EKONOMI- OCH VERKSAMHETSPLAN - MED BUDGET FÖR Enligt beslut i kommunfullmäktige -11-27 203 20 15 LUNDS KOMMUNS EKONOMI- OCH VERKSAMHETSPLAN - MED BUDGET. LUNDS KOMMUNS VERKSAMHETER SKA VARA JÄMSTÄLLDA, FRIA FRÅN DISKRIMINERING OCH SE ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE OAVSETT ÅLDER, KÖN, ETNICITET, SEXUELL LÄGGNING ELLER ANDRA EGENSKAPER. MÅNGFALD ÄR EN STYRKA SOM VI SKA TA TILLVARA PÅ.
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Vision Övergripande mål och strategier Omvärld Framtidens Lund Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Ekonomiska förutsättningar Resultat- och finansieringsbudget Driftramar Investeringsramar Nämndernas uppdrag och fullmäktigemål Politisk ledning Kommunstyrelsen Servicenämnden Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Vård- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Barn- och skolnämnderna Barn- och skolnämnd Lunds stad Barn- och skolnämnd Lund öster Finansiering Renhållningsstyrelsen BILAGOR Direkt skolpeng 06 08 09 09 12 16 18 25 26 26 28 31 34 37 39 42 44 47 51 55 58 61 65 69 73 74 75
04 / LUND (EVP)
KOMMUNENS SAMLADE VERKSAMHET EKONOMI- OCH VERKSAMHETSPLAN - MED BUDGET 05
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET LUND - FANTASTISKA MÖJLIGHETER OCH STORA UTMANINGAR Lund är en kommun med mycket goda förutsättningar! En engagerad och välutbildad befolkning, ett ledande universitet, ett sprudlande kulturliv och ett starkt näringsliv är några av de utgångspunkter som beskriver vår kommuns goda utgångsläge. Men samtidigt står Lund precis som så många andra kommuner inför stora utmaningar. Hur kan vi stärka skolan så att alla barn, oavsett förutsättningar, får en bra start i livet? Med vilka åtgärder utvecklar vi äldreomsorgen så att alla får en rik och värdig ålderdom? På vilket sätt skapar vi förutsättningar för ett ännu starkare kulturliv? Vad kan vi göra för att öka bostadsbyggandet så att alla har möjlighet till en god bostad? Och hur ställer vi om till en verkligt hållbar utveckling, som ger kommande generationer bästa möjliga förutsättningar att verka och förverkliga sina drömmar? Vad gör vi för att göra Lund till platsen där framtidens jobb skapas i en hårdnande internationell konkurrens? Genom omprioriteringar och riktade satsningar tar budgeten för fasta på dessa och andra utmaningar. AKTIV NÄRINGSPOLITIK FÖR FLER JOBB Lund har ett starkt näringsliv och mängder av framgångsrika företag. Men Lund har också drabbats av flera dystra besked i form av nedläggningar och företag som lämnat kommunen. Det finns därför anledning att nu utveckla vårt företagsklimat ytterligare. Genom tätare dialog och samverkan med näringslivet kan vi främja såväl etableringen av nya företag som utvecklandet av befintliga. Under kommer kommunen att ta initiativ till ett särskilt näringslivsråd för att intensifiera detta arbete ytterligare. Lund ska också vara en tydlig röst för en aktivare nationell innovations-, utbildnings- och näringspolitik. Men även på lokal nivå behöver kommunens näringspolitik vässas och förstärkas. EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Som medarbetare i Lunds kommun har man rätt till goda förutsättningar i sitt arbete. Inte minst kräver det en bra arbetsmiljö, ett stort inflytande, en konkurrenskraftig lön och ett engagerat och utvecklande ledarskap. Under kommer kommunen i samverken med de fackliga organisationerna inleda arbetet med att utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor. Men även ledarskapet i kommunens verksamheter ska förbättras inom jämställdhetsområdet. Riktade satsningar för att avskaffa delade turer kommer också att genomföras. LUND VÄXER OCH UTVECKLAS Lund är en kommun som växer. Det senaste året tillkom 1 300 fler Lundabor. Vi rankas stadigt som en av Sveriges bästa boendekommuner i tidningen Fokus Detta är glädjande, men ställer också ökade krav på investeringar i bostäder, skolor, teknisk infrastruktur med mera. Bostadsbristen är ett stort och växande problem inte bara i Lund utan i de flesta större svenska kommuner. I Lund måste vi möta bostadskrisen med hög planberedskap och med ett aktivt allmännyttigt bostadsföretag. Nu ökar vi ambitionerna i bostadsbyggandet till upp mot 1 200 nya bostäder per år. Det kräver en tydlig strategi, inte minst vad gäller förtätningar. Lunds kommun har redan en planberedskap på över 3 000 bostäder. Tillsammans med ökade ambitioner i den kommande planeringen ger det oss bra förutsättningar när byggkonjunkturen vänder. TA VARA PÅ KOMPETENS Kreativitet, entreprenörsanda och humor. Det är egenskaper som präglar vår skånska kunskaps- och universitetsstad. Med somarens succéartade lundakarneval i färskt minne är vi nog många som kan vittna om den uppfinningsrikedom och den sammarbetsanda som finns inte minst inom studentlivet i Lund. Men den kompetens och kreativitet som finns inom Lunds ideella sektor måste få bättre möjligheter att utveckla staden. För att kunna ta tillvara den fulla potential som finns i Lund måste kommunen bli en aktivare samaverkanspartner. 06 / LUND (EVP)
Vi ska utveckla samarbetet med Lunds universitet och den samlade akademiska kompetens som finns inom lärosätet. Kommunens förvaltningar och verksamheter kan hitta innovativa och kreativa metoder för att dra nytta av universitets kompetens. Sammarbetet med Region Skåne och närliggande kommuner, inte minst Malmö, kring viktiga utvecklingsfrågor kommer också att stärkas. I Lunds skolor och förskolor ska verksamhetet ges bättre förutsättningar. Därför ställs stora förhoppningar till kommande statsbidrag. Insatser ska ske i tidiga skeden och likvärdiga villkor ska råda. Alla skolor ska vara bra skolor, oavsett elevens förutsättningar eller bakgrund. För att stödja och följa utvecklingsarbetet kommer en Kunskapskommission inrättas med medverkan från bland annat lärarorganisationerna och forskningen. NYSTART FÖR UTVECKLINGEN AV LUNDS STADS- KÄRNA Lunds stadskärna har under flera år haft en bristande utveckling. Men nu kommer kommunen att tillsammans med andra att nystarta för utvecklingsarbetet av centrum. I det arbetet kommer kommunen aktivt att samverka med handlare, restauratörer, fastighetsägare, kulturutövare, entreprenörer och andra lundabor. Stadskärnan ska bli både grönare, säkrare och rikare på upplevelser. Förutsättningarna för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer ska stärkas. OFFENSIV KLIMATPOLITIK Lund har lång tradition av ett aktivt och framgångsrikt klimat- och miljöarbete. Ett arbete som vi nu ytterligare stärker. Med de strategiska miljö- och hälsofrågorna samordnade under kommunstyrelsen skapar vi en helhetssyn och framhäver miljöfrågornas strategiska betydelse. Under kommer vi gå vidare och ytterligare utveckla kommunens miljöstretagiska kompetens. Lunds kommun ska bedriva ett målinriktat och systematiskt hållbarhetsarbete och leda utvecklingen för hållbar omställning. Det pågående utvecklingsarbetet av LundMats III kommer att innebära att Lund kan ta ytterligare steg framåt i arbetet med att göra kommunens transporter mer hållbara. Uppdateringen av LundaEko II, programmet för ekologiskt hållbar utveckling kommer innebära konkreta åtgärder för att uppnå kommunens ambitiösa klimat- och miljömål. Anders Almgren (S) Kommunstyrelsens ordförande LUND SLUTAR INTE VID STADSGRÄNSEN Lund är stad, men även landsbygd. De östra kommundelarna glöms ibland bort i fråga om investeringar, politiska initiativ och satsningar. För att Lunds kommun ska kunna fortsätta att växa samtidigt som vi skyddar värdefull åkermark måste befolkningsökningen i större utsträckning ske även i de östra kommundelarna. Det ställer stora krav på bostadsbyggande och service. Inte minst en högkvalitativ och lättillgänglig kollektivtrafik. EKONOMI- OCH VERKSAMHETSPLAN - MED BUDGET 07
