhoms kustartieriregemente och V ax h oms grenadjärregem ente gemensam tvättinrättning å Rindön m. m uppförande af ett kabadhus för Afsborgs kustartieridetach ement sam t en äkarbostad vid Fårösunc (Kung. Maj:t hade begärt 29,100 kr.) fyttning af een å Oscar II :s fort påbörjade gniststationen 60,000: - 55,000: - 67,900: - 24,000: - Transport 3,503,700: - T i )) )) )} )) )) )) Transport 3,503,700: - ti Nya Varfvet samt stationens uppförande å sistnämnda pats ,650: - anskaffning af transpormede för fottans varf i Karskrona 24,000:- anskaffning af transportmede för Vaxhoms och Oscar-Frecriksborgs fästniug ,000: - anskaffning af bekädnad åt sjöbeväringen ,500: anskaffning af bekädnad och sängservis för kustartieri ets Yä rnpiktiga arfvoden åt vid skeppsgossekuren i Marstrand anstäda personer samt m edikamenter, 19,_>,4-,0. - bad m. m ,498 : - ersätande af förådrade arhctsmaskiner m ed snabbarbeande dyika samt för afhj i - pande af brist på arbetsmaskiner vid fottans Yarf i Karskrona nuskaffning af inventarier för stenbrottsbatteriet å Tjurkö ersi1ttande af utbetada underst0d åt obemedade hush å på grund af värnpiktiges extrn tjänstgöring ;:, r ersättande af förskousyis ä m nadt bidrag ti en väkomsfest för tyska sjöunoerofficerare beredande af personigt öne- Transport 50,000: - 24,650: - 242: - 239: - 4,128,949: -

10 - 12- tiägg af 600 kronor för år åt hvardera af batajonspredikanterna vid fottans station i Transport 4,128,949: - Karshona E. A. vv. Homberg och E. A. Coen ,200: - 4,130,149: Jämförande tabe öfver ansagen uneer 5: te huf v ud titen nedannämnda år. Ordinarie Summa Ansaget Extra orditi handen, Ar ansag utom för sjöför- ordinarie och ti handen. narie ansag. svaret. extra ordi- 5:te hufvudnarie. Summa ansag för titen. Handen. Ti p'\skyndande af sjömätningarna vid rikets kuster Löne iägg. Ti provisorisk öneregering för hefattningshafvare sjöförsvarscepartementet, försagsansag... _.... herecaude af extra önetiägg för år 1910 åt en de tjänstemän och hetjänte i sjöförsvarsdepartementet samt därti hörande ämbetsverk, kårer oc:h stater, försagsansag 4,115: - 10,000: - 104,000:- 14,115 : - Sununa extra ordinarie ansag kr. 4,248,264: - Femte hufvudtiens sutsumma kr. 23,630,700: - ' 1902 t,773,773-10,983,043-19,756,816-1,688,209-21,445,025 - ' ,177,708-8,819,083-17,996,791-1,688,209-19,685, ,947,223-8,629,468-19,576,691-1,688,209-21,264, ,309,781-8,535,810-19,845,591-1,688,209 21,533, ,034,697-8,632, ,667,491-1,788,209-22,455, ,231,945-8,064,846-21,296,791-1,888,209-23,185, ,804,355-8,639,936-23,444,291-1,908,209-25,347, ,008, ,057,890-24,061,691-1,903,209-25,964, ,237,650-7,3()7,481-24,605,131 -!,094,369-26,99,00 -, ,479,227-4,144,264-21,623,491 -, 007,209-23,()30, II. Marinens persona. ]{ung. Fo item. Officerskcren. Officerarnes anta vid KimgL fottan har uneer året. oktober september 1910 ökats med: utexaminerade från Kung. sjökrigsskoan genom å terint äce i Ljänst och minskats med: genom af sked dödsfa samt utgjorde den 30 september 1910 dess u tom med tur och befordringsrätt

11 14- M ariningen]örkåren. Mariningenjörkårens anta har under ofvan nämnda tid minskats med: genom afsked samt utgjorde den 30 september Dessutom voro vid samma tid ::mstäda mariningenjörstipendiater w inintencenturj..:dren. Marinintendenternas anta har under samma tid ökats med nyutnämnde genom återinträde i tjänst och minskats ined: genom dödsfa » afsked samt utgjorde den 30 september , 71 dess u tom med tur och be f ordringsrätt Härti komma två ordinarie tjänstemän tihörande fottans civistat..11 ariniiwre.:åren. Marinäkarne hafva unrer samma tid ökats med: genom nyutnämning och minskats med: genom afsked samt utgjorde den 30 september Dessutom voro vid samma tid anstäda marinäkarstipendiater U nceroficerskären. Uncerofficerarnes vid Kung. fottan anta har under året den. oktober september 1910 ökats med: ti underofficerare af 2 :a graden befordrade och minskats med: genom af sked » dödsfa » öfverfyttning ti månadsönarestat samt utgjorde den 30. september 1910 föjande underofficerare: på Karskrona station: faggunderofficerare underofficerare af 2 :a graden pd StocUwms station: faggunderofficerare underofficerare af 2:a graden Månadsönarestaten utgjordes den 30. september 1910 af: faggunderofficerare underofficerare af 2 :a graden S]ömcmskåren. Matroskompanierna 1 ) bestoco den 30. september 1910 af: underofficerskorpraer korpraer :a kassens sjömän :a 3:e rymda vakanta (182) 2 ) 2330 Ekonomikompanierna bestodo vid samma tid af: underofficerskorpraer. 52 korpraer :a kassens sjömän 20 2:a 3:e )) )) )) ') O:e matroskompaniet, f. d. minörkompaniet, äfven inberäknadt. ') Å Stockhoms station.

