Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -

Relevanta dokument
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Mellanbygdens vattenrådsområde

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Grundvattenförekomster i VRO 10

Fyrkantens vattensrådsområde

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Vattenförvaltning. Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län

Samverkan och samråd

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Vad påverkar god vattenstatus?

Hållan - SE

Renare marks vårmöte 2010

Miljökvalitetsnormer och undantag

Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm

UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2

Referensgruppsmöte JordSkog

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll. Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Kunskapsunderlag för delområde

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten

Ny statusklassning Sven Svensson

SE SE

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING

Kunskapsunderlag för delområde

Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Meddelande nr 2013:10. Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som miljömålsindikatorer

Kalmar läns författningssamling

Kunskapsunderlag för delområde

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Innehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1

Anneli Sedin Länsstyrelsen i Västerbotten

Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

9. Grundvatten av god kvalitet

Kunskapsunderlag för delområde

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Åtgärder för god vattenstatus

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Bedömning av tillståndet i Bottenviken kustvatten

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Norrbottens läns författningssamling

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Enligt sändlista Handläggare

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Åtgärdsförslag för Gotlands huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Innehåll. Vad är en vattenplan? Syfte och nytta Utgångspunkter Varför en vattenplan? Omfattning Hur ser planen ut? Användning Sammanfattning

Utkom från trycket den xx december beslutade den XX december 2018 (Dnr: XX)

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU

FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM. Tornedalens vattenparlamentsområde - VRO 1. Torneälvens huvudavrinningsområde på den svenska sidan

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven

VA-översikt, Rättviks kommun Bilaga 1

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Transkript:

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -

Skellefteälvens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning Hydromorfologi (dammar, markanvändning mm) Förorenande ämnen (kända hotspots ) Resultat: 27% bedöms ha status < god Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Verifiera resultatet Stämmer bilden med verkligheten? Hög status? Dålig status? God status? Befintliga miljöövervakningsdata Kompletterande provtagningar, fältinventeringar Samverkan, kompletterande information från VRO Kända problem, som t ex övergödda sjöar, genomförda restaureringar mm

Ekologisk status i Skellefteälvens vattenrådsområde 33% av vattnen har status < god Många kraftverksdammar och gruvor Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Näringsbelastning 250 vatten i distriktet misstänkt påverkade Verifieras med befintliga data och/eller provtagning Punktkällor Obetydlig påverkan - hög status Liten påverkan - god status Betydande påverkan - måttlig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Näringsbelastning Misstänkt övergödda, främst i kustnära jordbrukstrakter: Skråmträsket, Bjurlidsträsket jordbruk, enskilda avlopp Norsjön-Vajsjön dagvatten Gallejaurmagasinet fiskodling Finnforsån jordbruk, enskilda avlopp Obetydlig påverkan - hög status Liten påverkan - god status Betydande påverkan - måttlig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Försurning 240 förekomster i riskzonen 2015 Verifiera med existerande data och/eller provtagning Obetydlig påverkan - hög status Liten påverkan - god status Betydande påverkan - måttlig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Försurning prognos 2015 Riskområden i fjällen och vid Abborrträsk: troligen naturligt surt, ska verifieras Ej risk Risk Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Försurning - nuläge Obetydlig påverkan - hög status Liten påverkan - god status Betydande påverkan - måttlig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Försurning nuläge + kalkning Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Hydromorfologi 1. Rensning, rätning Andel rensning/rätning Måttlig status om >25% av sträckan användes som flottningsled Obetydlig påverkan - hög status Liten påverkan eller restaurering gjord - god status Betydande påverkan - måttlig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Hydromorfologi 1. Rensning, rätning Ser ni något som inte stämmer? Missade flottleder eller restaureringar som inte kommit med? Obetydlig påverkan - hög status Liten påverkan eller restaurering gjord - god status Betydande påverkan - måttlig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Hydromorfologi 2. Vandringshinder, fragmentering Definitiva/partiella hinder (dammar, vägtrummor) för öring Sämre än god status om hinder finns i eller närmast nedströms Vandringshinder Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Hydromorfologi 2. Vandringshinder, fragmentering Stora dammar i huvudfåran. Även hindrande dammar och trummor i biflöden (ca 75 st). Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Hydromorfologi 3. Markanvändning Markanvändning i avrinningsområdet Andel åkermark, hyggen, bebyggd/anlagd mark Två metoder/nivåer: delavrinningsområde, närmiljö < 10% - hög status 10-20% - god status 20-40% - måttlig status 40-60% - otillfredsställande status >60% - dålig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Hydromorfologi 3. Markanvändning i delavrinningsområdet Ökande andelar artificiell mark (åkermark, hyggen, bebyggd/anlagd mark ) mot kusten < 10% - hög status 10-20% - god status 20-40% - måttlig status 40-60% - otillfredsställande status >60% - dålig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Hydromorfologi Sammanfattning Rätning/rensning Markanvändning Vägvattenövergångar Vandringshinder Flödesförändringar Parametrarna vägs samman i två steg till en klassning Verifiera med fältinventering (biotopkartering) Måttlig status (Diken expertbedömning)