VISIONEN FÖR LUNDS KOMMUN BESKRIVER BILDEN AV ETT FRAM- TIDA ÖNSKVÄRT TILLSTÅND OCH SKA VARA UTGÅNGSPUNKTEN FÖR ALLA VERKSAMHETER. I Lund finns naturliga mötesplatser för en levande dialog med delaktighet och påverkan. Servicen är av god kvalitet, lättillgänglig och flexibel för att passa skiftande behov. Genom ökad samverkan mellan kommunen och andra aktörer i regionen, nationellt och internationellt, skapas förutsättningar för en attraktiv region. I mötet mellan idéer och handlingskraft skapas framtidens Lund. Här kan du vara dig själv och utvecklas tillsammans med andra. Lund har en hållbar utveckling med balanserad tillväxt. Vi är kända för vårt effektiva transportsystem och hushållning med energi och resurser. Här finns livskvalitet med god hälsa, trivsel och frihet Utvecklingen drivs av allas engagemang och ansvar för Lund. Alla kan stå på scen men också vara publik. Idéernas Lund kännetecknas av öppenhet för nya intryck, kombinerad med humor och glädje. Här får du vara ung lite längre. Lund är en attraktiv och självklar arena. Här möts idéer, näringsliv och kultur för att berika varandra. Lund är ett ledande internationellt centrum för forskning, utbildning och företagande. Lund är en kreativ miljö, där det är lätt att starta och driva företag. Utbildningen från förskola och skola till universitet är världsledande. Lunds stadskärna är levande, lockande och lättillgänglig för alla. Staden och omlandet stödjer varandra i ömsesidig utveckling. Lund är den goda staden trygg och överblickbar, med en spännande blandning av historia och framtid. LUND IDÉERNAS STAD 08 / LUND (EVP)
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER Lund är en modern lärdomsstad med en tusenårig historia. Blandningen av spjutspetsteknologi, kulturtradition, rik natur, framgångsrika företag, starkt civilsamhälle, stadsliv och lantlig idyll gör Lund till en attraktiv kommun för boende, arbete och fritid. Ökad tillväxt i Lunds kommun och i Sverige är det absolut viktigaste för att ge stabilitet och möjlighet till en god kommunal ekonomi med miljömässiga och sociala hänsyn. Det är därför en av de viktigaste uppgifterna för Lunds politiker att arbeta för en god lokal och regional tillväxt. Grundläggande är att skapa förutsättningar för fler företag att etablera sig i kommunens olika delar liksom möjligheterna att stanna kvar och utvecklas för redan etablerade. Lunds kommun ska erbjuda service av hög kvalitet som är anpassad till lundabornas behov. Skattepengarna ska användas effektivt, det vill säga ge mesta möjliga nytta för pengarna. Alla nämnder och styrelsers verksamheter ska vara serviceinriktade och ha en hög grad av medborgarinflytande vilket bland annat betyder: en god och individanpassad vård- och omsorg, en förskola med kvalitet i såväl omsorg som pedagogik, ett gynnsamt klimat för lärande, de bästa skolorna med kompetenta lärare och individanpassad undervisning och en god personalpolitik, som främjar trivsel och arbetsprestationer och ökar möjligheterna för Lund att vara en attraktiv arbetsgivare. Alla nämnder och styrelser ska bidra till en ökad ekonomisk och miljömässigt hållbar tillväxt bland annat genom: att i dialog med företagen skapa goda förhållanden för att utveckla näringslivsklimatet i Lund, att i samverkan med olika aktörer vara motorn för tillväxt i Skåne och i Öresundsregionen för att skapa flera arbetstillfällen, att möta det globala miljöhotet, att ha en fysisk planering som gynnar miljö, trygghet och medborgarnas behov av bostäder och att samarbeta med universitetet för att gemensamt skapa förutsättningar för en bra studiemiljö för studenter samt utökade satsningar på forskning och utveckling. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL FÖR NÄMNDERNA För att säkerställa att verksamheterna arbetar i riktning mot visionen fastställer kommunfullmäktige mål för respektive nämnd och styrelse. För att följa upp och mäta dessa mål finns indikatorer. Mål och indikatorer framgår av respektive nämnd och styrelses framställning. OMVÄRLD FINANSIELL SITUATION Internationellt Sveriges kommuner och landsting, SKL, anger i augusti att tillväxten i omvärlden bedöms i år bli något starkare än 2012 och 2013. Sammanräknat beräknas BNP på Sveriges viktigaste exportmarknader växa 1,9 procent i år. Det kan jämföras med en genomsnittlig årlig tillväxt på 2,5 procent under de två senaste decennierna. Under stärks den internationella konjunkturen något. Exportvägd tillväxt beräknas då öka med 2,3 procent. Nationellt Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. 2013 avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svag. BNP:s ökning mellan 4:e kvartalet 2013 och 2:a kvartalet i år uppgick enligt preliminära uppgifter till endast 0,1 procent. Utvecklingen på olika delområden har varit splittrad. Produktionen i byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har vuxit snabbt samtidigt som svag export bidragit till att industriproduktionen backat ytterligare. Jämfört med första halvåret 2013 har BNP första halvåret ökat med 1,9 procent. Samtidigt har antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökat med hela 1,6 procent. Det innebär att produktionsökningen till mycket stor del kommit till stånd genom ökad sysselsättning och endast till liten del genom ökad produktivitet. I delar av ekonomin har produktiviteten, enligt nationalräkenskapernas preliminära beräkningar, till och med minskat. I den privata tjänstesektorn (exkl. finans och fastigheter) som svarar för närmare hälften av alla arbetstillfällen har antalet arbetade timmar ökat med 2,1 procent trots att produktionen enbart ökat med 1,8 procent. Produktiviteten, enligt nationalräkenskaperna, har med andra ord minskat i denna del av ekonomin. Kommunsektorn Trots skatteunderlagets starka utveckling får både kommuner och landsting svårt att få tillräckligt bra resultat de närmaste åren. Det hänger ihop med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. Återbetalade premier från AFA Försäkring på nära 8 miljarder kronor gav en kraftig förstärkning av kommunernas resultat 2013. Det förklarar varför resultat beräknas falla från dryga 15 miljarder 2013 till 6 miljarder i år. Resultatet motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag och kommer att innebära att betydligt fler kommuner än tidigare redovisar underskott i år. I år och nästa år väntas upp mot 70 80 kommuner inte klara balans i sin ekonomi, jämfört med 20 30 de senaste två åren. EKONOMI- OCH VERKSAMHETSPLAN - MED BUDGET 09