12 Ty m da :vakanta Edarekompanierna bestodo vid samma tid af: runderofficerskorpraer korpraer :a kassens sjömän :a. 3:e rymda vakanta (9) 2 ) Handtverkskomp::miernas styrka vid samma tid framgår af föjande tabe: -16- Torped- Vapen- Timmer- Segehand t- Summa. smeder. män. sömmare. verkare. Und.-off.-korpraer... O O Korpraer :a kassens sjömän :a» ) i 3:e» > rymda... 1 ') - - vakanta ') 2-4 Summa Båtsmanskompaniernas styrka utgjordes vid samma tid af 45 man. skeppsgossekårens styrka utgjorde een i Karskrona i Marstrand.... oktober rymda (9) 1 ) vakanta (2)1) 1 ) I Marstrand. 2 ) Å Stockhoms station. 1910: 600 \ :afgått: -17-.Under året. oktober september 1910 hafva genom karskritning.... dödsfa.... på grund af sökt afsked visad oförmåga dåigt uppförande... : kassation.... afförda ur ruorna såsom rymmare.... ](ung. wstar ierie. 43 (24)1) 10 (3) 1 ) 40 (15) 1 ) 2 (1) 1 ) 16 (6) 1 ) 278 Kung. kustartieriets persona utgjorde den 30. september 1910: O ficerare. generamajor ,öfverstar öfversteöj tnanter najorer kaptener öjtnanter tmderöjtnanter 16 vakanta dessutom med tur och befordringsrätt.....underofficerar e af :a graren '' 2:a U nderofficemre: vakanta M cmskap: Artieriafdeningen: 1.mcerofficerskorpraer korpraer ) I Marstrand. Tidsk1 ift i Sjöväsendet. 2 3

13 :a kassens kustartierister 2:a )) 3:e vakanta rymda underofficerskorpraer Minörafdeningen: korpraer :a kassens kustartierister 2:a 3:e )) )) vakanta underofficerskorpraer Ekonomiafdeningen: korpraer :a kassens kustartierister : a 3:e vakanta )) Maskin af deningen. underofficerskorpraer korpraer :a kassens kustartierister :a 3:e vakanta )) Handtverksafdeningen: underofficerskorpraer korpraer u O O 78 1 :a kassens kustartierister 2:a :Le yakanta Marinens officerare tihörande reserven utgjorde den 30. september 1910 n edan upptagna styrka. Kung. Maj:ts fottas nya reservstat: kaptener I Kung. fottans reserv vikorigt tjänstskydiga: konteramiraer kommendörer kommendörkapten er af 1 :a graden ))» 2:a )) 1 Kaptener Löjtnanter och underöjtnanter Kung. kustartieriest reserv: öhersteöjtnanter kaptener öjtnanter och underöjtnanter Vid fottan under öfningsåret 1 oktober september 191 O öfvade värnpiktiga. A. Soin afsutat dem åiggande tjänstgöring. Anta man tistädeskomna r.) Tjänstgöring. vid vid tisammans Karskrona Stockhoms vid båda station. station stationerna. Tjänstgöring i en föjd Första tjänstgöring Repetitionsöfning *) Af tistädeskomna afgingo: Summa J enigt 108 inskrifningsförordningen hemförofvace af annan anedning hemförofvade eer afgån gn;;;.a...;...;_:...:.....;...;....; _;...;.. ' 15:._4 Summa 430

14 - 20- B. Som vid öfningsårets sut kvarstodo tjänstgöring. Tjänstgöring Anta Anta man i tjänstgöring fugjorda vid vid tisammans tjänstgö- Karskrona Stockhoms vid båda ringsdagar. station station stationerna Tjänstgöring i en föjd ", Första tjänstgöring Summa Vid kustartieriet under år 1910 öfvade värnpiktiga. A. Som afsutat dem åiggande tjänstgöring. Anta man tistädeskomna ;: ) Tjänstgöring vid vid tisammans Karskrona Vaxhoms vid båda kustart.-reg. kustart.-reg. kustart.-reg. Tjänstgöring i en föjd Första t jänstgöring Repetitionsöfning i-: ) Af tistädeskomna afgingo: Summa enigt 108 inskrifningsförordningen hemförofvade af annan anedning hemförofvade eer afgångna B. Som vid årets sut kvarstodo tjänstgöring. Tjänstgöring Anta Anta man i tjänstgöring fugjorda Summa 156 vid vid \ tisammans tjänstgö- Karskrona Vaxhoms vid båda ringsdagar kustart.-reg. kustart.-reg. kustart.-reg TJanstgonng 1 enfojd r 96 7o 171 (Forts.)

15 Mij on Kr ) Reationsinier utvisande ordinarie förändring, 5:te hufvudtiten. ansags (utom ti handen) och ansags ti krigsfartygsmaterie _A) I 10 _' Ordinarie a nsag (utom ti handen) \ I - - \ _.----;1 \ ' 11' ----'-1 -. tt- :- p - '... i t \, " " '\. '\ '\. 7. '\ j ')<: '\. '\. J '\ \ \ ' 3) \ '\. '\. '\. 7 " ' \ \ r \ \ ' "",. i}j tritsfartyts '..' = tna.terie\ Ar I. N-t.