Förorenande ämnen: metaller, prioämnen etc Kända hotspots eller at risk pga förorenad mark eller miljöfarliga verksamheter Verifieras med befintliga data och/eller provtagning Måttlig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Förorenande ämnen: metaller, prioämnen etc Laisvallsgruvan efterbehandling påbörjad Vågträskbäcken Adakgruvan Skäppträskån Rackejaurgruvan, Näslidengruvan Brubäcken, Klintforsån Boliden Skellefteälven vid Skellefteå stad Scharins industriområde Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI

Ekologisk status sammanvägning Sammanvägd klassning av modellresultat och expertbedömning Näringsbelastning Försurning Hydromorfologi Förorenande ämnen (Främmande arter) (Diken) Sämst avgör! Kompletterande provtagning i

Jämförelser Andel vatten med sämre status än god (%) 40 30 Skellefteälvens VRO Alla VRO i distriktet 20 10 0 ekologisk status kontinuitet morfologi övergödning försurning förorenande ämnen

Jämförelser Antal VFK med ekologisk status sämre än god Byskeälvens VRO Skellefteälvens VRO Mellanbygdens VRO Ume-Vindelälvens VRO Södra Västerbottens VRO

Grundvattenförekomster Vad är en grundvattenförekomst? Grundvattenmagasin med uttag >10 m 3 /dygn eller som försörjer >50 personer nu eller i framtiden eller som riskerar påverka anslutande ytvattenförekomst Grundvattenförekomst vilka typer finns definierade? Sand och grusavlagringar generell avgränsning (jordart) Sedimentärt berg inga i Västerbotten Kristallin berggrund- inga i Västerbotten Morän och övrigt berg ännu ej avgränsade Mänsklig påverkan Kemisk: Förorenande ämnen Metaller och organiska miljögifter Fysisk: Förändrad morfologi, t ex grusuttag ur åsar Förändrad grundvattennivå

Hur bedöms god status för grundvatten? God kvantitativ status (grundvattennivå) Ej större uttag än återfyllnad Ingen negativ påverkan på ytvatten eller ekosystem Underlag för klassning: I nuläget en preliminär bedömning som SGU gjort God kemisk status Inga effekter av saltvatteninträngning Tröskelvärden och miljökvalitetsnormer klaras Ingen ökning av koncentrationer av föroreningar Ingen negativ påverkan på ytvatten eller ekosystem Underlag för klassning: Analysresultat kopplade till grundvattenförekomster i DGV Analysresultat som vi tidigare samlat in från kommuner

Allmänna grundvattenfrågor Kemisk status Kunskapsbrist om grundvattnets kemiska status, speciellt metaller och miljögifter Lokala problem i bergborrade brunnar med arsenik och radon Idag är det inget krav på råvattenanalys i allmänna täkter Kvantitativ status Den kvantitativa statusen är i allmänhet god, det bildas betydligt mer grundvatten än vad som tas ut Framtida problem i utvecklingsområden i fjällregionen Skyddsområden och föreskrifter Många vattentäkter i landet saknar helt skyddsområde eller har gamla skyddsområden som inte är relevant avgränsade och/eller där föreskrifterna bör ses över Även framtida tänkbara vattentäkter behöver skydd