De behov som följer av befolkningsförändringar växer allt snabbare i kommunerna. Från att under senaste tioårsperioden ha motsvarat en kostnadsökning på ungefär en halv procent per år ökar de nu till drygt en procent per år. Till följd av en bra utveckling av skatteunderlaget klarar kommunerna kostnadsökningar som motsvarar behoven som följer av ökad befolkning. Medelskattesatsen förväntas bli oförändrad nästa år. Trots detta kommer ett antal kommuner att behöva höja skatten medan ett fåtal kommuner sänker den. Det höga kostnadstrycket gör att resultaten inte förbättras trots den goda utvecklingen av skatteunderlaget. Kommunalekonomisk utjämning Syftet med utjämningsystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet för att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på strukturella skillnader. Utjämningssystemet består av delarna: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och regelringsbidrag/-avgift. Därutöver finns ett utjämningsystem för LSS-kostnader. Den fastighetsavgift som infördes 2008 tillfaller också kommunerna. Alla bidragen beräknas med ett belopp per invånare. Från och med införs de av Riksdagen beslutade förändringarna i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Den nya utjämningsmodellen innebär att 65 kommuner får en negativ förändring jämfört med den gamla modellen. 24 av dessa får en negativ förändring på över 500 kronor per invånare. Förändringarna slår hårt mot Lund som är den kommun som förlorar mest i kronor per invånare med en ökad avgift i kostnadsutjämningen med cirka 1 200 kronor per invånare, totalt cirka 136 miljoner kronor. De största förändringarna är en effekt av förändrade beräkningsfaktorer inom förskoleversamheten och individ- och familjeomsorgen. För att mildra effekterna för de kommuner som får ett stort negativt utfall fasas förändringarna in under - för att få fullt genomslag 2018. Detta hanteras genom ett så kallat införandebidrag. Avtrappningen av införandebidraget med cirka 30 miljoner kronor per år är en viktig faktor för Lunds komun att ta hänsyn till i den ekonomiska planeringen framöver. på ungefär samma nivå. Från och framåt förväntas befolkningsökningen variera mellan 1,4 och 1,6 procent per år. Befolkningsökningen från och framåt är beroende av bostadsbyggandet. förväntas Lunds befolkning vara drygt 120 000 invånare och 2023 förväntas Lund vara fler än 130 000 invånare. Antal 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Prognos årlig befolkningstillväxt, antal 2013-2023 2013 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Det är framför allt tre åldersgrupper som förväntas öka under den kommande tioårsperioden. Åldersgruppen 0-18 år ökar på grund av ökat fördelsetal och ökat bostadsbyggande. Åldergruppen 30-35 förväntas öka som en följd av ökat bostadsbyggande och åldersgruppen 70-80 ökar markant då de stora födelsekullarna från 1940-talet når denna ålder. Befolkningsutvecklingen i dessa åldersgrupper medför ökade kostnader i verksamheterna förskola, skola och äldreomsorg. Under perioden - är det framförallt åldersgruppen inom grundskolan som ökar. Antal 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 Befolkningsutveckling Lunds kommun 2013 och 2023, per åldersklass 2013 2023 År BEFOLKNING Befolkningen i Lund förväntas uppgå till cirka 115 600 personer vid slutet av. Det är en ökning med 1 305 invånare (1,1 procent). Befolkningsökningen beräknas vara 1 000 500 0 1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 71 76 81 86 91 96 101 Ålder 010 / LUND (EVP)
Antal 14 000 Befolkningsprognos i åldersgrupper barn och äldre, 2013-2 500 Befolkningsökning och bostadsbyggande i Lunds kommun 2000-2013. Källa: SCB. 12 000 10 000 8 000 2 000 1 500 Bostadsbyggande Befolkningsökning 6 000 4 000 2 000 1 000 500 299 293 313 290 462 1 029 833 616 563 259 411 583 735 566 0 2013 År 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 År 0-5 år 6-15 år 16-18 år 75< år Utbildningsnivå Lunds kommun har näst högst andel av befolkningen (25-64 år) som är högutbildade (minst treårig eftergymnasial utbildning) av Sveriges kommuner. 51,3 procent av Lunds befolkning är högutbildade. Genomsnitt för riket är 23,6 procent. Det är endast Danderyds kommun som har en större andel, 55,3 procent. Utländsk bakgrund En tredjedel av Lunds befolkning har utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund menas personer som är födda i utlandet eller födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar. Den största andelen av Lunds befolkning med utländsk bakgrund finns i åldersklassen 25-34 år, 42 procent, och minsta andelen i åldersklassen 65 år och äldre, 15 procent. Över 33 procent av barnen i åldersklassen 0-15 år har utländsk bakgrund. Totalt finns 170 nationaliteter representerade i Lund (avser födelseland). BOSTADSBYGGANDE Behovet av bostäder i Lund är fortsatt stort. Målsättningen är att det ska byggas 900 lägenheter årligen för att kunna möta efterfrågan. Det färdigställdes 566 och påbörjades 626 bostäder i Lund under 2013. Tre fjärdelar av bostadsbyggandet 2013 var lägenheter i flerbostadshus och studentboende. Under 2013 upprättades detaljplaner som gör det möjligt att bygga 1 225 nya bostäder. Målsättningen under planperioden är att fortsätta upprätta detaljplaner i den omfattning som krävs för att det ska kunna byggas 900 bostäder per år. Befolkningsökningen har under 2000-talet inte varit avhängig av bostadsbyggandet, se figur uppe till höger. ARBETSMARKNAD Lediga platser En indikator på arbetsmarknaden är antalet lediga platser som anmäls till arbetsförmedlingen. Den ger en indikation på vart konjunkturen är på väg. Antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingen i Lund har ökat de senaste åren och trenden ser ut att hålla i sig. Under 2013 anmäldes 9 920 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Lund. Det är en ökning med drygt 700 platser jämfört med samma period 2012. De fyra första månaderna har det anmälts drygt 800 platser fler än motsvarande period 2013, se figur nedan. Antal 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Antalet nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen i Lund 2012-, månadsvis. Jan Feb Maj April Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Källa: Arbetsförmedlingen 2012 2013 Månad Utvecklingen är bättre för Lund än för Skåne där antalet nyanmälda arbete minskade något 2013 jämfört med 2012. EKONOMI- OCH VERKSAMHETSPLAN - MED BUDGET 011