16 ) Personaökningen pttbörjns. 2) Uppsattes kusarierie med en stat af 1,47H,4Hö kr., wisat ökats år ifrån år ti 3,154,()83 kr. Sörsta ökningen år 1909 med c:a 47-J-,000 kr. och Yar år 1911 en skenbar minskning uppgående ti 14,000 kr., beroende på öfveryttning af ett ansag ar denna summa under annan rubrik. Ökningen i sin hehet har i örrigt Yarit något högre beroende på kustartieries c i vi m i i tära personas sammansagning med Jotans. ) Nya önestater tiämpas ör orticerare. -!) >> >> >> >> un<eroffcerare och manskap. :)) 300 dagars Yärnpiksöfningnr påbörjas.

17 O RTLI NJEDIAG RAM. 50 j 4 6Ö i - y 1 v \ 1\ 1\ \ \ 20 \ \ \ \!\, 1\ 1\1\ 19 \[\ '\ \ \ f\ \ i\ '\ \ 1\ \ \ '\ \ \ '\ 1\ r\ 1\ 18 \ \i\ 1\ \ \ [\ \ \ 1\1\ 17 \ \ [\ " 1\ 2\ \ 1'\ ', 1'\ f\ 1\ 1\ 16 \ \ '\\' ' \ 1'\ r'\"" '\ f\ \ '\\ f'\ 14 " '\ "' '\...,"' 13 [\ i'... """ " \ '\. 15 "'\"" 1'-- " '\... ""' "'f'-- \ "\ "... :\ \ "', ' 11 i" "\ """ O '--r, \ ""' ':\ i'- ""' r---, 9 " ""' ""' """"' "- '... "'!'--" 8 "'>< "" [;< " '--... "" "" 7 f( "'-... e 1'--- 1'----,... "'- "-.._ : '---,... "'-. i" '--- i' 1--- Ii f i'--,...,.. p, ::: "r-- :--.r-:; r ,. r-- r- i"' r-- r r-- -:--- 3 r- r t-- -r---r- r-- t--r- r- t---r- 2 t-- _._ :- t--- o s 1 o 1 o f r---f--- \ i-- k v v --- v v... P'" 1- v v... v 6 v v...-- v v v v v ""' 7 v v v v v v v 8 v v v 9!-'... v v 10 v v v v v v v v v v v v v v v v v 12 v v v v " "''- ""'!'q ""' "'"' ""-- ' :-.. r-.1' ''- " r-- 13 v v v v 14 v v v v v v v i " " ' i' ' r-.... " :-. i-' '-r- i-" i"' p ("',..., i' r- o k o h r- '-i"' i' v v I viv v 20 v. v vv 1 V 1 v v v v!j v v v v v v v v v v v v v... v f-) v v i-' -"... v ro-,.::; 8 "K i ' x " v v v v; v v 18 v v v 17 v v v v v v v 16 v v v v 15 v v v v v v v v v :;;- d,y' 13 v v v v v v ; 19 v v IV v v v 14 v v :1 v v v vv v v 12 v v v v p v v-y v 10 v v v v,.,v 9 v v v v v v v.-f-; v v v v 7 v I V v v v "r'-- v v v." v--- "'. 5 i' v v 1---i.-----" v v ) f r " r----v r---'-- f ,_ r v -f.--" c-i-+- v 3 --!-----' '-j ' f o 900 o 7" o t--r- - t t-r--t-- 2 t : r--t-- 3 r r--- r r---.. r-- :---- r-- i'-.!----- i" r-- r-. 5 : '--: '-r,... "-.._ 'r---..!----"'-. 6 r-... i--'-... """'- "'- ' " "'" "'" "'"-- 8 ""' ', " -- \ i'- 10 """"- \ " 11 "'r--... i' r:::: 9 - "'" ' ""' [\ ::::::..., "- i'- "' [\ 12 """""' """ "" r-- " \ 13 " ' - i'- '\[\ \ " 1\!"'-""' ""' """ 14 " 1'\ \ -- " " 15 1\ \ 1'\.'\ "..., '\ 1'\ 1\ 16 1'\ 1\ ' 1'\ 1\\ \f\ [\[\ '\ \\ 1\ i'- \ 171\ 1\ \ 1'\ [\ 1\ 1\ 18 \ \ '\ \ 1\ i-' r-. '\ \ f\ \ i'- " 1\ \\ f\ \ \\ 1\1\ 15 r \ 1\ " 1'\ \ v v VII v v v VI v v v 17 V v v v E v v v VI v VI E v J 2( 1 v 1 V11 V; v O y iii '\ 19 1\ 1\ \ y r\ \ \ i\ \ 1\1\ \\ 1\ 1\ x + 2 n-tih-t _j_j_j 1 r-t--rt o o Lat. ou dp: da.cos rp : 0.4 1: 0,5 1: 0.6 1: 0,8 1: 1,2 1: 1,5 1: 2 1: 2, ""' "--- "- """ 1"- r-... '\ '""' ""'- ""' """\ \ [\ :-... i'-- "'-""'r"---"" \... ""' " r--... r"" i' " ""'""""f"\ i',..._ ""'""[\"" ""' ""'""'""' "'- f"\ 24 ""- 23 i'. ""'- " ""- "" ' "" i'-- "--- '-,, 22 "" ""' ""'""'' 35 "- ""'-,0 '-i' i"--- ""'- 21 ""-." ""' "'j\ -... i'!'j''ir:: ' '--... ""-""'""-""""[" ""' 19 ""'""... i' i'-- ""'' ; ' '- r-... ""' 18 ""' ""-"""" ""'' "'... ""- ""' ""' ""' -- '- 'r i'-!'--- 4 :;-..'-'' i'-- 1'--- ""-'" "' """":::: '-'- '-... :0"' ""' i'- -, --- r '-- 16 i'- r--... "'..._..._!'-... '-'- f'-!'-- i'- r---..!"-- 15 '-- "" '- i'- '-...._..._ '-!" '-- i'-- '- '---!'--- '-. r--,"---...,!'-. 1' i---i'- i'- "'-- "-- ---'- r--. r--.., '- '- "' "'-- '-'--r ;;---!'-.!'--'---..._, :----. r---!'--- r , 20 '-- 12!' "'-- r c !' "----, r _, i'-. ['--..,,.. ['--.. "- :---- O r-- r r t---.. r---. ['--..!'- - r , t r-- r '---r-- 8 -r- r- r--- :---._ r- r--- t---r--r--- r "--t---r--t--- r-- r-. 'r-r- r-- r t---r--- r---r t---:-- t--- t-- s ' r- r-- - :-- '-----r , r- o r r-- t t---r- r r---! r-' r- - -r- - r- 5 r--r--'--- 2 o Lat Lat- och Long.-skaa. - r o Tihör uppsatsen "fföjdtfbeer och diagram för astronomisk ortbestämning"!:a häftet sid. 21.

