Nord Stream - Miljökonsekvensbeskrivning för samråd enligt Esbo-konventionen

Nord Stream - Miljökonsekvensbeskrivning för samråd enligt Esbo-konventionen Nord Stream Esbo-rapport: Dokument om nyckelfråga Bottenarbeten och ankarhantering Februari 2009 Swedish version KIP Seabed Intervention Works and Anchor Handling

Observera: Nord Streams miljökonsekvensbeskrivning för konsultation enligt Esbokonventionen kommer häri och i hela dokumentationen såsom den inlämnats nedan att hänvisas till som Nord Streams Esborapport eller Esborapporten. Den engelska versionen av Nord Streams Esborapport har översatts till nio relevanta språk (nedan kallade översättningarna ). Om någon av översättningarna och den engelska versionen inte överensstämmer har den engelska versionen företräde.

Innehållsförteckning Sida 1 Inledning 7 2 Bakgrund och nulägesbeskrivning 8 2.1 Östersjöns geologi 8 2.1.1 Geologiska förhållanden 8 2.1.2 Vattendjup 9 2.2 Optimering av rörledningens sträckning 11 2.2.1 Undersökningar av havsbotten 11 2.2.2 Val och optimering av sträckningen 12 2.3 Nödvändiga arbeten på havsbotten 14 3 Aktiviteter som orsakar störningar av havsbotten 15 3.1 Bottenarbeten 15 3.1.1 Grävning/dikning 15 3.1.2 Utläggning av sten 18 3.1.3 Stödstrukturer 19 3.1.4 Anläggning av landföring 20 3.2 Rörläggning och ankarhantering 24 3.3 Omfattningen på bottenarbeten 25 3.3.1 Ryssland 25 3.3.2 Finland 28 3.3.3 Sverige 30 3.3.4 Danmark 32 3.3.5 Tyskland 33 4 Beskrivning av påverkan 35 4.1 Potentiell miljöpåverkan 35 4.2 Bedömningsmetodik 36 4.2.1 Mängd grumlade sediment i samband med bottenarbeten 37 4.2.2 Spridning av sediment i samband med rörutläggning direkt på havsbottnen 38 4.2.3 Spridning av sediment i samband med ankarhantering 38 4.2.4 Spridning av sediment 39 4.3 Miljöpåverkan 42 4.3.1 Sammanfattning av miljöpåverkan 42 4.3.2 Sammanfattning av påverkan vid landföringsområdena 47 4.3.3 Gränsöverskridande påverkan 51

Förkortning Svenska Engelska EEZ exklusiv ekonomsik zon Exclusive Economic Zone GRT mottagningsstation Greifswald Greifswald Receiving Terminal HDPE högdensitetspolyuretan High-density Polyethylene ISB bucklor som uppstår under drift In-service Buckling KP kilometerpunkt Kilometre Post PAH polyaromatiska kolväten Polycyclic Aromatic Hydrocarbons PBCS Portovajabuktens kompressorstation Portovaya Bay Compressor Station

7 1 Inledning Störningar av havsbotten under anläggningen av Nord Streams båda rörledningar kommer att orsakas av dels olika typer av markarbete" för att säkerställa att rörledningen har en stabil grund på havsbotten, dels genom hantering av de ankare som används för att röra utläggningsfartyget framåt under rörläggningen. För att minska den störning av havsbotten som orsakas av markarbete på havsbotten (så kallade bottenarbeten) så mycket som möjligt har en omfattande, iterativ process för att optimera sträckningen genomförts baserat på mycket detaljerade geofysiska, geotekniska och miljömässiga undersökningar. På vissa platser är dock bottenarbeten fortfarande nödvändigt, exempelvis nedgrävning av rörledningen i havsbotten, placering av stenvallar och muddring vid landföringarna. Bottenarbeten är nödvändiga på grund av de varierande bottenförhållanden som finns längs Nord Streams sträckning. Bottenarbetena omfattar olika metoder som krävs för att säkerställa att rörledningens integritet bibehålls när det gäller i förväg definierade godtagbara gränser för spannlängder, rörbelastning och röjning över botten. Bottenarbetena behövs därmed för att skydda rörledningarna mot möjliga fel. Det är normal praxis att minimera bottenarbeten (och därmed även störningen av havsbotten) så mycket som möjligt av ekonomiska orsaker, men detta minimerar i sin tur påverkan på miljön och mänskliga aktiviteter. Störningar av havsbotten kan också uppstå under rörläggningen på grund av hantering av de ankare som används för att hålla utläggningsfartyget i position. Ett förankrat utläggningsfartyg styrs av upp till 12 ankare som hanteras med bogserbåtar. Nedan presenteras bakgrunden till och omfattningen hos de aktiviteter som orsakar störningen av havsbotten i större detalj. En inledning ges till de geologiska och morfologiska förutsättningar som orsakar behovet av anläggningsarbete på havsbotten. På denna grund presenteras det aktuella anläggningsarbetet och nödvändiga bottenarbeten i de enskilda länderna sammanfattas. Trots att alla ansträngningar görs för att minimera störningen av havsbotten kan påverkan på den fysiska, biologiska och socioekonomiska miljön inte uteslutas helt. En sammanfattning av den oundvikliga påverkan lämnas tillsammans med de metoder som har använts för att bedöma påverkan.

8 2 Bakgrund och nulägesbeskrivning 2.1 Östersjöns geologi 2.1.1 Geologiska förhållanden Östersjön är belägen på den så kallade eurasiska kontinentalsockeln vilket ger relativt stabila geologiska förutsättningar. Östersjöns geologi omfattar berggrund täckt av sediment. Det viktigaste geologiska särdraget i Östersjöområdet är en stor sänka inom det äldsta kristallina urberget. Denna sänka bildar en bassäng fylld med sedimentär berggrund som blir allt mäktigare och yngre mot söder (Figur 2.1). Dessa yngre stenar är mjukare än de prekambriska stenarna, och de har nötts ned under istiderna. Ovanpå berggrunden har yngre kvartära sediment avlagrats. Figur 2.1 Berggrunds geologi i Östersjöområdet

9 Berggrundens yta är ett resultat av fluvial och glacial erosion. Rännor och dalar utgör framträdande särdrag i Östersjöns havsbottenmorfologi. Rännorna och dalarna har bildats genom erosion av mindre motståndskraftiga berggrundsskikt. Kvartära sedimentära avsättningar täcker Östersjöns botten så gott som helt. Dessa avsättningar bildades under den senaste istiden och under olika postglaciala utvecklingsskeden i Östersjön. Sedimentfördelningen på havsbottnen är resultatet av Östersjöns geologiska historia fram till dagens fördelning av områden med sedimentering eller erosion. Berggrund utan ett täcke av yngre sediment finns bara i kustnära områden i norra egentliga Östersjön och Finska viken eller på ställen där branta sluttningar finns på havsbotten. De glaciala avlagringarna domineras av glacial morän vilken består av en blandning av kornstorlekar, från lera till block. Det mesta av moränen avsattes under glaciärer och är hård med hög hållfasthet, till följd av den överliggande isens tryck. Avlagringarnas tjocklek varierar från några meter till flera tiotals meter. Exponerad morän finns ovanpå eller på sidorna av topografiska höjder och på branta sluttningar på havsbotten. Senglaciala och postglaciala sediment förekommer på de glaciala avlagringarna. De senglaciala sedimenten består i huvudsak av lera, silt och sand. Dessa avlagringar täcks av ännu yngre avlagringar av främst lera och silt. Fördelningen av sediment på Östersjöns botten styrs av ett antal faktorer, däribland vattendjup, vågstorlek, strömmarnas mönster osv. Två allmänna zoner kan beskrivas, zon med ackumulationsbotten" och zonen med erosion eller utan avlagringar". Bland zonerna med ackumulationsbotten finns områden såsom djupa bassänger eller skyddade områden, såsom Finska viken och norra egentliga Östersjön (se Figur 2.2), medan zoner med erosion eller utan avlagringar finns i områden som är exponerade för vattenrörelser skapade av vågor eller strömmar, såsom söder och sydväst om Gotland. De nyaste sedimenten i de översta skikten i zonerna med ackumulationsbotten består vanligen av lera och gyttja med högt organiskt innehåll och vatteninnehåll. Det finkorniga sedimentet har en lös struktur på grund av den sedimentära miljön med låg energi och deras höga organiska innehåll. Även svaga strömmar kan transportera sedimentet till djupare eller skyddade områden, vilka fungerar som samlingsområden för dessa sediment. Avsättningarnas tjocklek varierar i hög grad. Dessa unga och lösa sediment kännetecknas av en låg bärförmåga och det kan medföra stabilitetsproblem beroende på havsbottens topografi. 2.1.2 Vattendjup Östersjön är ett delvis instängt område som är knutet till Nordsjön genom det danska Bälthavet. Östersjön består av fem huvudområden, varav Nord Streams rörledningar enligt planen ska passera genom egentliga Östersjön och Finska viken, se Figur 2.2.