Andel arbetslösa Lund har en jämförelsevis låg andel arbetslösa. Under 2013 har arbetslösheten per månad pendlat mellan 1,7 och 2,8 procent. Det är i nivå med, eller något över, motsvarande månad 2012. Lund ligger klart under den genomsnittliga arbetslösheten för Skåne, som var som lägst 3,7 procent och som högst 4,4 procent 2013. Arbetslösheten i Lund har ökat något de första månaderna jämfört med föregående år. Lund har också en klart lägre arbetslöshet än riket. Sysselsatta Arbetsförmedlingens prognos pekar på att antalet sysselsatta i Skåne kommer att öka. Trots det förutspås arbetslösheten endast minska marginellt. Lund följer denna utveckling. VÄLFÄRD OCH FOLKHÄLSA Kommuninvånarnas hälsa och välbefinnande är till stor del beroende av den livsmiljö och de livsvillkor som lundaborna har. Kommunala beslut och verksamheter påverkar dessa förutsättningar i hög grad, både generellt och mer riktat till olika grupper eller personer. Den fysiska miljön runt oss påverkar hur vi trivs, hur trygga vi känner oss, hur mycket vi rör på oss och hur vår vardag underlättas. Alla kommunala verksamheter är viktiga för att ge förutsättningar för en god livsmiljö. Lokala kartläggningar visar att lundaborna generellt har det bra med goda förutsättningar för välfärd och hälsa men dessa förutsättningar fördelar sig olika mellan kvinnor och män, socioekonomiska grupper och mellan åldersgrupper. Lokalt, på strukturell samhällsnivå, handlar det om att skapa en god livsmiljö såväl fysisk som social. Lokal kartläggning tillsammans med nationella och internationella rekommendationer visar på några områden viktiga att uppmärksamma: Jämlika förutsättningar för hälsa och välbefinnande. En god start i livet för barn och unga. Hälsosamt åldrande samt WHOs strategi Skador och olyckor. Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Goda livsmiljöer som främjar delaktighet och är tillgängliga, trygga och stimulerar till en fysiskt aktiv vardag. NYA LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Nya lagar och förordningar kommer att påverka den kommunala verksamheten under planeringsperioden. Exempel på betydelsefulla beslut är: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden träder i kraft den 31 mars. Den parlamentariskt tillsatta budgetprocesskommittén gör bedömningen att en skyldighet bör införas för myndigheter att innan de beslutar föreskrifter inhämta regeringens medgivande om föreskrifterna leder till inte oväsentligt ökade kostnader för staten, kommuner eller landsting. En sådan skyldighet bör regleras i en förordning. Detta kan påverka införandet av föreskrifterna om bemanningskraven. Nuvarande Hälso- sjukvårdsavtal mellan Region Skåne och kommunerna går ut under. Ny lagstiftning gällande unga lagöverträdare föreslår nya påföljder som påverkar kommunens uppdrag. Förändring av socialtjänstlagen (SOL) och lagen om vård av unga (LVU) med ökade krav på utredning av familjehem och jourhems lämplighet och utbildning. Regeringen har föreslagit en ändring i socialtjänstlagen om fritidspeng till familjer med försörjningsstöd. Regeringen har lämnat ett lagförslag på ett förtydligat och utökat kommunalt ansvar för ungdomar under 20 år som inte genomför eller fullföljt en gymnasieutbildning (SOU 2013:13). Yrkeslegitimation för lärare kräver ett godkänt introduktionsår för att tilldelas legitimationen, endast legitimerade lärare får sätt betyg. Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för bättre vattenkvalitet, som följer av Vattendirektivet, innebär utökade arbetsuppgifter. Nya ändringar i plan- och bygglagen är föreslagna i två propositioner som lagts under våren. Om propositionerna antas av riksdagen kommer ändringarna att gälla från olika tidpunkter under. Lagförslag som föreslås träda i kraft i juli avseende fler bygglovbefriade åtgärder vid en- och tvåbostadshus. En statlig utredning kring kommunernas avfallshantering kan innebära större ansvar för samordning av kommunens avfallshantering. FRAMTIDENS LUND EKOLOGISK HÅLLBARHET Lunds kommun har ett aktivt och på många områden framgångsrikt miljöarbete men står inför en rad utmaningar, där expansionen av kommunen med en omfattande utbyggnad kanske är den största. Andra stora utmaningar är utsläppen av växthusgaser, kommande klimatförändringar till följd av växthusgaser och hoten mot den biologiska mångfalden. 012 / LUND (EVP)
Lunds mål för miljöarbetet Kommunfullmäktige har beslutat om: Mål att minska utsläppen av växthusgaser med femtio procent till 2020 jämfört med 1990 och att utsläppen ska vara nära noll 2050, Mål om fossilbränslefri kommunorganisation till 2020. Vilka dokument styr miljöarbetet: Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling (LundaEko), Översiktsplanen, kommunens styrdokument för fysisk planering, Lunds Miljöanpassade Transportsystem (LundaMaTs), Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet, Avfallsplanen Förslag till energiplan Arbete med att revidera och samordna styrdokumenten LundaEko II, energiplanen samt LundaMaTs III har genomförts. Ett nytt förslag till LundaEko har antagits av kommunstyrelsen och kommer behandlas i kommunfullmäktige under våren. Åtgärder för att nå kommunens miljömål Kommunens klimatarbete Målet att minska växthusgasutsläppen är en mycket viktig del i Lunds miljöarbete och ingår i arbetet med LundaEko. En fossilbränslefri kommunorganisation är också ett led i minskningen av växthusgaser. I den föreslagna energiplanen och LundaMaTs, har också minskningen av växthusgaser en central roll. Lunds kommun har dessutom skrivit på Eu:s Borgmästaravtal, där kommunen förbinder sig att gå längre i sina ansträngningar att minska växthusgasutsläppen än de mål som har antagits av EU. Arbetet med att ta fram klimatanpassningsplaner pågår och ingår även i LundaEkoförslaget. Arbetet med att minska växthusgasutsläppen pågår i hela kommunen. Alla kommunens nämnder och styrelser bidrar med att genomföra åtgärder exempelvis installationer av solceller och utsortering av matavfall för biogas, andelen fossila bränslen i fjärrvärmenätet minskar, stadsplaneringen görs mer klimatsmart, gång- och cykeltrafik gynnas, fastigheter renoveras och nya byggs med låg energianvändning. En sammanställning har gjorts kring pågående och planerade åtgärder för att Lund ska kunna nå målet om en halvering av växthusgasutsläppen till 2020. En förutsättning för att nå målet är att alla planerade åtgärder genomförs. Energiplan Ett förslag till energiplan med åtgärder för att nå energioch klimatmålen antogs i maj. Förslaget innebär högre krav på nämnderna, till exempel ökad byggherre-dialog för ett mer energieffektivt byggande, ett större uppföljningsansvar för energianvändande i färdigställda byggnader, och krav på mer miljöanpassade transporter. En del av åtgärderna medför initialt ökade kostnader. CITyFiED Lunds kommun driver tillsammans med bland annat Kraftringen och LKF projektet som kommer att ge stora energibesparingar och leda till betydande minskningar av klimatutsläppen i Lund. Det leder också till ett lyft för LKF:s fastighetsbestånd på Linero. Projektet finansieras huvudsakligen genom externa bidrag och löper till och med 2019. Hållbar stadsutveckling Hållbar stadsplanering är viktig för att skapa hållbara stadsmiljöer, transportsystem, resursanvändning och byggnader. Viktiga frågor är bullersanering samt förtätning för att spara på den goda jorden. Som ett led i det lokala miljömålsarbetet har identifiering och klassificering av potentiellt förorenade områden i Genarp, Stångby, Vallkärra och Torna Hällestad genomförts. Några konkreta markföroreningar som kräver omedelbara åtgärder har inte konstaterats i nämnda tätorter. Värna biologisk mångfald Kommunen arbetar systematiskt för att gynna den biologiska mångfalden i kommunen och för bevarande av hotade och sällsynta växt- och djurarter. Arbetet sker genom olika naturvårdsåtgärder, både inom särskilda projekt som i den mer löpande skötseln av kommunens naturreservat och övriga naturområden. Nya kommunala naturreservat bildas och enskilda biotoper kartläggs och skyddas. Antalet naturreservat i Lunds kommun är nu 29. Våtmarker som Klingavälsån restaureras och Lunds kommun driver och deltar i flera andra våtmarksprojekt. Våtmarksprojekten syftar till att minska miljöproblem i vattendrag, öka den biologiska mångfalden och minska övergödningen av haven. Projekten drivs ofta i samarbete med andra kommuner, myndigheter och organisationer. Avfallsminimering Kommunens arbete inom området styrs av den kommunala avfallsplanen och andra styrdokument. Det långsiktiga målet är att verka för avfallminimering. Varje lundabo slänger varje år cirka ett halvt ton avfall och returmaterial, vilket till stor del återvinns. Under 2013 samlades cirka 6 300 ton matavfall in, vilket är mer än 50 procent av potentialen. Det nationella målet för 2018 är redan uppnått med mycket god marginal. EKONOMI- OCH VERKSAMHETSPLAN - MED BUDGET 013