Kemisk grundvattenstatus (preliminär) Baseras på: Nitrat: gränsv 50 mg/l Klorid: gränsv 100 mg/l Sulfat: gränsv 100 mg/l Status God Uppnår ej god Bekämpningsmedel: Gränsv 0,1 µg/l eller summa enskilda ämnen 0,5 µg/l Underlag från: Mätdata (10 provpunkter i VRO8) God kemisk status i alla Preliminärt sätts kemistatus god även där data saknas Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SGU

Grundvattenstatus 2015 (preliminär) Risk att god status ej uppnås 2015 bedöms preliminärt genom påverkansanalys: Riskbedömning, poängsättning av befintliga grundvattenförekomster utifrån markanvändning, väg/järnväg, MIFO-objekt, A- och B-anläggningar, enskilda avlopp Risken bedöms även genom kemidata där sådan är tillgänglig Ca 5 st grundvattenförekomster i distriktet klassas som potentiellt stor risk Låg potentiell risk Måttlig potentiell risk Stor potentiell risk Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SGU

Grundvattenstatus 2015 (preliminär bedömning) Resultat VRO8: Inga grundvattenförekomster at risk utifrån påverkansanalys Inga grundvattenförekomster at risk utifrån kemidata Övriga riskområden Efter vår kunskap om MIFO-objekt, A- och B-anläggningar samt SGU s modellering av arsenik i morän har vi definierat ett antal övriga riskområden. Det kan gälla både sand- och grusavlagringar och områden med vattentäkter i morän/berg. Gruvor och deponier, avloppsreningsverk. Arsenik, radon i bergborrade brunnar. Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SGU

Verifiera resultatet (grundvatten) Stämmer bilden med verkligheten? God kemisk status? God kvantitav status? At risk 2015? Uppnår ej god status? Mer råvattendata från kommunerna Samverkan, kompletterande information från VRO angående kända problem med grundvattnets kemiska eller kvantitativa status Kompletterande provtagningar i potentiella riskområden (metaller, prioämnen)

Kustvatten Preliminär bedömning av ekologisk status Status Fyra kustvattenförekomster som får under god status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Bottenfauna orsakar utfallet i Kallholmsviken. I övriga vattenförekomster är orsaken förorenande ämnen Bakgrundskartor från SMHI

Sammanvägning ekologisk status - kust Biologiska faktorer väger tyngst men finns inget annat används fysikaliskt-kemiska faktorer och ibland endast modellerade värden Kvalitetsfaktor Ekologisk status Växtplankton Bottenfauna Makrovegetation Sämst avgör! Allmänna förhållanden Förorenande ämnen

Verifiera resultatet (kustvatten) Stämmer bilden med verkligheten? Hög status? Dålig status? God status? Studier i misstänkt övergödda områden Undersökningar i utpekade riskområden Samverkan, kompletterande information från VRO

Kustvatten - Växtplankton Baseras på: Klorofyll a Biovolym Underlag från: Mätdata Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Bakgrundskartor från SMHI

Kustvatten - Bottenfauna Bedöms m.h.a. ett index som baseras på: Antal arter Antal individer Arternas känslighet Underlag från mätdata Vitmärlekrasch Expertbedömning! tas inte med i bedömningen av ekologisk status med två undantag Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Bakgrundskartor från SMHI

Kustvatten - Allmänna förhållanden Baseras på: Näringsämnen Syrebalans Siktdjup Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Underlag från: HOME Vatten modell Mätdata (1-3 vattenförekomster) Bakgrundskartor från SMHI

Kustvatten Förorenande ämnen Ska egentligen jämföra halter i vattenfasen med uppsatta riktvärden. Status Uppnår god Uppnår inte god Brist på mätningar i vattenfas Expertbedömning utifrån: - Påverkan - Olika miljögiftsstudier Bakgrundskartor från SMHI