10 Figur 2.2 Nord Streams rörledningssträckning genom Östersjön Den interna batymetrin delar upp Östersjön i flera underbassänger eller djup, vilka skiljs åt genom grunda områden (Figur 2.2). De djupaste områdena, med djup upp till 459 m, finns i norra egentliga Östersjön och centrala egentliga Östersjön, medan det grunda området i Bornholmssundet i sydvästra Östersjön har ett största djup på 45 m. Det största djupet i Finska viken är 123 m. Djupet längs Nord Streams rörledning ökar gradvis genom Finska viken (Figur 2.3). Vattendjupet längs den undersökta sträckningen varierar mellan 43 och 203 m nära gränsen mellan den finska och den svenska exklusiva ekonomiska zonen (EEZ). Därifrån minskar vattendjupet gradvis mot den tyska landföringen. Minskningen av vattendjupet avbryts lokalt av djupa bassängstrukturer, såsom Fårödjupet, Gotlandsdjupet och Bornholmsbassängen. Djupen skiljs åt av mellanliggande bankstrukturer, såsom Gotska Sandöbanken och Hoburgs bank.

11 Figur 2.3 Batymetri längs den undersökta korridoren Den ojämna havsbotten i Finska viken och norra Egentliga Östersjön, i kombination med hydrodynamiska förutsättningar under vilka mycket mjukt sediment har avlagrats, innebär en utmaning för konstruktionen av rörledningen och nödvändiggör bottenarbeten. 2.2 Optimering av rörledningens sträckning 2.2.1 Undersökningar av havsbotten En allmän bild av de geologiska förutsättningarna längs havsbotten i hela Östersjön hämtades från tillgänglig litteratur och från insamlad information från de relevanta institutionerna i länderna runt Östersjön. Rörledningens sträckning och utformningen av nödvändiga bottenarbeten har dock valts på grundval av detaljerade undersökningar av havsbotten som har genomförts i samband med projektförberedelserna. Flera geofysiska undersökningar genomfördes för att undersöka havsbottentopografin, vilken i slutänden kommer att avgöra rörledningens sträckning. Dessa undersökningar användes för att kartlägga vattendjup, havsbottenmorfologi och de geologiska förutsättningarna på och under havsbottens yta i rörledningskorridoren.

12 Den utrustning som användes för de geofysiska undersökningarna var bland annat ekolod för batymetrisk kartläggning, sido-scannande sonar som användes för att avgöra typen av havsbottensediment och penetrerande ekolod som användes för att kartlägga de geologiska skikten under havsbottens yta. (Figur 2.4). Figur 2.4 Undersökning av havsbotten metoder och utrustning Geotekniska undersökningar genomfördes utöver de geofysiska undersökningarna. Dessa undersökningar användes för att samla uppgifterna för att rörledningsingenjörerna skulle kunna fastställa rörledningens och havsbottens stabilitet. De geotekniska testerna omfattade olika typer av kärnprovtagningar där kärnprover hämtades ned till flera meter under havsbottens yta för laboratorieanalys. Tester på plats och i laboratorium har genomförts för att avgöra de geotekniska egenskaperna under havsbottens yta. 2.2.2 Val och optimering av sträckningen Havsbottentopografin och de rådande förhållandena för det avlagrade sedimentet och de sedimentära förhållandena längs rörledningssträckningen har tolkats baserat på uppgifterna från de geofysiska och geotekniska undersökningarna. Såsom anges ovan är havsbotten inte en platt yta utan särdrag utan den har en varierande topografi med klippor, diken etc. Trots att rörledningarna kan läggas runt kurvor är de ganska oflexibla och de kan inte vridas och vändas för att undvika alla sådana särdrag på havsbotten.

13 En noggrann kartläggning av havsbotten har identifierat den optimala sträckningen för rörledningarna och minimerar behovet av bottenarbeten. Ett exempel som visar en ojämn havsbottentopografi och arbetet för att optimera sträckningen för att undvika att korsa utstående klippor, hård morän eller erosionsformationer framgår av Figur 2.5. Figur 2.5 Exempel på optimering av rörledningens sträckning i Finska viken. Den direkta sträckningen (röd linje) har ersatts av en sträckning som kräver mindre utplacering av sten (grön linje) Ett annat element i värderingen av de alternativa sträckningarna har varit tekniska hänsyn som måste beaktas vid optimeringen av sträckningen. Jämsides med miljöskyddet har ett huvudmål med projektet varit att garantera rörledningens integritet. Att fastställa den bästa sträckningen för rörledningen har därför varit en komplex process som har sträckt sig över de olika projektfaserna, från genomförbarhetsstudierna till den detaljerade designfasen. Valet av den lämpligaste sträckningen har pågått jämsides med projektutformningen med hänsyn till den information och de omständigheter som gäller i varje skede, allt i en kontinuerlig optimeringsprocess.

14 2.3 Nödvändiga arbeten på havsbotten Trots den omfattande optimering av sträckningen som har genomförts kan behovet av förberedelse och modifiering av havsbotten inte undvikas helt. Sådant bottenarbete utförs traditionellt genom grävning/dikning (och muddring) eller genom utplacering av sten. På några platser överstiger dock grusets tyngd bärförmågan hos den underliggande jorden, och stabilitet kan inte uppnås. På dessa platser har man varit tvungen att införa alternativa lösningar, dvs. installation av extra stödstrukturer. Projektet beslutade tidigt i diskussionen om tekniska alternativ att ingen sprängning av sten ska ske under utläggningen av rörledningarna på grund av dess betydande potentiella miljöpåverkan. På liknande sätt har skärning inte diskuterats som alternativ möjlighet på grund av miljöskäl, samt det faktum att havsbottens karaktär i vissa områden innebär att skärning inte är ett fungerande alternativ. Figur 2.6 innehåller en grafisk illustration av hur hänsyn till de olika metoderna för att förbereda/modifiera havsbotten har tillämpats under rörledningens utformning. Figur 2.6 Preferens för metod för förberedelse/modifiering av havsbotten Slutligen kommer själva rörutläggningen och den nödvändiga ankarhantering som hör samman med rörläggningen också att orsaka lokala störningar av havsbotten, men detta klassificeras inte som bottenarbete.