Hållbar konsumtion och minskad kemikaliebelastning Lunds kommun har sedan länge stimulerat hela organisationen att köpa in mer ekologiska livsmedel och är bland de främsta kommunerna i landet på detta. Lunds kommun arbetar även med att öka andelen rättvist handlade livsmedel och produkter som köps in och att ställa etiska krav där det är relevant. En utmaning för kommunen är att minska kemikalieexponeringen för barn och unga både från byggnader och från produkter. En del i detta arbete är att minska andelen miljöoch hälsoskadliga ämnen vid alla inköp och upphandlingar. Kommunens ambitioner för miljöarbetet ställer krav på nämnderna och medför i många fall att kostnaderna ökar. SOCIAL HÅLLBARHET Målet med kommunens folkhälsoarbete är att finna lokala strategier för att verka för det nationellt fastslagna folkhälsomålet. Att utveckla ett långsiktigt hållbart lokalsamhälle med god livsmiljö där jämlika förutsättningar för en god hälsa främjas. Enligt kommunfullmäktiges beslut Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun ska kommunala verksamheter verka för stödjande miljöer, säkra och trygga uppväxtvillkor, god fysisk miljö, god arbetsmiljö och trygg och säker kommun samt hälsofrämjande levnadsvanor. För att bidra till att den nationella folkhälsopolitikens mål förverkligas krävs bred samverkan mellan olika aktörer såväl inom som utom kommunen. Genom kommunens medverkan i bland annat WHOs nationella Healthy Cities nätverk sker samverkan och kunskapsutbyte kring fokusområden så som hållbart åldrande, hälsosam samhällsplanering med fokus på fysisk planering samt ekonomiskt perspektiv på folkhälsa och social hållbarhet. Tredje åldern Med tredje åldern menas personer över 60 år. Detta är en växande grupp som har förväntningar på livskvalitet och ett hälsosamt åldrande. Olika områden av den kommunala verksamheten påverkas av denna grupps behov och förväntningar. Det kan gälla boende, möjligheter till mötesplatser, fysisk aktivitet, tillgång till kulturaktiviteter och meningsfullt deltagande och medskapande över generationsgränser. Barnets bästa Barnets bästa, strategi för att stärka barnets rättigheter. Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges beslut att barnkonventionen och dess grundläggande principer ska gälla i Lunds kommun samt att konsekvenserna för barn tydligt ska framgå vid alla kommunala beslut. Varje nämnd har ansvar för att säkerställa att beslut som rör barn överensstämmer med barnkonventionen och strategin för att stärka barnets rättigheter. Alla verksamheter måste utarbeta rutiner och vidta åtgärder för att säkra att barns rättigheter och intressen sätts i främsta rummet. Åtgärder och aktiviteter framgår av strategin Barnets bästa. BALANSERAD TILLVÄXT Lund spelar en viktig roll som tillväxtmotor i regionen och därför är ett nära samarbete med Malmö viktigt för att bäst utnyttja de gemensamma resurserna. Nanoteknologi och materialvetenskap är områden som kan ge tillväxt av nya företag genom MAX IV och ESS. Lunds kommun kan bidra till att skapa förutsättningar för nya etableringar. Genom att bidra till att skapa ett innovativt klimat inom offentligt producerad och offentligt upphandlad verksamhet kan den offentliga sektorn bidra till att skapa nya marknader för näringsliv och entreprenörer. Kommunen fortsätter att stödja nyföretagande genom bland andra Lunds NyföretagarCentrum, Mobile Heights, Ideon Innovation, Life Science Incubator, The Creative Plot och Lift. Dialog för ett bra näringslivsklimat sker genom mötesplatser som Godmorgon Lund, dialog med Svenskt Näringsliv och Företagarna samt via lokala företagare, nätverk och föreningar. God morgon Lund finns i Lund, Dalby, Genarp, Veberöd och Södra Sandby. Gott företagsklimat är viktigt för Lunds och regionens utveckling. Svenskt näringsliv gör varje år en undersökning av det lokala företagsklimatet i Sverige. I den senaste undersökningen ligger Lund på 76 plats av 290. Som underlag för fortsatt förbättring av ärendehantering, service och bemötande till företagarna kommer en servicemätning (Insikt) göras via SKL. Etablering av Lund NE I nordöstra delen av Lund håller en ny stadsdel på att växa fram. I Brunnshög, Lund Northeast, ska i framtiden 40 000 människor arbeta och bo. De två stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS är navet i utvecklingen. Till Brunnshög kommer företag och människor från hela världen. Brunnshög siktar på att bli världens främsta forskningsoch innovationsmiljö. I det ingår att vara ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande. Lunds starka sidor med kunskapsintensiva verksamheter, charmig stadsmiljö och en internationell befolkning utvecklas ytterligare när staden växer mot nordost. I Brunnshög ska hjärta och hjärna mötas. Lund Innovation Future by Lund Lund har fått pengar från Vinnova till en innovationsplattform som bidrar till att utveckla Lund som en plats där innovationer av global relevans föds och förverkligas. Plattformen förstärker och stödjer utvecklingen av kunskapsstråket Brunnshög som innovativ arena. Tre teman har valts ut; energisystem, mobilitet samt ljus och belysning. 014 / LUND (EVP)