18 - 21- Höjdtabeer och diagram för astronomisk ortbestämning. Band de under senare åren utkomna tabearbeten med syfte att förenka beräkningarna vid astronomisk ortbestämning ti sjöss intaga otvifveaktigt de af äraren i nrvigation inom engeska Jottan Frederic\: Ba utgifna höjdtabeerna främsta rumme. Då dessa tabeer med tihötande beräkningsmetod af en astronomisk ortinje torde erhåa en Yidsträckt användning band navigatörer, bör en kortfattad redogörese för tabeerna jämte metoden icke sakna sitt intresse. De Baska tabeerna*) innehåa värden på en himmeskropps höjd, beräknade m ed en noggrannhet af 0.1 a 0.'2 för Yi ssa antagna värden på cp, t och o. Häraf framgår, att tabeerna närmast äro afsedea att åstadkomma en förenkad b eräkning af en astronomisk orinje genom höjdmetoden eer ))the ew Navigation>), som höjdmetoden benämnes i Engand, och skue förenidingen i beräkningen bestå däri, att h öjden fås direkt utan användning af ogaritmer. Den höjd, som erhåes i tabe erna, hänför sig em e ertid, bortsett från undantagsfa, icke direkt i bestickpunkten, ej häer ti den observerade himmeskroppen, utan a(ser densamma en punkt närheten af besticket, beägen på närmaste h egradsatituds- :i ) Tabeerna, utgifna i tre band, omfatta Lat. 60 N-60 S och Dek. 60 N-60 S. Det första bandet utkom 1907 samt är afsett för { Lat N och S, D ek. 24 N-24 S. ' 24 N -24 S, N och S.