15 3 Aktiviteter som orsakar störningar av havsbotten 3.1 Bottenarbeten På grund av havsbottenförhållandena i Östersjön behövs bottenarbeten på vissa platser före och efter rörutläggningen för att säkerställa att rörledningarna vilar på en stabil grund på havsbotten och är skyddade för att undvika följande: Alltför stora påfrestningar på rörledningarna på grund av fria spann (på en ojämn havsbotten kan rörledningarna rida" från höjd till höjd på de hårda utskjutande partierna och vara utan stöd och därmed sjunka ner i mitten) Alltför stora rörelser i rörledningarna på grund av t.ex. vind, vågor, strömmar och temperaturvariationer Påverkan av sjöfart För att garantera rörledningarnas integritet ska följande lösningar användas vid behov: Grävning/dikning, muddring och återfyllning Utplacering av fyllnadsmaterial, utplacering av sten (grus) Utplacering av (prefabricerade) stödstrukturer Projektet noggrant utvärderat dessa tre lösningar har och valt de metoder och den utrustning som är mest tekniskt och miljömässigt lämpliga. Generellt kommer bottenarbeten för hela rörledningen att utföras i tre faser: Fas 1 Denna fas omfattar bottenarbeten som ska utföras före rörläggningen Fas 2 Denna fas omfattar bottenarbeten som ska utföras efter rörläggningen, men före tryckprovningen Fas 3 Denna fas omfattar bottenarbeten som ska utföras efter tryckprovningen 3.1.1 Grävning/dikning Installationen av rörledningarna till havs i vissa områden (särskilt på grunt vatten) kräver ytterligare stabilisering och/eller skydd mot hydrodynamiska påfrestningar (t.ex. vågor,

16 strömmar), vilket kan uppnås genom att rörledningen grävs ner i havsbotten och att rörgraven (vid behov) återfylls. Grävning/dikning kan utföras antingen före utläggning av rörledningen i form av en förgrävd rörgrav (före utläggning) eller efter rörutläggning när rörledningen har lagts på havsbotten (efter utläggning). Före utläggning Grävning/dikning före utläggning kommer att utföras genom muddring i de grunda kustnära områdena i Tyskland och Ryssland på grund av det ringa vattendjupet och det nödvändiga grävningsdjupet för rörledningarna. I det tyska kustnära området kommer rörledningarna att täckas för att få skydd mot ankrande och grundstötande fartyg i enlighet med myndighetskrav samt för att säkerställa stabiliteten på botten. Muddring kommer att utföras med hjälp av mekanisk utrustning. De typer av mudderverk som kan användas är grävmudderverk, sugmudderverk, paternoster-mudderverk och klomudderverk. Figur 3.1 visar ett exempel på ett hydrauliskt grävmudderverk monterat på en ponton. Figur 3.1 Hydrauliskt grävmudderverk monterat på en ponton Efter utläggning Grävning/dikning efter utläggning är den vanligast förekommande dikningsmetoden på djupare vatten. Grävning/dikning efter utläggning kräver endast grävning direkt under en rörledning medan grävning/dikning före utläggning innebär utgrävning av ett mycket större område för att

17 tillåta avvikelser vid utläggning. Vid dikning före utläggning finns även en risk för naturlig återfyllning innan utplaceringen av rörledningen. Vanligen kan grävning/dikning efter utläggning utföras på minsta vattendjup om 15-20 m och upp till ett dikesdjup på 1,5 m. Grävning/dikning efter utläggning kommer att utföras genom plogning. Det avlägsnade materialet kommer att lämnas på havsbotten i omedelbar anslutning till rörledningen, och vanligen återfylls inte rörgraven. Viss naturlig återfyllning kommer dock att förekomma på grund av strömmar. Grävning/dikning efter utläggning kommer att utföras i delar av de svenska och danska ekonomiska zonerna där hydrodynamiska påfrestningar annars kan äventyra rörledningarnas stabilitet. Figur 3.2 Rörledningsplog på ett stödfartyg (vänster) och i drift på havsbotten (höger) Plogningen kommer att utföras med hjälp av en rörledningsplog (Figur 3.2) som styrs på havsbotten från ett moderfartyg över rörledningen. Rörledningen lyfts sedan in i plogen med hjälp av hydrauliska gripdon och läggs ovanpå valsar vid plogens fram- och bakkant. Valsarna är försedda med lastceller för att kontrollera belastningen på rörledningen under dikningen. Bogserlinor kopplas till plogen från moderfartyget, vilket sedan kommer att dra plogen genom havsbotten och producera rörgraven. Moderfartyget har vanligen kapacitet att dra plogen självt, men beroende på den totala bogserkraft som krävs och moderfartygets kapacitet, kan vid behov ytterligare bogserbåtar användas. För dikning med rörledningsplog krävs ett moderfartyg med en A-ram för att sjösätta och plocka upp plogen. Moderfartyget har även alla styrsystem för plogen.

18 Återfyllning av rörledningsgrav Naturlig återfyllning av rörledningsgraven, dvs. genom sedimentrörelser på grund av vågor och strömmar, kommer att ske längs vissa sektioner av de nergrävda rörledningarna. Artificiell återfyllning kommer dock att behövas i områden där ett aktivt skydd är nödvändigt. Vid de ryska och tyska landföringarna kommer rörledningarna att grävas ned helt i havsbottnen för att säkerställa att processerna för sedimenttransport i kustområdena inte påverkar stabiliteten. Materialet kommer att avlägsnas, lagras tillfälligt och användas för återfyllning. 3.1.2 Utläggning av sten Utläggning av sten innebär användning av grovt grus och små stenar för att lokalt forma om havsbotten, och därigenom ge stöd för rörledningen för att säkerställa dess långsiktiga integritet. Utläggning av sten kommer att föras fram som den viktigaste metoden för korrigering av fria spann. Utläggning av sten kommer att utföras med material som hämtas från stenbrott på land. De typer av utläggning av sten som planeras för anläggningsarbetet på havsbotten är stöd (före och efter utläggning) och täckning (efter utläggning). Utläggning av sten kommer att ske i Ryssland, Finland och Sverige, där havsbottnen är ojämn. Figur 3.3 visar ett specialfartyg med fallrör som används för utläggning av sten och ett fallrör som placerar stödet på havsbotten. Figur 3.3 Flexibelt fartyg med fallrör (vänster) och en närbild av ett fallrör som lägger sten runt en rörledning (höger) Grus och sten transporteras av fartyget med fallröret till varje position där stenläggning behövs. Stenmaterialet lastas in i fallröret med transportband på fartyget. Stenmaterialet faller genom fallröret, som löper genom vattenmassan. Geometrin hos varje grusstöd har utformats noga av

19 ingenjörerna för att minimera den mängd material som ska användas. Formen på fyllningen kommer att bero på havsbottenförhållandena (sedimentets typ och bärförmåga), lokal batymetri och strömmar etc. Den undre änden av fallröret är utrustad med sensorer och munstycken för att möjliggöra en mycket exakt utformning av varje stöd. Arbeten krävs främst enligt följande: Stöd för korrigering av fria span (före och efter utläggning) Täckning (efter utläggning) för ytterligare stabilisering av rörledningen efter rörutläggningen (för vissa sektioner) Botten på platser där rörsektioner svetsas samman (sammanfogning/fältskarv) Stöd vid kabelkorsningar 3.1.3 Stödstrukturer Geotekniska stabilitetsproblem kan uppstå i områden med lutande havsbotten eller med mjuk lera med låg bärförmåga. I dessa områden kommer ytterligare utplacering av sten att utföras som motfyllning runt nödvändiga stenvallar, såsom framgår av Figur 3.4. Figur 3.4 Motfyllning (röd och blå) för extra stabilitet under stenvallar (orange) Under vissa havsbottenförhållanden, i mjuk lera med låg bärförmåga, kan den nödvändiga rörledningsstabiliteten inte överhuvudtaget erhållas genom utplacering av sten eftersom

20 belastningen från gruset överstiger bärförmågan hos den underliggande jorden. Under dessa omständigheter kan särskilda stödstrukturer i kombination med utplacering av sten behövas. De exakta detaljerna för dessa strukturer har ännu inte utformats, men ett koncept framgår av Figur 3.5. I detta exempel kan strukturen bestå av en stålram i botten och två lätta, vikbara lermattor, som sitter ihop med gångjärn. Ett antal lätta rör av högdensitetspolyetylen (HDPE) fyllda med skum fästs ovanpå lermattorna. Denna struktur täcks därefter av ett grusskikt, och ovanpå det läggs rörledningen. Den minsta storleken som behövs är 11 m x 18 m. Figur 3.5 Stödstruktur konstruerad av vikbara lermattor, skumfyllda HDPE-rör och grus Det förväntas (status i januari 2009) att användningen av de särskilda stödstrukturerna kan vara nödvändig på vissa platser i Finska viken (i den ryska ekonomiska zonen). Arbete pågår dock för att eliminera användningen av dessa stöd. 3.1.4 Anläggning av landföring Utgångspunkten för Nord Streams rörledningar är på den plats där kompressorstationen finns i Portovajabukten i Ryssland. Slutpunkten för Nord Streams rörledning är den mottagande anläggningen i Lubmin. För att föra rörledningarna i land kommer omfattande anläggningsarbete att äga rum i de grunda områdena vid landföringarna. Den ryska landföringen Den ryska landföringen kommer att ligga cirka 1,5 km nedströms från Portovajabuktens kompressorstation (PBCS). Landföringens placering visas i Figur 3.6.