Spårväg Lund C - ESS Spårvagnsanläggningen är en hållbar satsning på framtidens kollektivtrafik i ett av Lunds mest trafikerade stråk. Med spårvagnstrafik vill Lund erbjuda en miljövänlig kollektivtrafik som underlättar pendling och höjer stadens attraktivkraft. Spårvagnen fanns inte med i den nationella transportplanen som regeringen presenterade i april. Lunds kommun fortsätter att utreda finansieringsmöjligheterna för en spårvagn från Lund C till ESS. LEVANDE STADSKÄRNA Lund är en attraktiv stad med god utveckling. Det finns ytterligare utvecklingsmöjligheter för att få en än mer levande och vacker stadsmiljö med upplevelser och utbud för alla som bor eller besöker staden. Under planperioden kommer satsningar göras för att vidareutveckla centrum med aktiviteter som förstärker Lunds identitet som en stad med möten, impulser, variation av gammalt och nytt med kulturliv, handels- och restaurangutbud inom korta avstånd. Fortsatt utveckling sker tillsammans med externa aktörer och intressenter. Kongress Lund har en stor utvecklingspotential inom kongress- och konferensområdet. Ett nära samarbete med bland annat Lunds universitet och befintliga kongress- och konferensanläggningar gör det redan idag möjligt för Lund att positionera sig inom detta område. ering pågår för att undersöka möjligheterna för en större kongress- och konferensanläggning inriktad på den internationella kongress kartan samt stärka centrumhandeln. MEDBORGARNAS LUND Kommunen arbetar på många olika plan för att förbättra service och dialog med medborgarna. Det ska vara lätt att komma i kontakt med kommunens verksamheter både genom besök, per telefon och dygnet runt via webben. Det nya servicecentrat i förvaltningshuset Kristallen kommer innebära ökad service till medborgarna. Ambitionen är att enklare ärende och frågor ska lösas direkt. Kommunen satsar på att kontinuerligt utveckla e-tjänster så att medborgare som så önskar ska kunna sköta den största delen av sin kommunikation med kommunen via webben. Det kan vara allt från att söka plats inom förskolan till att lämna synpunkter på kommunens verksamheter. Vid årsskiftet 2013 finns 50 digitala tjänster och målsättningen är att dessa ska öka med 10 procent per år. Genom att utnyttja IT och information på ett smart sätt kan servicen förbättras, kvaliteten och effektiviteten höjas, innovationskraften och delaktigheten stödjas samtidigt som klimatpåverkan minskas. Fördjupad medborgardialog förs inom ramen för projekt Fokus Veberöd. ATTRAKTIV ARBETSGIVARE För att Lunds kommun på bästa sätt ska möta framtidens behov behöver vi vara en attraktiv arbetsgivare. Lunds kommun står inför en stor utmaning när det gäller den framtida personal- och ledarförsörjningen. Utmaningen för kommunen ligger i att kunna rekrytera och introducera nya medarbetare och ledare samt att behålla, ta tillvara och utveckla befintliga medarbetare och ledare. Stort rekryteringsbehov Lunds kommun är en attraktiv kommun med en ökande befolkning. Därmed ökar också behovet av kommunal service till lundaborna vilket i sin tur ökar behovet av att rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. Särskilt inom verksamheterna förskolor och äldreomsorg beräknas ett stort behov av medarbetare framöver, men utmaningen att klara personalförsörjningen berör samtliga yrkesgrupper. Kommunen kommer fortsatt att ha stora pensionsavgångar. Inom fem år beräknas drygt 40 procent av kommunens nuvarande medarbetare ha lämnat sin anställning, inom tio år drygt 80 procent. Medskapande medarbetarskap och ledarskap En kritisk framgångsfaktor för att kommunens ska kunna leva upp till sina uppdrag och skapa bästa möjliga service till kommunens medborgare och andra intressenter är att ta tillvara den fulla potentialen och kompetensen hos medarbetare och arbetslag. Detta gör det medskapande medarbetarskapet och ledarskapet inom organisationen avgörande. Medarbetarnas engagemang, delaktighet, starka vilja och förmåga att bidra är grundläggande. Viktigt är även att inom organisationen skapa effektiva arbetsformer och förutsättningar för medarbetare och arbetslag att utföra arbetet. Ett bra ledarskap i hela organisationen är en viktig förutsättning för att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och att medarbetarna ska vara stolta över att arbeta i Lunds kommun. Ledarna är en viktig resurs för att förverkliga mål och verksamheternas uppdrag. EKONOMI- OCH VERKSAMHETSPLAN - MED BUDGET 015
Hälsa och arbetsmiljö Medarbetarnas hälsa är också en kritisk framgångsfaktor, både för att kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och för att kunna bedriva en bra verksamhet. Att fortsätta det hälsofrämjande arbetet kommer därför även fortsättningsvis behöva vara ett starkt fokusområde. Sjukfrånvaron har de senaste åren gått ner dock med en liten ökning 2012 och 2013. Ökningen är nationell, men det är av stor vikt att sjukfrånvaron kan hållas på en låg nivå. % 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, 2006-2013 Kvinnor Män Totalt 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 År Mål inom personalområdet Lunds kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för alla där vi tar tillvara på varandras olikheter, kompetens och erfarenheter. Lunds kommun ska ha medskapande medarbetare och ledare som företräder kommunen, leder och utvecklar sig själva, arbetslag och verksamhet baserat på kommunens värdegrund med uppdraget och brukarna i fokus. Arbetsplatserna inom Lunds kommun ska vara attraktiva ur hälsosynpunkt. Målsättningen är att antalet Utmärkt hälsofrämjande arbetsplatser ska öka till minst 50 under och minst 60 under Målet är att den kommungemensamma sjukfrånvaron för ska ha minskat med minst 0,5 procentenheter jämfört med 2013 (6,0 %). Kommunens löner och anställningsvillkor ska stimulera till medskapande, utveckling, goda arbetsprestationer och bästa möjliga service till invånarna. Styrdokument inom personalområdet Arbetet inom personalområdet i Lunds kommun utgår från medarbetarpolicyn (beslutad av kommunfullmäktige) och därtill kopplade riktlinjer (beslutade av kommunfullmäktige). Utöver detta så antar kommunstyrelsen varje år en personalstrategisk handlingsplan som anger inriktning och målsättning för personalarbetet de kommande åren. Personalstrategin ska stödja verksamheten, bidra till att kommunen lever upp till medarbetarpolicyn och dra nytta av utveckling inom HR-området. EKONOMISK HÅLLBARHET Riktlinjer för god ekonomisk hushållning I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommunerna ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Reglerna för det så kallade balanskravet anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Balanskravet innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna. Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år. Som allmän utgångspunkt för god ekonomisk hushållning gäller att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer har förbrukat. Resultatet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den ska behöva uttaxeras en högre skatt. God ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt. I EVP respektive år beslutar kommunfullmäktige om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för Lunds kommun. Dessa innefattar de finansiella målen, nämndsgemensamma riktlinjer för ekonomistyrningen samt hanteringen av resultatutjämningsreserven. Kommunens ekonomiska planering ska utgå från de förhållanden som bedöms gälla för Lunds kommun vad gäller befolkningsutveckling, investeringsbehov och skuldsättningsgrad, vilket återspeglas i de finansiella målen. Lund har haft en växande befolkning i över 85 år vilket ställer krav på ökad service vilket i sin tur medför stora investeringsbehov. Det kortsiktiga målet är att intäkterna för varje år ska överstiga kostnaderna enligt balanskravet. En god ekonomisk utveckling måste dock bedömas över en lite längre tidshorisont och de finansiella målen omfattar därför en treårsperiod. 016 / LUND (EVP)