19 parae och m ed en sådan ongitud, att tinwinken räknad härifrån bir ett jämnt 4 min. ta;*) höjden är dessutom eräknad_ f- närmaste hegradsdekination. Ortinjens utäggande s1okortet ör_ atså här icke ske från bestickpunkten, som forhaandet ar 1 den yaniga höjdmetoden, utan från en nnan punkt ())assmed position))) - Yi kaa den i det föpnde tabepunkten - wars at. och ong. först får bestämmas. Innan skinaden tages m ean tabehöj. den och obs. hö.]"d o mste därjämte en af dessa höjder korrigeras för minuterna 1 dekinationen. Tabepunktens at. (A, fig. ) är som ofvan nämnts närm _aste h egradsatitud; ongituden erhåes genom att ti besckets ongitud foga en rättese ika med det minut- och s e undnta (förvandat ti bågmått) hvarmed tinwinken maste okas e er minskas för att bi uttryckt på jämnt 4 min. t!. Rättesen får namnet ost eer väst beroende på om tim Ymken, som här atid bör räknas från m eridianen åt yänster ti 24 timmar, vid afjämningen bifvit ökad eer minskad. Korrektionen för minuterna i dekinationen fås crenom proportionering i höjdtabcen. Man uttacrer hö]. ddi!ie1ns en t:> ' som syarar emot 0 ändring i å och erhåer mot denna och minuterna i å, i en särskid proportioneringstabe eer genom en e ne oga_rimisk b eräkning, den sökta rättesen ti höjden. For ortmjens utäggande i sjökortet eer vid bestämmande af at. och ong. för en punkt på densamma, erford_ as kännedom om azimuten. Denna erhåes genom att berakna Az. i någon af de kända dif"erentieringsform. dh = d t. cos cp. sin Az. eer dh = d cp. cos Az. Den förra formen användes, då himmeskroppen är närmare meridianen; den senare, då himmeskroppen är närmare Yertikaen. dh betecknar i förra faet höjdförändringen på 8 min, (skinaden m ean tinwinkarne p& ömse sidor : : ) Samma metod för förenking af höjdberäkningen har af undertecknad bifvit fö resagen i denna tidskrift år o m den gifna); i senare faet, höjdförändringen, som svara't emot 2 ändring i cp (at. paraeerna på ömse sidor om tab. punktens at.). För bekväm uträkning af formerna finnas några sm ärre tabeer uppstäda. Är höjden under 24 och dh för 4 m. större än 30', kan Az. uttagas direkt genom att ingå med h i å-koumnen, då Az. erhåes i tinw.-koumnen. Bestämmande af at. och ong. för en punkt på ortinjen i närheten af hesticket utföres genom att först medest vanig besickräkning söka at. och ong. för den punkt på ortinjen, som Ugger närmast tabepunkten (punkt C,. fig. ); därefter tages at.- eer ong.-skinaden mean nyss sökta punkt och b estickpunken, wiken skinad mutipikeras eer divideras med ett ta (k, W r. nav.); produkten eer kvoten fogas ti den sökta punktens ong. eer at., då ortinjens atskärning med bestickets parae eer meridian fås. Skärningen m ed paraeen sökes vanigen, då Az. är > 45 ; skärningen m ed m eridianen, då Az. är < 45. Någon bestämning af den sannoika punkten göres icke; detta skue för öfrigt erfordra ytterigare en beräkning. Ej häer förekommer någon för tabeerna säregen metod att bestämma t\ränne orinjers skärningspunkt. Vi afsuta redogöresen m ed att återgifva ett i tabeerna förekommande exempe. Ex. På cp r = N 49 16' i. r = W 4 O' vid G. M. T. = 7t e.. m. obs. "' Adebaran h s = 53 57' 20". Adeharan JR = 4t. 30m 35 5, o = N 16 19' 15", Medeso JR = 22t 33m Sök ortinjcn. G. M. T.= t 4 5 Medeso JR == G. Y. T. = 6 O 25 dh för 60' ändr. i å= 56,'3 Bestick.ong-=4 10'Tsk.= i\"" t r;6 3 \ v. T.= f as J ta.:= 0 o u. 0 '\*)C. b 18 ' JR= *)Proportionering utan tabeer kan utföras på det sättet att min u terna i o, förvandade ti cecimabråk af grade1, mutipiceras med dh för GO' ändrin g i (j, J\1:an har: 19' 15" = 0,32 och Rätt. för o= 0, = ,

20 - :!4- D.ong ='V 17.'5 tv == Tab.ong= W 4 27.'5Tabtv= 1t.12m. cp= N 49 o= N 16 dh för 8m. än dr. i t. = og. =. 598 'P = 49, = Az.=S30,V... ogsin = fås h= 'u Rätt för o= Tab. h= '9 h s= dh=- 13'.6 (A fig. )... Tab. punkt. Lat.= N 49 O' Long= W 4 27'.5 Kurs=N30 0,dist.=13.'6 fåsd.at.=n.s D.ong=O 10.5t (C fig. 1)... :a punkt på ortinjen Lat. =N Long= W 4 17' 'v 4 17' - 'v 4 10' = 7' Rätt. =S 2.1 'P = 49 } Az. = 300 fås k = 2.64 Sökt stäe: Lat. =N49 9.'1 Long.=W4 10r (Punkt D, fig. ) 7' Rättese ti Lat. =- 2 - = 2.'7.64 En. direkta at-metoden erhåes cp= N 49 9' 3". Fördearna vid användande af Ba's tabeer bestå hufvudsakigen däri, att man här, iksom i fråga om den Yaniga höjdmetoden, kan uträkna aa observationer på samma sätt. Större sannoikhet att erhåa ett från feräkning mera fritt sutresutat än vid ogaritmisk uträkning, torde äfven föreigga; åtminstone är detta tabeförfattarens åsikt. Tidsbesparing genom användande af tabeerna uppnås säkerigen, ifa ortinjen konstrueras i sjökortet direkt från tabepunkten. Utföres däremot en suträkning på samma sätt som i exempet förekommer, så Yinnes ingenting gent emot en direkt bestämning af punkten på ortinjen genom at.- eer ong. metoden eer den vaniga höjdmetoden För att kunna framvisa påtagiga fördear i fråga om snabb uträkning, torde det bi nödvändigt att göra Yissa förenkingar i tabemetoden; och är det hufvudsakiga ända mået med denna uppsats att visa huru sådana förenkingarkunna åstadkommas. Förenkingar i bestämningen bör enigt min mening kunna <>öras ifråga om korrektion för minuterna i dekinationen,. :zimutens finnande, utförande af suträkningen samt bestämni ng af b ränne ortinjers skärningspunkt.. Korrektion för dekinationen. Om man i positionstriangen antager h och o variaba, erhåes genom di1tereniering: dh = do. cos S, där S betecknar den paraaktiska Yinken. I Ba's tabeer, hvarest höjden är beräknad endast fö r Har he grad af å, kan do stiga ti 60' (ti 30' ifaman ingår med närmaste hegrad af o). För ett dyikt värde på do erfordras kännedom om S åtminstone på närmaste grad, om värdet på dh ska bi någorunda korrekt. Detta återigen förutsätter ganska vidyftiga tabeer öfver den paraaktiska Yinken (argument: cp, o och t). Möjigen skue man i höjdtabeerna, på iknande sätt som i det föjande kommer