21 Figur 3.6 Landföringens placering i Portovajabukten Den ryska kustnära sektorn ligger i ett område som kan utsättas för isslitage, och därför kommer rörledningen att grävas ner. Rörledningen kommer att placeras i en rörgrav med ett jordtäcke på cirka 2,0 m över rörledningens topp längs hela området. Varje ledning kommer att placeras i en separat rörgrav (Figur 3.7). Figur 3.7 Standardtvärsnitt öppen rörgrav i området vid den ryska landföringen Under anläggningen kommer de öppna rörgravarna att skyddas genom vallar, en vid utsidan av varje ledning i de grunda vattenområdena mot slitage till följd av vågrörelser. En vinsch monterad på land kommer att dra rörledningarna i land från utläggningsfartyget (Figur 3.8).

22 Figur 3.8 Landmonterad vinsch som drar rörledningen mot land från utläggningsfartyget Efter rörutläggningen kommer rörgravarna att återfyllas, bankarna kommer att avlägsnas och platserna kommer att röjas och återetableras. Rörgraven kommer att återfyllas både av schaktmaskiner från land, med hjälp av den schaktade jorden och vallmaterialet, och av pontonbaserade schaktmaskiner till havs. När en rörledning dras i land fortsätter utläggningsfartyget för grunt vatten med rörutläggningen i rörgraven i cirka 1,8 km där vattendjupet är 14 m och varifrån havsutläggningsfartyget kommer att fortsätta rörutläggningen längre ut från kusten. Den tyska landföringen Den tyska landföringen kommer att integreras i den mottagande terminalen i Greifswald (GRT). Landföringens placering visas i Figur 3.9. Figur 3.9 Landföringens placering i Greifswalder Bodden Precis som rörledningarna vid den ryska landföringen läggs rörledningarna i en utgrävd rörgrav på vattendjup grundare än 15 m vid den tyska landföringen. På större djup än 15 m läggs de direkt på havsbotten.

23 Därför kommer de två rörledningarna i hela Greifswalder Bodden, över Greifswalder Boddenrandschwelle (en glacialt formad tröskel som utgör ingången till bukten) och längre ut att läggas i en och samma rörgrav på en sträcka av ungefär 27 km. Muddringen av rörgraven kommer att utföras med mekanisk utrustning. De utgrävda sedimenten kommer att transporteras med pråmar till en tippningsplats nära ön Usedom. Den översta jorden kommer att grävas ut och lagras separat, för att möjliggöra återfyllning ursprungsområdet. I området närmast kusten kommer en tillfällig fångdamm att konstrueras, vilken sträcker sig cirka 550 m utanför kusten till ett vattendjup av cirka 2,5 m. Denna fångdamm kommer att skydda dikningsarbetet och rören när de vinschas i land från läggningsfartyget. Det utgrävda materialet inifrån fångdammen kommer att lagras i ett dammutrymme. Anläggningen av rörledningarna till havs i grunda vattenförhållanden ställer särskilda tekniska krav (läggningsutrustning) och höga säkerhetskrav (t.ex. skydd mot mekanisk påverkan (fartyg och ankare)). Därför kommer mudderverk att återmuddra lämpligt material från förvaringsplatsen, transportera materialet till rörgraven och återfylla rörgraven (se Figur 3.10). Figur 3.10 Standardtvärsnitt öppen rörgrav i området vid den tyska landföringen Jordtäcket över rörledningarna kommer att variera från 2 m vid landföringen på kusten, upp till mer än 5 m under havsbotten där två fartygsleder korsas, men det är vanligen 1-1,5 m i andra områden i Greifswalder Bodden och Greifswalder Boddenrandschwelle.

24 Slutligen kommer fångdammen att återfyllas med det lagrade utgrävda materialet. Överskottsjord från fångdammen kommer att skeppas till tippningsplatsen till havs eller användas för landskapsarbeten på land. 3.2 Rörläggning och ankarhantering Rörutläggningen kommer att utföras med både ankrade och dynamiskt positionerade utläggningsfartyg. Ett dynamiskt positionerat fartyg hålls i position med finjusterare som hela tiden motverkar krafter mot fartyget från rörledningen, vågor, strömmar och vindar, och utläggningen kommer därför inte att störa havsbotten. Projektet har ansträngt sig hårt för att säkerställa tillgången till det dynamiskt positionerade utläggningsfartyget för delar av rörutläggningen, eftersom tillgången till fartyget är starkt begränsad. I det omvända fallet, när ett ankrat utläggningsfartyg ska utföra läggningen, kan ankarna orsaka störningar av havsbotten. Ett ankrat läggningsfartyg hålls i position av upp till 12 ankare, som vart och ett väger upp till 25 ton. Självständiga bogserbåtar för ankarhantering kommer att styra ankarna, vilka är direkt kopplade till och kontrollerade av en rad kablar och vinschar. Bogserbåtarna kommer att lägga ankarna på havsbotten runt utläggningsfartyget för att röra utläggningsfartyget framåt. Ett typiskt ankarmönster finns i Figur 3.11.

25 Figur 3.11 Ankarmönster på havsbotten när utläggningsfartyget rör sig framåt 3.3 Omfattningen på bottenarbeten Omfattning av förväntade bottenarbeten (status i januari 2009) sammanfattas i följande kapitel. Det bör noteras att volymerna kan förändras något under den sista detaljerade designfasen och efter installationen av rörledningarna när den faktiska omfattningen av bottenarbeten efter utläggning kan slutföras. 3.3.1 Ryssland En översikt över de platser och typer av bottenarbeten som ska utföras i den finska ekonomiska zonen presenteras i Figur 3.12 (nästa sida). På ryskt vatten utsätts rörledningarna för hög kompressionsbelastning på grund av temperatur och tryck. Det finns därför en risk för stötar från sidorna, vilket gör att rörledningen rör sig i sidled, och stötar uppåt, vilket gör att en rörledning rör sig uppåt och förlorar kontakten med

26 havsbotten. För att minska risken för stötar kommer stenar att läggas ut över långa sektioner för att begränsa rörelser. Stötar förväntas inte längs de övriga rörledningssektionerna och därför är den totala stenmängden för den ryska sektionen högre än för de andra länderna. Tabell 3.1 visar volymerna av utplacerad sten och muddrat material. Det totala antalet platser för utläggning av sten kommer att vara 123 och 124 för den nordvästra respektive den sydöstra rörledningen. Figur 3.13 visar storleksfördelningen för den utlagda stenen. Men undantag för muddringen i området vid landföringen (avsnitt 0) förväntas ingen annan grävning eller dikning på ryskt vatten. Figur 3.12 Översikt över typer av och platser för anläggningsarbete på havsbotten på ryskt vatten. De ljusgröna prickarna visar arbeten i fas 1 och de mörkgröna prickarna visar arbetena i fas 2. Arbeten i fas 3 anges med blå och gula (ISB) prickar). De röda prickarna visar de särskilda stödstrukturerna och den orange linjen vid landföringen visar muddringen. Platserna är ungefärliga och föremål för slutgiltig optimering