FÖR LUNDS KOMMUN GÄLLER FÖLJANDE FINANSIELLA MÅL Resultatmål Under den senaste treårsperioden ska kommunen ha ett genomsnittligt positivt resultat (jämfört med kommunallagens balanskrav) som minst uppgår till 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Investeringsmål Nettoinvesteringarna får under den senaste treårsperioden i genomsnitt uppgå till högst 12 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Skuldmål Långsiktigt ska kommunens låneskuld per invånare inte överstiga det vägda medelvärdet för landets samtliga kommuner (2013: 19 200 kronor per invånare). Nedanstående riktlinjer reglerar den interna styrningen av mål och ekonomi, det vill säga regler för nämndernas budget, uppföljning och redovisning samt åtgärder vid eventuella avvikelser. FÖR LUNDS KOMMUN GÄLLER FÖLJANDE NÄMNDS- GEMENSAMMA RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God budgetföljsamhet ska vara ett prioriterat mål för kommunens nämnder och styrelser. Nämnder och styrelser ska löpande under året följa upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet. Vid befarad negativ budgetavvikelse ska nämnder och styrelser upprätta en åtgärdsplan för hur budgetföljsamhet ska uppnås. Nämnder och styrelser ska ha en tillräcklig internkontroll. Nämnder och styrelser ska ha en rättvisande och aktuell redovisning. Nämnder och styrelser ska ha ändamålsenlig ekonomimodell samt planerings- och uppföljningssystem. Resultatutjämningsreserv (RUR) Kommuner och landsting har från och med 2013 möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Kommunfullmäktige har i juni 2013 inrättat en RUR genom att under eget kapital reservera 199 miljoner kronor. Vid samma tillfälle beslutades även om nedanstående riktlinjer för reservering till och disposition ur RUR. I årsredovisningen för 2013 reserverades ytterligare 21 miljoner kronor av 2013 års resultat. Reserven uppgår därmed till 220 miljoner kronor. Kommunen kan redan i samband med budgetbeslutet planera för att göra en reservering till eller en disposition ur RUR. Slutligt beslut kan dock tas först i samband med behandlingen av årsredovisningen. FÖR LUNDS KOMMUN GÄLLER FÖLJANDE RIKTLINJER FÖR RESERVERING TILL OCH DISPOSITION UR RESULTAT- UTJÄMNINGSRESERVEN (RUR): Reservering Reservering till resultatutjämningsreserven ska göras i syfte att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. I Lunds kommun ska reserveringar göras i enlighet med kommunallagen 8 kap 3 d andra stycket det vill säga med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Disposition Disposition från resultatutjämningsreserven ska endast ske för att täcka underskott (det vill säga om årets resultat efter balanskravsjustering är negativt) som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Bedömningen av konjunkturens effekt på intäkterna görs genom att jämföra aktuellt års prognosticerade underliggande skatteunderlagsutveckling med den genomsnittliga underliggande utvecklingen under den senaste tioårsperioden. Om det aktuella årets prognosticerade skatteunderlagsutveckling understiger genomsnittet för de tio senaste åren får disposition göras med ett belopp som motsvarar mellanskillnaden. EKONOMI- OCH VERKSAMHETSPLAN - MED BUDGET 017
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Skattesatsen är oförändrat 21,24 kronor per hundralapp. För uppgår det budgeterade resultatet till ett överskott med 29 miljoner kronor vilket motsvarar 0,5 procent av skatterintäkter och statsbidrag. Enligt planen beräknas underskott med 11 miljoner kronor och 64 miljoner kronor. Enligt kommunens finansiella mål ska resultatet enligt statens balanskrav under den senaste treårsperioden uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Detta mål uppnås inte under planperioden. Enligt budgeten för ökar verksamhetens nettokostnader med 3,7 procent eller 195 miljoner kronor jämfört med prognosen för. Skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning för beräknas öka med 4,4 procent eller 231 miljoner kronor jämfört med prognosen för. Kommunens investeringsnivå är fortsatt hög. Nettoinvesteringarna är för budgeterade till 924 miljoner kronor och för hela planperioden till 2 800 miljoner kronor. Enligt kommunens finansiella mål får investeringarna under den senaste treårsperioden i genomsnitt uppgå till 12 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Enligt budgeten uppnås inte det finansiella målet under planperioden. För krävs enligt budgeten en nettoupplåning med 600 miljoner kronor. För hela planperioden uppgår nettoupplåningen till cirka 2 100 miljoner kronor. Detta innebär att kommunens låneskuld ökar från cirka 1 300 miljoner kronor år 2013 till 3 800 miljoner kronor vid planperiodens slut. Kommunens finansiella mål att låneskulden per invånare långsiktigt inte ska överstiga det vägda medelvärdet för landets kommuner kommer inte att uppnås. Om upplåningen sker enligt plan kommer lånetaket att slås i troligen redan under, då nettolåneskulden per invånare beräknas uppgå till drygt 20 000 kronor. EVP-processen Processen att arbeta fram kommunens ekonomi- och verksamhetsplan har bedrivits enligt nedanstående beskrivning. I december 2013 anordnades även en strategidag där politiker och tjänstemän samlades för att prata om kommunens framtida utmaningar. Med utgångspunkt i kommunens vision belystes aspekterna: Hållbara Lund, Attraktiva och trygga Lund, Innovativa Lund, Attraktiv arbetsgivare, och Stark ekonomi. Kommunstyrelsens arbetsutskott fick under januari månad en beskrivning av de ekonomiska förutsättningarna inför planperioden. Med utgångspunkt från denna beskrivning samt kommunfullmäktiges EVP-beslut i juni 2013 och den reviderade budgeten för utarbetade arbetsutskottet förslag till preliminära ekonomiska ramar som fastställdes av kommunstyrelsen i februari. I april lämnades nämndernas EVP-skrivelser in. Arbetsutskottet beredde nämndernas framställningar och samtliga nämnder kallades till träffar med arbetsutskottet. Kommunfullmäktige fastställde en preliminär EVP i juni. Eftersom det är valår fastställdes en slutlig EVP av kommunfullmäktige i november. Beräkningsförutsättningar Nämndernas preliminära driftbudgetramar, som fastställdes av kommunstyrelsen i februari, är uppräknade med 1,5 procent jämfört med. en för och är beräknad i fasta priser i års prisnivå. Resursfördelningarna inom verksamhetsområdena förskola, grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg har uppdaterats utifrån en befolkningsprognos upprättad i mars. Berörda nämnders ramar har justerats för volymförändringar till följd av befolkningsutvecklingen. Ekonomiska effekter av beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige till och med oktober månad är inarbetade i budgeten. Vidare har prognoser för kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag samt finansiella poster i övrigt uppdaterats utifrån kända förutsättningar hösten. Pensionerna redovisas enligt blandmodellen från och med år 2013. Modellen innebär att utbetalningen av de pensioner som intjänats före 1998 påverkar kommunens resultat men pensioner som intjänats från och med 1998 belastar resultatet med förändringen av skulden. Pensionskostnader som intjänats före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Arbetet inleddes i december 2013 med en investeringsberedning med kommunstyrelsens arbetsutskott där nämndernas investeringsbehov för planperioden belystes. 018 / LUND (EVP)