21 -26- att föresås för azimuten, kunna utägga paraaktiska injer; tvänne system af injer i höjdtabeerna torde emeertid göra.dessa otydiga. Tabeen öfver S kan betydigt förenkas och uträkningen af d h göras bekvämare i det fa att d c)' bir mindre. Detta åter sig knappast åstadkommas, såvida ej höjdtabeerna skoa bi at för vidyftiga, ifråga om soen eei i amänhet de vandrande himmeskropparne, men vä är det möjigt för fixstjärnorna. En undersökning öfver fixstjärnornas åriga dekinationsförändringar ger vid handen, att största åriga ändringen uppgår ti högst omkring 20". En viss stjärnhöjd, beräknad för mededekinationen under en 5-års-period, skue atså erhåa ett största fe af X 20" =50" eer omkring 1', då aberrationen m. m. tages med i betraktande; för en O-års-period befve största feet omkring 2'..Med ett dyikt värde på dc)' erhåes rättesen ti höjden snabbt och bekvämt genom en tabe at nedanstående utseende. o. om. o 2 o 3 o 14 o 5 o 6 o 7 o 40 * Adeb aran o. O. o. o O.u 0.9. o. o O.G O Lo \ O.! 0.9 O.! O.a Tab. innehåer en faktor Inrarmed d O' ska mutipiceras för erhåande af dh. (Rättesen additiv för O' > 16 20'). Antaga vi att höjdtabeen för * Adebaran är beräknad för en ä= 16 20' (se bifogade utdrag af höjdtabe) och höj.den ska bestämmas för en O'= 16 19' 15' 1, rp = 49o och t = t. 12m. (se förut genomgångna ex.), så fås: höjdtab. mot!f = 49 t= t. 12m. { - '27- h= Rätt förå=45".1.0= Tab. h.= 54 '.o F örsaget här går atså ut på att upprätta särskida höjdtabeer för fixstjärnor afsedda för en tidsperiod af 5 ti 10 år. Hvarje höjdtabe borde ämpigen omfatta en atitudszon af 20 samt innehåa höjderna af 15 ti 20 af de förnämsta fixstjärnorna syniga för denna atitudszon; ett större anta stjärnor torde knappast vara behöfigt. För hvarje 10!a. område finge i någon mån ombyte af stjärnor ske. 2. Uagning af a::imuten. För snabb och bekväm bes ämnmg at azimuten voro det ämpigt att höjdtabeerna åtfö jdes af azimuttabeer beräknade för samma värden på rp, ä och t som höjdtab. Detta komme emeertid att öka tabe Yoymen ti omkring det dubba. I fråga om dekinationer under 23 och höjder under 60 uttages azimuten bekvämt genom Burdwod's eer Davis az. tabeer, hvika med samma argument som höjdtabeerna äro uppstäda på ungefär enahanda sätt. Ett ännu enkare sätt, som icke ökade storeken på höjdabeen ej häer nödvändiggjorde särskida az. tabeer, vore må hända, att bestämma azimuten medest i höjdtabeen utagda a::imutinjer, på sätt som af här bifogade tabeutdrag niirmare framgår. Göras azimutinjerna svagt färgade böra de bi syniga utan att tydigheten hos tabeen ider.*) Det ifrågavarande höjdtaes äge i förhåande ti näriggande azi mutinjer angifver huru stor az. är; och torde detta med ögonmått kunna bedömas på närmaste haf- eer hegrad. Azimutinjer kunna naturigtvis ätven utäggas ifa höjdabeen bibehåer sin vaniga form, d. v. s. innehåa höj {er fö r hvar hegrads dekination, dock måste höjdtaen, iksom i här bifogade tabe, ikformigt fördeas öh er tabesi- : : ) Tabeen vinne1 n1.öjigen i tydighet i fa injerna markeras genom punkt er.

22 -28 - dan. Ingår man i höjdtabeen med rp och o omkastade, angifva injerna storeken af den paraaktiska vinken*). I förbigående må nämnas att ortinjens bestämmande genom höjdtabe och dess utäggning i sjökortet kan ske utan kännedom om azimuten. Sättet påminner om det ursprungiga Smnnerska förfarandet, att bestämma ortinjen genom att söka två punkter på densamma. Befinner sig himmeskroppen närmare meridianen uttages två tabepunkter med 0 (= 4m ) meanrum, iggande på samma parahe och en på hvardera sidan om b estickets ong. Mot de båda tabepunkterna uppsås två höjder, som erhåa samma rättese för minuterna i o. Skinaden mean obs. höjd och war och en af tabehöjderna afsättes därefter från respektive tabepunkter på det sättet, att en cirkebåge med höjdskinaden som radie uppdrages i riktning mot himmeskroppen (har.d h -. riktning från himmeskroppen). ==x--x ;:-;-.h\ x '1-1.. X ) Vi man i en höjdtabe, där az.-injer antagas var a utagda, söka t och v för att finna namnet på en obekant stjärna (Az., h och <p antages vara ungefärigt bekanta) så uppsökes een gifna atituden, hvarefter man föj er en Az.-inje tis höjden påträffas, cå o och t omeebart erhåas. v måste naturigtvis igga inom_ tabeens gränser Drages sutigen en gemensam tangent ti de båda cirkebågarne, erhåes ortinjen. Befinner sig himmeskroppen närmare vertikaen, föräggas tabepunkterna ti atitucsparaeerna på ömse sidor om besticket, men få samma Iong.; bestämningen fortgår därefter som nyss.* ) :1. Utförande af suträkningen. För suträkningens utförande - vi kaa det i det föjande höjdens återföring ti besticket - kunna andra metoder ifrågakomma än den i Ba's tabeer använda. Man kan t. ex. ösa probemet enigt sättet att förhytta en höjd ti ett annat stäes horisont. Den metod för ösningen, som här kanuner att föresås, grundar sig på fö jande utredning. Antag, fig. 2, A= tabepunkten, B= bestickpunkten, OL = ortinjen samt kaa det genom höjetabeen erhåna afståncet mean A och O L för.d h. Uppdragas koordinaterna y och x för en punkt O' hvar som häst på ortinjp.n, så erhåes ur de båda triangarna, där Az. ingår: a = y. cos Az.; b = x. sin Az.; a+ b=.d h...d h= y. cos Az. + x. sin Az. Sättes y=.d cp och x=.d},. cos cp ( cos cp tikommer för reducering af paraheminuter ti at.-minuter), fås.d h =.d cp. cos Az. +.d}.. cos rp. sin Az (1), där L' rp och.d }, beteckna rätteserna ti A för erhåande af at. och ong. för en punkt på ortinjen. I een ia triangen mean B och O s erhåes på iknande sätt dh = d cp. cos Az. + d Å. cos cp. sin Az (2) d cp och e}, äro rätteserna ti besticket för att få sannoika punkten (Os ); e h är skinaden mean sann höjd och höjden hänförd ti bestickpunkten eer samma kvantitet +: ) Sedan detta nedskrifvits, finner jag i nov.-numret af Naut. iiiagazine, att denna metod att finna en ortinje sedan någon tid ti- 1Jaka användes i engeska fottan.