27 Tabell 3.1 Sammanfattning av volymer för utläggning av sten och muddring på ryskt vatten. Mängderna är ungefärliga och föremål för slutgiltig optimering Nordvästra rörledningen Sydöstra rörledningen Utläggning av sten Volym (m 3 ) Volym (m 3 ) Fas 1 32,956 31,450 Fas 2 37,796 45,580 Fas 3 15,010 12,578 Reducering av risken för stötar 572,573 556,801 Totalt 658,335 646,409 Muddring Längd Volym (m 3 ) Längd Volym (m 3 ) (km) (km) 1.756 88,600* 1.756 85,800* *Volymerna har beräknats baserat på ett tvärsnitt på ~50 m 2 för varje rörgrav Dessutom förväntas tre stödstrukturer på den nordvästra rörledningen och fem stödstrukturer förväntas på den sydöstra rörledningen (status januari 2009). Såsom redan har nämnts pågår arbetet för att eliminera användningen av dessa stöd. Figur 3.13 Sammanfattning av storleksfördelningen för utläggningen av sten på ryskt vatten. Kolumnerna visar antalet platser där utläggningen av stenar av olika storlek utförs före läggningen (fas 1), före tryckprovningen (fas 2) och före driften (fas 3)

28 3.3.2 Finland En översikt över de platser och typer av bottenarbeten som ska utföras i den finska ekonomiska zonen presenteras i Figur 3.14. En sammanfattning av de volymer som behövs för utläggningen av sten finns i Tabell 3.2. Det totala antalet platser för utläggning av sten är 100 och 83 för den nordvästra respektive den sydöstra rörledningen. Figur 3.15 visar storleksfördelningen för den utlagda stenen. Inga stödstrukturer förväntas. Ingen muddring eller dikning/grävning kommer heller att äga rum i den finska ekonomiska zonen. Figur 3.14 Översikt över typer av och platser för bottenarbeten i finsk ekonomisk zon. De ljusgröna prickarna visar arbeten i fas 1 och de blå prickarna visar arbetena i fas 2. Arbeten i fas 3 anges med lila (försvagning) och orange prickar (stabilitet på botten). De rosa prickarna visar plats för tie-in (fältskarv) (fas 1). Platserna är ungefärliga och föremål för slutgiltig optimering

29 Tabell 3.2 Sammanfattning av volymer för utläggning av sten. Mängderna är ungefärliga och föremål för slutgiltig optimering Nordvästra rörledningen Sydöstra rörledningen Utläggning av sten Volym (m 3 ) Volym (m 3 ) Fas 1 31,955 5,782 Fas 1 - sammanfogning 37,000 37,000 Fas 2 80,151 50,567 Fas 3 - försvagning 29,927 26,225 Fas 3 - stabilitet på botten 1,144 972 Totalt 180,176 120,546 Figur 3.15 Sammanfattning av storleksfördelningen för utläggningen av sten i finsk ekonomisk zon. Kolumnerna visar antalet platser där utläggningen av stenar av olika storlek utförs före läggningen (fas 1), före tryckprovningen (fas 2) och före driften (fas 3)

30 3.3.3 Sverige En översikt över de platser och typer av bottenarbeten som ska utföras i den svenska ekonomiska zonen presenteras i Figur 3.16. En sammanfattning av de volymer som behövs för utläggningen av sten och grävningen/dikningen finns i Tabell 3.3. Det totala antalet platser för utplacering av sten är 43 och 48 för den nordvästra respektive den sydöstra rörledningen. Figur 3.17 visar storleksfördelningen för den utlagda stenen. Inga stödstrukturer förväntas. Ingen muddring kommer äga rum i svensk ekonomisk zon. Figur 3.16 Översikt över typer av och platser för bottenarbeten i svensk ekonomisk zon. De ljusgröna prickarna visar arbeten i fas 1 och de blå prickarna visar arbetena i fas 2. Arbeten i fas 3 anges med lila (försvagning) och orange (stabilitet på botten) prickar. Den rosa pricken visar plats för fältskarv (tiein) (fas 1) och de lila linjerna visar dikning/grävning efter läggning. Platserna är ungefärliga och föremål för slutgiltig optimering

31 Tabell 3.3 Sammanfattning av volymer för utläggning av sten och dikning på svenskt vatten. Mängderna är ungefärliga och föremål för slutgiltig optimering Nordvästra rörledningen Sydöstra rörledningen Utplacering av sten Volym (m 3 ) Volym (m 3 ) Fas 1 377 317 Fas 1 fältskarvsbas (tie-in) 0 0 Fas 2 17,473 28,192 Fas 3 - försvagning 3,144 6,145 Fas 3 - stabilitet på botten 1,794 1,794 Totalt 20,993 34,654 Dikning Längd Volym (m 3 ) Längd Volym (m 3 ) (km) (km) 67.3 481,758* 69.2 505,479* *Volymerna har beräknats baserat på ett tvärsnitt på ~7.2 m 2 Figur 3.17 Sammanfattning av storleksfördelningen för utläggning av sten i svensk ekonomisk zon. Kolumnerna visar antalet platser där utläggningen av stenar av olika storlek utförs före läggningen (fas 1), före provtryckning (fas 2) och före driften (fas 3)

32 3.3.4 Danmark En översikt över de platser och typer av bottenarbeten som ska utföras i danskt vatten presenteras i Figur 3.18. En sammanfattning av de nödvändiga dikningsvolymerna finns i Tabell 3.4. Ingen muddring eller utläggning av sten kommer att äga rum i danskt vatten. Inga stödstrukturer förväntas heller. Figur 3.18 Översikt över typer av och platser för bottenarbeten på danskt vatten. Den lila linjen visar grävning/dikning. Platserna är ungefärliga och föremål för slutgiltig optimering

33 Tabell 3.4 Sammanfattning av dikning i danskt vatten. Siffrorna är ungefärliga och föremål för slutgiltig optimering Nordvästra rörledningen Sydöstra rörledningen Dikning Längd (km) Volym (m 3 ) Längd (km) Volym (m 3 ) *Volymerna har beräknats baserat på ett tvärsnitt på ~6,2 m 2 10 62,528* 15 93,482* 3.3.5 Tyskland En översikt över de platser och typer av bottenarbeten som ska utföras i tyskt vatten presenteras i Figur 3.19. Muddring kommer att krävas i en stor del av den tyska sektorn. Muddringsvolymerna framgår av Tabell 3.5. Ingen grävning/dikning, utläggning av sten eller stödstrukturer förväntas i den tyska ekonomiska zonen.

34 Figur 3.19 Översikt över typer av och platser för bottenarbeten på tyskt vatten. Den lila linjen visar muddring före läggningen. Platserna är ungefärliga och föremål för slutgiltig optimering Tabell 3.5 Sammanfattning av muddring i tyskt vatten. Siffrorna är ungefärliga och föremål för slutgiltig optimering Nordvästra rörledningen och sydöstra rörledningen Muddring Längd (km) Volym (m 3 ) 27 1,850,000* * En rörgrav för båda rörledningar. Volymuppskattningen baseras på ett tvärsnitt på ~68.5 m 2

35 4 Beskrivning av påverkan 4.1 Potentiell miljöpåverkan Störningen av havsbotten kommer att påverka vattenmassan och havsbotten direkt. En zon av fysiska störningar på varje sida av rörledningarna kommer att uppstå under anläggningsarbetet. Utöver detta kommer fysiska störningar också att uppstå till följd av ankarhantering i ankarkorridoren upp till högst 1 km på varje sida av rörledningen. De beskrivningar som refereras till nedan är inriktade på påverkan utanför zonen med omedelbar fysisk störning. Spridningen av sediment kan orsaka påverkan på såväl den fysiska och biologiska miljön som den sociala och socioekonomiska miljön (Figur 4.1). Figur 4.1 Orsak till påverkan Påverkan på den fysiska miljön kan omfatta följande recipienter: Vattenmassan Havsbotten Spridningen av sediment orsakar mer suspenderat material i vattenmassan. Miljöundersökningar har innefattat kemiska analyser av en stor mängd prover av havsbotten i berörda länder. Dessa analyser har använts för att mängdberäkna den möjliga koncentrationen och spridningen av förorenande ämnen på grund av störningen av havsbotten. Suspenderade sediment innehållande förorenande ämnen kan orsaka en förändring i vattenkvalitet beroende på hur lösliga de förorenande ämnena är. Efter att det suspenderade sedimentet har lagt sig på nytt kommer ett nytt sedimentskikt att täcka havsbotten lokalt. Den förknippade påverkan på den biologiska miljön kan omfatta följande recipienter: Plankton Bentos Fisk