Resultatbudget Resultatbudget redovisas på sidan 23 Nedan beskrivs och kommenteras de olika delarna i resultatbudgeten. Uppgifterna till och med 2013 avser bokslutssiffror. Siffrorna för avser delårsrapporten i augusti. Siffrorna från och med avser budgetsiffor. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader uppgår till följande: 2013 Bokslut/ 4 760 5 274 5 468 5 624 5 799 Förändring jmf +195 +156 +175 föregående år, tkr Förändring jmf föregående år, % +3,7 +2,9 +3,1 Jämfört med prognosen för ökar nettokostnaderna med 3,7 procent eller 195 miljoner kronor. I fasta priser medför det en nettokostnadsökning med 1,1 procent. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning fördelas enligt följande, miljoner kronor: 2013 Skatteintäkter 4 636 4 870 5 089 5 259 5 410 Inkomstutjämningsbidrag 554 589 635 644 682 Kommunal fastighetsavgift 164 167 172 172 172 Strukturbidrag 0 12 12 12 12 Införandebidrag 0 136 89 53 23 Kostnadsutjämningsavgift -440-577 -571-559 -555 Utjämningsavgift LSS -13-10 -4-4 -4 Regleringsbidrag/-avgift 52 27 21-9 -40 Summa generella statsbidrag 318 342 354 308 291 och utjämning Summa skatter, 4 954 5 212 5 443 5 567 5 700 generella statsbidrag och utjämning Förändring jmf föregående år, % +4,4 +2,3 +2,4 Den skatteintäktsprognos som budgeten från och med är baserad på ansluter till den bedömning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade i oktober månad. Skatteunderlagstillväxten för beräknas i denna till 4,8 procent, 5,1 procent år och 4,8 procent. Utvecklingen håller därmed på att återhämta sig till nivån på den årliga tillväxt på cirka 5 procent som rådde innan lågkonjunkturen 2008. En tillväxt som blir 1 procentenhet högre eller lägre än vad som kalkylerats i budgetförslaget förändrar resultatet med cirka 55 miljoner kronor. Sammantaget innebär års budget 231 miljoner kronor högre skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning än. Det motsvarar en ökning med 4,4 procent. Detta ska jämföras med nettokostnaderna som ökar med 3,7 procent. Inför infördes förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Förändringarna medför ökade kostnader för Lund med sammanlagt 145 miljoner kronor. För att mildra effekten fasas förändringen in under en femårsperiod genom ett införandebidrag. Som syns i tabellen minskar införandebidraget successivt för att vara helt borttaget år 2018. Avtrappningen av införandebidraget med cirka 30 miljoner kronor per år är en viktig faktor att ta hänsyn till i den ekonomiska planeringen framöver. Storleken på de resurser som kommunen erhåller från eller betalar till staten i utjämningssystemen är beroende av befolkningens storlek. För är det en prognostiserad befolkning på 115 649 den 1 november som avgör resursernas storlek. Varje lundabo genererar en nettointäkt för kommunen med cirka 47 000 kronor. En prognosavvikelse på 100 personer förändrar därmed resultatet med cirka 4,7 miljoner kronor. Årets resultat Årets resultat, reglerat med balanskravsposter, uppgår till följande, miljoner kronor: 2013 Bokslut/Prognos/ +71-24 +29-11 -64 Motsvarar i % av årets skatter, generella statsbidrag och utjämning +1,4-0,5 +0,5-0,2-1,1 Motsvarar i % av de tre senaste årens skatter, generella statsbidrag och utjämning +1,1 +1,1 +0,5 0,0-0,3 Enligt kommunens finansiella mål ska resultatet enligt statens balanskrav under den senaste treårsperioden uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Detta mål uppnås inte under planperioden. EKONOMI- OCH VERKSAMHETSPLAN - MED BUDGET 019
Finansieringsbudget Finansieringsbudgeten redovisas på sidan 23. Nedan beskrivs och kommenteras några delar av finansieringsbudgeten. Nettoinvesteringar Kommunens investeringsnivå har ökat från 500 miljoner kronor år 2010 till cirka 900 miljoner kronor år. Investeringsbehovet framöver är fortsatt högt, vilket till stor del är kopplat till kommunens kraftiga befolkningsökning. Investeringsvolymen uppgår till, miljoner kronor: 2013 Bokslut/Prognos/ 689 907 924 986 889 Motsvarar i % av årets skatter, generella statsbidrag och utjämning 14 17 17 18 16 Motsvarar i % av de tre senaste årens skatter, generella statsbidrag och utjämning 16 15 16 17 17 kommun. I nuläget råder osäkerhet gällande tidplan och ekonomi och flera faktorer påverkar när spårvägen kan tas i drift, exempelvis upphandling av spårvagnar som Region Skåne ansvarar för, detaljplaner samt beslut om extern finansiering. Investeringsramar För varje nämnd fastställs en investeringsram inom vilken investeringsbehoven ska prioriteras. Som planeringsunderlag för ramarna ligger en objektsspecificerad investeringsplan. Kommunfullmäktige har fastställt riktlinjer för arbetet med investeringsramar. Riktlinjerna innebär bland annat att investeringar med en utgift överstigande 5 miljoner kronor ska få igångsättningstillstånd av kommunstyrelsen. Investeringar med en utgift överstigande 50 miljoner kronor ska få igångsättningstillstånd av kommunfullmäktige. Upplåning Nettoupplåningen är skillnaden mellan respektive års nyupplåning och amorteringar och beskriver hur låneskulden förändras. Nyupplåningsbehovet beräknas med utgångspunkt från att de likvida medlen ska vara oförändrade. Nettoupplåningen uppgår till, miljoner kronor: 2013 Bokslut/Prognos/ 117 420 623 744 698 Enligt kommunens finansiella mål får investeringarna under den senaste treårsperioden i genomsnitt uppgå till 12 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Enligt budgeten uppnås inte det finansiella målet under planperioden. Det stora investeringsbehovet i samverkan med bedömning om relativt svaga ekonomiska resultat framöver ger ett ökat upplåningsbehov vilket medför ökade räntekostnader i driftbudgeten. En betydande del av de avsatta investeringsresurserna avser utbyggnad av förskola och skola. År 2019 behövs mer än 2 000 nya platser i förskola och grundskola jämfört med år. Samtidigt förändras åldersstrukturen på eleverna och framöver är det främst inom årskurs 4-9 som utbyggnaden ska ske. De senaste åren har utbyggnaden skett i förskola och skola årskurs 1-3. Den faktiska utbyggnadstakten sker utifrån aktuella befolkningsprognoser och behovsanalyser vilka kontinuerligt uppdateras. I planen är netto 156 miljoner kronor avsatta för spårvägsinvesteringar. I övrigt förutsätts extern finansiering. Detta utgår ifrån den av fullmäktige beslutade avsiktsförklaringen från 2013 mellan Trafikverket, Region Skåne och Lunds en innebär en nettoupplåning under planperioden med 2 100 miljoner kronor. Kommunens finansiella mål att låneskulden långsiktigt inte ska överstiga det vägda medelvärdet för landets kommuner kommer inte att uppnås. Om upplåningen sker enligt plan kommer lånetaket att slås i troligen redan under, då nettolåneskulden per invånare beräknas uppgå till drygt 20 000 kronor. Resultatutveckling Det är av vikt att se vad budgeten innebär för den ekonomiska utvecklingen sett över en längre tidsperiod. Nedan redovisas utvecklingen av årets resultat över en tioårsperiod, 2008-. Mkr Årets resultat enligt balanskravet 2008-200 150 100 50 0-50 020 / LUND (EVP) -100 2008 2009 2010 2011 2012 2013 År