23 hs-h b, som erhåes vid vanig beräkning genom höjdmetoden. Om sutigen bestickpunktens koordinater, AD och D B ti A benämnas D. ong och D. at, så är Ah+ d h= D. at. cos Az. + D.ong. cos cp sin Az (3) hviken ekvation gäer för en ortinje O' L' genom B, parae med den gifna ortinjen. Form. användes ifa man direkt från A vi bestämma ortinjens afskärning med bestickets parahe (punkt Op) eier afskärningen med bestickets meridian (punkt. Om). Sökes t. ex. punkt. Op, är i form..d r:p (=D. at.) gitven, ikaså.d h, Az., och cp, hvarför.d}, kan bestämmas. På samma sätt ifa man söker Om;.d}, = D. ong är nu bekant och.d r:p kan sökas. Sökes den sannoika punkten, erhåes först i form. 3 värdet på Ah + dh, därefter dh = (.dh + dh) -.dh och sutigen drp och d), antingen genom vanig bestickräkning eer medest ösning af form. 2 genom inpassning, på sätt senare ska visas. Uträkningen af formerna kan ske med tihjäp af besticktabeer eer andra rätvinkiga triangetabeer, men den bekvämaste ösningen erhåes på grafisk väg, och använda vi för detta ändamå prof. E. Stiick's deviationsdiagram jämte en skaa öfver at- och ong-minuter hämtad från undertecknads naut. tabeer. Det Stuckska diagrammet (se denna tidskrift för 1909,. sid. 259) innehåer som bekant en grafisk ösning af dev. formen: o= C. cos ('+B. sin ( '. Om man i stäet för o sätter.d h, d h eer.d h + d h; i stäet för C.d r:p, d r:p eer D. at; i stäet för B.d},. cos r:p, d),. cos r:p eer D. on g. cos r:p samt inför Az. i stäet för ( 1 så framgår tydigt, att ofvan uttagna tre former kunna grafiskt ösas på samma sätt som deviationsformen. Här bifogade diagram innefattas inom tv änne axar, Y och X-axarne - den utanför axarne iggande deen af diagrammet tages att börja med icke i bruk - ; genom 00-in jen är diagrammet deat i en öfre, positiv de och en nedre,. negativ de. ParaHet med axarne äro Az. ordinator uppdragna för war annan grad. Afsättningen sker från 00-in- j en uppåt eer nedåt; d f(, d r:p och D. at. afsättas på Y -axen; d}, cos r:p, d}, cos r:p och D. on g. cos r:p på X-axen samt Ah och d h på en ordinata, h vars Az. är ika med den ifrågavarande. F ör att prötva diagrammet tiämpa vi det direkt på fig. 2, där vi antaga x och y vara bekanta och söka dh. x, 5 enh., afsättes på X-axen; y, 4 enh., afsättes på Y-axen; de erhåna punkterna förenas med en rät inje. Afståndet från denna inje ti 00-injen uppmätt utefter en Az. ordinata (Az. omkr. 31 ) utgör 6 enheter, hviket öh"erensstämmer med d h. Produkten.d h. cos r:p o. s. v. kan uttagas på det Stöckska diagrammet, men är det bekvämare att bruka en särskid at.- och ong.-skaa. Användningen af denna torde icke närmare behöfva förkaras. Diagrammens bruk vid höjdens återtörande ti besticket framgår af nedanstående exempe. Ex.. Antag tab.-punktens at = N 42 O', ong = W 36 28'; d h= + 14'; himmeskroppens Az. = S 40 O; bestickes Jat. = N ong. W 36 10'. Sök punkterna Op, Om och Os. Op finnes såunda (se diagr.) Afsätt 42 O' ' = 15' på Y-axen, fås a; afsätt Ah = 14 1 på en Az.-ordinator = 40, fås b; drag en rät inje genom a och b, fås c; tag sutigen det afskurna stycket af X axen, uppmätt från 00-injen, och afsätt på ong-skaan från 42 och uppåt, så fås.d),= Skärningsp. ong =W 36 28' =Long W 36 22'.6. Om bestämmes på föjande sätt: Afsätt 36 28' - 36 O'= 18', sedan afståndet först uppmäts på ong.-skaan, på X-axe, fås d; afsätt.d h på samma sätt som nyss, fås b; drag en rät inje genom d och b, fås e; uppmät sutigen den afskurna deen af Y -axen, så erhåesd!f= 7'. :. Skärningspunktens at. =N 42 O' - 7' =Lat. N 41 53'.