36 Sjöfåglar Marina däggdjur Naturskyddsområden Påverkan på den biologiska miljön hör samman med ovanstående förändringar i den fysiska miljön, t.ex. förändringar av grumligheten eller vattenkvaliteten eller den tillkommande sedimentationen på havsbotten. Den förknippade påverkan på den sociala och socioekonomiska miljön kan omfatta följande recipienter: Fiske Turism Kulturmiljö 4.2 Bedömningsmetodik En överskottskoncentration på 1 mg/l suspenderat material är knappast märkbar i vattnet eftersom de normalt förekommande koncentrationerna i Östersjön normalt ligger på 1 4 mg/l under normala väderförhållanden och väsentligt högre under hårda förhållanden. En betydande ökning av den synliga grumligheten bedöms motsvara en koncentration av suspenderat material över 10 mg/l. Omfattningen av sedimentspridningen under anläggningsarbetet har beräknats genom matematiska modeller. Modellen för sedimentspridningen har innefattat muddring i de kustnära områdena, grävning/dikning efter utläggning genom plogning och utläggning av sten. Sedimentspridningen under rörutläggningen och den tillhörande ankarhanteringen har också modellerats. En störning av havsbotten måste förväntas i rörledningarnas omedelbara närhet på grund av anläggningsverksamheten i sig själv. Störningen förekommer i form av schakthögar längs rörledningarna där grävningen/dikningen utförs, som stenhögar och genom anläggningsarbetet i området vid landföringarna. Bredden på denna störningszon bedöms vara högst 100 m på varje sida av rörledningarna (Figur 4.2). Enbart partiklar som kan transporteras utanför denna fysiska störningszon har modellerats.

37 Figur 4.2 Störningar i rörledningarnas omedelbara närhet 4.2.1 Mängd grumlade sediment i samband med bottenarbeten Erfarenhet från andra anläggningsarbeten till havs har visat att den totala andelen spill från muddringsverksamhet kan hållas under 5 % av den muddrade massan. Vid muddringen lyfts muddermassorna genom vattenmassan och placeras på en pråm eller i dammar. Den numeriska modelleringen av muddringsarbetet har baserats på en spillprocent på den säkra sidan, långt över de ovan nämnda 5%. Inga uppgifter finns om spillandelen vid dikningsverksamhet. Vid dikning med plog lyfts dock inte sedimentet genom vattenmassan för att lagras eller avyttras. Spillet vid plogning har uppskattats till cirka 2 % av den hanterade massan av havsbottenmaterial. Det material som används för utläggning av sten är mycket grovt, och det förväntas att sedimentspill från utläggning av sten hör samman med uppgrumling av det lokala sedimentet orsakat av den kraft som används vid placeringen av stenmaterial på havsbotten. Vid utläggning av sten antas mängden suspenderade sediment stå i proportion till den utlagda stenvolymen och grumlingsnivån anses stå i proportion till utläggningshastigheten.

38 Sammanfattningsvis är spillet mer omfattande vid muddring än vid dikning. Dessutom förekommer spillet även nära vattenytan vid muddring. Spillmodelleringen har baserats på försiktiga antaganden avseende arbetets hastighet i de olika områdena. I alla händelser är spillet väsentligt mindre vid utläggning av sten. 4.2.2 Spridning av sediment i samband med rörutläggning direkt på havsbottnen Under rörutläggningsprocessen kan sediment från havsbotten grumlas på grund av strömmar som genereras framför rörledningen när den sänks ned genom vattenmassan nära havsbotten och trycket från rörledningen när den når havsbotten. Suspenderade sediment i samband med rörutläggning uppskattas utifrån analytiska beaktanden för att fastställa omfattningen på suspensionen i ett värsta tänkbara scenario med avseende på sedimentets sammansättning. Rörledningarna kommer att läggas från ett utläggningsfartyg som rör sig långsamt framåt i en horisontell hastighet av 2 3 km per dag, vilket ger rörledningarna en ännu långsammare vertikal hastighet. Endast mycket små sedimentmängder, cirka 600 kg/km, har befunnits suspenderas i samband med rörutläggning direkt på havsbotten. Jämfört med suspension i samband med bottenarbeten är detta försumbart. Mot bakgrund av detta har sedimentspridning från rörutläggning direkt på havsbotten inte inkluderats i den matematiska modelleringen av spridning och sedimentation. 4.2.3 Spridning av sediment i samband med ankarhantering Under förflyttningen av ankare från en position till en annan kommer ankarna och ankarkättingarna att lyftas från havsbotten och flyttas genom vattenmassan till en ny position med hjälp av bogserbåtar. De aktiviteter som kan ge upphov till suspenderade sediment är läggningen av ankare på havsbotten, svepning av ankarkättingen över havsbotten under utläggningsfartygets rörelse och lossningen av ankare från havsbotten när de hämtas upp och flyttas till en ny position. I mjukt sediment förväntas ankarna sjunka i sedimentet när de träffar havsbotten. Ingen betydande suspension till vattenmassan förväntas när ankaret dras fast för att ge önskad hållkapacitet. När läggningsfartyget rör sig framåt kommer ankarkättingen att svepa över havsbotten. Denna rörelse kan skapa viss suspension även om rörelsen hos ankarkättingen är mycket långsam. När ankaret lyfts upp igen kan visst sediment fastna på ankaret och grumla vattenmassan.

39 Baserat på försiktiga antaganden har frigörandet av sediment totalt beräknats nå upp till 400-1800 kg per ankarposition. Sedimentspridningen från ankare har inte modellerats, eftersom påtaglig sedimentspridning kommer att vara begränsad till det omedelbara området närmast varje enskilt ankare. 4.2.4 Spridning av sediment Spridningen av sediment styrs av ett antal olika faktorer, inklusive strömmar och vågor och sedimentets egenskaper. Den huvudsakliga sedimentparameter som styr det avstånd varje partikel färdas är sedimentationshastigheten. Generellt har finkorniga partiklar lägst sedimentationshastighet, vilket möjliggör en större spridning av sedimentet med strömmarna. Fördelningen av kornstorleken hos havsbottensediment och andra tillämpade geotekniska parametrar är baserad på en fysisk analys av ett stort antal prover på havsbottensediment. Numeriska partikelanalysmodeller har använts för att simulera transporten och händelseutvecklingen för grumlade eller upplösta substanser i tre dimensioner. Information om strömmars hastighet och vattennivåer hämtas från lättillgängliga hydrodynamiska modeller som har kalibrerats över årtionden och tar hänsyn till de motsvarande meteorologiska förändringarna. För att studera variationer har man övervägt olika meteorologiska förutsättningar, som representerar lugna, genomsnittliga och hårda förhållanden i relation till sedimentspridningen. Resultaten av modellsimuleringen analyseras utifrån följande: Total mängd suspenderade sediment Område och genomsnittlig varaktighet för den suspenderade sedimentkoncentrationen Område med ackumulationsbotten och sedimentationstakt Spridning av föroreningar på grund av sedimentspridning Modellering av påverkan från platser där dikning och utläggning av sten förekommer har genomförts längs hela rörledningens sträckning. Nedan har en dikningsplats i Sverige och en plats för utläggning av sten i Finland valts för att illustrera typiska resultat av modelleringen. Figur 4.3 visar modelleringsresultaten för suspenderade sediment i samband med dikning av rörledningen söder om Hoburgs bank i Sverige. Modellkoncentrationerna av suspenderade sediment visas i sex olika tidsteg. Modelleringen visar att varaktigheten för den ökade sedimentkoncentrationen är mycket kort. Figur 4.4 visar modellerade koncentrationer av förorenande ämnen (exemplifierade efter PAH) i samband med utläggning av sten vid Kalbådagrund i Finland, nära gränsen mot Estland. På

40 motsvarande sätt som i Figur 4.3 har sex tidsteg visats för att exemplifiera påverkans korta varaktighet. Figur 4.3 Modellerad koncentration av suspenderade sediment i samband med grävning/dikning före läggning vid Hoburgs bank under normala väderförhållanden. Tidsskalan är från att dikningen inleds. Dikningen utförs kontinuerligt från 0 h till 108 h i tre sektioner

41 Figur 4.4 Modellerad koncentration av PAH i samband med utläggning av sten före rörutläggningen vid Kalbådagrund i Finska viken under normala väderförhållanden. Tidsskalan är från att utläggningen av sten inleds. Utläggning av sten utförs kontinuerligt från 0 h till 88 h vid 4 positioner

42 4.3 Miljöpåverkan 4.3.1 Sammanfattning av miljöpåverkan En detaljerad diskussion om miljöpåverkan faller utanför detta dokuments ramar eftersom en sådan diskussion istället behandlas av de nationella miljökonsekvensbeskrivningarna och Nord Streams huvudsakliga Esborapport. Nedan lämnas emellertid en översikt över den analyserade påverkan på den fysiska, miljömässiga och sociala och socioekonomiska miljön med anledning av den fysiska störningen på havsbotten. Enligt förfarandet för konsekvensbeskrivningen sammanfattas bedömningen av skala, varaktighet och intensitet i en bedömning av en påverkans omfattning. Omfattningen och föremålets känslighet avgör den totala konsekvensen av en påverkan. Om påverkan inte kan skiljas från bakgrundsnivån noteras varken omfattningen eller konsekvens i nedanstående tabeller. Påverkan som bedöms som obetydlig noteras i tabellerna, men kommenteras inte vidare. Fysisk miljö I Tabell 4.1 finns en översikt över påverkan på den fysiska miljön. Enbart påverkan som direkt hör samman med störning av havsbotten sammanfattas. Därför ingår inte påverkan på atmosfären orsakad av fartyg som utför anläggningsarbete (dvs. luftförorening). Påverkan på den fysiska miljön som omfattas av tabellen hör främst samman med vattenmassan eftersom förändringar av havsbottenmorfologin och sedimentationen har ett nära samband med påverkan på den biologiska och socioekonomiska miljön. Tabell 4.1 Påverkan på den fysiska miljön Effekt Skala Varaktighet Intensitet Omfattning Känslighet Total konsekvens av Havsbotten Fysisk förändring genom bottenarbeten Fysisk förändring på grund av rörutläggning och ankarhantering Vattenmassan Ökad grumlighet på grund av bottenarbeten Ökad grumlighet till följd av rörutläggning och ankarhantering Lokal - regional påverkan Lång sikt Låg Låg Låg Liten Lokal Lång sikt Låg Låg Låg Liten Regional Kort Låg Låg Låg Liten Obetydlig

43 Effekt Skala Varaktighet Intensitet Omfattning Känslighet Total konsekvens av Frigörande av förorenande ämnen på grund av bottenarbeten Frigörande av näringsämnen på grund av bottenarbeten påverkan Regional Kort Låg Låg Låg Liten Obetydlig Bottenarbeten kommer att leda till en fysisk förändring av havsbotten, vilket bedöms ha liten konsekvens där sådant arbete sker. Muddring och spontning i den tyska ekonomiska zonen kommer att orsaka frigörande av förorenande ämnen från sediment, samt orsaka fysisk förändring av havsbotten. Båda dessa konsekvenser bedöms ha liten konsekvens. Bottenarbeten kommer att leda till störning och påföljande resuspension av sediment tillsammans med föreningar som hör samman med sedimentet. Detta kommer att ge upphov till såväl ökade grumlingssnivåer som frigjorda förorenande ämnen i vattenmassan. Ökningen av grumling och frigörandet av förorenande ämnen på grund av anläggningsarbete på havsbotten bedöms ha en liten påverkan på vattenmassan i de områden där bottenarbeten äger rum. Biologisk miljö Bedömningen av påverkan på den biologiska miljön i samband med störningen av havsbotten sammanfattas i Tabell 4.2. Det bör nämnas att i likhet med påverkan på atmosfären anses påverkan från buller som genereras av aktiviteter som orsakar störning av havsbotten ligga utanför området för denna sammanfattning. Tabell 4.2 Påverkan på den biologiska miljön Effekt Skala Varaktighet Intensitet Omfattning Känslighet Total konsekvens av påverkan Plankton Suspenderade sediment Obetydlig Frigörande av förorenande ämnen Obetydlig Marin bentos Ökad grumlighet rörutläggning, stenläggning, stödstrukturer Frigörande av förorenande ämnen, rörutläggning, stenläggning, Regional Kort sikt till lång sikt Låg - medel Låg Låg - hög Liten måttlig* Lokal Lång sikt Låg Låg Låg - hög* Liten

44 Effekt Skala Varaktighet Intensitet Omfattning Känslighet Total konsekvens av påverkan stödstrukturer, ankarhantering Frigörande av näringsämnen Obetydlig Fysisk förlust av livsmiljöer på havsbotten, rörutläggning (inkl. fältskarv/tie-in), stenläggning, ankarhantering Övertäckning (sidolutningar på havsbotten) Lokal Kort sikt lång sikt Låg - medel Låg Låg - hög* Liten måttlig* Lokal Kort sikt Medel Låg Låg - hög* Liten måttlig* Fisk Ökad grumlighet, bottenarbeten Liten måttlig Frigörande av förorenande ämnen, bottenarbeten Fysisk förändring av havsbotten, stenläggning, rörledningens närvaro Fåglar Ökad grumlighet, rörutläggning, ankarhantering, bottenarbeten Förlust av livsmiljöer på havsbotten Marina däggdjur Ökad grumlighet, rörutläggning, ankarhantering, bottenarbeten Frigörande av förorenande ämnen, rörutläggning, ankarhantering, bottenarbeten Naturskyddsområden Ökad grumlighet, rörutläggning, ankarhantering, bottenarbeten Fysisk förändring av havsbotten, rörutläggning, ankarhantering, bottenarbeten Liten måttlig Lokal Lång sikt Medel Låg Låg - hög Liten måttlig Lokal - regional Kort sikt Låg Låg Låg hög* Liten måttlig* Lokal Kort sikt Låg Låg Låg hög* Liten måttlig* Obetydlig Obetydlig Regional ** Kort sikt** Låg** medel* Låg** medel* Hög** * Obetydlig måttlig Obetydlig *Gäller för den sektion av rörledningarna som korsar känsliga naturområden i Tyskland ** Gäller för påverkan på naturskyddsområdet Skala Hally i Ryssland