24 -32 - Att finna dh och sannoika punkten. Bestäm punkterna a, b och d på sätt nyss är visat; drag en rät inje genom a och d; uppmät afståndet bf, så är detta =dh=6'.o. (fg=dh + dh; bg=.ch.. bf=fg - bg = (i h + dh) - ih = dh = 6'.0). Lat. och ong. för den sannoika punkten bestämmes därefter genom vanig b estickräkning. En ungefärig bestämning af at. och ong. för punkten O s utan användning af besticktabeer kan göras på föjnce sätt. I triangen mean B och O s, Hg. 2, fås: d rp: e X cos rp:::::;: : tan. Az. Afsättes nu det nyss erhåna \'ärdet på db från 00-injen, Yi antaga från g nedåt ti h, samt en inja ägges genom b, så att een afskurna deen af Y -axen : ti een afskurna deen af X -axen = : tan. Az., i detta fa som : O,s (se tangentvärdena utsatta vid ong. s aan), bestämma de afskurna dearne storeken af drp och -e. cos rp. Inpassningen sker efter ögonmått, h varvic det ät ämpigt att åta d rp infaa med ett jämnt min utta, h är t. ex. 5'. Man erhåer d rp = 5', d}, = 5' (d}, cos ffj = 3,5).. O s at. = N 41 50', Os ong. = W 36 15'. Någon fut exakt bestämning at den sannoika punkten kan naturigtvis icke erhåas på detta sätt; den punkt som fås igger emeertid på ortinjen samt kan anses vara af samma värde som den sannoika punkten förutsatt att bestämningen ej skett at för mycket på måfå. Det återstår att bestämma tecken och namn för de sökta kvantiteterna. Härvid kan en amän rege uppstäas, som äfven gäer, då diagrammet arwänces vid finnande af tvännc ortinjers skärningspunkt. Vid afsättningen iakttages fö j ande: + i h afsättes från 00-injen uppåt, - i h från samma inje nedåt; ch, uppmätt från injen afd uppåt mot punkte.n b, afsbittes från 00-injen uppåt; uppmätt nedåt (som i förevarande fa) från 00-injen nedåt. I fråga om afsättningen af kyantiteterna D. at. och D. ong, så eftertänker man i hviken riktning bestickpunkten igger i förhåande ti tabe punkten; öfverensstämmer denna riktning med azimuten (som i fö revarande fa), atsättas båda kvantiteterna uppåt; skue däremot riktningen från tabepunkten ti bestickpunkten vara sådan, att endera D. at. och D. ong. ha motsatt namn ti a z im u ten, afsättes den ene. eer båda nedåt. I fråga om uppmätningen gäer, att de sökta at. och ong. rätteserna (i(!, i J., d rp eer d,) få samma namn som azi muten i fa de uppmätas uppåt, m en motsat namn i fa de uppmätas nedåt. I exempet äro d rp och d}, b åda uppmätta nedåt, erhåa atså motsatt namn ti azimuten; waraf d tp = N 5', d).= W 5 1 Den benämning, de uppmätta kvantiteterna såunda erhåit, gäer vid deras fogande ti besickpunkten eer, i fråga om i rp och i X, ti tabepunkten. Lägges en inja genom b och öfverens med 14' eer 16' på ömse sidor om a samt afståncet på X-axen från injakanten ti punkten c uppmätes på ong.-skaan, erhåes feet i ong. som svarar emot ' fe i at. Man kan äfven ägga injakanten genom g och 1 1, eer om bestämningen ska göras särdees noggrann, genom g och O' på Y -axen, då afskärningen på X-axe räknat från 00-injen och uppmätt på ong. -sk aan, bir ika med nyss nämnda kvantitet. På anaogt sätt fi nnes feet i at. som svarar mot ' fe i ong. Sntigen kan man Inna feet i at. eer ong. som svarar emot ' fe i höjden genom att ägga injaen ' på ena eer andra sidan om punkten b eer g. Ex. 2. Sök at. och ong. fö r punkterna Op, Om och Os beägna på förut uträknade ortinje för stjärnan Adebaran. Man erhåer: O p on g = W 4 28'.3; O m at = N 49 9' ; Os at= N 49 11', Os ong = W (e ffj tagen på närmaste he minut). Afsättningen och uppmätningen sker bekvämast m edest en passare och en genomskinig inja eer transportör; några injer i diagrammet behöfva i amänhet icke uppdragas. Hinner icke diagrammet ti, hafveras kvantiteten vid afsättningen och fördubbas vid eer efter uppmätningen. 4. Bestämmande af tuänne ortinjers skärningspunkt. Sh.1ck's diagram kan användas äfven för ösning af detta pro- Tidsk1 ift i Sjöväsendet. 3