45 Anläggningsarbete på havsbotten, inklusive muddring, dikning, utläggning av sten, installation av stödstrukturer och sammanfogningar (tie-in) under vatten, samt rörutläggning och ankarhantering, kommer att ge upphov till ett antal olika konsekvenser för den marina bentosen. Marin bentos har potential att täckas över, få gälar fyllda med sediment och ljusnivån kan reduceras vilket förhindrar florans fotosyntes. Ökad grumlighet på grund av bottenarbeten och rörutläggning kommer att ha en liten påverkan på den marina bentosen längs det mesta av rörledningarnas sträckning, med ankarhanteringen bidragande till denna påverkan. I områdena runt Pommerska bukten, Oderbank och Boddenrandschwelle i den tyska ekonomiska zonen är denna påverkan dock måttlig på grund av den höga känsligheten hos bentosarterna i dessa områden. Bottenarbeten, rörutläggning och ankarhantering kommer även att orsaka frigjorda förorenande ämnen längs rörledningarnas hela sträckning, vilket har bedömts vara av liten konsekvens. Längs rörledningarnas hela sträckning kommer bottenarbeten, rörutläggning och ankarhantering att bidra till den fysiska förlusten av livsmiljöer på havsbotten. Denna påverkan kommer att vara liten överallt utom i områdena runt Pommerska bukten, Oderbank och Boddenrandschwelle i den tyska ekonomiska zonen, där påverkan kommer att vara måttlig. Övertäckning (skred på havsbotten) kommer att uppstå till följd av bottenarbeten och rörutläggning i de ryska, svenska, danska och tyska ekonomiska zonerna. Påverkan kommer att vara liten utom i områdena runt Pommerska bukten och Oderbank i den tyska ekonomiska zonen där påverkan kommer att vara måttlig. Bottenarbeten som hör samman med sammanfogningar under vatten (fältskarv/tie-in) kommer att bidra till den fysiska förlusten av livsmiljöer på havsbotten i områden där de förekommer. Denna påverkans konsekvens för bentosen bedöms vara liten. Bottenarbeten i den tyska ekonomiska zonen förutses ha en liten till måttlig påverkan på fisk i form av både ökad grumlighet och frigörande av förorenande ämnen. I den svenska ekonomiska zonen förväntas utläggningen av sten ha en betydande påverkan på fisk på grund av en fysisk förändring av havsbotten. Detta bedöms också ha liten till måttlig konsekvens. Bottenarbeten inklusive muddring, dikning, utläggning av sten, installation av stödstrukturer och spontning förutses ha en direkt och indirekt påverkan på sjöfåglar i den ryska, svenska, danska och tyska ekonomiska zonen. I den ryska och tyska ekonomiska zonen kommer den betydande påverkan att ske i form av ökad grumlighet och förlust av livsmiljöer på havsbotten. Denna påverkan bedöms ha liten till måttlig konsekvens. Ankarhanteringen i den tyska ekonomiska zonen förutses ha en påverkan av liten till måttlig konsekvens för sjöfåglar på grund av förlusten av livsmiljöer på havsbotten.

46 I den ryska ekonomiska zonen förväntas bottenarbeten orsaka en betydande ökning av grumligheten, vilken enbart påverkar naturskyddsområdet Skala Hally. Denna påverkan bedöms ha måttlig konsekvens. I Tyskland kommer bottenarbeten att leda till ökad grumlighet, vilket förväntas påverka de livsmiljöer eller den fauna som hör hemma i ett naturskyddsområde i denna ekonomiska zon. Påverkan av detta slag förväntas bara där rörledningarnas sträckning löper inom några få kilometer från den skyddade platsen. Måttlig påverkan förväntas. Den sociala och socioekonomiska miljön Påverkan på den sociala och socioekonomiska miljön sammanfattas i Tabell 4.3. Tabell 4.3 Påverkan på den sociala och socioekonomiska miljön Effekt Skala Varaktighet Intensitet Omfattning Känslighet Total konsekvens av Fiske Störning av havsbotten i samband med bottenarbete och ankarhantering Turism och rekreation Störning av havsbotten i samband med rörledningens anläggning och närvaro Kulturarv Bottenarbeten, rörutläggning och ankarhantering Infrastruktur till havs Bottenarbeten, rörutläggning och ankarhantering påverkan Obetydlig Ingen effekt Obetydlig Obetydlig Påverkan på fisket till följd av bottenarbeten hör bara samman med effekterna på vattenmassan. Den potentiella påverkan som hör samman med effekterna till följd av förändringen av havsbotten diskuteras vidare i dokumentet om nyckelfrågan om fisk och fiske. Ingen påverkan på turism och fritidsaktiviteter från störningen på havsbotten förväntas. Alla förebyggande åtgärder vidtas för att undvika störningar av kulturarv på eller under havsbotten och påverkan bedöms därför som obetydlig. Korsning eller passering av annan infrastruktur hanteras under planerings- och designfasen i samråd med ägarna av denna infrastruktur. Påverkan bedöms därför som obetydlig.

47 4.3.2 Sammanfattning av påverkan vid landföringsområdena Påverkan som hör samman med de specifika aktiviteter som äger rum i områdena runt landföringarna i Ryssland respektive Tyskland sammanfattas nedan. Den ryska landföringen Figur 4.5 visar en modell över avsättningen av sedimentspill från bottenarbeten i Portovajabukten vid den ryska landföringen. Sedimentationsmodellen föreställer "bruttosedimentationen". På grund av de grunda vattenförhållandena i området kommer en stor del av sedimentspillet senare att resuspenderas av strömmar och vågor och transporteras till andra områden. Därför kommer en del av sedimentspillet som har lagt sig på botten gradvis att transporteras till andra områden, och det skikt av sedimentspill som visas av modellresultatet kommer att vara tunnare, men mer utbrett i området. Figur 4.5 Nettosedimentation på havsbotten (kg/m 2 ) i samband med muddring i Portovajabukten IFigur 4.6 visas resultatet av en numerisk modell av sedimentkoncentration orsakad av sedimentspill i samband med muddring för rörledningarna till havs i området runt den ryska landföringen. Modellen visar att en koncentration på 1 mg/l kommer att förekomma i mer än 72 timmar i Portovajabukten. Ett område med koncentrationer över 1 mg/l kommer att vara

48 begränsat till ett snävare område runt rörledningen. De högsta koncentrationerna kommer dock endast att uppnås under en relativt kort tidsperiod. Figur 4.6 Varaktighet av suspenderade sediment med en koncentration > 1 mg/l i samband med muddring i den ryska sektorn Den tyska landföringen Rörläggningen i en öppen rörgrav kommer att orsaka en tillfällig förändring i reliefförhållandena på havsbotten. När arbetet har slutförts kommer den ursprungliga reliefen att återställas och ingen bestående påverkan på hydrografin förväntas. Simuleringar har gjorts vid vindstyrkor på 5 och 10 m/s för alla vindriktningar, men eftersom vinden mestadels är lugn har fokus legat på den påverkan som hör samman med vindscenariot med 5 m/s och det antas även att muddringsaktiviteten kommer att upphöra eller minska kraftigt vid höga vindhastigheter. Figur 4.7 och Figur 4.8 visar illustrationer av maximal grumlighet och sedimentationstakt för vindstyrkor på 5 m/s från alla riktningar under en femdagarsperiod. Det bör noteras att modellen visar en sammansatt bild, eftersom resultaten av vindar från alla riktningar ingår. Det antas dessutom att alla mudderverk kommer att arbeta samtidigt på samma plats.

49 Simuleringarna av sedimentspridningen visar att det mesta av utgrävnings- och transportaktiviteterna som hör samman med rörläggningen i en rörgrav kan medföra sedimentationsavsättningar på mellan cirka 3 och 1 mm i den omedelbara närheten (upp till cirka 50 m), mellan cirka 0,7 och 0,5 mm på ett avstånd av cirka 100 m, cirka 0,3 mm på ett avstånd av cirka 150 m och mindre än 0,1 mm på ett avstånd av cirka 500 m. När det gäller sediment som bara ökar grumligheten något (främst sand) kan ett innehåll av suspenderat material om 1 000 mg/l uppstå upp till ett avstånd av cirka 100 m, medan ett innehåll på 100 mg/l kan uppstå på ett avstånd av upp till cirka 500 m. Sediment som ökar grumligheten i större utsträckning (siltig sand, varav en del har högre organiskt innehåll) kan orsaka att suspenderat material på mellan 50 och 500 mg/l transporteras avstånd av mellan 500 och (i vissa fall) mer än 2 000 m från källan (dvs. mudderverket eller tippningspråmen). Sammanfattningsvis förväntas anläggningsverksamheten för rörläggning i en öppen rörgrav ha en liten till medelhög påverkan enbart under korta tidsperioder. I anläggningsarbetets omedelbara närhet kan en måttlig påverkan uppstå. I en vidare radie på upp till cirka 500 m kommer en liten till mycket liten påverkan att uppstå.

50 Figur 4.7 Sammanfattning av områdena med den högsta grumligheten (i g/l) för alla vindriktningar med en vindstyrka på 5 m/s och ett störningsintervall på 5 dagar